Övningsbestämmelser SAMÖ-KKÖ 2011 Skede 1 Utgåva 3:2

Transkript

1 Diarienummer MSB Länsstyrelsen i Kalmar Övningsbestämmelser SAMÖ-KKÖ 2011 Skede 1 Utgåva 3:2 1

2 Innehåll 1 Inledning Definitioner Bakgrund Övningsdokument Övande organisationer Syfte och mål för SAMÖ-KKÖ Skede 1 Akut hantering Prövande övning Vad ska prövas?...9 Bedömningskriterier Övningsmetod och övningstekniska anvisningar Genomgång före skede Genomgång under skede Genomgång efter skede Genomgång före och under fältmoment Scenario Bakgrundsscenario SAMÖ-KKÖ Förhistoria Övningsorganisation Övningsledning Spelledning Lokal övningsledare - uppgifter Utvärdering Syfte med utvärdering Inriktning av utvärderingen Metod för utvärderingen Underlag till utvärderingen Uppföljning...16 Under övningen...16 Efter övningen Arbetsgrupper och externa resurser...17 Skede 1-utvärderare...17 Lokala utvärderare...17 Allmänhetsnätverk Information och massmediekontakter Massmediekontakter Information om SAMÖ-KKÖ under övningen Tekniska system och sambandssystem under övningen Övningswebben Sambandsbestämmelser Säkerhetsbestämmelser Säkerhet vid fältmoment Informationssäkerhet Besök under övningen Avbrytande av övningen Logistik under övningen Ekonomi Motspelet Övande organisationer

3 19.3 Efter övningen Arbetsmiljö och försäkring Miljö Oönskade händelser...22 Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar Utgåva 1 av Övningsbestämmelser Utgåva 2 av Övningsbestämmelser 2: Utgåva 2:1, revidering av deltagande organisationer 3: Utgåva 3, övningsbestämmelser för genomförande av skede 1 3: Revidering av deltagande organisationer samt tillägg ang utmärkning av journalister Utgåvehantering Övningsbestämmelser utgåva 3 inriktar genomförande av skede 1. Med den 3:e fastställda utgåvan av Övningsbestämmelser upphävs utgåva 1 och 2. 3

4 1 Inledning Utgåva 3 av övningsbestämmelserna beskriver förutsättningarna för genomförande av skede 1 av övningen, som genomförs den 2-3 februari Utgåvan beskriver bl.a. motspelsorganisation, ledningsförhållanden, teknik och samband samt rutiner under skede 1. Utgåva 3 syftar också till att styra och ge underlag för att leda och genomföra skede 1 av övningen. För skede 2 och 3 kommer separata övningsbestämmelser att ges ut. 2 Definitioner För att ha ett gemensamt språkbruk i relation till olycks- och krishantering under SAMÖ- KKÖ 2011 beskrivs ett antal, för området relevanta, definitioner av ord och begrepp. Dessa är tagna ur propositionen (2007/08:92). 3 Bakgrund Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har tidigare genomfört tre nationella samverkansövningar (SAMÖ) SAMÖ 04, SAMÖ 2007 och SAMÖ En SAMÖ omfattar händelser som påverkar samhället med stor geografisk spridning och involverar flera samhällssektorer. Syftet med en SAMÖ är att öka den nationella krisberedskapsförmågan. MSB avser att fortsätta genomföra nationella samverkansövningar. För att utveckla förmågan att hantera konsekvenserna av en händelse med radioaktivt utsläpp, genomförs sedan lång tid en kärnkraftsövning (KKÖ) vartannat år i ett av de tre kärnkraftslänen. Dessa övningar omfattar, utifrån ett sektorsperspektiv, alla de aktörer som är involverade i beredskapen för kärntekniska olyckor på lokal, regional och central nivå. Under 2009 beslöts att slå samman de ovan nämnda övningarna till en gemensam övning och benämna den SAMÖ-KKÖ MSB och Länsstyrelsen i Kalmar län ansvarar tillsammans för planering och genomförande av övningen. En olycka med radioaktivt utsläpp från ett kärnkraftverk är en mycket allvarlig händelse som påverkar hela samhället, från individen till hela nationen. Viktiga funktioner i samhället såsom elförsörjning, transporter och ekonomi kommer att påverkas. För att öka samhällets förmåga att hantera en sådan händelse omfattar SAMÖ-KKÖ 2011 två huvudområden. Det ena huvudområdet är att inledningsvis hantera den akuta fasen, dvs. arbetet som sker i direkt anslutning till ett radioaktivt utsläpp och som syftar till att skydda människors liv och hälsa samt eliminera skadorna av utsläppet. Detta arbete ställer ytterst stora krav på berörda organisationers förmåga. Det andra huvudområdet omfattar det breda och komplexa arbetet med att återställa samhället efter en så svår och omfattande händelse. Stora områden kommer att vara radiakbelagda, näringar och verksamheter kan bli hårt drabbade etc. Detta kommer att kräva arbete med egendoms- och miljöräddning och arbete med livs- och funktionsstöd för drabbade. 4

