RondEllen Nykarleby stads personaltidning Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti

Transkript

1 RondEllen Nykarleby stads personaltidning Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti

2 2 Förbanna inte mörkret När du läser det här har du klarat dej genom november månad med mörker, kyla, storm, slask och halka. När den här tidningen kommer i tryck är det ju december och mörkret har åtminstone för tillfället fått ge vika för julbelysningar både inne och ute. I skrivandets stund i mitten av november är det den, åtminstone för mej, tyngsta tiden på året. Det är mörkt då jag far till jobbet och mörkt då jag kommer hem från jobbet. Knappt så att det ens är några ljusa timmar mitt på dagen. Vad brukar du göra för att klara dej genom dysterheten? Jag har, liksom säkert många andra av er, inte haft möjligheten att besöka något varmare och ljusare land under tråkmånaderna oktober och november och då behövs det andra knep för att inte gå ner sej i dysterheten. Jag älskar LJUS långa ljus, korta ljus, runda ljus och framför allt MÅNGA ljus. Visst är det mysigt att tända ljus runtomkring sej då man sitter i favoritfåtöljen med ett handarbete, en god bok eller framför något intressant på TV:n. Jag brukar fundera varför man direkt efter juloch nyårshelgerna noggrant plockar bort all julbelysning. Det blir ju så fruktansvärt mörkt i fönstren, som gapar som stora svarta hål mot en då man varit van med lampor och ljusslingor i alla möjliga färger och former. Trots att det varit vintersolstånd och Norden går mot ljusare tider så är det ännu långt till vår. Tänk om vi efter tjugondag Knut skulle behålla åtminstone några av de mindre juliga belysningarna i några veckor För att pigga upp tillvaron under den mörka tiden på året på något annat sätt kan vi ju på våra arbetsplatser eller hemma införa något att fira flera dagar i månaden. På sidan finns det mer och mindre innovativa dagar att fira under året. Vad säjs om kladdkakans dag eller magoch tarmdagen? Arbis införde ju yllesockans dag den 6 oktober i år och vad säjs om julkortsskrivardagen, lönedagen eller höstlövens dag?...tänd ett ljus, men glöm inte att släcka det då du lämnar rummet! Barbro Julin Tätä kirottua pimeyttä Kun luet tätä olet jo selviytynyt marraskuun pimeydestä, kylmyydestä, myrskystä, loskasta ja liukkaudesta. Tämän lehden tullessa painosta on jo joulukuu ja pimeys on ainakin toistaiseksi saanut antaa tilaa jouluvalaistukselle sekä sisällä että ulkona. Kirjoittamisen hetki marraskuun puolessa välissä on ainakin minulle vuoden raskainta aikaa. On pimeää kun menen töihin ja pimeää kun tulen töistä kotiin. Keskellä päivää ei ole montakaan valoisaa tuntia. Mitä sinä tapaat tehdä selviytyäksesi synkkyydestä? Minulla ei ole, kuten ei varmaan monella muullakaan ollut mahdollisuutta käydä missään lämpimässä ja valoisammassa maassa näiden tylsien lokakuun ja marraskuun aikana ja siksi tarvitsemmekin muita keinoja estääksemme itseämme vajoamasta synkkyyteen. Minä rakastan KYNTTILÖITÄ-pitkiä kynttilöitä, lyhyitä kynttilöitä, pyöreitä kynttilöitä ja ennenkaikkea USEITA kynttilöitä. Eikös olekin tunnelmallista sytyttää kynttilöitä ympärillensä kun istuu lempinojatuolissa käsityönsä tai hyvän kirjan kanssa tai kun katselee jotain mielenkiintoista tv:stä. Minä tapaan miettiä miksi kaikki jouluvalot poimitaan yleensä pois heti joulun- ja uudenvuoden pyhien jälkeen. Ikkunoistahan tulee niin mahdottoman pimeitä ja ne ammottavat kuin mustat aukot sen jälkeen kun olemme tottuneet kaiken värisiin ja muotoisiin jouluvaloihin. Vaikkakin talvipäivänseisaus on mennyt ja Pohjola menee kohti valoisampia aikoja niin on kuitenkin vielä pitkä matka kevääseen. Mitäpä jos jättäisimme Nuutinpäivän jälkeen muutamaksi viikoksi esille edes joitain vähemmän jouluisia valoja Piristääksemme olemassaoloamme pimeimpänä aikana jollain muulla tavalla voisimme sekä töissä että kotona järjestää erilaisia juhlapäiviä. Ruotsinkielisestä osoitteesta löytyy enemmän ja vähemmän innovatiivisia päiviä joita voisimme vuoden aikana juhlia. Mitä sanottaisiin suklaakakkupäivästä tai vatsa- ja suolipäivästä? Arbishan aloitti tänä vuonna villasukkapäivän 6 lokakuuta ja mitä sanottaisiin joulukorttienkirjoittamispäivästä, palkkapäivästä tai syyslehtienpäivästä? sytytä kynttilä, mutta älä unohda sammuttaa sitä kun lähdet huoneesta! Käännös: Marianne Blomqvist...Vad brukar du göra

3 3 Nya personalförmåner Räntefritt lån för inköp av datautrustning och subventionerad massage! Inköp av IKT-utrustning Staden erbjuder nu möjlighet till finansiering av datorer, surfplattor och smarta telefoner för privat bruk åt personalen. Erbjudandet gäller ordinarie personal och långtidsvikarier vid köp av hårdvara och de program som finns installerade på förhand och som levereras tillsammans med datorn. Övriga program betalas av köparen. Vid byte av arbetsgivare förbinder sig köparen att betala bort utrustningen i sin helhet. Det maximala anskaffningsbeloppet är euro och minimibeloppet som finansieras är 300 euro. Den maximala återbetalningstiden är 40 månader. Erbjudandet är i kraft t.o.m Var och en köper själv sin IKT-utrustning av valfri leverantör, lämnar in faktura eller kvitton till lönebokföraren samt kommer man sedan överens om lämplig avbetalningstid, vilket betyder att en lika stor summa (minst 50 ) automatiskt dras av vid varje löneutbetalning. Massage Fr.o.m. 1.9 har personalen möjlighet till massage till subventionerat pris vid Fysiotrim (Nykarleby sjukhem). Massagen kostar 25 /45 min. Biljetterna köps i växeln, kostnaden dras av lönen och tiden beställer ni själva vid Nykarleby sjukhem. Kom ihåg att säga att ni är anställd av Nykarleby stad. Förutom dagtid finns det möjlighet att boka massagetid till kvällar och lördagar. Massagen ska ske på egen tid. Tilläggsinformation ges av personalsekreterare Kristina Backlund; tfn 6119 eller stadskamrer Gunilla Lillbacka; tfn Uudet henkilöstöetuudet Koroton laina tietokoneen hankintaan sekä hierontaa alennettuun hintaan! Tietokoneen (TVT) hankinta Kaupunki tarjoaa henkilökunnalleen mahdollisuuden tietokoneiden, taulutietokoneiden ja älypuhelimien rahoitukseen yksityiseen käyttöön. Tarjous koskee laitteistoa ja tietokoneelle ostohetkellä asennettuja ohjelmia vakinaisille viran/toimenhaltijoille sekä pitkäaikaissijaisille. Muut ohjelmat ostaja kustantaa itse. Työnantajan vaihtuessa ostaja sitoutuu maksamaan laitteiston kokonaisuudessaan. Hankinnan hinta on enintään 2000 euroa ja vähintään 300 euroa. Takaisinmaksuaika on enintään 40 kk. Tarjous on voimassa asti. Jokainen ostaa itse tietokoneen vapaavalintaiselta toimittajalta, tuo laskun tai kuitin palkanlaskijalleen sekä tekee takaisinmak- susuunnitelman, joka tarkoittaa että saman suuruinen summa vähennetään palkasta joka kuukausi (väh. 50 ). Hieronta lähtien voit saada hierontaa alennettuun hintaan Fysiotrimmillä (Uudenkaarlepyyn sairaskoti). Hieronta maksaa 25 /45 min. Liput ostetaan kaupungin vaihteesta, maksu vähennetään palkasta. Ajan hierontaan varaat itse. Muista mainita että olet Uudenkaarlepyyn kaupungin työntekijä. Paitsi päivisin on mahdollista saada hieronta-aikoja iltaisin ja lauantaisin. Hieronta tapahtuu omalla ajallasi. Lisätietoa antaa henkilöstösihteeri Kristina Backlund puh tai kaupunginkamreeri Gunilla Lillbacka puh Redaktionen/toimitus Tfn Barbro Julin 6401 Kristina Backlund 6119, Niklas Knutar 6258, Gunilla Lillbacka 6115, Emil Wingren 6487, Johan Österbacka 6196, Chefredaktör och ansvarig utgivare / Päätoimittaja ja vastaava julkaisija: Gunilla Lillbacka Grafisk formgivning / Graafinen suunnittelu: Deform / Emil Wingren Tryck / paino: Oy Arkmedia Ab Upplaga / painos: 600 Pärmfoto / kansikuva: Barbro Julin / Emil Wingren Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta och ändra inlämnat redaktionellt material. för att klara dej...?

