Lena Sundström. Saker jag inte förstår och personer jag inte gillar

Transkript

1

2 Lena Sundström Saker jag inte förstår och personer jag inte gillar Leopard förlag Stockholm 2005

3 Besök gärna Lenas webbsida och diskutera eller kommentera boken. Lena Sundström: Saker jag inte förstår och personer jag inte gillar Leopard förlag, S:t Paulsgatan 11, Stockholm Lena Sundström, 2005 Omslag Edvard Derkert E-boksproduktion elib, 2005 Provläsningsavsnitt

4 1 Skåne blir kållt å mårkt Stormen Gudrun hade dragit fram över Sverige, och på lokalnyheterna i Skåne blev ett gammalt par intervjuade efter att de hade evakuerats från sitt då strömlösa hem. Enligt säkra skånska källor skall skånskan som talades i inslaget, ha varit så bred att den i det närmaste var omöjlig att förstå. Till och med för en skåning. Ao, dae ei kållt å mårkt, sade den gamla farbrorn. Senare på kvällen sändes inslaget på riksnyheterna, och den här gången hade redaktörerna jodå textat hela inslaget för säkerhets skull. Men nu sade den gamla farbrorn inte längre att det var kallt och mörkt, eller jo, farbrorn sade det, men enligt textremsan sade han: Vi har fått korv. Man ser det framför sig. Hur översättaren i Stockholm har kliat sig i huvudet, spolat bandet fram och tillbaka om och om igen, gastat till någon ute i korridoren, va fa-an seijer gubbjeäveln, för att till slut inse att det nog bara är att dra till med något som synkar hyfsat med farbrorns läppar. (Här kan man i och för sig undra varför översättaren inte drog till med vi har fått korv med mos när vederbörande ändå var igång. Det skulle synkat ännu bättre.) I alla fall. För alla som inte vet vad kållt å mårkt är. Gå ner i källaren, ut i 15

5 saker jag inte förstår och personer jag inte gillar hallen, upp på vinden eller var ni nu har ert proppskåp. Slå av huvudsäkringen i cirka 1 3 veckor. (Experimentet utförs med fördel under vintermånaderna.) Redan efter några dagar kommer ni att veta vad kållt å mårkt är. Troligtvis kommer ni också att upptäcka att elförsörjningen i ett land inte bara är någon liten skitsak. Att det är något som är lite för viktigt för att lägga i händerna på direktörer som bara bryr sig om att maximera vinsten så att de kan höja sina egna bonusar och optioner. Ta Fortums VD. Hans optionsprogram har gett honom en nätt liten summa på 85 miljoner kronor. Vilket informationschefen på Fortum har förklarat på följande sätt: / / optionsprogrammet kom till för att sporra nyckelpersoner att göra goda prestationer. Med tanke på utvecklingen borde våra ägare vara jättenöjda. Jo, det är de kanske. Lite mer osäkert är det väl med kunderna. Bara någon vecka före uttalandet hade strömmen slagits ut för hushåll i Sverige. Efter två veckor saknade fortfarande hushåll ström och lika många saknade fast telefoni. Mysigt säger ni kanske, och ser framför er hur hela familjen samlas kring köksbordet med levande ljus för att umgås på det där medeltida sättet. Och jovisst. Om inte någon oförutseende jävel hade skottat igen brunnen ute i trädgården, mejat ner torrdasset och ersatt vedspisen med en Electrolux spis med keramiska plattor och varmluftsfunktion som inte är anpassad för att man skall leva medeltidsliv. Vilket försvårar alltihop. Pumpsystemen som skall pumpa ut vatten till hushållen fungerar nämligen inte utan ström. Inget vatten ingen vattenklosett ingen dusch ingen tvättmaskin. Spisen med keramisk häll och varmluftsfunktion har ingen lucka där man kan stoppa in en trave vedklabbar och fjutta på. Kylskåpet totaldör. Precis som datorn och TV:n och stereon och DVD:n och brödrosten och laddaren till mobiltelefonen 16

