ELFORSKPerspektiv. Elbilar i USA. För smartare elnät. Orsak till haveriet i Fukushima. Kärnkraft mer reglerbar än många tror

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ELFORSKPerspektiv. Elbilar i USA. För smartare elnät. Orsak till haveriet i Fukushima. Kärnkraft mer reglerbar än många tror"

Transkript

1 ELFORSKPerspektiv ETT NYHETSMAGASIN FRÅN ELFORSK NUMMER Elbilar i USA Drivmedelspriser inte miljön viktigast när amerikanerna väljer elbil Sid 8 DESIGNFEL Orsak till haveriet i Fukushima Sid 4 REGLERKRAFT Kärnkraft mer reglerbar än många tror Sid 6 KRAFTSAMLING För smartare elnät Sid 15

2 I N N E H Å L L L E D A R E Noterat 3 Designfel bakom kärnkraft solyckan i Fukushima 4 Kärnkraft kan användas som reglerkraft 6 Kaizen blir ISO-standard 7 Miljön inte drivkraft för elbilar i USA 8 Takens verkliga solel-potential 10 Ökat elberoende önskvärt 12 Hallå där, Kenneth Johansson 13 Smarta elnät mer än elnät 14 Kraftsamling för smartare nät 15 Noterat 16 När stiltjen och kylan slår till Den svenska vindkraften växer och gav förra året mer än sex terawattimmar el i Sverige. Även i övriga EU satsas på förnybar energi som är central i EU:s färska färdplan för energisektorn. sid6 Magnus Olofsson I det förnybara scenariot svarar vindkraften för mer el än något annat kraftslag år sid13 sid10 sid8 sid4 sid12 Jim Jonah pendlar varje dag till arbetet i Detroit med sin elbil Chevrolet Volt. En sträcka på drygt 13 mil. Foto: Jeffrey Sauger Men vad händer om det inte blåser nämnvärt under säg en vecka eller mer? Kan det förekomma samtidigt i stora delar av Europa? Hur stor är sannolikheten att det samtidigt är kallt ute? En tysk studie visar att det förekommer längre perioder med svag vind*. Under åren 1989 till 2010 fann forskarna 37 sådana sammanhängande perioder som var längre än tio dagar i Tyskland. Då skulle elproduktionen från en utbyggd vindkraftsproduktion ha understigit 10 procent av full elproduktion. I ett sådant fall räcker inte användarflexibilitet i form av senarelagd laddning av elbilar och värmepumpar som går på sparlåga särskilt långt. En kärnfråga är därför hur elmarknaden ska anpassas så att det finns incitament att bygga energilager eller produktionsanläggningar som används mycket sällan. Frågan är hur fortsatt drift och bygge av produktionskällor som är oberoende av tillgången på energikällorna vind, sol och vatten ska säkras, exempelvis kärnkraft. De länder som har mycket vindkraft har sällan mycket vattenkraft. Vi blir beroende av varandra. Energitillgångarna blir alltmer gemensamma. Här finns en utmaning att se bortom det nationella perspektivet i takt med att den elektriska energin flödar allt mer mellan länderna. Elnät får en allt större betydelse i det elektriska energisystemet. I analysen till EU:s färdplan för energisektorn fram till 2050 framgår att de sammanlagda nätinvesteringarna kan bli 1,5 2,2 tusen miljarder euro mellan åren 2011 och Den övre delen av spannet hänför sig till större investeringar inom förnybar energi. ELFORSKPerspektiv Utgivare: Elforsk AB Ansvarig utgivare: Magnus Olofsson Producerad av Kreativ Media AB Text, textbearbetning: Lars Magnell Redaktion tel , Grafisk form: Måns Ahnlund Tryck: Planograf, april 2012 Upplaga: ex Omslagsbild: Jeffrey Sauger ElforskPerspektiv kan också laddas ner från Inom Elforsk genomförs nu flera forskningsprogram som har bäring på framtidens energisystem; från den framtida utformningen av elmarknaden, hur vind- och solenergi ska byggas till vattenkraftens miljöfrågor. Systemforskning blir allt viktigare i arbetet för framtidens energisystem med en gradvis högre andel el från sol och vind. Vi befinner oss in i en tid av förändring där kunskap är centralt. Energiområdet är stadd i stark ut veckling där Sverige liksom tidigare i historien kan vara föregångare. Magnus Olofsson Elforsk AB * RWE Innogy ELFORSKPerspektiv