4 4 Hänt på jobbet nal vid ens perso d ta s r fö åga ermiddag varet på fr s e n n å m Friluftseft et? eppo. Är d r de glada minerna Måtars i J e m m stadko nr 3 som å järnhallen. d Baby Disco i St iti Fr & r ltu Ku e ulor och ad ik, lampor, discok Lördag 3.11 ordn us m d an bl s de re triv et. Vi slog även Cirka 500 besöka lig kväll på jobb ro h oc ll ie ec sp h en halv timme! såpbubblor. En allting på en oc n da un e ad äd st nytt rekord och s och För Roger Nynä Jeppo får en ny lekpark. lek... Ulf Högdahl är det ingen...saat itse päättää juo

5 5 Under hösten gick en av stadens långvariga trotjänare i pension. Det är Marja-Liisa Lissu Sandberg. Hon hade då jobbat 43 år i stadens tjänst avtackades hon med pensionskaffe på sin arbetsplats vid Skogsparken/Metsäkulma. Hon började i f.d landskommun, förhållandena var enkla och till sitt förfogande hade hon vedspris som hon tillredde maten på. Dessutom skulle hon sköta om eldningen i skolans sju kaminer och alla gårdskarlsuppgifter. På menyn stod ofta korv och begreppet sallad kände få till. Lissu har upplevt många omorganiseringar och följt stadens utveckling av köksfunktionerna på nära håll både på gott och ont. Hon minns en speciell händelse: Eräänä aamuna savustin puuhellan ulos sain tilalle sähköhellan ja paljon muita laitteita. Hon tycker att Nykarleby stad har varit en trygg och bra arbetsgivare, framför allt eleverna men även de goda arbetskamraterna kommer hon att sakna mest från sitt arbete. Ett arbete där hon alltid försökt ge 100 % från första till sista dagen. Hon berättar vidare att det ofta är köks- och städpersonalen som eleverna anförtror sig åt då de behöver stöd och uppmuntran. Slutligen avslutar hon med orden Ikääntyminen tuo älynkäyttöön ongelmia, mutta kokemus auttaa asiassa. RondEllen önskar henne en skön och uppfriskande pensionärstillvaro; tästa päivästa saat itse päättää juoksetko vai käveletkö! En varm sommardag dök denna stora groda upp, i god tid till eftermiddagskaffet, strax utanför kontorsdörren vid Kanäs oljehamn. Eftersom den inte fick delta i bordsgemenskapen tog den så illa vid sig att den kravlade ner i diket igen och har inte synts till sen dess... Fredagen den 8.6 ordnade ämbetshuset och biblioteket loppis på ämbetshusets bakgård i samband med att företagstorget ordnades på torget. Det var skön stämning i stan och kommersen var i fullgång. På bilderna ser ni några glada loppisförsäljare och köpare. Har ni också gjort någonting roligt på jobbet? Skicka in foto och en liten text till rondellen@nykarleby.fi så publicerar vi det i nästa nummer! Lördagen 9.6 deltog Kraftverket med ett glatt gäng löpare i årets upplaga av West Coast Race. Vi som jobbar på parkavdelningen funderade på vad vi skall hitta på till Juthbackaparken i sommar men så blev ju SAABkonkursen klar. DÅ löste det också för oss och saken var klar. Bilen har fotograferats mycket i sommar och den finns även på internet lite här och var. ksetko vai käveletkö!

6 6 Miljösekreterarens Favoritrecept Viltskav Jag blev tillfrågad av RondEllen att berätta om mitt favoritrecept. När jag tänker efter så kommer jag på flera goda rätter som vi brukar äta hemma hos oss. Sen tänker jag lite till och inser att det inte är jag som brukar tillreda dem. Men ibland är det ändå jag som kockar på fredag kväll och då kan det t.ex. bli viltskav. Det tycker jag är rejäl mat som håller en mätt länge. Det är enkelt att tillreda och kräver inte desto mera planering. Till viltskaven kan man servera olika varianter av potatis eller ugnsrostade rotsaker. Barnen brukar föredra potatismos, men den här gången blev det rotsakerna. De här ingredienserna behöver man: Fruset kött av älg, hjort eller rådjur, ca 1 kg. Kålrot, morot, palsternacka och rotselleri i lika stora delar. Viltkött är oftast mycket magert och man ska använda mycket smör när man steker. Jag brukar smälta smör i pannan och värma det tills det slutar fräsa och börjar bli lite gyllenbrunt, då är det dags att lägga i köttet. Stekpannan hinner bli för kall om man lägger i allt kött på en gång, så stek köttet i två eller tre omgångar beroende på mängd. Krydda med grovmalen svartpeppar och salt. Måtta med allt förstås, men min viltskav brukar bli både salt och pepparstark! Servera gärna med lingonsylt och en grönsallad. Lite flingsalt att strö på rotsakerna är gott. När allt är färdigt är det bara att låta sig väl smaka! Mjölk eller öl passar bra till den här maten! Ps. Blev det mycket kött över så värm upp det nästa dag i en kastrull tillsammans med grädde och servera med ris! Mathias Backman Gör så här: Jag börjar med att skära det frusna köttet i ca 3 mm tjocka flarn. Det här går lättare om man låter köttet stå uppe en dryg halvtimme och använder en rejäl kniv. En stor brödkniv med vågig egg brukar jag använda. Sedan skär jag ner rotsakerna i en ugnsform, lägger olivolja, lite honung och peppar på och rör om så att allting blandas. Rotsakerna brukar jag ha i ugnen minuter på 220 grader. Man får följa med lite här så de inte blir allt för mjuka. Alla barncitaten i tidningen kommer från daghem i Nykarleby! Det serverades grönsakssoppa på dagis. Oskar hittade en lång bit persilja i sin soppa. Han tittade på den och sade : Ere langrotin?..inser att det inte är jag

7 7 Ympäristösihteerin Suosikkiresepti Riistakäristys RondEllen pyysi minua kertomaan lempireseptini. Ja kun oikein mietin niin minulle tulee mieleen useampikin hyvä ruokalaji mitä meillä kotona on tapana syödä. Kun sitten ajattelen vielä vähän enemmän niin huomaan että eihän se olekaan minä joka niitä tapaa valmistaa. Mutta saatan minä joskus perjantai-iltaisin kokata ja silloin voin tehdä esim. riistakäristystä. Se on mielestäni kunnon ruokaa ja pitää kylläisenä pitkään. Se on helppo valmistaa eikä kaipaa sen kummempaa suunnittelua. Riistakäristyksen kanssa voi tarjoilla vaikka perunaa eri muodoissa tai uunipaahdettuja juureksia. Lapset haluavat yleensä perunamuusia, mutta tällä kertaa on juureksia. Näitä aineksia tarvitset: Pakastettua hirven, peuran tai metsäkauriin lihaa, n. 1 kg. Lanttua, porkkanaa, palsternakkaa ja juuriselleriä saman suuruisina paloina. Tee näin: Aloitan leikkaamalla jäisen lihan 3mm paksuisiksi lastuiksi. Tämä käy kätevimmin jos annat lihan olla esillä noin puoli tuntia ja käytät kunnon puukkoa. Minä tapaan käyttää isoa aaltoteräistä leipäveistä. Sitten paloittelen juurekset ja asettelen ne uunivuokaan, lisään päälle oliiviöljyä, vähän hunajaa ja pippuria ja sekoitan niin että kaikki sekoittuvat hyvin. Juureksia tapaan pitää 220 asteisessa uunissa minuuttia. Tässä on vähän seurattava etteivät juurekset pehmene liikaa. Riistaliha on yleensä erittäin vähärasvaista ja siksi pitää paistettaessa käyttää paljon voita. Minä tapaan sulattaa voin pannussa ja ruskistaa kunnes siitä tulee kullanruskeaa, silloin on aika lisätä liha. Paistinpannu ehtii jäähtyä liikaa jos lisäät kaiken lihan kerralla, joten paista se parissa, kolmessa erässä lihan määrästä riippuen. Mausta se rouhitulla mustapippurilla ja suolalla. Rajansa kaikella tietenkin, mutta minun riistakäristyksestäni tapaa tulla sekä voimakasmaustettua että -suolattua. Tarjoile mielellään puolukkahillon ja vihersalaatin kera. Juureksista tulee vielä parempia kun sirottelet hieman hiutalesuolaa päälle. Kun kaikki on valmista, niin sitten vain nauttimaan! Ruokajuomaksi tämän kanssa sopii hyvin maito tai olut. PS. Jos jää jäljelle paljon lihaa, voit hyvin vaikka seuraavana päivänä lisätä lihan sekaan kermaa, lämmittää ne kattilassa ja tarjoilla riisin kanssa! Käännös: Marianne Blomqvist Flickorna på dagis leker med utklädningskläderna. Rose-marie har en klänning som liknar en brudklänning på sig. Då säger kompisen: Ta bort e, hon vill int ha nan giftpaito på se. som brukar tillreda...