5 4 Övningsdokument Dokumentationen för SAMÖ-KKÖ 2011 kommer att bestå av följande: SAMÖ-KKÖ 2011 Introduktion; en folder som riktar sig till samtliga som önskar information om övningen. Finns att ladda ner på MSB:s och Länsstyrelsen i Kalmar läns webbplatser. Övningsbestämmelser SAMÖ-KKÖ riktar sig till samtliga deltagande i planering, genomförande och utvärdering av övningen. Dessa kommer att ges ut i tre utgåvor och innehålla bilagor. Övningsbestämmelserna finns att tillgå på MSB:s och Länsstyrelsen i Kalmar läns webbplatser. Utgåva 2 kommer att kompletteras med en bilaga som särskilt beskriver metodiken för övningens skede 2. Denna bilaga utkommer under oktober Övningsbestämmelser utgåva 3 informerar om och styr genomförandet av skede 1 av övningen. Övningsledningsbestämmelser SAMÖ-KKÖ riktar sig enbart till övningsledningen. Utges i särskild ordning. 5

6 5 Övande organisationer Organisation Skede Skede Organisation AMF X X Oskarshamns kommun X X X Arbetsmiljöverket X X X Polismyndigheten i Kalmar län X X X Bankföreningen X X Post- och telestyrelsen X X Bankgirocentralen X X Regeringskansliet X X Borgholms kommun X X X Riksbanken X X Emmaboda kommun X X X Riksdagsförvaltningen X X X Euroclear X X Riksgälden X X Finansinspektionen X X Rikskriminalpolisen X X X Folksam X X X Rikspolisstyrelsen X X X Försvarsmakten X X X SEB Försäkring X X Försäkringsförbundet X X X Sirius X X Försäkringskassan X X Skandia X X X Handelsbanken X X Socialstyrelsen X X X Hultsfreds kommun X X X SOS Alarm i Sverige AB X X X Högsby kommun X X X Statens jordbruksverk X X X If Skadeförsäkring X X X Statens meteorologiska och hydrologiska institut X X X Kalmar kommun X X X Strålsäkerhetsmyndigheten X X X Kalmar Läns Trafik AB X X X Swedbank försäkring X X Kustbevakningen X X X Svensk Kärnbränslehantering AB X X X Landstinget i Kalmar län X X X Svensk Mjölk X X X Livsmedelsverket X X X Sveriges Radio X X Länsförsäkringar AB X X X Sveriges Radio Kalmar X X Länsstyrelsen i Jönköpings län X X X Sveriges Television X X Länsstyrelsen Kalmar län X X X Tjustbygdens sparbank X X Länsstyrelsen Kronobergs län X X X Torsås kommun X X X Länsstyrelsen Stockholms län X X X Trafikverket X X X Myndigheten för samhällsskydd och beredskap X X X Transportstyrelsen X X X Mönsterås kommun X X X Trygg Hansa X X X Mörbylånga kommun X X X Tullverket X X X Nordea X X Westinghouse AB X X X Nordiska Kärnförsäkringspoolen X X X Vimmerby kommun X X X Nybro kommun X X X Västerviks kommun X X X OKG AB X X X 6

7 6 Syfte och mål för SAMÖ-KKÖ 2011 SAMÖ-KKÖ 2011 omfattar ett gemensamt övergripande syfte och mål som gäller för hela övningen. Dessa är sedan vidareutvecklade och indelade utifrån övningens design med tre skeden. Skede 1 och 2 har olika kompletterande syften och mål. Övningens skeden har ett antal formulerade mål som är kompletterade med målpreciseringar (skede 1) och vägledande frågor (skede 2). Dessa preciseringar/vägledande frågor syftar till att ge stöd för tolkning av vart och ett av målen. De utgör även underlag för utvärderingen liksom de utgör ett stöd för de deltagande aktörerna när de planerar sina respektive organisationers mål. Preciseringarna/vägledande frågorna är inte uppställda i prioriteringsordning, utan samtliga är lika betydelsefulla. Viktigt att påpeka är att det är organisationernas samlade agerande gentemot målen som utvärderas av övningsledningen, inte separata organisationers eller individers agerande. Övningens skede 1 omfattar fyra mål. Övningens skede 2 omfattar tre mål där två mål är samstämmiga med skede 1, men har en något förändrad innebörd som beskrivs genom vägledande frågor. Det första målet är ett fördjupningsmål kopplat till de olika uppdragen som organisationerna ska lösa och kommer inte att utvärderas av den övergripande utvärderingen. Övergripande syfte: SAMÖ-KKÖ 2011 ska ge en bild av och utveckla samhällets förmåga att hantera en kris till följd av en kärnteknisk olycka. Övningen involverar samtliga nivåer i samhället och avser hanteringen av konsekvenser både på kort och på lång sikt. Övergripande mål: Organisationerna har förmåga att, enskilt och i samverkan, hantera konsekvenser av olyckan ur såväl ett strategiskt som ett operativt perspektiv i syfte att upprätthålla och återställa samhällsviktiga funktioner 6.1 Skede 1 Akut hantering Skede 1:s fokus är att i avgränsad del pröva samt utveckla organisationers förmåga att i det akuta, operativa skedet, enskilt och i samverkan, hantera en kris till en följd av en kärnteknisk olycka. Mål 1: Organisationerna initierar åtgärder för att hantera olyckan och dess konsekvenser Målpreciseringar: Larmning sker enligt Länsstyrelsen i Kalmar läns larmplan för kärnteknisk olycka. Organisationerna initierar lämpliga åtgärder (inkluderar bland annat tidsaspekt, bekräftelse av information, bedömning av larmets omfattning, spridning av information till berörda aktörer inom andra sektorer). Organisationerna deltar vid inledande samverkansmöten. 7