6 skåne blir kållt å mårkt (vilket är en klar nackdel när den fasta telefonin ligger nere). Vilket för övrigt kan vara en idé till en ny dokusåpa. En hårdare variant av Riket. Sponsrat av Sydkraft eller Fortum eller Vattenfall. Bara en sak är värre än att leva som på medeltiden, lev som på medeltiden i ett hus som är byggt för år Men jag skall inte hålla på och orera om det. Sydkraft har faktiskt gjort en jättefin broschyr om ansvar. A som i ansvar som de uttrycker det, eftersom de kör någon slags alfabetsvariant för att vi alla skall förstå. Själv tycker jag att det är betydligt intressantare att prata om A som i Avbrott. Eller för den delen A som i Avbrottsgaranti, för då blir det riktigt intressant. När jag klickar på rubriken Vem kan få avbrottsersättning? får jag veta att jag har möjlighet att få ersättning om jag drabbas av ett sammanhängande elavbrott som är längre än 24 timmar. Och det låter ju lovande. Men sedan kommer det här: Den gäller inte vid situationer vilka vi inte kan råda över t ex sådana väderleksförhållanden som våra anläggningar inte är byggda för Rent juridiskt innebär det här att Sydkraft bara behöver se till att deras anläggningar är tillräckligt soppiga, för att de skall vara home-free. Är anläggningen inte byggd för en sommarbris, ja då får man helt enkelt ingen ersättning om en sommarbris drar ner halva länets elstolpar. A som i Ansvar. B som i Blåsta. Efter stormen Gudrun insåg till och med regeringen att det här kanske inte var helt lyckat, och har vi tur klubbar riksdagen igenom ett förslag som skall tvinga elbolagen att betala ut ersättningar vid avbrott från och med 2011 alldeles oavsett vad elbolagens jurister har suttit och plitat ihop. Det är bara att hoppas på att det blir vindstilla fram till dess. När inte elförsörjningen fungerade vintern 2005, fungerade i alla fall Sydkrafts fakturaavdelning alldeles utmärkt. Elräkningarna började 17

7 saker jag inte förstår och personer jag inte gillar dimpa ner i folks brevlådor långt innan elen var tillbaka, elräkningar som dessutom gällde en period när hushållen hela tiden hade saknat ström. Sydkraft beklagade sig och sade att folk inte skulle ta det så allvarligt, det var bara att riva räkningarna. (Som om det var den mest naturliga saken i världen. Som om vi inte har lärt oss att vi skall betala elräkningen i alla lägen även om den råkar ha grannens anläggningsnummer.) Vid det här laget började Sydkrafts kunder tycka att fakturaservicen fungerade lite väl bra, med tanke på hur dåligt allt annat fungerade. Så de startade ett uppror under parollen Nollvisionen inte en enda kund kvar hos Sydkraft. Och här tänkte man ju Äntligen! Såg framför sig hur stämningen uppe på Sydkraft skulle bli lite krystad och the Office-aktig. Hur chefen för Sydkraft skulle tvingas ner på någon slags förnedrande David Brent-nivå. Fast sådant händer naturligtvis inte i verkligheten. På Sydkrafts hemsida, under avdelningen vanliga frågor och svar, lade företaget istället ut frågan Kan jag slippa Sydkraft om jag byter elleverantör? Sedan lutade de sig lugnt tillbaka, kliade sig på magen, citerade Kundombudsmannen och konstaterade att vi har världens bästa system i Sverige. (Mina understrykningar). Kan jag slippa Sydkraft om jag byter elleverantör? Så här svarar Kundombudsmannen: Strömavbrottet som vi just nu upplever i södra Sverige beror på att elledningar rivits ner och elstolpar slagits sönder av omkullvälta träd och vindar av orkanstyrka. De företag som sköter elledningarna är nätbolagen och i Sydkrafts fall är det Sydkraft Nät AB. Inom varje geografiskt område finns bara ett Nätbolag som har en så kallad Nätkoncession som utges av Statens Energimyndighet (STEM). Du kan med andra ord inte välja vilket Nätbolag du vill utan har att anlita det Nätbolag som har Nätkoncessionen i det område där du bor. / / Om du väljer en annan elleverantör så kommer elen ändå alltid att levereras i samma nätföretags elledningar som tidigare. Att du byter 18