8 8 Ekologiskt byggande och boende Vid ekologiskt byggande strävar man efter att bygga hus med så liten miljöpåverkan som möjligt. Detta innebär att husen skall vara resurssnåla med minimal förbrukning av värme, vatten och el, byggda av sunda och naturliga byggmaterial och konstruerade så att problem med fukt och mögel undviks. Själv blev jag intresserad av ekologiskt byggande för drygt ett och ett halvt år sedan då min man och jag bestämde oss för att sälja vårt gamla hus i Jakobstad och bygga ett nytt hus i Socklot. Eftersom jag är intresserad av miljöfrågor började jag söka på internet efter information om olika byggmaterial och deras miljöaspekter. Informationen som jag hittade var överraskande, aldrig hade jag kunnat tro att husbyggandet har en sådan stor inverkan på miljön som det har. Av alla kemikalier som tillverkas byggs 40 % in i våra hus och vid tillverkningen av betong, stål, aluminium och mineralull går det åt enorma mängder energi. Men information var inte enbart dyster; det finns mycket alternativa byggmaterial, som både är skonsamma mot miljön och bidrar till ett bra inomhusklimat. Svårigheten ligger bara i att hitta dem bland det enorma utbudet av byggmaterial. Mer information hittar man bl.a. här: Byggekologi kunskaper för hållbart byggande, Varis Bokalders, Maria Block - Ab svensk Byggtjänst 2004, ny version Den som är intresserad av att följa med hur vårt husbygge framskrider kan kolla in vår blogg Ängagård på adressen khalidwikstrom.blogspot.fi Fotografierna och bildtexterna i den här artikeln beskriver vilka lösningar som vi har valt i vårt hus. Ekologiska hus kan dock vara byggda på många olika sätt. Grundprincipen är att välja byggmaterial av naturmaterial som inte ger upphov till utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen varken vid tillverkning, byggnation, användning eller deponi. Byggmaterialen skall också helst vara förnyelsebara och energisnåla att framställa. För att minska på uppvärmningsbehovet skall ett ekologiskt hus vara välisolerat och vindtätt och uppvärmningen baserad på förnyelsebara energikällor, såsom sol, vind, vatten eller biomassa. Även vatten- och elförbrukningen skall vara sparsam. Detta kan uppnås genom att bl.a. välja LED-belysning, energi- och vattensnåla vitvaror samt vattensnåla kranar. Inomhusluftens kvalitet påverkas förutom av byggmaterialen även av vilka möbler och inredningstextilier man väljer. Säkra val med tanke på en god inomhusmiljö är u I vårt hus har vi valt att använda skumglas (Foamit) som isolering i grunden. Skumglas består av returglas som malts till mjöl och hettats upp så att ett fluffigt skum bildats, varefter det formats till små stenar. v Som väggmaterial har vi valt 60 cm tjocka Träullit-väggelement som till 80 % består av träull och 20 % av cement. Väggarna har god isoleringsförmåga, innehåller inga kemikalier och kan ta upp och avge fukt, vilket bidrar till bra inomhusluft. w Begagnade taktegel från Pirttikoski kraftverksby kommer att pryda taket på huset. På bilden syns ett taktegel före och efter tvätt. x Innerväggarna putsas med lera från ett närbeläget grustag. Tack vare lerans förmåga att ta upp och avge fukt ger lera på väggarna ett behagligt inomhusklimat. Lerputsen kan sedan målas i önskad nyans med lerfärg. y Gamla innerdörrar i väntan på restaurering. Den gamla målarfärgen kommer att avlägsnas med hjälp av en UVbrännare och därefter målas dörrarna med linoljefärg. u v Innerväggarna putsas m

9 9 möbler av massivtträ, möbler stoppade med naturmaterial och ekocertifierade hemtextilier. Torrtoalett är ett naturligt val i ett ekologiskt hus, eftersom en torrtoalett både sparar vatten och återvinner näringsämnen. Till ett ekologiskt boende hör även att sortera soporna, kompostera organiskt avfall och återanvända kläder, möbler och prylar så långt det är möjligt. Trädgården är även en viktig del av det ekologiska boendet. Genom att integrera trädgården med boendet kan man återföra näringsämnen från avfall och avlopp till odlingsmarken. I en variationsrik trädgård finns också utrymme för många olika växt- och djurarter, vilket lokalt kan öka den biologiska mångfalden. Konstgödsel och bekämpningsmedel undviks konsekvent i en ekologisk trädgård. Jennie Wikström, anställd som projektsekreterare inom miljövården Ekologinen rakentaminen ja asuminen Ekologisessa rakentamisessa talot pyritään rakentamaan niin pienellä ympäristövaikutuksella kuin mahdollista. Tämä tarkoittaa että talojen pitää olla niukasti resursseja kuluttavia joissa on minimaalinen lämmön-, veden- ja sähkönkulutus, rakennettu järkevistä ja luonnollisista rakennusmateriaaleista sekä suunniteltu hyvin kosteus- ja homeongelmien välttämiseksi. Itse kiinnostuin ekologisesta rakentamisesta kun noin puolitoista vuotta sitten päätimme mieheni kanssa myydä vanhan talomme Pietarsaaressa ja rakentaa uuden talon Sokaluotoon. Koska olen kiinnostunut ympäristöasioista aloin etsiä internetistä tietoja erilaisista rakennusmateriaaleista ja niiden ympäristönäkökannoista. Löytämäni informaatio oli yllättävää, en olisi koskaan uskonut että talon rakentamisella on niinkin suuri vaikutus ympäristöön. Kaikista tuotetuista kemikaaleista jopa 40 % rakennetaan taloihimme ja betonin, teräksen, alumiinin ja mineraalivillan valmistukseen kuluu valtavia määriä energiaa. Mutta informaatio ei ollut pelkästään synkkää; on olemassa valtava määrä vaihtoehtoisia rakennusmateriaaleja, mitkä ovat sekä hellävaraisia ympäristölle että auttavat parantamaan sisäilman laatua. Vaikeutena on vain löytää ne valtavan rakennusmateriaalien tarjonnan joukosta. Tämän artikkelin kuvat ja kuvatekstit kertovat millaisia ratkaisuja me olemme valinneet taloomme. Ekologiset talot voidaan kuitenkin rakentaa monella eri tavalla. Perusperiaatteena on että valitsee rakennusmateriaaleiksi luonnonmateriaaleja mitkä eivät tuota ympäristö- ja u Talomme perustusten lämpöeristeeksi olemme valinneet vaahtolasin (Foamit). Se valmistetaan jauhetusta kierrätyslasista mikä kuumennetaan vaahtolasiksi ja sitten jäähtyessään pirstoutuu vaahtolasimurskeeksi. v Seinämateriaaliksi olemme valinneet 60 cm paksun Träullit-seinäelementin mikä koostuu 80 % lastuvillasta ja 20 % sementistä. Seinillä on hyvä eristyskyky, ne eivät sisällä kemikaaleja ja voivat sekä imeä että poistaa kosteutta, mikä vuorostaan parantaa sisäilmanlaatua. w Pirttikosken voimalaitoskylän käytetyt kattotiilet tulevat koristamaan talomme kattoa. Kuvassa kattotiili ennen ja jälkeen pesun. x Sisäseinät rapataan läheisen soranottopaikan savella. Saven hyvän kosteudenimemis ja -luovuttamiskyvyn ansiosta saadaan aikaiseksi miellyttävä sisäilma. Savirappauksen voi sitten maalata toivotulla savivärisävyllä. y Vanhat sisäovet odottamassa kunnostusta. Vanha maali tullaan poistamaan UV-polttimen avulla ja maalataan pellavaöljymaalilla. w x y ed lera från ett grustag