8 Mål 2: Organisationerna agerar enskilt och i samverkan på ett fungerande sätt i syfte att upprätthålla och återställa samhällsviktiga funktioner Målpreciseringar: Organisationerna tillämpar planen för hantering av olyckan och dess konsekvenser på samhället på ett effektivt och flexibelt sätt utifrån situationens förutsättningar (exempelvis genom omfallsplanering). Organisationerna har uthållighet för att kunna hantera krisen under hela dess förlopp. Organisationerna agerar utifrån god kunskap om eget och andra organisationers ansvar och roll i rådande läge. Ansvarsförhållanden mellan berörda organisationer är klarlagda och fungerande. Organisationerna vidtar åtgärder och fattar beslut utifrån en gemensam målbild och lägesuppfattning. Organisationerna samordnar sitt beslutsfattande. Organisationerna upplever ett mervärde av att samverka med varandra. Mål 3: Organisationerna samverkar på ett effektivt sätt för att kommunicera samstämmigt, konkret och kontinuerligt med allmänhet och medier Målpreciseringar: Organisationerna använder sig av fastställda planer för informationshantering. Samverkan sker mellan berörda organisationer för att ge ett samordnat gemensamt budskap till allmänhet och medier. Organisationerna har en gemensam lägesuppfattning som grund för kommunikationen och omsätter denna till ett samlat budskap. Utpekade aktörer på olika nivåer i samhället uppfyller sitt informationssamordningsansvar. Organisationerna bedriver en aktiv omvärldsanalys med syfte att hantera bilden av krisen. Organisationerna använder omvärldsanalyser som grund för kommunikationen. Mål 4: Allmänheten har förtroende för organisationernas hantering av krisen och dess konsekvenser på samhället Målpreciseringar: Allmänheten anser att organisationerna hanterar krisen på ett fungerande sätt. Allmänheten anser att organisationernas information är korrekt, samstämmig, relevant och lättillgänglig samt levereras i rätt tid. 8

9 7 Prövande övning I syfte och mål för SAMÖ-KKÖ 2011 framgår att en avgränsad del av övningen ska vara prövande. Utgångspunkten för att ha en prövande övning är att få svar på om krav som ställs uppfylls eller inte. Förutsättningen för vad som ska prövas under SAMÖ-KKÖ 2011 ges i första målet med målpreciseringar för skede 1. Inriktningen för detta är att pröva hur befintliga rutiner och planer följs och nyttjas. Vidare ska det som prövas vara något som redan tillämpas i krishanteringen. 7.1 Vad ska prövas? Det som ska vara prövande i SAMÖ-KKÖ 2011 är kopplat till skede 1 och mål 1: Organisationerna initierar åtgärder för att hantera olyckan och dess konsekvenser. Målpreciseringar: Larmning sker enligt Länsstyrelsen i Kalmar läns larmplan för kärnteknisk olycka Organisationerna initierar lämpliga åtgärder (inkluderar bland annat tidsaspekt, bekräftelse av information, bedömning av larmets omfattning, spridning av information till berörda aktörer inom andra sektorer). Bedömningskriterier En avgränsande del av övningen kommer att utvärderas utifrån en s.k. prövande ansats. Avsikten är att relatera förmågan hos övande organisationer, att initiera inledande åtgärder utifrån den planering och de rutiner som finns hos de övande till en bedömning enligt skala. Den prövande ansatsen omfattar: Larmkedja: får organisationerna, som finns med på larmlista, larm om händelsen? Verifiering: bekräftar organisationer detta larm? Krisledning: startas en relevant * krisledningsstruktur upp? Underlag till den prövande ansatsen ges utifrån observationer som skede 1-utvärderare gör under övningens inledande skede (jfr Skede 1 Mål 1, tre första observationspunkter). Bedömningen baseras dels på genomförandet av ovanstående punkter, dels på tidsförloppet inom vilket de sker. Organisationernas respektive planverk utgör referensram. Bedömningsskalan är 4-gradig. Båda indikatorer (1 och 2) måste vara uppfyllda för att bedömning ska kunna göras: * Definitionen av en för händelsen relevant krisledningsstruktur utgår i första hand från vad som specificeras i organisationens planverk. Individuella avvägningar görs i undantagsfall, t.ex. om observationer visar att den faktiska ledningsstrukturen (stab, motsv.) hos organisationens ifråga agerar på ett uppenbart effektivt sätt i förhållande till situations krav. 9