8 skåne blir kållt å mårkt elleverantör betyder med andra ord inte att du förändrar eller förbättrar din situation vad det gäller risken för elavbrott. Så mycket för den konsumentmakten. Frågan är förstås hur man förbättrar sin situation. Vi kan i alla fall inte betala in mer pengar till elbolagen. Enligt Energimyndigheten har vi redan betalat in 2 miljarder för mycket i nätavgifter till elbolagen. Pengar som man har rätt att kräva tillbaka som kund. Samtidigt är det nog inget man skall räkna med. När Fortum hörde talas om Energimyndighetens krav så svarade de med kommentaren Då släcker vi ner Stockholm. Vilket kändes väldigt vuxet. Och sådär lagom överensstämmande med Fortums ramsa: huvudet kallt, hjärtat varmt, sinnet öppet och händerna rena, som de skriver om i sina årsredovisningar. Det är för övrigt mycket sådant i årsredovisningarna. Färgglada pyramider och pilar med uttryck som tomorrow-today, rättesnören och vi skall alltid utgå från och anpassa oss efter kundens behov. Sydkraft är så i gasen över hela grejen att de till och med har plitat ihop ett helt FN-tal om människors lika värde under rubriken affärsidé och strategi. värderingar: Vi utgår från alla människors lika rättigheter och värde oavsett nationell härkomst, ras, hudfärg, etnisk eller social bakgrund, politisk eller religiös uppfattning, kön, ålder, sexuell läggning, civilstånd eller handikapp. Sydkraft Röd och gul och vit och svart, gör det samma har han sagt. Jag måste erkänna att det aldrig har slagit mig att elleveranserna skulle ha någonting med sexuell läggning eller hudfärg att göra. Har liksom aldrig reflekterat över det. Förrän nu. Men det är väl så, att det var jävligt länge sedan elen var något så enkelt som två hål i väggen. Nuförtiden är det oerhört mycket mer komplicerat. 19

9 2 För att kunna erbjuda er lite mer valfrihet, har jag höjt priset på boken med två kronor, men kan nu å andra sidan presentera hela fem rubriker att välja mellan i det här kapitlet. Min känsla för el Klaga inte på mörkret Tänd ett ljus! El Så funkar det inte! El Lögner Jag ringde till mitt elbolag häromdagen. Någon hade kallat mig för looser som inte förhandlade om min el, så kanske var det därför. I alla fall. Jag ringde till mitt elbolag och min polare hade skrivit upp vad jag skulle säga. jag: Hej! Jag heter Lena och jag har varit kund hos er jättelänge. Nu har jag fått ett mycket bättre pris på ett annat bolag. Därför undrar jag vad ni kan göra med mitt elpris. elbolaget: Vi skall se vad vi kan göra. (paus) Skall vi säga att vi sänker ditt pris med 10 öre om du stannar hos oss. Jag hade inte ens hunnit till punkt två på min polares lista. Det här var ju alldeles för enkelt. Var kom marginalerna ifrån? Helt plötsligt. Jag förstod faktiskt inte riktigt. Det var knappast så att Markus på kundtjänst var så mån om att behålla just mig som kund att han tänkte trava ut i köket och tömma kaffekassan. Dessutom så tillhör jag knappast storkunderna, även om jag alltid glömmer att släcka lampan i hallen. Om Markus på kundtjänst kunde ge mig ett så mycket bättre pris utan att blinka. Utan att säga, tja och nja, och det där måste jag faktiskt snacka med chefen om, då innebar väl det att det där andra priset, det där priset som jag hade betalat i alla år var något slags över- 20

