Vindkraftspolicy för Jönköpings kommun. Godkänd i kommunfullmäktige Reviderad utifrån ny lagstiftning

Transkript

1 Godkänd i kommunfullmäktige Reviderad utifrån ny lagstiftning

2 Foto: Jönköpings kommun Fotografierna på framsidan visar vindkraftverk på Visingsö. Layout: Linda Tubbin

3

4

5 Förord I takt med att klimatförändringarna i världen blir allt mer påtagliga och debatterade, ökar intresset för och behovet av förnyelsebara energikällor. En sådan energikälla är vindkraft som blir allt mer aktuell, både för den enskilde brukaren som för stora elbolag vilka etablerar vindkraftsparker. Enligt den senaste vindkarteringen som gjorts över Sverige har vårt land en stor potential som inte tidigare nyttjats. I jämförelse med övriga Europa ligger Sverige långt efter i utbyggnadstakt. Sverige har därför tagit fram nationella mål som redovisar att vi ska producera mer el från vindkraft. Sammanlagt innebär målen och intresset för vindkraft att det blir ett ökat tryck för etablering av vindkraft, vilket medför ett behov för kommunen att utreda var dessa kommande vindkraftverk kan placeras. Vindkraftspolicyn var utsänd för samråd under tiden 3 mars 14 april 2008 och godkändes i kommunfullmäktige 2 oktober Vindkraftspolicyn har utarbetats av en arbetsgrupp på stadsbyggnadskontoret och miljökontoret, bestående av Helena Agerman, Gösta Emilsson, Arne Fougelberg, Gunnel Holmberg-Karlsson, Ulf M Mattsson, Maarit Nikula och Linda Tubbin.

6 Innehållsförteckning Inledning 7 Bakgrund Nationellt mål... 8 Förslag till nytt nationellt mål... 8 Nuläge... 8 Utbyggnad och teknik... 8 Begreppsförklaring 9 Riktlinjer 10 Allmänna riktlinjer Placering Nationella miljömål Riksintresse för vindkraft Riksintresse, Natura Naturreservat Natur, kultur, friluftsliv Avstånd till bebyggelse Avstånd till infrastruktur Försvaret Anslutning av vindkraft till elnät Anslutning av vindkraft till vägnät Riskavstånd och olyckor Gårdsverk Buller Skuggor Utformning Riktlinjer för landskapskaraktärerna Stora öppna jordbrukslandskap Övriga öppna jordbruksmarker och småbrutet landskap Stora myrmarker Skogsområden Vattenområden Områden ej lämpliga för vindkraftverk Handläggning Remissinstanser Handlingar Förutsättningar Karta Lagar Kommunens översiktsplan Program för hållbar utveckling-miljö Ålborgsåtagandena Nationella miljömål Natur Riksintressen Kultur Friluftsliv Bebyggelse Hälsa och säkerhet Kommunens landskapskaraktärer Icke lämpliga områden samt riksintresse för vindkraft... 25

7 Inledning Enligt kommunprogrammet ska kommunen verka för ett ökat nyttjande av förnyelsebara energikällor. Försök med förnyelsebara energislag som sol och vind ska uppmuntras. Vindkraftspolicyn har tagits fram för att visa på hur en balanserad utbyggnad av vindkraft kan ske i kommunen med hänsynstagande till andra allmänna intressen såsom natur-, kultur-, landskapsbilds-, friluftslivs- och bebyggelseintressen. I slutet av 2006 fanns ca 780 vindkraftverk i Sverige som producerade ca 1 TWh under Som jämförelse kan nämnas att det i Tyskland finns över vindkraftverk som ger drygt 30 TWh/år och att Danmark får ca 20 % av all sin el från vindkraft. Ett vindkraftverk på 1 MW kan med dagens teknik varje år producera MWh vilket motsvarar hushållsel till 500 villor, om man räknar med en förbrukning av kwh/år per villa. Livslängden för ett vindkraftverk är ca år. Ett antal ärenden om vindkraftsetablering har inkommit till kommunen, både enstaka verk men även större vindkraftsparker. Med anledning av detta finns ett behov av att ta fram ett samlat bedömningsunderlag för behandling av vindkraftsärenden i kommunen. Vindkraftspolicyn ska underlätta vid kommunens prövning av vindkraftsärenden och för de som vill etablera vindkraftverk. Policyn är inte rättsligt bindande. Kartorna som redovisas i policyn ska inte ses som absolut bindande eftersom många av områdenas avgränsningar är väldigt schematiska. Kartorna ger dock riktlinjer för vad som gäller. Vindkraftverk på Visingsö 7