3 N O T E R A T HÖGRE ÅNGTEMPERATUR FÖRE ÅR 2015 Högre ångtemperaturer i biobränsleeldade anläggningar ökar verkningsgraden. Baksidan är ökad grad av korrosion. Men detta problem går att komma till rätta med, visar en Värmeforskstudie. Ett gemensamt mål för el- och värmebranschen är att till år 2015 bygga en demonstrationsanläggning för biobränslen som klarar höjda ångtemperaturer om minst 50 grader. Detta för att åstadkomma verkningsgradsförbättringar på 3 4 procent. Goda erfarenheter För att detta ska vara möjligt behöver man bland annat identifiera lämpliga material som klarar de högre temperaturerna. Studien omfattar eldstaden, överhettarna och ångledningar samt ånglådor. Det finns långa och goda erfarenheter av drift av både sodapannor och avfallspannor vid höga temperaturer beskrivna i litteraturen. Ytterligare höjning av ångdata kan vara möjlig genom olika åtgärder. Val av korrosionsbeständiga material är en åtgärd, men även konstruktion av pannan och optimal placering av de mest korrosionsutsatta delarna är viktiga åtgärder, säger Behnaz Aghili som lett den aktuella studien. En annan viktig åtgärd är att minska korrosiviteten i miljön och att ha kontroll över vilka korrosiva ämnen som förekommer i de olika bränslen en avfallspanna körs med. Foto: Tekniska Verken. WEBB-TV OM SOLEL Nu utökar SolEl-programmet sina informationsinsatser om solceller. Forskningsprogrammet, som leds av Elforsk, har fått en ny portal på sin hemsida där bland andra villaägaren får tips om vad man bör tänka på om man vill satsa på solel. Även Sveriges elnätsägare och arkitekter kan inhämta värdefull information. Det har ju blivit allt lättare att själv producera sin egen el med hjälp av solceller, även i Sverige. Efterfrågan ökar stort och el från solen är inte längre något bara för entusiaster och miljövänner. Men fortfarande finns mycket okunskap om solceller och hur de kan användas, och det vill vi ändra på. Bland annat genom den här portalen som vänder sig till olika målgrupper, säger projektledaren Monika Adsten. Nytt är också att portalen presenterar en del av informationen i form av webb-tv där olika aspekter av solel skildras. Där får man bland annat veta vad man som privatperson eller bostadsrättsförening bör tänka på innan man bestämmer sig för att skaffa solceller. Några filmer vänder sig också till arkitekter, stadsplanerare och elnätsägare, säger Monika Adsten. Se filmerna på (se under rubriken om solcellstekniken ). DET HÄNGER INTE BARA PÅ FILTRET Inte enbart filtrets grovhet påverkar en damms känslighet för inre erosion. Det är en viktig och övergripande slutsats i Hans Rönnqvists licentiatavhandling Bedömning av förutsättning för inre erosion i dammar med tätkärna av morän*. En relativt stor andel av svenska fyllningsdammar uppfyller inte de designkriterier som ställs idag när det gäller dammens filter. Detta eftersom merparten av dammarna byggdes under en period då filterkraven var annorlunda än idag. Därmed ligger det nära till hands att dra slutsatsen att de äldre dammarna löper större risk att drabbas av inre erosion än nyare dammar med strängare filterkrav. Men Hans Rönnqvists licentiatprojekt pekar på att det finns andra bidragande och starka faktorer utöver filtrets grovhet som spelar in i en damms mottaglighet för inre erosion och att många äldre dammar klarar sig bra trots filter som inte lever upp till dagens standard. Baserat på en analys av över 90 befintliga fyllnings dammar med tätkärna av morän, till större delen svenska och skandinaviska dammar men även en del internationella, kan jag konstatera att inte enbart filtrets grovhet behöver undersökas när man analyserar en damms mottaglighet för inre erosion. Bidragande faktorer är den inre stabiliteten hos filtret och tätkärnan, samt om filtret kan ha separerat under bygg tiden, säger Hans Rönnqvist. Den forskning som presenteras har bedrivits inom Svenskt vattenkraftcentrum SVC. SVC har etablerats av Energimyndigheten, Elforsk och Svenska Kraftnät tillsammans med Luleå tekniska universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet. * Avhandlingen Predicting surfacing internal erosion in moraine core dams kan laddas ned från: ELFORSKPerspektiv 3