10 min känsla för el/klaga inte på mörkret tänd ett ljus/el så funkar (osv) pris. Bonuspengar för bolaget som bara rann in från dumma och trogna kunder som hade bättre saker för sig än att ringa runt och hota elbolag på fritiden. Men vi kanske ska ta det från början. Jag vaknade upp en novembermorgon 1999 och upptäckte att mina två hål i väggen hade förvandlats till 400 hål i väggen. Jag skall erkänna att jag inte tog det alltför allvarligt. Jag gjorde helt enkelt som jag brukar, drog täcket över huvudet och somnade om och vaknade egentligen inte upp förrän fyra år, 36 dagar och 8 timmar senare. En tidig vårdag steg jag dock upp ur min säng, fast besluten om att jag nu skulle bli en konsumentmedveten medborgare, en sådan där som gör ett aktivt elval. Vilket direkt ledde till problem nummer ett Hur väljer man el? Missförstå mig inte. Det finns stunder då jag uppskattar att jag har ett val. Som i videobutiken. Där är det jättebra med valfrihet. Tänk om det bara fanns Pillertrillaren och Pillertrillaren. Eller om man bara kunde köpa Hans Martins julsånger och Hans Martins julsånger på Åhléns eller Åhléns. (NEJ, JAG HAR INTE ERT KLUBBKORT!) Men vem har egentligen behov av att uttrycka sin individualitet och särart genom att välja sin egen el? Ändå var det precis det elbolagen hoppades på. Mördande reklam skulle få oss att göra ett känslomässigt val. Ni vet, är du Fortum-typen eller är du Vattenfall-typen, på samma sätt som man går omkring och tror att man är Volvo-typen eller Saab-typen. Och det är klart. Det kunde ju ha gått. Ta hela den här senaste vattentrenden med stilla vatten som har blivit någon slags grej. Tjejer som springer omkring med små vattenflaskor i handväskan eller under armen. Det finns till och med barbiedockor som säljs med miniflaskor i den chica lilla minibagen. Jag antar att det går ut på att man skall signalera att man är en fräsch brud. En sådan där tjej som äter sallad till lunch, som bryr sig om sitt utseende, som klipper tånaglarna i tid och som alltid har rena underkläder. Någon slags motsats till öl byggde denna kropp. Man ser det hela framför sig. 21

11 saker jag inte förstår och personer jag inte gillar Hur någon reklamare har suttit och varit stor inför sig själv och polarna. Sagt att, hörru Leffe, jag skulle kunna kränga på folk helt vanligt kranvatten om jag ville. Det är bara en fråga om rätt marknadsföring och rätt image. Jag lovar. Tratta i vatten på en petflaska, sätt på en etikett och kör lite riktad reklam med tjejer och tallskog och jazz. Då är man hemma. Tänk bara på snubben som sålde älgskit på glasburk med rosett till tyska turister. Att få folk att betala för vanligt vatten är en baggis i jämförelse. Tro mig. Det lyxigaste som finns är att ha råd att betala för absolut ingenting alls. Vad kan då vara bättre än vatten utan kolsyra. Näst efter älgbajs måste det vara det absolut finaste som finns. Och det blev det ju! Fint och dyrt och helrätt. Inte kranvatten, för så dumma är inte ens vi. Utan stilla vatten som det kallas när man har gått över ån efter det, istället för att bara öppna kökskranen därhemma. Stilla vatten som har silats genom sanddyner och rullstensåsar och som har varit en välbevarad hemlighet bland fiskare och jägare och som skall drickas med slutna ögon och mellan djupa andetag och allt annat som någon lirare har suttit och filat fram över någon dator. Och nu skulle elbranschen få oss att välja el utifrån vår känsla. Det var så de tänkte, och det var väl därför de flashade med företagskorten och pumpade in en halv miljard kronor i reklam under de tre första åren efter avregleringen. (Eller så ville de bara gå på Guldäggsfest. Det är svårt att säga så här i efterhand.) Hur som helst. Det gick sådär. Eller rättare sagt. Det gick inte alls. Elmarknaden fortsatte att vara en extremt orörlig marknad. Kunderna fattade inte att el var en känsla. Kanske är Bengt Håkansson, varumärkesstrateg på Bates, inne på någonting när han säger: Problemet är att det är inget annat än två hål i väggen och 22