8 8 Bakgrund Nationellt mål Sverige har ett nationellt mål att producera 10 TWh/år el baserad på vindkraft år Idag produceras 1 TWh/år vilket motsvarar cirka 0,6 % av Sveriges totala elproduktion. Av de 10 TWh/år ska 6 produceras till havs och 4 på land. Av dessa 4 TWh/år ska Jönköpings län producera 0,6 % dvs. ca 25 GWh/år. Som jämförelse kan nämnas att Sverige förbrukar idag ca 150 TWh /år och kärnkraftverket i Oskarshamn producerar härav ca TWh/år. Jämfört med EU och övriga världen har Sverige en låg utbyggnadstakt när det gäller vindkraft. I juni 2006 antog riksdagen den första vindkraftspropositionen Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143). I propositionen finns åtgärder som syftar till att underlätta för etablering av vindkraft. Det behöver bland annat skapas förbättrade villkor för vindkraften för att öka utbyggnadstakten så att uppsatta mål kan uppnås. I propositionen betonas även vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till att förbättra förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vindkraften. I budgetpropositionen för 2008 föreslår regeringen en särskild satsning inom klimatområdet på 1 miljard kronor för perioden 2008 till och med Där ingår bl.a. att Sverige ska uppnå sin del i EU: s mål att öka andelen förnybar energi till 20 procent till år 2020, genom en ökad elproduktion från vindkraft. Förslag till nytt nationellt mål Energimyndigheten föreslår att planeringsmålet för vindkraft år 2020 ska vara på 30 TWh/år, varav 20 TWh/år vindkraft på land och 10 TWh/år lokaliserat till havs. Det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka till stycken beroende på effekt. Potentialen för vindkraft i Sverige överstiger dock det föreslagna planeringsmålet. Nuläge I kommunen finns i dagsläget 4 stycken vindkraftverk uppförda, alla på Visingsö. Det första vindkraftverket på Visingsö fick bygglov 1989 och är på 200 kw. Tornhöjden är på 30 m och rotorbladen har en diameter på 25 m byggdes det senaste vindkraftverket på ön och det har en effekt på 600 kw. Tornhöjden är 40 m och rotorbladen har en diameter på 40 m. Utbyggnad och teknik Hitintills har utbyggnaden av vindkraft i kommunen skett genom etablering av enstaka vindkraftverk. Genom att en ny vindkartering gjorts på högre höjd över Sverige och över Jönköpings kommun, där det även har visat sig att skogsmarker har goda vindförhållanden, kan kommunen förvänta sig ett ökat antal ansökningar av större etableringar än de som finns idag. Vindkarteringen har gjorts efter en ny modell, som utvecklats vid Uppsala universitet, för att öka tillförlitligheten i bedömningen av den svenska vindenergipotentialen. Vindkarteringen tillsammans med en teknikutveckling som ger högre, större och effektivare verk, medför nya planeringsförutsättningar för kommunerna. Den vanligaste typen av vindkraftverk är verk med tre rotorblad. De första serieproducerade verken hade en effekt på 50 kw. Dagens vindkraftverk har större effekt, 2 MW eller större blir allt vanligare. Ett verk på 2 MW kan ha en tornhöjd på ca m, en rotordiameter på ca m och en totalhöjd på ca m. Vindkraftverken blir effektivare och de nya modellerna har en lägre bullernivå. Den förväntade teknikutvecklingen går mot större och ännu effektivare verk. Vindkraftverken kräver en väganslutning för service och underhåll. Det krävs också att vindkraftverken ansluts till ett elnät med tillräcklig kapacitet.

9 Begreppsförklaring Effektenheter Effekt är energi per tidsenhet Effekt anges i watt (W) 1 kw (kilowatt) = W 1 MW (megawatt) = kw 1 GW (gigawatt) = kw 1 TW (terawatt) = kw Rotordiameter Energienheter Energi är effekt gånger tid 1 Wh = 1 W under en timme, wattimme 1 kwh = 1 kw under en timme, kilowattimme 1 MWh (megawattimme) = kwh 1 GWh (gigawattimme) = kwh 1 TWh (terawattimme) = kwh Rotorblad Maskinhus Tornhöjd: Med tornhöjd menas avståndet mellan mark och maskinhusets tak. Totalhöjd: Med totalhöjd menas tornhöjd plus rotorbladens längd. Rotordiameter: Med rotordiameter menas rotorblad inklusive maskinhus. Tornhöjd Totalhöjd 9