10 10 terveyshaitallisia päästöjä valmistuksessa, rakennettaessa, käytössä tai varastoinnissa. Rakennusmateriaalin pitää mielellään olla uusiutuvaa ja sen valmistuksen pitäisi olla vähän energiaa kuluttavaa. Vähentääksemme lämmitystarvetta pitää ekologisen talon olla hyvin eristetty, tuulenpitävä ja sen lämmityksen pitäisi perustua uusiutuviin energialähteisiin, kuten aurinko, tuuli, vesi tai biomassa. Myös veden- ja sähkönkulutuksen pitää olla vähäistä. Tämä voidaan saavuttaa mm. Valitsemalla LED-valaistuksen, energia- ja vettäsäästäviä kodinkoneita se vedenkulutusta säästäviä hanoja. Sisäilman laatuun ei vaikuta vain rakennusmateriaalien vaan myös huonekalujen ja sisustustekstiilien valinta. Varma valinta hyvän sisätilaympäristön saamiseksi ovat massiivipuusta valmistetut huonekalut,luonnonmateriaal eilla täytetyt huonekalut ja ekosertifioidut kodintekstiilit. Kuivakäymälä on luonnollinen valinta ekologisessa talossa, koska kuivakäymälä säästää sekä vettä että hyödyntää ravintoaineet. Ekologiseen asumiseen kuuluu myös jätteiden lajittelu, orgaanisten aineiden kompostointi sekä vaatteiden, huonekalujen ja tavaroiden uusiokäyttö niin paljon kuin se vain on mahdollista. Myös puutarha on tärkeä osa ekologista asumista. Integroimalla puutarhan asumiseen voidaan jätteiden ja viemärin ravintoaineet palauttaa viljelmille. Vaihtoehtoisessa puutarhassa on myös tilaa monille eri kasvi- ja eläinlajeille, mitkä voivat paikallisesti lisätä biologista moninaisuutta. Lannoitteiden ja torjunta-aineiden käyttöä vältetään aina ekologisessa puutarhassa. Mikäli olet kiinnostunut seuraamaan miten rakentamisemme edistyy, voit katsoa blogiamme Ängagård osoitteesta khalidwikstrom.blogspot.fi Käännös: Marianne Blomqvist Sagan om daghemmet i byarna Till Hirvlax daghems invigning skrev dagvårdschefen denna saga... Det var en gång i byarna, väster i den lilla staden. Familjer som bodde, arbetade och hade det bra. De äldre barnen gick i byskolan medan 5 och 6-åringarna gick i barnträdgården som fanns i den lilla bykyrkan. Barnen i byarna blev fler och fler, och även de yngre barnen behövde dagvård. Den lilla bykyrkan blev för trång och istället flyttade man in i pastorsbostaden. De äldre barnen höll till i bostadslokalen medan de yngre fick leka i bastukammaren. Men, kammaren blev snabbt för liten och för varm, så de äldre barnen, 5 och 6-åringarna flyttade över till byskolan där det fanns utrymme och de yngre barnen fick stanna kvar i pastorsbostaden. pengarna och låste kistan på nytt. MEN, då kom hus Stefan som basar över många hus i staden och sa: Men, hör ni, jag har ett hus precis bredvid skolan som jag har planerat att riva därför att ingen vill bo där. Så, om ni vill kan jag bygga om det åt er till ett dagis åt alla barnen. Igen satte man sig ner för att diskutera, planera, rita och räkna. Man ritade om och man räknade om och när allt var klart gick hus Stefan till stor Jan-Erik och stor Greta med sina papper och sa: Kan jag få litet pengar ur er skattekista så ska jag bygga ett daghem. Jan-Erik och Greta tog igen fram nyckeln, plockade ut pengarna och började räkna. Det tog en stund att räkna, men sedan sade de åt Stefan: Ja, du får låna pengar av oss och bygga ett fint daghem till byarna i väster i vår lilla stad. Stefan gick iväg med pengarna, började riva, för att sen börja bygga upp allt igen. Han lovade barnen att när de firat jul och kommer tillbaka efter jullovet då får de flytta in. Men, julen kom och julen gick, och Stefan han bara byggde. Sen sa Stefan att när ni haft ert sportlov, då får ni flytta in. Sportlovet kom och sportlovet gick, men Stefan han bara byggde. Påsken kom och gick, och han fortsatte att bygga. Så till sist blev det så att när nästan alla barn gått på sommarlov, då kunde tanterna börja flytta alla saker från pastorsbostaden till det nya fina daghemmet. Så levde man år från år, barnen hade det bra, men det kom fler barn och knackade på dagisdörren, men det fanns inte plats. Då kom några vuxna på att det i skolan fanns ett bussgarage som står tomt, kanske kunde man bygga om i skolan och bereda plats för daghemmet? Sagt och gjort, man satte sig ned och diskuterade, planerade, ritade och räknade. Man ritade om och man räknade om och till sist blev man klar. Då tog man ritningarna och det man beräknat att det skulle kosta med sig och gick till stor Jan-Erik och stor Greta som huserade i den Och som alla andra sagor har denna också ett lyckligt lilla staden. Jan-Erik och Greta tog fram nyckeln till den slut, för idag finns en massa glada och nöjda barn i stora skattekistan och började räkna. De räknade och daghemmet, som blev riktigt fint till slut, om än kanske räknade och till sist sade de: Nej, ni får inga pengar av litet för litet... oss för det blir alldeles för dyrt. Så satte de tillbaka alla Helena Nukala-Kronlund...Jan-Erik och stor Gre

11 11 ein.fi ein.fi, förkortning för Elev i Nykarleby eller Education in Nykarleby, är den senaste satsningen inom utvecklandet av undervisningen i Nykarleby. Målet är att utveckla användningen av IKT (informationsoch kommunikationsteknik) i undervisningen. Nykarleby stad har bland 260 sökande av Utbildningsstyrelsen (UBS) beviljats för ein.fi. UBS beviljar pengar till kommuner med ambitioner att utvecklas inom IKT enligt en nationell plan att Finland ska kunna bli ett topprankat land i fråga om IKT utbildningen. Orsaken till att Nykarleby valt att satsa på projektet är att skapa nya kreativa lärmiljöer. Eleverna förbereds för kraven på datakunskaper som arbetsmarknaden sätter och för studentskrivningar som inom några år skrivs på dator ( student på tangent ). Användningen av modern teknik inspirerar också elever och har redan gett positiv effekt på pojkarnas studiemotivation. Nykarlebys skolväsende vill entusiasmera lärarkåren i användandet av nya digitala läromedel. Grundförutsättningarna är att det i skolorna finns modern och fungerande utrustning och att det finns lättillgängligt tekniskt och pedagogiskt stöd. Målet är att det inom några år för varje lärare ska finnas en klassuppsättning av supernärprojicerande videokanon, dokumentkamera och bärbar PC samt en mobil uppsättning av bärbara datorer i varje skola. En förutsättning för att detta projekt ska lyckas är en kunnig och intresserad personal. Projektdragarna har samlat personer till en IKT grupp som styr utvecklingen. De ordnar regelbunden intern lärarfortbildning inom IKT som kallas trekvarten där det lärs ut hur man arbetar i den här lärmiljön. Varje skola har en person som förbundit sig att använda sig av den här undervisningsmetodiken och fungera som stöd för sina kollegor. och eleven kan på plattformen hämta material, göra hemuppgifter och spara sina arbeten. Eleven styrs automatiskt till sin undervisningsgrupp då han loggar in. På undervisningsprogram som t.ex. Poks i finska och Mattekungen kan eleven öva på läxan i egen takt och på egen nivå. På plattformen finns också en utvärderingsmodul där läraren automatiskt får resultat och ser var man behöver sätta in extra resurser. Eleven har tillgång till materialet var som helst i världen, vilket underlättar under t.ex. semesterresor eller sjukdom och eleven är up-to-date med vad som händer i klassen då han är borta. Plattformen innehåller också en talsyntes (se inforuta) som underlättar för elever med särskilda behov. Externa intressenter, t.ex. Hem och Skola, kan också lägga ut information till hemmen. Socklot skola fungerar i dag som pilotskola inom ein.fi och där är 60 % av undervisningen i årskurs 3-6 digitaliserad. I Socklot skola har nästan alla familjer köpt en dator åt sina barn. Projektdragarna Boris Sundell och Patrik Hautanen är inbjudna av Utbildningsstyrelsen att berätta om projektet på utbildningsdagar för virtuell undervisning på Mässcentret i Helsingfors i början av december. Barbro Julin Talsyntes: Med hjälp av en talsyntes kan man kopiera in texten i en bok till programmet och få texten uppläst. Man kan också lyssna på främmande språk. Här hittar du ett filmklipp om hur en typ av talsyntes fungerar: En policy har utarbetats för vad man gör så att det sköts på rätt sätt med tanke på risker som finns med digitalisering. Det innebär kritisk granskning av innehåll på nätet, tydliga spelregler vad som är tillåtet och inte, samt etisk datorundervisning. Lärare och elever har en gemensam undervisningsplattform (=ein.fi) där det finns digitalt undervisningsmaterial. Läraren använder materialet i undervisningen Elever i åk 3-4 i Socklot skola framför datorerna. ta tog fram nyckeln...