10 Förmågan är god: Organisationen tillämpar planering och rutiner för att initiera inledande åtgärder i hanteringen av en kärnteknisk olycka och dess konsekvenser. 1. Larmkedjan samt verifiering genomförs utan försening. 2. En för händelsen relevant krisledningsstruktur startas upp direkt efter larm. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister: Vissa brister förekommer i tillämpningen av planer och rutiner för inledande åtgärder. 1. Larmkedjan samt verifiering har viss försening. 2. En viss försening i att starta upp en för händelsen relevant krisledningsstruktur. Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig: Brister förekommer i tillämpningen av planer och rutiner för inledande åtgärder. 1. Larmkedjan samt verifiering är försenad och/eller fel åtgärder vidtas i utlarmning/verifiering. 2. Förseningar och/eller bristande förmåga att starta upp en för händelsen relevant krisledningsstruktur. Mycket bristfällig förmåga: Stora brister i tillämpning av planer och rutiner för inledande åtgärder. 1. Larmkedjan samt verifiering har stora förseningar, eller ingen larmning/verifiering genomförs. 2. Oförmåga att starta upp en för händelsen relevant krisledningsstruktur. 8 Övningsmetod och övningstekniska anvisningar Skede 1 genomförs den 2 3 februari och omfattar den akuta fasen och hantering av olyckans fysiska skeenden vid en olycka med radioaktivt utsläpp vid en kärnteknisk anläggning. Skedet varar mellan timmar. Då larmfasen är prövande i övningen kommuniceras ingen starttid för skede 1. Skedet avslutas med en nyhetssändning i krisradion kl den 3 februari. I skede 1 kommer fältmoment att ingå. Metodiken för skedet är simuleringsövning med motspel. Metodiken innebär en löpande händelseutveckling i realtid och genomförs för övande under realistiska former i en autentisk miljö, där man verkar i de lokaler och med den teknik man använder i en verklig händelse. För att simulera de delar som inte övar, finns ett motspel som omsluter de övande, dvs. är omvärlden (de aktörer som ej deltar i övningen). Utöver att motspelet kommer att simulera ej övande organisationer, kommer även medier och allmänhet att vara representerade i motspelet. För mediespelet kommer skrivande-, radio- och TV-journalister att medverka i övningen. De kommer att verka utifrån sitt journalistiska uppdrag och följa och rapportera om händelseutvecklingen. För spel av allmänheten kommer ett antal personer att vara engagerade i motspelet. De 10

11 kommer att kontakta övande organisationer med frågor och behov som uppstår vid en händelse som scenariot omfattar. Journalister som ingår i övningen kommer att bära en bricka med SAMÖ- KKÖ-logga på. För att säkerställa att information om scenariot och händelseutvecklingen i övningen inte kommer ut till icke övande, får inga andra kontakter än mellan övande och mellan övande och motspel ske. 8.1 Genomgång före skede 1 Lokal övningsledare (kontaktperson för övningsledningen) vid respektive övande organisation ansvarar för att övningsbestämmelserna är genomgångna med övande före övningens start. Det är här av stor vikt att övningsdeltagarna får kunskap om övningsförutsättningar, såsom: Övningswebben med inloggningsinformation, förhistoria, övningsmetoden simulering med motspel, säkerhetsbestämmelser, övningskatalogen och att samtliga samtal, fax, e-post, etc. inleds med Övning SAMÖ-KKÖ. 8.2 Genomgång under skede 1 Lokal övningsledare vid respektive övande organisation, ansvarar för och bedömer behovet av genomgångar under övningen 8.3 Genomgång efter skede 1 Efter kl den 3 februari avgör respektive lokal övningsledare behovet av genomgång efter skedet. Varje lokal övningsledare ska vara beredd att ge underlag från egen organisation till lägesbilden inför skede Genomgång före och under fältmoment Respektive ansvarig för fältmoment svarar för att deltagarna i momentet är informerade om gällande säkerhetsbestämmelser för aktiviteten utifrån ansvarig sektormyndighets anvisningar. Ansvarig för fältmoment bryter momentet och håller en genomgång efter genomförandet i anslutning till platsen. 9 Scenario 9.1 Bakgrundsscenario SAMÖ-KKÖ 2011 Förutsättningarna för SAMÖ-KKÖ 2011 är att Sverige under hösten 2010 haft problem till följd av elenergibrist. Vädret har varit ogynnsamt med snö och ovanligt kraftig kyla. Priserna har varit höga och flera sektorer i samhället har haft problem med att driva sin verksamhet. Påverkan för allmänheten har också varit omfattande. Man har under hösten vidtagit olika åtgärder för att mildra effekterna. Natten till den 2 februari 2011 uppstår tekniska problem vid en av reaktorerna vid kärnkraftverket i Oskarshamn. 11

12 9.2 Förhistoria För att beskriva vad som har hänt i samhället tiden före övningen kommer en förhistoria att finnas tillgänglig på övningswebben den 24 januari. 10 Övningsorganisation Övningsorganisationen syftar till att utgöra motparter till de övande organisationerna. Motspelet kommer på ett realistiskt sätt att svara upp mot alla möjliga förfrågningar från de övande. Detta betyder dock inte att alla de övande omedelbart kommer att kunna få tag på alla personer som man önskar, utan vissa fördröjningar kan förekomma - precis som i verkligheten. 12

13 10.1 Övningsledning Övningsledningens organisation och indelning beskrivs i skiss nedan. Detaljerade uppgifter för övningsledningens olika delar beskrivs i Övningsledningsbestämmelserna. Övningsansvariga för övningen är generaldirektören för MSB och landshövdingen i Kalmar län. De har högsta ansvaret för övningen och fattar beslut om avgörande förändringar i genomförandet av övningen. Övningsledaren ansvarar för övningens genomförande och leder övningsorganisationen. Övningsledning Övningsansvarig Övningsstab Övningsledare IT, support Övningsstöd Spelledning Utvärdering Information Lokal Lokal Lokal övnings-lokaledareövningsledarledare övnings- övningsledare 10.2 Spelledning Spelledningen leds av spelledare med stöd av en modulledare för respektive motspelsmodul samt spelkoordinatorer. Spelledaren är övergripande ansvarig för att motspelet simulerar den omvärld som omsluter de övade. Övriga delar i övningsorganisationen stöder spelledningen. Modulledaren leder en motspelsmodul med ett antal givare. Modulledaren ansvarar för att leda modulens givare så att inspelen sker koordinerat i förhållande till händelseutveckling och målsättningar. I detta arbete samarbetar modulledaren med lokal övningsledare vid respektive övande organisation. 13