10 Riktlinjer 10 Allmänna riktlinjer Placering Resurshushållning och god samhällsekonomi eftersträvas genom att områden med goda vindförhållanden nyttjas effektivt. Därför bör vindkraftverk i första hand placeras inom dessa områden och i sammanhållna grupper, sk. vindkraftsparker. Placering av vindkraftverk bör ske med restriktivitet vid viktiga besöksmål, utblickar och rastplatser utmed vägarna. Placeringen bör ske i samverkan med omgivande landskap. Enligt kommunens översiktsplan ska nya byggnader och anläggningar placeras så att de inte inverkar negativt på de areella näringarnas bedrivande, de ska placeras och utformas med hänsyn till byggnadstradition och landskapsbild samt övriga allmänna intressen. En etablering av vindkraftverk kan inte ses som en självklar rättighet för en markägare utan måste avvägas med andra intressen. En samordning bör också ske med andra intressenter i närområdet, dels för att hitta bästa läge för vindkraftverken och dels för att i huvudsak koncentrera vindkraftsverken till grupper. Nationella miljömål Vid lokalisering av vindkraftverk prövas etableringen mot de nationella miljömålen. Riksintresse för vindkraft Inom de markområden som är av riksintresse för vindkraft bör det så långt som det är möjligt eftersträvas etableringar av vindkraftverk, vilket dock ska ske efter en avvägning mot övriga allmänna intressen. Riksintresse, Natura 2000 Vid placering av vindkraftverk ska riksintresseområden skyddas. Om ett motstående riksintresse bedöms att påtagligt skadas av en etablering av vindkraftverk, kan en etablering inte ske. Om en etablering av vindkraftverk föreslås ske inom eller i närheten av ett Natura 2000-område ska lämpligheten utredas utifrån objektets omfattning och innehåll. Länsstyrelsen prövar ärendet enligt Miljöbalken 7 kap 28. Naturreservat En etablering av vindkraftverk inom naturreservat bedöms inte som lämplig på grund av de höga natur- och bevarandevärdena. Natur, kultur, friluftsliv Placering av verk får ej ske så att de av kommunen utpekade områdena med höga natur-, kultur- eller friluftsvärden påtagligt skadas. Det är viktigt att vindkraftverk placeras på ett lämpligt skyddsavstånd till vandringsleder, motionsspår och dylikt. Avvägning sker mellan olika intressen. Avstånd till bebyggelse En byggnation av vindkraftverk i tätorternas närmiljö kan hämma bebyggelseutvecklingen. Etablering av vindkraftverk bör därför inriktas på lägen utanför tätorternas nuvarande och framtida markbehov. Som riktlinje gäller därför 1000 meter från tätorternas nuvarande och framtida gränser. Enligt översiktsplanen ska tillståndsgivningen vara mer restriktiv i områden där det är stor efterfrågan på mark för bebyggelse, för att slå vakt om de långsiktiga bebyggelse- och tätortsintressena. I Boverkets handbok utgiven 2003 Planering och prövning av vindkraftverk förs en diskussion om lämpligt avstånd till vindkraftverk: Dessa avstånd är lämpligt att bestämma efter lokala förutsättningar, rådande värden, verkens och anläggningens storlek och efter att ha inhämtat medborgarnas uppfattning. Uppfattningen om rimligt avstånd har hela tiden ökat med verkens storlek. De visuella frågorna är numera en väsentlig utgångspunkt för bedömningen. Rimligt avstånd kan vara m. Avståndet mellan bostad och vindkraftverk avgörs i praktiken i en till ansökan bifogad teoretisk bedömning av den genomsnittliga bullernivån, som inte får överstiga 40 dba vid fasad utomhus. Men det är också viktigt att ta hänsyn till den visuella påverkan, varför avståndet kan utökas.