12 12 Työplus Fr.o.m. 1.8 har staden en ny företagshälsovårdare, Maria Lindborg. Företagshälsovården sköts i dag av Työplus. Jag heter Maria Lindborg och är 41 år, bosatt i Jeppo sedan 18 år tillbaka. Jag är utbildad barnmorska/hälsovårdare och har hunnit med att arbeta både inom den öppna vården, på sjukhus och inom äldrevården. Mina fritidssysselsättningar är att läsa, fotografera, baka, laga mat och motionera. Varje år brukar jag hitta någon intressant arbiskurs att gå på. Jag sköter hälsan genom att promenera ett par gånger i veckan och gå på zumba. För att orka med ett stillasittande arbete behöver jag motionen som en motpol. Om du har en anställning på minst 6 månader omfattas du av företagshälsovården. För 6 månader eller längre anställning krävs att du visar upp ett T-intyg, friskintyg (högst 3 månader gammalt) MEN kom ihåg: Friskintyget skaffar du på egen tid, via allmän eller privat läkare (ej företagshälsov.) Råkar du eller ditt barn att bli sjuk på en fredag så får du vara hemma två dagar (fr-lö) med förmannens tillstånd, men sen krävs läkarintyg fr.o.m. söndag. Så om du är osäker på om ni tillfrisknat till måndag, gå till läkaren på söndag. (detta gäller alla, oavsett om du normalt skulle vara ledig lö-sö). telefontiden är vardagar Man kan ringa, sända SMS eller prata in meddelande på telefonsvararen. Jag började mitt arbete som företagshälsovårdare på Työplus i Nykarleby Jag har fått ett varierande och intressant arbete. Det mest givande med arbetet är att få träffa människor ute i arbetslivet och att få arbeta med förebyggande vård. Nykarleby har ett blomstrande näringsliv med företag inom många olika branscher och det går bra för våra företag. Vi har en låg arbetslöshetsgrad i Nykarleby och en stor inflyttning av unga familjer som vill komma tillbaka till hemtrakten sedan de bildat familj. Det gör att arbetsplatserna har många unga arbetstagare som tillför ny energi och ger en bra balans tillsammans med de äldre arbetstagarnas erfarenhet. En av de viktigaste resurserna på ett företag är arbetstagarna och det kunnande och den erfarenhet som de har. Människor som mår bra fungerar också bra på sin arbetsplats. Det lönar sig därför alltid att satsa på den förebyggande vården och ta tag i problemen innan de hunnit växa sig alltför stora. Työplus är ett kommunalt affärsverk som ägs av Karleby stad. Työplus ordnar företagshälsovård och har anställda företagsläkare, -hälsovårdare, -psykolog och fysioterapeuter. Verksamhetspunkter finns i Karleby, Kronoby, Terjärv, Jakobstad och Nykarleby. I Nykarleby finns två företagshälsovårdare anställda samt en läkare. Företagshälsovården kallar i normala fall till hälsogranskningar var tredje till vart femte år för personer under femtio år, och efter 50 får man komma vart tredje år. Nyanställda kallas till hälsokontroll och bör till arbetsgivare kunna uppvisa ett friskhetsintyg. Dessa intyg sköts i Nykarleby via allmän mottagning. Om hälsan försämras och arbetsförmåga är hotad följs hälsotillståndet upp med tätare intervall. Man får gärna ta kontakt om man funderar på något och behöver inte vänta på kallelse. Företagshälsovården kommer ut och gör arbetsplatsbesök och vi samarbetar med fysioterapeuter som kan komma ut och göra en ergonomisk bedömning av arbetsplatsen. Vi har samarbete med sakkunniga inom andra områden, t.ex. psykolog. Vi ordnar även möten med arbetsgivarrepresentant, företagshälsovården samt den anställda om arbetsförmågan är hotad vid sjukdom eller av andra hälsoproblem. Mina visioner för företagshälsovården i Nykarleby är att kunna utveckla den förebyggande vården ännu mera och att tröskeln till att ta kontakt ska hållas låg även i fortsättningen. Maria Lindborg, företagshälsovårdare En 3-årig flicka frågar en annan flicka: E du lite förkyld i maga eli har du sjukt i foten? En stund senare förklarar samma flicka sina utslag: Ja har eksem på me. På heila kroppin. He er kansji liss (löss) som biti me. Nykarleby stad har avtal om lagstadgad förebyggande hälsovård. Företagshälsovårdens verksamhet är att stöda arbetstagarnas hälsa och förebygga arbetsrelaterade besvär. Företagshälsovården sköter inga akut insjuknade och skriver inga sjukintyg för stadens anställda. Besök till företagshälsovårdaren bör bokas på förhand och Verksamheten är att stöd