4 Designfel bakom kärnkraftsolyckan i Fukushima Olyckan vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi hade relativt enkelt kunnat undvikas om anläggningen designats annorlunda. Även de stora utsläppen av radioaktivt stoff hade kunnat hindras med bättre anläggningsdesign. Det framkom på ett Elforskseminarium nyligen. Journalister eskorterade av anställda hos TEPCO för att beskåda förödelsen vid block 3 och 4 vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi. Foto: Kimimasa Mayama. Det var, som många vet, inte den stora jordbävningen utan en 14 meter hög tsunami som knäckte reaktorerna vid kärnkraftverket i Fukushima i mars förra året. Det fanns inte tillräcklig beredskap att stå emot en sådan jättevåg trots att Japan är så utsatt när det gäller både jordbävningar och tsunamis. Mer okänt är att de generatorer som skulle förse anläggningen med ström för nödkylning av reaktorhärdarna stod relativt oskyddade. Vattenmassorna bröt igenom portarna till hallen där de var belägna och gjorde dem obrukbara. Därmed återstod inte mer än några timmar innan härdsmältorna var ett faktum. Fått varning Så ser sammanfattningsvis orsakerna ut till den svåra olyckan i mars förra året. Men vad betyder det för kärnkraften i världen idag? På Elforsks kärnkraftsseminarium i början av året diskuterades olycksorsakerna och dess följder. Den övergripande slutsatsen, menade flera föredragshållare, är att japanerna har undervärderat riskerna med att placera reaktorer så nära havet vid Stilla havskusten. Ägaren Tepco borde ha räknat med att det kan uppstå tsunamis högre än de skyddsvallar eller vågbrytare som skulle skydda anläggningen. De har också blivit varnade för detta och historiska källor visar att sådana monstervågor tidigare drabbat Japan. Om detta funnits med i beräkningen hade kanske kärnkraftverket också utrustats med säkerhetsfilter (även kallade haverifilter) som ska hindra radioaktiva ämnen från att nå luften vid ett haveri. Sådana filter (för övrigt en svensk uppfinning som infördes efter olyckan vid Three Mile Island 1979) finns i Sverige, Finland, Schweiz och Frankrike. Men när trycket i reaktorerna vid Fukushima Daiichi steg okontrollerat ledde det i stället till orenade utsläpp till luft och vatten. Leder till skärpta krav Det här stämmer naturligtvis till eftertanke och de så kallade stresstester som nu genomförts i Europa, som ett direkt svar på olyckan, pekar på behovet av utökad säkerhet för världens reaktorer. Till exempel genom att såväl befintliga som nya reaktorer utrustas med haverifilter. Detta var också något som underströks av Eons Claes Halldin, som i sitt anförande redogjorde för hur olyckan kan komma att påverka nybyggnationen av kärnkraft i världen. Hans slutsats var att högre ställda säkerhetskrav nu sannolikt kommer att ställas på såväl ny som gammal kärnkraft. Säkerställd inneslutningsintegritet är mest angeläget och filtrerad tryckavlastning kan vara en del av detta, sade Claes Halldin. Resultatet från de svenska stresstesterna visar också tydligt att just säkerhetsfilter bidrar till den höga säkerheten för svensk kärnkraft. Men även i Sverige behöver industrin gå vidare och bland annat se över kylningen av bränslebassängerna (något som även det fallerade i Fukushima) och uthålligheten i haverihanteringen. Ytterligare diversifierad härdnödkylning och förstärkning av elkraften behöver därtill utredas, menade Jan Hanberg från Strålsäkerhetsmyndigheten, som ansvarat för att sammanställa analyserna. Därmed kan man också säga att olyckan har fört något gott med sig i så måtto att den nu leder till åtgärder som kan göra redan säker kärnkraft mer robust. Det menade Jean-Pol Poncelet, generaldirektör 4 ELFORSKPerspektiv