11 Avstånd till infrastruktur Vägar Inom kommunen finns E4:an, riksvägar, ett stort antal mindre allmänna vägar samt enskilda vägar. För samtliga vägar gäller ur säkerhetssynpunkt olika krav på hinderfrihet intill vägarna, allt beroende av vägarnas användning och status. Lokalisering av vindkraftverk måste ta hänsyn till krav på säkerheten utmed dessa vägar. I första hand löses dessa krav genom att placera vindkraftverk på tillräckligt avstånd från respektive väg. Järnväg Inom kommunen finns Jönköpingsbanan och Vaggerydsbanan. Lokalisering av vindkraftverk måste ta hänsyn till krav på säkerheten utmed dessa järnvägar och för ny järnväg. I första hand löses dessa krav genom att placera vindkraftverk på tillräckligt avstånd från järnvägen. Inom kommunen finns det framtida planer på järnväg mellan Torsvik och Tenhult, Götalandsbanan, Europabanan. Flyg Intressen för militärt och civilt flyg finns inom kommunen genom Jönköping flygplats och flygplatserna i Ödestugu och Visingsö. Verksamheterna för dessa förväntas även finnas i framtiden. Enligt luftfartsverket måste hänsyn av säkerhetsskäl tas till den hinderfrihet som ska råda kring flygplatserna. Detta innebär att vindkraftverk inte kan lokaliseras över en viss höjd inom de zoner som finns angivna för start och landning samt de säkerhetszoner som i övrigt råder kring flygplatserna. Kraftledning Avstånd mellan vindkraftverk och kraftledning ska uppfylla de säkerhetskrav som gäller med hänsyn till ledningens storlek. Elsäkerhetsverket rekommenderar att minsta horisontella avstånd mellan vindkraftverk och högspänningsledning bör vara minst vindkraftverkets totala höjd. Radio- och tv-signaler m.m. Mobiltelefoni-, sambandsradio-, rundradiooch tv-signaler kan störas av bl.a. vindkraftverk. Verken bör placeras så att störningar förhindras. Försvaret Försvarsmaktens intressen bedöms av försvarsmakten själva. Anslutning av vindkraft till elnät Vid anslutning från vindkraftverk till elnät ska om möjligt elkabeln grävas ner. Anslutning av vindkraft till vägnät Vägar som behöver anläggas för vindkraftsanläggningens ändamål bör byggas med minsta möjliga miljöintrång. Riskavstånd och olyckor Enligt räddningstjänsten i Jönköpings kommun bör skyddsavståndet till bostad eller verksamhet överstiga riskavståndet d, d=(d+h)x1,5, där D är rotordiameter [m] och H är tornhöjd [m]. Avståndet bör dock alltid överstiga 100 m. För att undvika olyckor ska gällande arbetsmiljöföreskrifter samt Lag om skydd mot olyckor 2 2kap följas. Gårdsverk Med begreppet gårdsverk menas ett mindre vindkraftverk som placeras bostadsnära inom det egna brukningscentrat eller inom den egna tomten, och som till största del nyttjas för ägarens egna energibehov. Om bullernivån inte överskrider riktvärdena trots närheten till bostad, kan mindre vindkraftsverk tillåtas även i mer känsliga landskapsrum om den visuella påverkan bedöms vara godtagbar. Buller Enligt Naturvårdsverket tillämpas, vid tillståndsmyndigheternas bedömning, riktvärdet 40 dba i de flesta fall för buller utomhus från vindkraftverk. En undersökning visar att andelen människor störda av buller ökar med stigande ljudnivå och att 20 % upplever sig som mycket störda vid ljudnivån 37,5-40 dba. Av hänsyn till detta bör ett riktvärde på 40 dba utomhus vid bostäder inte överskridas. För vissa områden där ljudmiljön är särskilt viktig och där en bullerfri miljö eftersträvas bör värdet vara lägre än 40 dba. 11