13 13 Työplus 1.8 lähtien meillä on uusi työterveydenhoitaja, Maria Lindborg. Työterveydenhuollon hoitaa Työplus. Nimeni on Maria Lindborg, asun Jepualla ja olen 41 vuotta vanha. Koulutukseltani olen kätilö/terveydenhoitaja. Olen työskennellyt avohoidossa, sairaalassa ja vanhustenhuollossa. Vapaa-ajallani luen mielelläni, valokuvaan, leivon, teen ruokaa ja kuntoilen. Joka vuosi löydän kiinnostavan arbis kurssin johon osallistun. Hoidan terveyttäni lenkkeilemällä pari kertaa viikossa ja osallistumalla zumbaan. Kuntoilu on hyvä vastakohta istumatyölle. Aloitin työterveydenhoitajana Työplussassa Uudessakaarlepyyssä Olen saanut vaihtelevan ja kiinnostavan työtehtävän. Antoisinta on tavata ihmisiä työelämässä ja tehdä ennalta ehkäisevää hoitotyötä. Uudenkaarlepyyn talouselämä kukoistaa. Meillä on menestyviä yrityksiä monella eri toimialalla. Työttömyysaste on matala ja nuorten perheiden muutto Uuteenkaarlepyyhyn on nousussa. Työpaikoilla nuoret työntekijät antavat uutta energiaa ja hyvää tasapainoa yhdessä kokeneimpien työntekijöiden kanssa. Yksi yrityksen tärkeimmistä resursseista on henkilökunta, heidän osaaminen ja kokemus. Kun henkilökunta voi hyvin sen huomaa työpaikallakin, siksi kannattaa aina panostaa ennalta ehkäisevään hoitoon ja ratkaista ongelmat ennen kuin ne kasvavat liian suuriksi. 6 kuukauden pituiset työsuhteet kuuluvat työterveydenhuollon piiriin. Terveystodistus vaaditaan 6 kuukauden tai pidemmiltä työsuhteilta (korkeintaan 3 kk vanha). MUISTA: Terveystodistuksen hankit omalla ajalla, yleislääkäriltä tai yksityiseltä lääkäriltä (ei työterveyshuollon kautta). Jos itse tai lapsesi sairastuu perjantaina, saat esimiehen luvalla olla kotona kaksi päivää (pe-la), sairauden jatkuessa lääkärintodistus vaaditaan sunnuntaista lähtien. Jos olet epävarma parantumisesta maanantaiksi, käy lääkärillä sunnuntaina saadaksesi lääkärintodistuksen. (tämä koskee kaikkia, riippumatta siitä ovatko la-su tavallisesti sinun vapaapäivät). kolmas tai joka viides vuosi. Viisikymmentä vuotta täyttäneille tarkastukset ovat joka kolmas vuosi. Uudet työntekijät kutsutaan terveystarkastukseen. Työnantajan vaatima terveystodistus tulee hankkia julkisen terveyshuollon kautta. Terveyden heikentyessä ja työkyvyn ollessa uhattu terveydentilaa seurataan tiheämmin. Oma toiveeni Uudenkaarlepyyn kaupungin työterveydenhuoltoa ajatellen on ennalta ehkäisevän hoidon kehittäminen sekä kynnyksen työterveydenhuollon yhteydenottoon pysyvän matalana. Käännös: Kristina Backlund Työplus on Kokkolan kaupungin omistama kunnallinen työterveyshuoltopalveluja antava liikelaitos. Henkilökuntaan kuuluu työterveyslääkäreitä, -hoitajia, -psykologeja ja fysioterapeutteja. Toimintapisteet löytyvät Kokkolasta, Kruunupyystä, Teerijärveltä, Pietarsaaresta ja Uudestakaarlepyystä. Uudessakaarlepyyssä palkkalistoilta löytyy kaksi työterveydenhoitajaa ja lääkäri. Uudenkaarlepyyn kaupungilla on sopimus lakisääteisestä ennalta ehkäisevästä työterveydenhuollosta henkilökunnalleen. Työterveydenhuolto tukee toiminnallaan työntekijän terveyttä ja työkykyä. Työterveydenhuolto ei hoida äkillisesti sairastuneita eikä anna sairastodistuksia kaupungin työntekijöille. Ajanvaraus on tehtävä etukäteen ja puhelinaika on arkisin klo Voit soittaa, lähettää tekstiviestin tai jättää viestin puhelinvastaajaan. Terveystarkastukseen kutsutaan alle 50-vuotiaat joka a arbetstagarnas hälsa..

14 14 Utviket Laura Holm I utviket presenterar vi i varje tidning en av våra medarbetare... Vem är du? Jag heter Laura Holm, är en 36-årig, tvåspråkig uleåborgare som bor i Skutnäs i Jakobstad. Är gift med Fredrik och vi har två underbara söner, Oliver 7 år och Rasmus 2 år. Jag har studerat vid Åbo Akademi och har en fil.mag. i etnologi. Jag jobbar på Kultur & Fritid som museiamanuens. Innan så jobbade jag som kulturkoordinator vid Larsmo kommun och före det bodde vi i Helsingfors där jag bl.a. jobbade som klasslärare och i Museiverkets museum på Sveaborg. Beskriv dej själv med tre ord. Pigg, ordningsfull, hjälpsam. Vad gör du egentligen på dagarna? Allt möjligt, har konstant flera saker under planering och förverkligande samtidigt. Är främst ansvarig för Kuddnäs museum, Majniemi och Rådhusgalleriet samt kontakterna till Nykarlebys flertal privata museer. Jag ansvarar årligen för planering och förverkligande av Topeliusfesten och Veteranfesten. Därtill är jag med och planerar en hel del andra evenemang som t.ex. Baby disco, Kulturveckan och Kulturnatten, Lådbilsrally och teaterresor. Det finns inga vanliga dagar, t.ex. idag har jag varit i kontakt med inkommande Topeliusfestens festtalare, planerat Joulua odotellessa (en finskspråkig julallsångskväll på Kuddnäs), pratat med den nya redaktionschefen för Zacharias Topelius Skrifter om fortsatta samarbetsformer, fört ut affischer, skickat in redovisningar till Svenska kulturfonden för sommarens hantverkarläger för barn på Kuddnäs, haft pressinfo inför nya utställningen på Rådhuset, handlat inför kvällens vernissage på Rådhuset, haft vernissage. Svarat om uthyrning av gula salen på Kuddnäs, tagit emot nycklar. Fixat inför fredagens teaterresa till Wasa teater och Orgelbyggaren. Dels sitter jag vid kontoret i Bildningskansliet framför Laura holm trivs bra vid sitt skrivbord, men kanske ännu bättre på villat datorn eller i telefon eller så är jag på vift. Ofta har jag byteskläder med mig i bilen på morgonen till dagens olika arbetsuppgifter. Kommer bra ihåg en dag då vi hade gäster från Svenska Litteratursällskapet på Kuddnäs och började med lunch i mellanfina kläder, fortsatte ut till Majniemi i gummistövlar och Goretex kläder i och med att det ösregnade och avslutade arbetsdagen med byxdräkt och klackskor på Korsholms musikfestspel i Ahlbecksalen. Vad är det bästa med jobbet? Att få ha olika utmaningar och problem att lösa och att till en del få skapa sitt jobb själv. Får man en roligt idé, t.ex. ett evenemang så är det bara att sätta sig ner och spinna vidare på idén, hitta samarbetsparter, och skriva projektplaner för att skicka in ansökningar till olika fonder för att få sin idé förverkligad. Och att tillsammans med världens bästa kollegor kunna ordna olika typer av kulturevenemang i en så liten stad som Nykarleby Nykarlebybor är toppe

15 15 trailen och komma till Machu Picchu precis då solen går upp och så vill jag resa till Tibet. En varm sommardag är det skönt att resa med båten till en holme i skärgården och steka muurikka-plättar, simma och njuta av värmen. I bästa fall kan man sova i båten. Citat: Elämää hallitsee kohtalo, ei viisaus Livet styrs av ödet, inte visdom. Man kan planera hur bra och detaljerat som helst, men ödet kan man inte rå för. Ska någonting hända så händer det och så är det bara så. Mat: Lindströms biffar med kaprissås och så tycker jag om indisk och nepalesisk mat och rökt sik. Bok: I min nuvarande livssituation som småbarnsmamma hinner jag sällan själv läsa böcker men jag läser ofta åt barnen. Den finländska barnboksförfattaren Mauri Kunnas är toppen läsning för både barn och vuxna. Bilderna är detaljerade och språket finurligt. Upplevelse: Att få dricka morgonkaffe i nattlinne på villatrappan, låta solen värma ansiktet och höra på fåglar och vågor som skvalpar... jag är en sommarmänniska... Må bra tips: Att få se på god stand-up alltid ibland förgyller vardagen, eller så kan man se på gamla Seinfeldavsnitt. Vilken yrkeskategori vill du se på utviket i nästa nummer? Någon från städningen. rappan med kaffe, sol och vågskvalp. Laura Holm / Emil Wingren och alltid ha människor på det vi ordnar. Nykarlebybor är toppen kulturkonsumenter! Vad är det sämsta med jobbet? Kanske det att då man hela tiden har många bollar i luften så känner man sig ofta något splittrad och otillräcklig, men jag har inte så många dåliga sidor på mitt jobb. Jag stortrivs ju med det jag gör. Vad skulle du göra om du inte hade detta jobb? Jag skulle nog jobba på något större museum som museilektor. Mina favoriter: Resmål: Jag har väl inget direkt favoritresmål men tycker om att resa och vill helst att det skall vara varmt dit jag kommer. Jag har dock två stora drömresmål som jag skall ha förverkligade före jag dör: Dels vill jag gå Inca Laura på Svedbergs skolas jubileumsutställning vid Rådhuset. n kulturkonsumenter!