5 Strålsäkerhetsmyndig hetens Jan Johansson visade kartor över nedfallsplatserna och berättade om evakueringszoner och det pågående saneringsarbetet. Foto: Lars Magnell. Eons Claes Halldin (till vänster) i samspråk med Jean-Pol Poncelet, generaldirektör för Foratom, branschorganisationen för kärnkrafts industrin i Europa. Både menade att olyckan i Fukushima ger viktiga lärdomar som kan göra kärnkraften mera robust. Foto: Lars Magnell. för Foratom, branschorganisationen för kärnkraftsindustrin i Europa. I något som närmast kan liknas vid ett brandtal för kärnkraften och inte minst för den europeiska kärnkraftsindustrin, underströk han behovet av ett ständigt pågående säkerhetsarbete. Vi lär oss hela tiden från nya erfarenheter och olyckan i Japan utgör inget undantag. Den ger oss lärdomar om vad vi kan göra bättre, sade Jean-Pol Poncelet, som trodde att industrin också behöver göra mera för att öka acceptansen för kärnkraften i Europa. Vi måste bli bättre på att kommunicera dess fördelar och att kärnkraften är säker. Vi måste bli mer transparenta och se saker ur ett mera lekmannamässigt perspektiv och inte låta som de ingenjörer vi är. Då kan vi visa vilket trumfkort kärnkraften är med tanke på konkurrenskraft, leveranssäkerhet och låga utsläpp av koldioxid. nordost om kärnkraftverket. Vilket är illa nog men ändå hanterbart. I det området riskerar markbeläggningen att ge en stråldos på över 20 millisievert under ett år och befolkningen har därför evakuerats. Den japanska regeringens bedömning är att utsläppet från olyckan i Fukushima utgör mellan 10 och 20 procent av det totala utsläppet från olyckan i Tjernobyl Inte kasta ut barnet Att många nu åter ifrågasätter kärnkraften mot bakgrund av olyckan i Fukushima är naturligt. Men det var trots allt anläggningsspecifika orsaker som ledde till att den fick sådana allvarliga konsekvenser. Vi måste dra lärdom av olyckan men vi ska inte kasta ut barnet med badvattnet, löd sammanfattningsvis budskapet från föredragshållare och flera av åhörarna på detta kärnkraftsvänliga seminarium. Att avveckla kärnkraften i förtid som Tyskland nu beslutat är ingen väg framåt underströk till exempel Ludger Mohrbach från den tyska branschföreningen VGB, som menade att avvecklingen kommer att kosta Tyskland 200 miljarder euro. Och Foratoms Jean-Pol Poncelet varnade avslutningsvis för följderna av att dra undan benen för den ledande europeiska kärnkraftsindustrin. Vill vi behålla vårt försprång eller ska vi lämna det ifrån oss till Korea och Kina? Undrade han retoriskt. Ludger Mohrbach från den tyska branschföreningen VGB varnade för att avvecklingen av kärnkraften i Tyskland kommer att kosta 200 miljarder euro. Foto: Lars Magnell. Svåra följder På seminariet redovisades även de direkta följderna av de radioaktiva utsläppen. Jan Johannsson, också han från Strålsäkerhets myndigheten, visade kartor över nedfallsplatserna och berättade om eva kuerings zoner och det nu pågående sanerings arbetet. Sammantaget, menade han, kan man tala om både tur och otur när det gäller spridningen av nedfallet över land. Hade vindar och nederbörd dragit in över Tokyo efter olyckan hade det kunnat få mycket allvarliga konsekvenser. Nu drabbades framför allt utöver själva närområdet som nu utgör en förbjuden zon ett område som sträcker sig omkring 50 kilometer ELFORSKPerspektiv 5

6 Kärnkraft kan användas som reglerkraft Kärnkraften är mycket mera reglerbar än vad många vill tro. Det är fullt möjligt att utnyttja kärnkraftsreak torer för att balansera elproduktionen från mera oförutsägbara kraftslag som till exempel vindkraft. Det konstateras i en ny Elforskstudie. Det öppnar för nya möjligheter när det gäller behovet av reglerkraft i Sverige. Här finns visserligen gott om flexibel vattenkraft, men med ett allt större inslag av förnybara kraftslag i energimixen nås förr eller senare en punkt då vattenkraften inte längre ensamt kan förväntas hålla elsystemet i balans. Av den anledningen har Elforsk genomfört en studie som utrett kärnkraftens förmåga till flexibel elproduktion i Sverige. Även beslut, som det att dela in