12 12 Skuggor Periodiska skuggor uppstår vid soligt väder om rotorn snurrar. Enligt Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar från 2003, har inte någon vetenskaplig utvärdering av hur stort problemet med skuggbildning i Sverige gjorts. Boverkets fakta och bedömningar bygger därför främst på tyska erfarenheter och bestämmelser. De tyska bedömningarna är användbara även för Sverige. En lämplig utgångspunkt är den faktiska skuggeffekten och att den får vara högst 8 timmar per kalenderår. För att undvika den växelvisa skugga som uppstår när rotorbladen klipper solljuset kan vindkraftverken placeras norr om den bebyggelse som kan tänkas bli störd, eller genom att skuggsensorer stänger av verken när det finns risk att skuggor kan störa. För att undvika att vindkraftverkens rotorblad ger upphov till reflexer som boende i närheten kan uppleva som störande bör matta blad användas eller vara antireflexbehandlade. Utformning Kulör inom en grupp av verk bör väljas lika. Reklam/text/logotyp bör ej förekomma på tornet eller på vingarna. Vindkraftverk bör vara försedda med åskledare för att minska risk för olyckor. Riktlinjer för landskapskaraktärerna För beskrivning av landskapen se sid. 21. Stora öppna jordbrukslandskap Det öppna flacka landskapet skapar storslagna vidsträckta vyer. De sju stora öppna jordbrukslandskapen Grännaslätten, Visingsöslätten, Bankerydsdalen, Skärstaddalen, Djuvarp/Roestorpdalen, Stensholm/ Brunnstorp/Tovridaslätten, Tenhultsdalen/ Rogbergaplatån, bedöms som olämpliga för vindkraftsetablering då bevarande- och upplevelsevärdena ska ges hög prioritet. Nya stora anläggningar bedöms splittra upp det storslagna landskapet och förändra upplevelsen, både för invånare och för turister. Övriga öppna jordbruksmarker och småbrutet landskap Till skillnad från de stora öppna jordbruksmarkerna finns det områden med öppna jordbrukslandskap som inte är lika känsliga ur landskapsbildsynpunkt. För dessa områden och områden med småbrutet landskap sker bedömning inom varje enskilt ärende och ska bl.a. göras utifrån platsens lämplighet med hänsyn till andra allmänna intressen så som t.ex. natur-, kultur-, friluftsoch landskapsvärden. Stora myrmarker Landskapets ostördhet med höga natur- och upplevelsevärden gör att dessa marker ska hållas fria från vindkraftverk, både från enstaka verk och parker. Om vindkraftverk föreslås placeras i närheten av dessa myrmarker ska avståndet vara tillräckligt långt så att dessa värden inte påverkas negativt. Riktlinjerna gäller för de stora myrmarkerna, karta sid. 24. Skogsområden Ur landskapsbildsynpunkt är denna karaktär minst känslig för placering av vindkraftverk, eftersom de bedöms passa in i storskaliga skogsområden. Vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden är i allmänhet begränsad till ett mindre närområde. Friluftslivet och skogsbruket kan bl.a. påverkas lokalt på platsen. Vattenområden Vindkraftverk bör placeras med restriktivitet på öppna marker och sluttningar runt sjöarna. När det gäller placering av vindkraftverk vid sjöar måste studier även ske från den motsatta sidan med hänsyn till den visuella påverkan. När det gäller placering av vindkraftverk i sjöar är kommunens bedömning, i enlighet med översiktsplanen, att möjligheten till placering av vindkraftverk norr om Visingsö får utredas.

13 Områden ej lämpliga för vindkraftverk Karta över områden ej lämpliga för vindkraft Områden inom kommunen som redovisas på denna karta, bedöms vara så värdefulla ur landskapssynpunkt att ingen etablering av vindkraftverk bör ske inom dessa områden. Samma restriktion gäller för kommunens naturreservat. Lämpligheten av en etablering av vindkraftverk prövas alltid med stöd av kommunens riktlinjer, se sid Tätorternas närområden, 1 km radie Med hänsyn till samhällsutvecklingen är kommunens bedömning att det inte är lämpligt att placera vindkraftverk inom ett avstånd på 1 km från tätorternas gränser. Eftersom gränserna förändras i takt med tätorternas expansion markeras inte dessa markområden på kartan. Varje ärende prövas för den tidens aktuella tätortsgränser. Undantag Inom områden som inte är lämpliga för vindkraftsverk kan dock så kallade gårdsverk tillåtas, se sid 11. Lämpligheten bedöms vid bygglovsprövning. 13