16 16 Aukeama Laura Holm Jokaisen numeron Aukeamassa esittelemme yhden työntekijöistämme... Kuka sinä olet? Olen Laura Holm, 36-vuotias, kaksikielinen oululainen, joka asuu Pietarsaaressa, Skutnäsissä. Olen naimisissa Fredrikin kanssa ja meillä on kaksi ihanaa poikaa, 7-vuotias Oliver ja 2-vuotias Rasmus. Olen opiskellut Åbo Akademiissa kansatiedettä ja minulla on filosofian maisterin tutkinto. Olen töissä Kulttuuri & Vapaa-ajassa ammattinimikkeellä museoamanuenssi. Ennen Uuteenkaarlepyyhyn töihin tuloa olin töissä Luodon kunnassa kulttuurikoordinaattorina ja sitä ennen asuimme Helsingissä, missä olin mm. töissä luokanopettajana sekä Museoviraston museossa Suomenlinnassa. Luonnehdi itseäsi kolmella sanalla! Reipas, järjestelmällinen, auttavainen. Mitä oikeastaan teet päivisin? Työpäivän aikana teen oikeastaan kaikenlaista. Minulla on jatkuvasti monta asiaa yhtäaikaa työn alla. Olen lähinnä vastuussa Kuddäsin museosta, Majniemestä ja Raatihuoneen galleriasta sekä yhteistyöstä Uudenkaarlepyyn lukuisien yksityisten museoiden kanssa. Ja vuosittain olen vastuussa Topeliusjuhlan ja Veteraanijuhlan toteutumisesta. Lisäksi olen mukana suunnittelemassa ja toteuttamassa useita muita tapahtumia, esim. Baby disco, Kulttuuriviikko ja Kulttuuriyö, Mäkiautoralli, teatterimatkoja yms. Mitään tavallisia työpäiviä ei ole, tänään olen esim. ollut yhteydessä tammikuisen Topeliusjuhlan juhlapuhujaan, suunnitelllut Joulua odotellesa -tapahtumaa (suomenkielinen jouluyhteislaulu-ilta Kuddnäsissa), puhunut Zacharias Topelius Skrifter -toimituksen uuden toimituspäällikön kanssa tulevaisuuden yhteistyökuvioista ja jakanut julisteita. Lisäksi olen lähettänyt Svenska Kulturfondeniin selvityksen apurahojen käytöstä viimekesäisen Kuddnäsissä järjestetyn lasten käsityöleirin tiimoilta, pitänyt uuden näyttelyn lehdistötilaisuuden Raatihuoneen galleriassa, käynyt ostoksilla illan näyttelyavajaisia varten, vastannut kyselyihin Kuddnäsin keltaisen salin vuokraamisesta, vastaanottanut avaimia, tehnyt järjestelyitä perjantain Wasa Teaterin matkaa varten ja pitänyt uuden näyttelyn avajaiset. Osaksi istun toimistolla Sivistystoimen kansliassa tietokoneen edessä tai puhelimessa tai sitten olen tienpäällä. Usein minulla on aamulla autossa mukana vaihtovaatteita päivän eri työtehtäviin. Muistan hyvin yhden päivän, kun meillä oli vieraita Svenska Litteratursällskapetista ja aloitimme päivän lounaalla puolihienoissa vaatteissa, jonka jälkeen lähdimme rankkasateessa tutustumaan Majniemeen kumisaappaissa ja Gore-tex vaatteissa ja työpäivä päättyi Korsholman musiikkijuhlien klassiseen konserttiin ja sain vaihtaa päälleni housupuvun ja korkkarit. Mikä työssäsi on parasta? Parasta on mahdollisuus erilaisiin haasteisiin ja mahdollisuus osaksi itse luoda omat työtehtävät. Jos saa jonkun hauskan idean, esimerkiksi tapatumaidean, täytyy ajatusta ensin kehitellä jonkun aikaa, sitten on paras kirjoittaa projektisuunnitelma ja ruveta kirjoittaamaan rahoitushakemuksia eri rahastoihin, jotta saa ideansa toteutettua. On ihanaa saada tehdä töitä maailman parhaiden kollegoiden kanssa ja järjestää erilaisia kulttuuritapahtumia niinkin pienessä kaupungissa kuin Uusikaarlepyy ja aina saada osallistujia kaikkeen mitä Aikamatkoja Kuddnäsissä. Lauran eri ilmeet. Elämää hallitsee k

17 17 järjestetään. Uuskaarlepyyläiset ovat loistavia kulttuurikuluttajia! Mikä työssäsi on huonointa? Huonopuoli on ehkä se, että kun jatkuvasti on monta asiaa kerrallaa tekeillä voi välillä tuntea itsensä aika riittämättömäksi, mutta ei minun työpaikassani ole oikein monia huonoja puoliaan. Nautin työtehtävistäni. Filmquiz-svar Rätt svar till filmquizen i RondEllen nr : Matkakohde: Minulla ei ole oikeastaan mitään suosikkimatkakohdetta, mutta pidän matkustamisesta ja haluan, että matkakohteessa on lämmin. Minulla on kaksi unelmamatkakohdetta, joissa aion käydä ennenkuin aika jättää: haluan kävellä Inca trailia pitkin ja saapua Machu Picchulle juuri auringon noustessa ja haluan matkustaa Tiibetiin. Lämpiämänä kesäpäivänä on ihana matkustaa veneellä johonkin saareen, paistaa muurinpohjalettuja, uida ja nauttia lämmöstä. Parhaassa tapauksessa voi veneessä yöpyä. The Elephant Man / Elefantmannen (David Lynch IMDb: 8.3) The Silence of the Lambs / När lammen tystnar (Jonathan Demme IMDb: 8.7) E.T. the Extra-Terrestrial (Steven Spielberg IMDb: 7.9) Black Swan (Darren Aronofsky IMDb: 8.1) Apollo 13 (Ron Howard IMDb: 7.5) Rain Man (Barry Levinson IMDb: 8.0) Star Wars / Stjärnornas krig (George Lucas IMDb: 8.8) A Clockwork Orange (Stanley Kubrick IMDb: 8.5) Lady and the Tramp / Lady och Lufsen (1955. IMDb: 7.4) The 39 Steps / De 39 stegen (Alfred Hitchcock IMDb: 7.9) Framom främsta linjen (Åke Lindman IMDb: 6.4) The Usual Suspects / De misstänkta (Bryan Singer IMDb: 8.7) Lainaus: Elämää hallitsee kohtalo, ei viisaus. Voit suunnitella jotain kuinka tarkasti tahansa, mutta kohtalolle et voi mitään. Jos jonkun tulee tapahtua, niin se tapahtuu vääjäämättä. De två personer som skickade in de bästa svaren på vår ganska så kluriga filmquiz är Karin Nilsström (9 rätt) och Jimmy Österbacka (11 rätt). Ni får varsitt exemplar av fotoboken Nykarleby 365! Ruoka: Lindströmin pihvit ja kapriskastike ja lisäksi pidän intialisesta ja nepalilaisesta ruuasta ja savusiiasta. Det var speciellt de tre sista titlarna som skulle skilja agnarna från vetet, så heder till alla er som kunde någon av dessa. Som märks är det en samling filmer med rätt höga IMDb-poäng, så är ni filmsugna en kväll, välj fast en ur listan! Mitä tekisit, jos sinulla ei olisi tätä työtä? Olisin töissä museolehtorina jossain suuressa museossa. Minun suosikkini: Kirja: Olen pienten lasten äiti, joten tämänhetkisessä elämäntilanteessani, en itse oikein ehdi lukea kirjoja, mutta luen usein lapsille. Suomalaisen lastenkirjailija Mauri Kunnaksen tuotanto on mainiota lukemista sekä lapsille että aikuisille. Kuvat ovat yksityiskohtaisia ja kieli huumorilla kirjoitettu. Emil Wingren Elämys:...että saa juoda aamukahvia mökinportaalla yöpaidassa auringon porottaessa kasvoille ja kuunnella linnunlaulua ja laineiden liplatusta... olen kesäihminen... Hyvän olon vihje: Hyvä stand -up tekee hyvää sielulle, paremman puutteessa voi katsoa vanhoja Seinfeldjaksoja. Kenet haluaisit nähdä seuraavassa aukeamassa? Joku puhtaanapidosta / siivouksesta Laura Holm k o h t a l o, e i v i i s a u s