12 min känsla för el/klaga inte på mörkret tänd ett ljus/el så funkar (osv) Det har lagts rätt mycket pengar på att bygga emotioner runt elen. Men så länge det enda man levererar är 220 volt blir det ingen skillnad. Det här bekräftar en misstanke som jag alltid har haft. Jag känner ingenting för min el därhemma. Till sist tvingades även elbolagen inse det. Att den enda skillnaden som de hade att erbjuda sina kunder var priset. I den bästa av världar var det egentligen rena drömläget för oss konsumenter. När elbolagen väl hade släppt tanken på att elen skulle bli en känslomässig pryl, skulle de börja slåss om oss kunder genom att erbjuda oss det allra lägsta priset. Ni vet. Köp el hos oss och vi bjuder dig på en resa till solen. Eller åtminstone. Köp el hos oss och vi bjuder dig på en varmkorv. Fast så blev det ju inte. Det vet vi nu. För man kan säga en massa saker om den avreglerade elmarknaden, men ingen kan påstå att elen har blivit billigare. Det spelar ingen roll hur vi räknar, om vi tar hänsyn till höjda elskatter eller inflationen. Elpriset har inte sänkts det har höjts. Det som skulle bli konsumenternas marknad, blev istället producenternas marknad. Vilket kanske inte är så underligt med tanke på att tre stora företag, Vattenfall, Fortum och Sydkraft kontrollerar cirka 90 procent av marknaden. Kunderna hamnade i underläge som vanligt. Och som Sydkrafts VD Göran Sjöholm uttryckte det i ett ögonblick av klarsyn: Om hela vår bransch i morgon höll för öronen och gav tusan i att svara i telefon har vi ändå en produkt som skulle sälja lika bra som idag. Med andra ord. El är en lågintresseprodukt som alla samtidigt är oerhört beroende av. 23

13 saker jag inte förstår och personer jag inte gillar fakta: När avregleringen genomfördes spådde experterna att nätavgifterna skulle sjunka med upp till 50 procent. Istället har de ökat i snitt med 13 procent sedan Elpriserna har också blivit högre. Hur mycket är folk inte riktigt överens om. Statistiska Centralbyrån säger att elpriserna har ökat med 86 procent sedan avregleringen. Den oberoende elkonsulten Roger Fredriksson säger att elpriserna har ökat med 50 procent för dem som har engagerat sig och 75 procent för dem som inte har engagerat sig. Bo Källstrand, VD för svensk energi säger att elpriserna inte har ökat med mer än 32 procent för villakunder och 37 procent för lägenhetskunder. 24

14 3 Detta är mina principer. Gillar du inte dem så har jag andra Så här i efterhand frågar man sig förstås om ingen kunde ha förutsett det här? Marknadens övertag mot konsumenterna. Eller kanske snarare, marknadens stryptag på konsumenterna. Tja. Det fanns faktiskt en man som lovade att han skulle göra vad han kunde för att stoppa avregleringen. Mannen hette Göran, och Göran som för tillfället var det socialdemokratiska partiets näringspolitiske talesman lovade att han tänkte ta striden mot den nyliberala kärna som var för en avreglering av elmarknaden. El kan inte ses som vilken vara som helst, sade Göran. Och det har han ju rätt i. Möt mannen som ville stoppa avregleringen. I början av artikeln står det så här. Framtiden får utvisa om Göran Persson kommer att gå till historien som mannen som stoppade avregleringen. Med facit i hand kan man väl säga att det aldrig skedde. Göran gick istället till historien som mannen som var med och införde avregleringen. (Kanske var det just gå till historien som var det väsentliga, medan för eller emot mer var en bisak.) Det är lite lätt förvirrande. Men låt oss börja med att ta en titt på Göran Perssons argument mot en avreglering. 25