14 Handläggning 14 Prövning av vindkraftsärenden kan ske genom tillstånd till länsstyrelsen eller direkt till kommunen genom bygglov och miljöanmälan. Detaljplaneläggning kan krävas för tätortsnära lägen inom tätbebyggda områden, där det är viktigt att tydliggöra och säkerställa markanvändningen. I de fall som en vindkraftetablering kräver bygglov eller anmälan avser stadsbyggnadsnämnden och miljönämnden att samordna prövningen och beslut enligt de båda lagarna, Plan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken (MB). I de fall tillstånd enligt MB från länsstyrelsen krävs, är miljönämnden remissinstans. Stadsbyggnadskontoret får via miljökontoret, genom internt samarbete, information om ärendet och har möjlighet att ge synpunkter. Det är mycket viktigt att den som planerar att etablera vindkraftverk tar en förhandskontakt med stadsbyggnadskontoret och miljökontoret, innan ett alltför omfattande utredningsarbete gjorts av sökanden. Detta för att kunna bedöma den utpekade platsens förutsättningar översiktligt, och få möjlighet att diskutera eventuella alternativa placeringar samt ansökans innehåll i ett tidigt skede. Före och efter att beslut i ärendet har tagits kungörs ärendet i lokala tidningar. På kommunens hemsida kommer också informationen att finnas tillgänglig. Remissinstanser Om en etablering av vindkraftverk blir aktuell nära kommungränsen samt i eller intill Vättern ska kommunen samråda med berörda kommuner. Det förutsätts att sökanden själv tar kontakt med Försvaret och Luftfartsverket angående lokaliseringen. Sökanden bör även samråda med Skogsstyrelsen om det vid en etablering av vindkraftverk krävs att en skogsbilväg byggs. Andra berörda myndigheter som det kan bli aktuellt för sökanden att samråda med är t.ex. Trafikverket. När det gäller vindkraftverkens påverkan på radiosignaler kan Post & Telestyrelsen vara en lämplig samrådspart. Det kan även vara aktuellt att samråda med länsstyrelsen om en etablering ligger inom eller intill ett område med höga naturvärden, såsom riksintressen och Natura områden. Beroende på vindkraftverkens tänkta lokalisering kan olika ideella föreningar bli aktuella som samrådspart. Handlingar Ansökan om bygglov enligt plan- och bygglagen och anmälan enligt miljöbalken ska belysa hur lokaliseringen av vindkraftverk påverkar de allmänna intressen som finns i området samt vilken miljöpåverkan verket ger. En ansökan om bygglov med sedvanliga handlingar lämnas till stadsbyggnadsnämnden. Anmälan enligt miljöbalken lämnas till miljönämnden. Erfordras en miljökonsekvensbeskrivning eller annan handling som redovisar påverkan på miljön, skall denna biläggas anmälan. Utöver sedvanliga handlingar kan det även krävas fotomontage och en analys av landskapet för att redovisa lämpligheten av vindkraftverkets placering ur landskapsbildsynpunkt. Detta kan lämpligen bli överenskommet i förhandskontakten med kommunen. Om ny vägdragning kommer att dras fram till verket, ska vägsträckningens påverkan på miljön redovisas i handlingarna.

15 Förutsättningar Lagar Etablering av vindkraftverk ska föregås av miljöprövning enligt Miljöbalken samt prövning enligt Plan- och bygglagen. Miljöprövning (Miljöbalken) Tillstånd/anmälan krävs enligt miljöbalken för att uppföra vindkraftverk. Beroende på verkens höjd samt antalet verk i en tänkt etablering, söks tillstånd eller görs anmälan hos olika myndigheter. Vindkraftsanläggningar som är belägna i vattenområde prövas enligt 9 kapitlet och 11 kapitlet i miljöbalken av Miljödomstol. För vindkraftsanläggningar på land som består av 2 eller fler verk med en totalhöjd över 150 m, en gruppstation som består av 7 eller fler verk med en totalhöjd över 120 m, för varje tillkommande verk som tillsammans med redan uppförda innebär att man kommer upp till tillståndsgränsen eller varje verk som uppförs i en redan tillståndspliktig gruppstation söks tillstånd hos länsstyrelsen. För vindkraftverk med en totalhöjd som överstiger 50 m, en anläggning där två eller fler vindkraftverk står tillsammans eller varje tillkommande verk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk krävs anmälan till kommunen enligt miljöbalken. För vindkraftverk som ej omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt anser länsstyrelsen i Jönköpings län att samråd ska hållas med länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Vid val av plats gäller hänsynsreglerna enligt 2 kap miljöbalken. Kommunal vetorätt Kommunen måste tillstyrka en planerad vindkraftsetablering för att prövningsmyndigheten ska kunna bevilja tillstånd enligt 16 kap. 4 miljöbalken, s.k. kommunal vetorätt. Det finns dock ett undantag som innebär att regeringen enligt 17 kap. 6 MB, trots kommunens bestridande, får tillåta en gruppstation för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Vindkraftsanläggningar som kräver tillstånd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och då ska en MKB göras enligt MB 6 kap 11. För anläggningar som kräver anmälan kan MKB begäras, beroende på graden av miljöpåverkan. Bygglov (Plan- och bygglagen) Bygglovprövningen handläggs enligt PBL. Bygglov krävs enligt 8 kap 2 plan- och bygglagen för att uppföra vindkraftverk om vindturbinens diameter (rotordiameter) är större än tre meter, om verket har en högre höjd än 20 m, placeras på ett avstånd från fastighetsgränsen som är mindre än verkets höjd över marken eller om verket skall fast monteras på en byggnad. Detaljplan (Plan- och bygglagen) I vissa fall krävs att en detaljplan upprättas innan bygglov kan ges. Enligt 5 kap. 1 ska reglering av bebyggelsemiljöns utformning ske genom detaljplan för ny enstaka byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller som ska förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Om genomförandet av en plan eller ett program bedöms medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, enligt Miljöbalken 6 kap 12. Kommunens översiktsplan 2002 Enligt kommunens översiktsplan ska uppvärmning ske resurssnålt och effektivt, och i de större tätorterna i stor utsträckning med fjärrvärme från förnyelsebara energikällor. I översiktsplanen finns nio områden med goda vindförhållanden markerade, beräknat av SMHI Dessa uppgifter gäller inte längre eftersom en mer omfattande vindkartering tagits fram på uppdrag av energimyndigheten som visar på fler och större områden med goda vindförhållanden.enligt översiktsplanen bör möjligheten till ytterligare anläggningar på Visingsö utredas i ett område norr om ön. 15