18 18 En Svensk Klassiker För att erövra En Svensk Klassiker ska du genomföra: Engelbrektsloppet, 60 km, alternativt Vasaloppet/Öppet Spår, 90 km Vätternrundan på cykel, 300 km Vansbrosimningen, 3 km Lidingöloppet, löpning, 30 km När du genomfört de fyra loppen under en tolvmånadersperiod är du berättigad till En Svensk Klassikers diplom med ett unikt nummer. Lena Hertén flyter lätt i Vansbrosimmet. Redan när jag hade skidat mitt första Vasalopp sade jag att någon gång i livet skall jag ta en Svensk Klassiker. Jag skidade tre Vasalopp på 90-talet men sen beslöt jag att vänta in min ålder för jag tyckte bara att jag hade äldre män bredvid mig i spåret. Sagt och gjort så 2011 startade jag mitt fjärde Vasalopp och jag har alltid tänkt skida fem Vasalopp så nu eller aldrig var det dags att ta Klassikern. Tyvärr kom familjeangelägenheter emot 2011 för Vätternrundan så då beslöt jag att starta Klassikern med Lidingöloppet och klarar jag det så är det bara att köra på. Skidspåret vid Andra Sjön är en bra träningsarena både sommar och vinter. Efter vinterns skidträning Vansbrosimmet fortsatte jag med stavgång och löpning i skidspåret. Jag lade nog upp träningen efter eget behov. Bra grundkondition och en mental beslutsamhet är viktiga egenskaper inför dessa lopp. Jag har fokuserat på ett lopp i taget. Efter avklarat Lidingölopp kom skidningen och när det var avklarat anmälde jag mig till Vätternrun dan, köpte cykel och började cykla och därefter införskaffades våtdräkt och simningen kom igång. Vätternrundan var nog det tyngsta loppet för det startade kl 3.32 på morgonen och tog lite mer än 15 timmar att genomföra i regn och kallt väder. Skulle jag då inte haft en bra cykelkamrat så hade jag nog troligen avbrutit men hon peppade mig med att det här är bra träning inför Vansbrosimmet, kallt och motströms. Vasaloppet är nog också tungt beroende av väder, men det har jag genomfört så många gånger så jag minns inte hur jobbigt det var första gången. Lena Herténs resultat: Lidingöloppet 4,01 Vasaloppet 9,03 Vätternrundan 15,03 Vansbrosimmet 1,16 Totala tävlingstiden 29 t 23 min. Däremot simningen var mycket lättare än ryktet. De två första kilometrarna var det medströms och man bara gled med och den sista kilometern motströms, men då var man ju just i mål. Jag var jättehög vid målgången och skulle ha kunnat simma tillbaks om det hade behövts, klassikern var avklarad! Mångsidigheten med träningen är bra för min kropp och den mentala hälsan mår bra av att utsättas för lite press. Jag känner mig lyckligt lottad som har en kropp som fungerar och tål lite uthållighet. Nu är jag med i arbiskursen Run for Fun och har anmält mig till Göteborgsvarvet i maj Jag har även pla nerat att ta Botniatrippeln under 2013, där ingår Botnia skidning 53 km, cykling 106 km och löpning 30 km. Man klarar mycket mera än vad man tror och man måste kunna fokusera på delmål. När man startar Vasaloppet och har kommit upp för...en stor gemenskap

19 19 första backen och känner sig helt slut, då står det 87 km till mål. Kan man inte då noll ställa sig och i stället se första depåstoppet så är man knäckt. När man är halvvägs och bara har 45 km kvar är man så gott som i mål. Just vid startögonblicket i samtliga tävlingar mår man jättebra och är ganska full av adrenalin. Att starta med flera tusen andra människor i alla åldrar och modeller är en underbar känsla, man känner en stor gemenskap med hela världen. Även målgången ger ett lyckorus som man kan leva länge på och gör träningen värdefull. Lena Hertén Efter målgång är man lite trött. Vem är tomten? Kuka joulupukki on? Nedan har vi klätt fyra personer i tomtemask, kan du gissa vem de är? Bland tomtarna finns en lokal kändis, en internationell kändis, en som jobbar för Nykarleby stad och en som tidigare gjort det. Tävla med dina kolleger om vem som får flest poäng. Svaren finns på sid 27. Alla näet neljä henkilöä tonttunaamiolla, voitko arvata ketkä he ovat? Kilpaile työkaverien kanssa ja katso kuka saa eniten pisteitä. Joukossa on kaksi julkkista, yksi riikinruotsalainen ja yksi paikallinen, sekä kaksi joilla on yhteys Uuteenkaarlepyyhyn. Vastaukset löydät sivulta p: F.d storrökare /Entinen suurpolttaja 3 p: Gillar att spela och gambla på fb /Pitää fb:llä pelaamisesta 2 p: Absolutist /Absolutisti 1 p: Amatörkonstnär /Amatööritaiteilija 4 p: Har arbetat som taxichaufför, servitör, diskare och balettdansör /Tehnyt töitä taksikuljettajana, tarjoilijana, tiskaajana ja balettitanssijana 3 p: Absolut inte absolutist /Ehdottomasti ei absolutisti 2 p: Tycker om snabba bilar /Pitää nopeista autoista 1 p: Bad-guy och kvinnofavorit /Pahanpojan maine ja naissankari med hela världen... 4: Sjunger i kör och karaoke på finska /Laulaa kuorossa ja karaokea suomeksi 3: Har jobbat som servitris på Juthbacka /On ollut tarjoilijana Juthbackassa 2: Kör mörkröd Skoda Fabia, som regelbundet nöter vägen till Lappo /Ajaa tummanpunaisella Skoda Fabialla, ja kuluttaa Lapuantietä säännöllisesti 1: Utbildad barnträdgårdslärare, men jobbar administrativt /Lastentarhanopettajan koulutus, mutta työskentelee hallinnollisilla tehtävillä 4 p: Intresserad av allt /Kiinnostunut kaikesta 3 p: Färgstark /Värikäs 2 p: 40-talist, kör japanskt /40-luvulta, ajaa japanilaisella 1 p: Manchester United-fan /Manchester Unitedfani

20 20 Något för dig? - Road Rockets I den här serien tar RondEllen en titt på olika fritidsintressen och föreningar som finns runtom i Nykarleby, men som inte är så bekanta för den stora allmänheten. Vem vet, kanske de kan väcka din nyfikenhet och få dig att testa något du aldrig ens drömt om att göra tidigare? Road Rockets den lokala jänkarbilsföreningen Nu när vintermörkret igen sänker sig över nejden kan det kanske vara kul att luta sig bekvämt tillbaka i soffhörnet och läsa om sommarens fröjder i form av en annorlunda förening, nämligen Road Rockets, den lokala jänkarbilsföreningen i Nykarlebynejden. Road Rockets bildades för drygt 11 år sedan och har, liksom flyttfåglarna, blivit något av ett säkert vår- och sommartecken hos oss. Föreningens medlemmar är geografiskt spridda i området från Karleby i norr till Närpes i söder och med Nykarlebynejden som nav i hjulet. För den oinvigde syns Road Rockets verksamhet kanske mest just på sommaren när såväl ägarna som bilarna kommer ut ur sina garagehålor. Man kör lite då och då för att sen under vinterhalvåret igen dra sig tillbaka och försvinna ur gatubilden. Om man väljer att uttrycka det hela på ett passande fackspråk så varvar föreningens verksamhet upp under sommaren och går ner igen på tomgång under vintern, men inte ens då vrids tändningen helt av. Happy Days Brylcreem i den uppkammade herrfrisyren och vänstra armbågen slött hängande ur den nedvevade sidorutan. Stereon spelar gammal god rock n roll med allt ifrån Roy Orbison och Elvis till Creedence och lokala Boot Hill Stompers. Den kromtyngda fronten på bilen glänser i kvällssolen och tjejen som sitter tätt intill honom på den mjuka frambänken ler vackert med sina rödmålade läppar då den majestätiska bilen sakta glider förbi och den stora V8-motorn mullrar endast lite dovt under sin huv. Den nostalgiskt bildliga beskrivningen ovan kunde kanske vara manus till en scen i kultfilmen Sista natten med gänget, eller i TV-serien Happy Days, men den är de facto upplevd en kväll längs Topeliusesplanaden i Nykarleby i juni Rondellen tar er nu med för att närmare kolla in folket i de stora amerikanska bilarna och vad de har för sig riktigt. American Car Meeting Jag har stämt träff med Johan Linqvist och Noel Bränn. Bägge är aktiva i Road Rockets och i full färd med arrangörssysslor vid föreningens pågående höjdpunkt under året, dvs. bilträffen American Car Meeting. Den bilträffen hålls i juni varje år på Juthbacka camping i Nykarleby. Jag undrar om man måste ha en egen amerikanare, och leva raggarliv, för att platsa i gänget? Absolut inte, säger Johan. Det räcker med att man har ett intresse för teknik och för bilarna ifråga. Han vill även poängtera att medlem- Stilenlig släpvagn. Rockabilly ur kappsäcken. Tidiga femtiotalare med