14 Spelkoordinatorn ansvarar för att lokala övningsledare under hela skede 1 direkt kan få kontakt med motspelet för att göra förändringar i inspelen. Givare är ansvarig för att under ledning av modulledare spela in inspel till de övande. Givaren interagerar med de övande och omvärlden i enlighet med de roller som simuleras Lokal övningsledare - uppgifter Varje övande organisation har en eller flera lokala övningsledare. Lokal övningsledare har bl.a. ansvaret för att den egna övande organisationen är väl förberedd att medverka i övningen och att en lokalt säkerhetsansvarig är utsedd. Lokal övningsledare är också övningsledningens representant vid övande organisation genom att hålla kontakt med utsedd spelkoordinator i spelledningen. Innan övningen startar ska lokal övningsledare ha säkerställt att de som är övade har kunskap om innehållet i övningsbestämmelser vad gäller förhistoria, tekniska förutsättningar, sambandsbestämmelser, säkerhetsbestämmelser samt övningsmetoden. Lokal övningsledare ansvarar för att övningskatalogen hålls uppdaterad under övningen. Under övningen övervakar den lokala övningsledaren, i samverkan med övningsledning och lokala utvärderare, bl.a. att händelseutvecklingen leder till att uppsatta mål för övningen nås. Lokal övningsledare avgör om det finns behov att ingripa i övandes åtgärder och verksamhet om exempelvis säkerheten äventyras, eller om övande tar kontakter som kan leda till att scenarioinformation kommer ej övande tillhanda och därmed riskerar att övningen uppfattas som en verklig händelse. Under övningstiden lämnar lokal övningsledare en sammanfattande rapport till koordinator i motspelet om läget samt behov av förändring i inspel för att nå övningsmålen. Lokal övningsledare meddelar, utan dröjsmål, övningsledningen om den egna organisationen av något skäl tvingas att ändra omfattningen på sitt deltagande eller avbryta deltagandet i skede Utvärdering 11.1 Syfte med utvärdering Syftet med utvärderingen av SAMÖ-KKÖ 2011 är att identifiera och tillvarata erfarenheter, lärdomar och utvecklingsbehov som genereras under övningen. Det övergripande syftet med utvärderingen är att stärka samhällets krishanteringsförmåga. Ett vanligt sätt att dela in syftet med utvärderingar är att skilja mellan lärande och kontrollerande/prövande syfte. En lärande utvärdering har som främsta syfte att bygga upp ny kunskap, medan en kontrollerande/prövande utvärdering främst avser att undersöka om en verksamhet fungerar som den är tänkt att fungera. Övningen SAMÖ- KKÖ 2011 är i huvudsak en lärande övning, men mål 1 för skede 1 kommer att ha ett prövande anslag. 14

15 Ett centralt moment för att uppnå utvärderingens syfte att stärka samhällets krishanteringsförmåga är att genomföra uppföljningsseminarier och föra dialog kring och förmedla utvärderingens resultat, för att på ett tydligt sätt främja lärandet hos de deltagande organisationerna Inriktning av utvärderingen Arbetet med att utvärdera SAMÖ-KKÖ 2011 får sin grundläggande inriktning av de övergripande mål som är satta för övningen. I utvärderingen bedöms hur väl dessa mål uppnås av organisationerna under övningen. Detta ställs i förhållande till intentionerna för övningen. Utifrån det samlade resultatet av deltagarnas agerande under övningen ska utvärderingen identifiera utvecklingsbehov och ge förslag på åtgärder för att tillgodose dessa behov. Även om utvärderingen får sin huvudsakliga inriktning från målen för övningen bör det samtidigt finnas beredskap och utrymme att ta hänsyn till och bedöma andra relevanta aspekter som kan framkomma under övningen. En viktig aspekt att framhålla är att de deltagande organisationerna i SAMÖ-KKÖ 2011 själva ansvarar för utvärderingen av den egna organisationen. Övningsledningen kommer inte att utvärdera enskilda organisationers insatser under övningen. Dock kommer övningsledningen, vid behov, att kunna erbjuda ett visst stöd till organisationerna i utvärderingsfrågor Metod för utvärderingen Utvärderingen av SAMÖ-KKÖ 2011 är en målbaserad utvärdering. En sådan utvärdering avser att mäta i vilken mån en viss verksamhet har nått de förutbestämda och överenskomna målen för övningen. En målbaserad utvärdering kretsar alltså kring att observera och jämföra faktiska resultat med intentionerna. Utvärderingen inleds med att analysera och beskriva övningens intentioner och mål. Målen jämförs sedan med en beskrivning av verkligheten, i detta fall med genomförandet och resultaten från övningen. Övningsdesignen/-formen skiljer sig åt mellan de olika skedena, vilket innebär att utvärderingsmetoderna är olika. Utvärderingen av skede 1 kommer i huvudsak att bygga på observationer av motspel och av de olika deltagande organisationerna. Därutöver kommer allmänhets- och mediespel att besvara en enkät vid ett antal tillfällen under övningens gång. Utvärderingen av skede 2 kommer till största delen att baseras på självskattning, dvs. de deltagande organisationernas egna intryck och upplevelser. I den mån det kommer att hållas olika samverkansinitiativ/konferenser kommer utvärderingsgruppen att observera dessa tillfällen Underlag till utvärderingen Utvärderingen av SAMÖ-KKÖ 2011 bygger på följande källor och insamlingsmetoder: Utvärderarnas egna observationer under övningen (motspelet). Skede 1-utvärderarnas observationer ute hos de olika övande organisationerna. Enkäter allmänhet och medier. Avstämningsseminarium. 15