16 16 Program för hållbar utveckling-miljö Programmet utgör kommunens samlade miljömålsarbete som är ett årligt arbete med uppföljning och uppdatering av visioner, mål och åtgärder. Visioner enligt programmet är bl.a. att: - Energianvändningen är effektiv och sker med förnyelsebara energikällor. - Lokala och regionala energikällor används så långt som möjligt. Mål enligt programmet är bl.a. att: - Vindkraften i kommunen ska byggas ut till minst 200 GWh senast Som delmål ska gälla minst 150 GWh senast Ålborgsåtagandena Den ursprungliga Ålborgdeklarationen fastställdes 1994 av deltagarna i den europeiska konferensen om långsiktigt hållbar stadsutveckling. Genom att underteckna deklarationen förbinder sig lokala myndigheter att starta ett Agenda 21- arbete och att utarbeta långsiktiga planer för hållbar utveckling. Den reviderade deklarationen Ålborg +10 syftar till att omsätta visioner för hållbar utveckling till praktiska projekt i våra tätorter. Jönköpings kommun skrev under deklarationen Åtaganden som rör vindkraft är följande: - Minska konsumtionen av primärenergi och öka andelen förnyelsebara energikällor. - Undvika onödig energikonsumtion och förbättra energieffektiviteten hos slutanvändaren. - Utveckla och tillämpa ett strategiskt och integrerat arbetssätt för att begränsa klimatförändringen, och verka för en hållbar utsläppsnivå av växthusgaser. Nationella miljömål Produktion av el genom vindkraftverk förbättrar förutsättningarna för flera av de 16 uppsatta nationella miljömålen, t.ex. begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och god bebyggd miljö. På mindre än ett halvår har ett vindkraftverk producerat mer energi än vad som gick åt till dess tillverkning. Om ett sådant vindkraftverk ersätter kolproducerad el motsvarar detta enligt SOU 1999:75: - minskad brytning av ca ton kol/år - minskade koldioxidutsläpp med ca ton/år - minskade svaveldioxidutsläpp med ca 3 ton/år - minskade kvävedioxidutsläpp med ca 2,5 ton/år Natur Natura 2000-områden, naturreservat Inom kommunen finns det flera naturreservat och ett antal Natura 2000-områden, se karta sid. 17. Det innebär att områdenas värden ska bevaras och undantas från ingrepp och negativ påverkan av olika slag, t.ex. exploatering. Regionala och lokala naturintressen Utöver riksintressen och Natura områden finns även regionala och lokala naturvärden som finns redovisade i kommunens naturvårdsprogram. Detta program utgör en av bedömningsgrunderna för lämpligheten av en eventuell lokalisering av vindkraftverk. Stora opåverkade områden Enligt miljöbalkens 3 kap 2 ska stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdets karaktär. Stora opåverkade områden är av länsstyrelsen utpekade och är områden som inte är sönderskurna av t.ex. trafikleder, kraftledningar eller påverkade av andra miljöstörningar. Komosse, Dumme mosse, Gagnaryds mosse och Vättern är stora opåverkade områden inom kommunen. Inom stora opåverkade områden kan även tysta områden inrymmas. Inom Jönköpings kommun har inte några tysta områden identifierats.