Sverige i prisområden som trädde i kraft i höstas förra året, kan komma att påverka behovet av reglerkraft. En flexibel kärnkraftsproduktion kan därför bli en viktig del av den svenska energimarknaden, menar Vattenfalls Jonas Persson som lett den aktuella studien. För det mesta baslast Majoriteten av världens kärnkraftverk används annars enbart som baslastanläggningar. Skälet till detta är framför allt att det är mer ekonomiskt att köra anläggningarna på en jämn nivå och att ett sådant driftsätt är mera skonsamt, vilket på längre sikt också påverkar ekonomin. Men om andelen kärnkraft i ett elsystem är mycket stort, som i Frankrike där mer än 75 procent av all el produceras i kärnkraftverk, uppstår behov av att reglera den producerade effekten för att möta dygnets och veckans lastvariationer. I Frankrike använder man sig av både planerad långsam nedreglering i effekt under nätter och över veckoslut, primärreglering för att stötta frekvensen på elnätet och av sekundärreglering kopplad till elmarknaden, berättar Jonas Persson. Det svenska elsystemet har länge kännetecknats av att kärnkraft är basproduktion och att vattenkraft utöver sin roll som basproduktion även svarar för de variationer i efterfrågan som löpande sker. En viss varierande elproduktion i kärnkraftverk har dock förekommit även i Sverige under 80- och 90-talen. Då lät man elproduktionen följa dygns- och veckoslutsvariationerna i efterfrågan på effekt, så kallad lastföljning. Rent tekniskt är det möjligt att använda sig av såväl lastföljning som primärreglering (automatisk frekvensreglering) och sekundärreglering i båda de svenska anläggningstyperna, kok- och tryckvattenreaktorer genom att ändra antalet kärnklyvningar i härden och därigenom den producerade effekten. Det finns dock vissa skillnader på hur kok- och tryckvattenreaktorer effektregleras vilka redovisas närmare i den aktuella studien. Nya modernare reaktorsystem som finns att köpa på marknaden har generellt ännu bättre förmåga till flexibel elproduktion, konstateras i studien. Påverkan på anläggningen till följd av en varierande elproduktion beror på i vilket effektområde man önskar reglera produktionen samt hur stor och snabb effektändringen är. Liten påverkan Påverkan förväntas vara liten vid primärreglering (automatisk frekvensreglering). Likaså vid större lastförändringar, så länge ändringen är maximalt 3 procent av märkeffekten per minut samt att den håller sig inom procent av märkeffekten, konstaterar Jonas Persson. De svenska reaktorerna har för övrigt en märkeffekt på omkring 1 GW vardera. Vid rutinmässig användning av blygsamma effektändringar är det främst olika bränsleaspekter som behöver tas hänsyn till. Driftsättet kommer att medföra att bränslet inte utnyttjas optimalt. Detta gäller speciellt om man inte planerat för lastföljning vid den tidpunkt när reaktorn laddats med nytt kärnbränsle. Påverkan på turbin, generator och kondensor med mera förväntas också vara liten om effektändringen håller sig inom ovan nämnda gränser. Om det är önskvärt att rutinmässigt använda kärnkraftverken för att följa lasten i elnätet inom ovan angivna gränser behövs heller inga större anläggningsförändringar genomföras. Det bör dock nämnas att varje förändring från kontinuerlig märkeffektsproduktion medför en ökad risk för olika störningsförlopp som i absolut värsta fall kan leda till ett oönskat driftstopp, förklarar Jonas Persson. Men vad säger reglerna? Ett hinder för flexibel kärnkraftsdrift är måhända Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) regelverk. SSM har inga synpunkter på att kärnkraftverken reglerar den effekt som levereras till elnätet. Däremot är primärreglering något som måste utredas och tillståndsprövas av SSM innan det tas i drift. Orsaken är att den producerade effekten i kärnkraftverket vid detta driftsätt kommer att styras automatiskt från nätfrekvensen i det yttre elnätet. Det går att bygga robusta reglersystem som kan genomföra detta reglersätt på ett säkert vis, men dess utformning måste prövas av SSM. Slutsatsen är annars att det inte finns några tekniska hinder att använda kärnkraften för flexibel elproduktion. Men vi behöver veta mer om vad det innebär för slitaget på anläggningarna och därmed kostnader med mera. Därför kommer vi att följa upp studien med en ny där vi mera i detalj studerar effekterna av detta driftsätt, säger Jonas Persson. Läs mer: Lastföljning i kärnkraftverk, Elforsk rapport 12:08, kan laddas ned från 6 ELFORSKPerspektiv