16 Ovanstående är att betrakta som primärmaterial. Sekundärmaterialet utgörs av övningsdokument i form av övningsbestämmelser, scenariobeskrivningar och remiss av utvärderingsrapporten. Även tidigare utvärderingar är viktiga som underlag och bakgrund i arbetet Uppföljning Under övningen Utvärderare kommer under skede 1 i första hand att observera motspelet, inkl. medie- och allmänhetsspelet. För att vi ska få en breddad bild av vad som händer och hur väl deltagande organisationers samlade arbete svarar mot de övergripande målen, kommer vi att ha personer skede 1-utvärderare utplacerade hos så många övande organisationer som möjligt. Dessa rapporterar sedan in sina iakttagelser enligt en rapporteringsmall med observationspunkter/frågeställningar vid ett antal fastställda tillfällen. Deltagarna i medie- och allmänhetsspelen samt allmänhetsnätverket, kommer att få besvara en enkät vid ett antal fastställda tidpunkter (samma frågor varje gång). Samtliga enkäter kommer att genomföras med hjälp av Questback. Efter övningen Inledningsvis några ord om rapportdesignen: rapportens analysdel kommer att vara indelad i tre delar. Första delen behandlar skede 1, och den andra skede 2. Anledningen till detta är att det är olika förutsättningar för sättet att utvärdera, vilket påverkar utvärderingsmetoderna. Under skede 1 kommer vi att kunna bygga utvärderingen till stor del på direktobservationer, medan vi i skede 2 i första hand måste bygga analyserna på material (självskattning) från de deltagande organisationerna. Skede 3, seminariedagarna, blir ett uppsummeringstillfälle och en möjlighet att knyta ihop säcken. I rapporten kommer de anteckningar och slutsatser som görs utifrån de olika fördjupningsområdena att presenteras som en konklusion av hur arbetet gått. Var står vi nu, vilka frågeställningar är olösta och så vidare? Detta görs i utvärderingens tredje del. När hela övningen är avslutad vidtar arbetet med att analysera allt material från övningen (arbete med analys av skede 1 har påbörjats och pågår till viss del under skede 2). I månadsskiftet maj juni kommer de deltagande organisationerna att få ta del av ett utkast med preliminära slutsatser och utvecklingsbehov. Därefter kommer det att genomföras två avstämningsseminarier, 14 juni i Stockholm och 16 juni i Kalmar, där de preliminära slutsatserna och utvecklingsbehoven presenteras samt där det finns tillfälle för deltagarna att diskutera dessa med varandra och med utvärderarna. Dessa seminarier har också en klargörande betydelse för utvärderingen. Är det något vi har missförstått, eller finns det information som borde beaktas som vi missat? En lämplig sammansättning på deltagande från organisationerna är lokal övningsledare, lokal utvärderare och någon övad representant, t.ex. stabschef. Efter dessa seminarier kommer rapporten att gå ut på remiss till samtliga deltagande organisationer. Remisstiden löper ut i september. Den färdiga rapporten presenteras i november. I samband med det kommer vi att genomföra ett slutseminarium, där slutsatser, lärdomar och utvecklingsbehov presenteras. Till detta seminarium kommer vi också att bjuda in ett antal organisationer på olika nivåer, central, regional och lokal, att presentera sina slutsatser från övningen. Seminariet kommer att äga rum den 16 november i Kalmar. 16

17 Ett viktigt arbete som tar vid efter det att utvärderingen är klar och rapporten är presenterad, är att ta hand om resultatet i utvärderingen, så att vi lär oss något och utvecklar vår förmåga. Som en hjälp i detta kommer ett arbete att initieras med att ta fram ett dokument där vi, i samverkan med samtliga deltagare, preciserar vem eller vilka som är ansvariga för olika förbättrings- och förändringsprocesser. Viktigt här är att vi identifierar redan existerande samverkansforum, som t.ex. Samverkansområdena, regionala krishanteringsråd osv., för att det vi upplevt under övningen och sett i utvärderingen inte ska rinna ut i sanden, utan det blir tydligt hur vi ska driva arbetet vidare Arbetsgrupper och externa resurser Skede 1-utvärderare Gruppen består av utvärderare från MSB, FHS Crismart och MSB:s resurspool och kommer att observera och dokumentera övningsförloppet hos de övande organisationerna. De kommer att fördelas på de deltagande organisationerna för att utifrån övningens inriktning få en så heltäckande bild som möjligt. Utvärderarna kommer att genomgå kortare utbildningar (i spelstödssystemet Exonaut) och sedan under övningen utgå från färdiga mallar för observation. Lokala utvärderare De övande organisationerna utser själva lokala utvärderare som ska ansvara för utvärderingen av den egna organisationens medverkan. Den 18 januari 2011 hålls en sista workshop i Stockholm. Allmänhetsnätverk För att skapa underlag till utvärdering av mål 3 och 4 kommer ett allmänhetsnätverk att finnas under övningen. Allmänhetsnätverket kommer att bestå av studenter från Mittuniversitet i Östersund och från MSB, Sandö samt en grupp med personer ur frivilligorganisationer. 12 Information och massmediekontakter 12.1 Massmediekontakter Ett medienätverk har byggts upp med kontaktpersoner från respektive övande organisation. Syftet är att samordna och hantera mediers frågor om övningen, eller andra uppkomna händelser före, under och vid behov efter övningen. Nätverket har bland annat kommit överens om att informera varandra inför mediekontakter och i samband med att medierna kontaktar någon i nätverket. En medieplan finns, där information om planerade medieaktiviteter beskrivs. Syftet med medienätverket och planen är att man ska vara väl förberedd att snabbt förmedla öppen och korrekt information om övningen. Övningsledningen är samordnande för medienätverket. Kontaktuppgifter till medieansvarig i övningsledningen framgår i övningsledningsbestämmelserna. 17