17 Karta över naturreservat och Natura 2000-områden Vy mot östra Vätterbranten, naturreservat 17

18 Riksintressen Riksintressen definieras och regleras i 3 kap och 4 kap miljöbalken. Att en miljö eller ett objekt är av riksintresse innebär att området har så stora värden att det är av betydelse för landet som helhet. Syftet med att avgränsa ett riksintresse är att säkerställa en användning eller att bevara något för framtiden. Ett riksintresse får således inte påtagligt skadas. Länsstyrelsen bevakar att kommunen i sin planering tillgodoser riksintressena. Karta över riksintressen inom kommunen 18

19 Teckenförklaring riksintressen Riksintresse för yrkesfiske 3 kap 5 MB (Miljöbalken) Vättern Järnvägar av riksintresse Berörd järnväg som Banverket har beslutat om ( ) är Nässjö-Falköping (Jönköpingsbanan) Flygplats av riksintresse Jönköpings flygplats (Axamo) är enligt Luftfartsverkets beslut ( ) riksintresse. Vägar av riksintresse Riksintresse enligt Vägverkets beslut ( ) berör följande vägar såsom kommunikationsstråk oavsett geografiskt läge - E4:an, Rv 26, Rv 30, Rv 31, Rv 40 samt Rv 47/48. Riksintresse för energidistribution 3 kap 8 MB Statliga Vattenfall anser att kraftledningar med spänning på 400 kv och 130 kv är anläggningar av riksintresse. Områden för totalförsvaret 3 kap 9 MB Det finns områden av riksintresse för totalförsvaret som av sekretesskäl ej kan redovisas i denna policy. I de fall försvarets intressen berörs i plan- och lovärenden sker en särskild prövning. Riksintresse för kulturmiljövård 3 kap 6 MB 1. Ekeryd-Skjutebo-Röshult 2. Norra Unnaryd 3. Vallgårda 4. Ödestugu kyrkby 5. Åsamo-Smålands Taberg-Kåperyd 6. Järstorp sockencentrum 7. Eklundshov 8. Jönköpings tätort 9. Ådalen med Smedbyn i Huskvarna 10. Stensholm-Lundaberget 11. Östra Höreda 12. Djuvarp-Broholm-Roestorp 13. Skärstaddalen 14. Ölmstads kyrkby 15. Visingsö 16. Röttle by och Västanå 17. Uppgränna by med Boeryd och Brahehus-Vretaholm-Mällby-Gränna tätort Riksintresse för friluftsliv 3 kap 6 MB 18. Visingsö Riksintresse-värdefulla ämnen och material 3 kap 7 MB 19. Norra Kärr Riksintresse 4 kap 1 och 2 MB Ett geografiskt avgränsat område som på grund av dess samlade natur- och kulturvärden utgör ett särskilt utpekat område av riksintresse. 20. Vättern med öar och strandområden Riksintresse för naturvård 3 kap 6 MB 21. Ören 22. Vättern 23. Visingsö 24. Östra Vätterstranden 25. Norra Kärr 26. Ingerydsdalen 27. Huskvarnaån 28. Lillån-Tabergsån 29. Domneån 30. Rosenlundsbankar 31. Stråkendalen-Bottnarydsfältet 32. Dumme mosse 33. Komosse 34. Gagnaryds mosse 35. Taberg 36. Vattlasjöområdet 37. Radan-Svanån-Stengårdshultasjön 38. Nissan 39.Karshulta mosse 40. Spexeryd 41. Huskvarnaåns Jättegrytor 42. Prästeryds och Ambomosse 43. Konungsö mosse 44. Store mosse och Farbergskärret 45. Angerdshestra 46. Kåperyd 47. Störestorp-Kullarp 48. Åsa-Örserum 19

20 Riksintresse för vindkraft Energimyndigheten uppdrog åt samtliga länsstyrelser att föreslå områden som bedöms särskilt lämpliga för vindkraftsproduktion i större skala, och som därför skall betecknas som riksintressen för vindkraft enligt 3 kap 8 miljöbalken. Områdena tas fram enligt av Energimyndigheten framtagna kriterier. Energimyndigheten beslutade år 2008 att 3 områden inom Jönköpings kommun är av riksintresse för vindkraft. Karta över riksintresseområden för vindkraft 20