15

16 detta är mina principer./gillar du inte dem så har jag andra. Görans första argument: Låt mig nämna en rad skäl som talar mot en avreglering av elmarknaden. Värnandet om elkraften som nationell resurs. Negativa erfarenheter från avregleringen i England och Norge, samt att Sverige redan har en väl fungerande eldistribution. Görans andra argument: Sverige är bland de ledande i världen när det gäller låga elpriser och en väl fungerande distribution. Att överge detta för att man tror att Europa någon gång i framtiden kommer att avreglera sin elmarknad tycker jag vore mycket svagsint! Görans tredje argument: / /vi riskerar att slå sönder en väl fungerande elförsörjning utan att veta riktigt vad vi ersätter den med. Jag har också tagit kontakt med aktörer utomlands, besökt England och Norge, och menar att man inte kan bortse från de problem som uppstått i dessa länder när de marknadsanpassat sin eldistribution. Görans fjärde argument: Den svenska elmarknaden är dominerad av tre stora företag. Den har starka drag av oligopol. Hur kan man tro att det kan bli en fungerande konkurrens på en sådan marknad? Görans femte argument: De två avgörande skälen är dels att Sverige inte ska gå före övriga Europa med avregleringen, dels att avregleringen bygger på idén att man köper och säljer el helt fritt på en marknad. Detta förhållande har inte existerat och kommer aldrig att göra det. Fem kraftiga argument MOT en avreglerad elmarknad. Göran verkar ha haft det hela ganska klart för sig. Han lovade dessutom att inte ge vika. Så här sade han 1993: Om regeringen lägger en proposition i riksdagen med förslag om avreglering av elmarknaden kommer vi att rösta nej. Vi får ta konfrontationen med den hårda kärnan av nyliberaler i regeringen. 27

17 saker jag inte förstår och personer jag inte gillar Precis som när det gäller en massa andra socialdemokratiska reformer var avregleringen av elmarknaden från början ett borgerligt förslag. Ett förslag som kritiserades kraftigt av Göran Persson, och som han sade att han skulle strida emot i riksdagen. Hela det socialdemokratiska partiet verkade överhuvudtaget väldigt säkra på att en avreglering av elmarknaden var en väldigt dålig idé. För att inte säga svagsint (för att använda Göran Perssons egna ord). För dem som läste tidningen den 23 februari 1994, var det inget snack om vilket parti de skulle rösta på om de var emot en avreglering av elmarknaden. Den här gången var det Anders Sundström, socialdemokraternas energipolitiske talesman, som uttalade sig: För att en fri elmarknad ska fungera krävs konkurrens. Det är dåligt ställt med det i Sverige idag Två producenter, Vattenfall och Sydkraft, har 75 procent av marknaden. Och inkluderar vi Gullspång blir det 85 procent. (Vilket kan jämföras med dagens läge då tre företag, Vattenfall, Sydkraft och Fortum har cirka 90 procent av marknaden.) Anders Sundström sade också: Socialdemokraterna säger nej till regeringens förslag om avreglering av elmarknaden. Vinner vi valet kommer avregleringen inte att genomföras. Socialdemokraterna vann valet. Den 7 oktober 1994 tillträdde Ingvar Carlsson som statsminister. Drygt ett och ett halvt år senare, i januari 1996 genomförde Ingvar och hans regering avregleringen av elmarknaden. En avreglering som Göran Persson tog över två månader senare när han blev statsminister. Hur det nu gick till? Ja, under våren 1994 så hade det förekommit en del kohandel mellan regeringen Bildt och socialdemokraterna. Regeringen Bildt tyck- 28

18 detta är mina principer./gillar du inte dem så har jag andra. te att en avreglering av elmarknaden var en toppenidé, medan socialdemokraterna sade aldrig i livet. Vilket försatte de båda partierna i en knepig sits. Det var nämligen bara några månader kvar till valet. Vann socialdemokraterna hade de lovat att de skulle avskaffa avregleringen innan den ens var genomförd. Vann moderaterna skulle avregleringen ligga kvar. Men ingen visste hur det skulle gå. Så regeringen Bildt omformulerade sig och sade: Om ni säger ja till avregleringen här och nu, kan vi tänka oss att skjuta upp avregleringen ett eller ett annat år. Dessutom slänger vi med den där energiutredningen som ni har motionerat om i riksdagen. Okej, sade socialdemokraterna och ryckte på axlarna, och i samma stund så var alla argumenten mot en avreglerad elmarknad bortglömda. Ändå hade det varit rätt tunga argument. Varför förstöra någonting som fungerar, Det luktar oligopol med tre stora företag som styr hela marknaden, El kan inte ses som vilken vara som helst och Att avreglera elmarknaden vore svagsint. Två månader senare var det plötsligt en briljant idé. Istället för att bekämpa den hårda kärnan av nyliberaler som de tidigare hade sagt att de skulle göra, satte sig socialdemokraterna nu i knät på den hårda kärnan av nyliberaler och gjorde vågen. 29