18 12.2 Information om SAMÖ-KKÖ under övningen Information om övningen kommer att publiceras den 2-3 februari på bloggen på MSB:s hemsida samt Länsstyrelsen i Kalmar läns hemsida 13 Tekniska system och sambandssystem under övningen Under övningen kommer ett antal tekniska system att användas; dels system som används av både övande och motspel, dels system som endast används av motspelet. De tekniska system som används av de övande ska i möjligaste mån motsvara de system som används vid en verklig olycka/kris. System som avses användas: E-post Telefon Radiosamband WIS RADGIS Övningswebb, plattform för digital, simulerad omvärld Exonaut (endast lokal övningsledning och motspel) Kryptofax Tillgången till spelstödsystemet Exonaut samt Övningswebben kräver att port 80 respektive 443 (dvs. http och https) är öppna för trafik i de övande organisationernas brandväggar. Tillgången till spelstödsystemet Exonaut gäller endast lokala övningsledare, kräver att datorer (dvs. PC, klienter) kan köra Java version 6 och att användarna har behörighet för att ladda ner och köra plugin för Java. Tillgången till övningswebben och spelstödsystemet Exonaut kräver att s.k. popupfönster tillåts (dvs. PC, klienter) Övningswebben Under övningen kommer en plattform för att skapa en digital, simulerad omvärld att användas, en övningswebb. På övningswebben kommer de övande att kunna följa vad som skrivs om händelsen i medierna och av allmänhet. De övande kommer också att ha möjlighet att själva kommunicera via övningswebben och sociala medier för att lägga upp information och att bemöta eventuella missuppfattningar eller missnöjesyttringar. Övningswebben kommer att vara lösenordsskyddad. Webbadress och lösenord kommer att distribueras till övande genom lokala övningsledare. Övningswebben kommer att ha följande funktioner under övningen: Mediers nyhetsrapportering; eter- och skrivna medier Övande organisationers kriswebbar Övningskatalog för kontaktinformation till andra övande och omvärld Kommunikation i sociala medier Övningswebben kommer att öppnas den 24 januari. 18

19 Support för Övningswebben Uppstår problem med övningswebben under övningen kontaktas övningsledningens ITsupport via mejl 14 Sambandsbestämmelser Under övningen sker samband endast mellan övande, eller mellan övande och motspel. Samband från övande till aktörer utanför övningen är inte tillåtet. OBS! Varje samtal, kontakt eller annan kommunikation ska inledas med: Övning SAMÖ-KKÖ Vid samband under övningen ska endast de angivna sambandsmedlen som anges under punkt 13 användas. Nedan följer en förteckning av dessa, hur de används och vilken typ av support som finns. Övningswebben beskrivs under pkt Övningskatalogen finns i övningswebben. Endast de telefonnummer och de kontaktuppgifter till olika aktörer som finns angivna här får användas. Ordinarie, skarpa uppgifter får inte användas. Support för övningswebben och för övningskatalogen finns angivet i övningskatalogen. RADGIS Verktyg och databas för uppmätta indikeringsvärden. WIS De aktörer som använder WIS i vanliga fall, kan göra detta även under övningen. I motspelet finns möjligheter att bevaka händelserna i WIS. För att använda WIS för delning av information, bör nivån för utdelning beaktas. Support för WIS finns under övningen på den anknytning som anges i övningskatalogen. I alla rubriker ska anges Övning SAMÖ-KKÖ. Rakel De aktörer som använder Rakel i sin ordinarie verksamhet och vill använda det under övningen, har full möjlighet till detta. Aktörer som i vanliga fall ansvarar för att tilldela talgrupper både för unika enheter eller för samverkanstalgrupper ansvarar för detta även under övningen. Detta gäller också mot motspelet. Övande aktör ansvarar för att egen motspelsaktör förses med Rakel-enhet om behov för detta finns. I undantagsfall kan övningsledningen bistå med enhet i motspelet. Telefon Endast de telefonnummer som finns i övningskatalogen får användas för telefonsamtal i övningen. För motspelet finns några specifika undantag, vilka hanteras i egen ordning. E-post För övningen har specifika e-postadresser skapats. Dessa framgår av övningskatalogen i övningswebben. Endast dessa ska användas, och de ska alltid inledas med Övning SAMÖ-KKÖ. Kryptofax De aktörer som använder kryptofax i vanliga fall kan göra detta även under övningen. I motspelet finns möjligheter att ta emot och sända kryptofax. Ordinarie kryptonycklar används under övningen. Krypterade meddelanden ska inledas med Övning SAMÖ-KKÖ. 19

20 15 Säkerhetsbestämmelser Samtliga deltagare i SAMÖ-KKÖ 2011 ska följa respektive organisations säkerhetsbestämmelser. Lokal övningsledare, eller annan lokalt säkerhetsansvarig, ska informera övningsdeltagarna om vilka säkerhetsbestämmelser som gäller lokalt. Speciellt gäller detta vid genomförandet av fältmoment. Deltagande personal lyder under ordinarie arbetsgivares försäkrings- och arbetarskydd Säkerhet vid fältmoment För fältmoment ska riskanalyser göras och dokumenteras samt särskilda säkerhetsbestämmelser framtas. I säkerhetsbestämmelser framgår vem som har ansvar att avbryta fältmoment Informationssäkerhet Informationssäkerhet ska beaktas och all information ska sekretessbedömas innan den används i övningen. Hemlig information får endast hanteras i system godkända för ändamålet. För ev. krypterad trafik gäller ordinarie katalog eller motsvarande med eventuella tillägg. Vid kryptering används ordinarie kryptonycklar. 16 Besök under övningen Under övningen arrangeras besöksprogram. Ansvariga är MSB och Länsstyrelsen i Kalmar län. 17 Avbrytande av övningen Inför och under övningen kan händelser inträffa som innebär att enskilda organisationer är tvungna att avbryta sitt deltagande i övningen. Det kan också inträffa händelser som innebär att hela övningen måste avbrytas. Angående enskilda organisationers brytande av övningen ligger detta beslut hos respektive organisation. Om detta skulle inträffa ska den lokala övningsledaren informera övningsledningen omedelbart. I ett läge där hela övningen måste avbrytas ligger detta beslut hos övningsansvariga för övningen, dvs. landshövdingen i Kalmar län samt generaldirektören för MSB. Om övningen avbryts kommer lokal övningsledare vid respektive övad organisation att informeras omedelbart. 18 Logistik under övningen Varje övande organisation ansvarar för att lösa egna logistikbehov. Personer som deltar i motspelet i Enköping erhåller resa, boende och mat. Bestämmelser, bokningar, beställningar och rutiner för logistikbehoven utvecklas ytterligare i Logistikplan SAMÖ- KKÖ Frågor angående logistik kan ställas till samo.logistik@msb.se Deltagare i motspelet kommer att få fylla i en resebeställning som skickas till MSB:s resebyrå, samt anmäla personuppgifter inkl. behov av kost och logi, till övningsledningen. Personuppgifter kommer att hanteras i enlighet med Personuppgiftslagen (1998:204) 20

21 19 Ekonomi 19.1 Motspelet Under övningens genomförande står övningsledningen för motspelets kostnader såsom lokalhyra, kostnader för teknisk plattform, säkerhetskontroll, support, kost och logi samt resekostnader till och från motspelsplatsen för medverkande i motspelet. Om någon motspelsaktör reser från och till motspelsplatsen under pågående övning får denne beställa och finansiera resan själv. Deltagarna står för egna traktamenteskostnader Övande organisationer Att öva dygnet runt i 1 ½ - 2 dygn är kostsamt. För att bidra till denna kostnad finns möjlighet för övande organisationer att få ersättning från MSB för fem personers tid utöver ordinarie arbetstid. Denna ersättning är beräknad till 12 timmar à 500:-/person. Dessa kostnader faktureras MSB, UB-ÖVN efter övningen. Fakturan ska vara MSB tillhanda senast den 31 maj Fakturaadress Myndigheten för samhällsskydd och beredskap CDIID: NICKA FE Strömsund Övriga kostnader i samband med övningen står övande organisationer för själva, såsom resor, traktamenten, kost och ev. logi. Övande organisationer står även för kostnader för teknisk utrustning, säkerhetskontroll, support, information i egna lokaler under övningsdagarna liksom för ev. egna besöksprogram Efter övningen Vid uppföljningsmöten, seminarier och utvärderingsmöten står MSB för möteslokaler och ev. måltider för samtliga deltagare. Deltagarna står själva för resor, traktamenten och ev. logikostnader. 20 Arbetsmiljö och försäkring Övande personal lyder under ordinarie arbetsgivares försäkringsskydd och arbetsmiljöansvar. För övriga medverkande (bl.a. spelad allmänhet och figuranter) tecknar övningsledningen en försäkring genom Kammarkollegiet. 21 Miljö MSB har ett certifierat miljöledningssystem enligt standarden SS-EN ISO 14001:2004. Miljöledningssystemet innebär bl.a. att myndigheten har dokumenterade rutiner för styrning av verksamheten som säkerställer att myndighetens miljöpolicy och gällande svenska miljöregler följs samt bidrar till att minska negativ miljöpåverkan 21

22 Under övningens planerings-, genomförande-, och utvärderingsskede är därför avsikten att så långt som möjligt minska miljöpåverkan. För att minska övningens miljöpåverkan ska alla ta hänsyn till miljön och verka för att minska negativ miljöpåverkan. Man bör särskilt beakta: Att transporter görs med så miljövänliga alternativ som möjligt Att boende och konferensställen som är tillgängliga via allmänna kommunikationsmedel nyttjas Att boende och konferensställen som driver aktivt miljöarbete nyttjas Att möten i möjligaste mån genomförs på distans med hjälp av tekniskt stöd Scenariots negativa miljöpåverkan Fältmoments negativa miljöpåverkan 21.1 Oönskade händelser Inträffade tillbud och/eller skador på miljön ska anmälas till övningsledningen för att kunna rapporteras i MSB:s interna system. Detta är viktigt för myndighetens förebyggande arbete. 22