7 Kaizen blir ISO-standard Sedan drygt ett år tillbaka leder Elforsk det svenska deltagandet i det internationella standardiseringsarbetet för en ny ledningssystemstandard. För att infrastrukturanläggningar, gruvor och fabriker ska kunna fungera tillfredsställande under hela sin livstid krävs riktlinjer och tydligt ansvar för planering, investering, och förvaltning av anläggningar och utrustning. Sedan år 2010 pågår ett internationellt standardiseringsarbete för att berörda företag ska kunna uppnå detta. Från Sverige finns en teknisk kommitté genom SIS, (Swedish Standard Institutes) där Elforsk och andra svenska intressenter ingår. Ordförande för kommittén är Elforsks Sven Jansson. Vad är det ni ska uppnå? Det här handlar om så kallad asset management, det vill säga förvaltning av tillgångar och ledningssystemstyrning av organisationer och företag så att de kan utvecklas på bästa sätt. Bakgrunden är en brittisk specifikation från The Institute of Asset Management, IAM, som blivit något av en de facto standard för inte minst energibolag. Vattenfall och Eon har till exempel börjat att använda sig av denna för att Sven Jansson, Elforsk, som leder standardiseringsarbetet från svensk sida. Foto: Lars Magnell man tycker den är intressant. Därför tog det brittiska standardiseringsorganet BSI initiativ till att anpassa specifikationen till internationell standard. Ett arbete som nu leds av ISO (International organization for standards). Så det viktiga nu, ur svensk synvinkel, är att påverka arbetet med standarden så att det som vi tycker är viktigt kommer med. Konkret handlar det om att arbetet ska leda till en ledningssystemstandard som är övergripande och koordinerad med mer praktiska och detaljerade standarder för underhåll av byggnader, vägar, energioch vattenförsörjning med mera. Man skulle kunna säga att det är ett sätt att föra in ett ständigt förbättrings arbete i de organisatoriska processerna. Ungefär som bilindustrins arbete med Kaizen. Kaizen är en japansk filosofi som fokuserar på ständiga förbättringar i alla avseenden i livet. När det tillämpas inom ett företag innebär det att man vill förbättra företagets alla funktioner. Vanligtvis gör man det genom att gå ut på arbetsgolvet i anläggningen och betrakta och observera vad som händer där, säger Sven Jansson. Den nya ISO-standarden gäller för strategisk planering och skötsel av anläggningsoch systemtillgångar där man oftast räknar på livslängden för de ingående delarna, men inte för hela anläggningen. Standarden kan därför ses som ett komplement till andra existerande ledningssystemstandarder och övergripande till andra underhållsstandarder. Den bygger på den brittiska förlagan men kommer att vara mer generell, och för alla områden följa ISO:s mall, Guide 83, för ledningssystemstandarder. Den kommer således bättre knyta an såväl till ISO 9000 som till andra standarder som rör underhåll och förvaltning inom specifika områden, säger Sven Jansson. Den nya standarden får beteckningen ISO 55000, ISO och ISO och den beräknas vara färdig år FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT: 100 MILJONER SKA STÄRKA FORSKNINGEN Med 100 miljoner kronor i budget ska en grupp europeiska forskare under ledning av Chalmers ta ett samlat grepp om tillverkning och återvinning av kärnbränsle för fjärde generationens kärnkraftssystem. Målet är att ta fram säkra bränslen som kan återvinnas till 80 procent, jämfört med 1 procent idag. Fjärde generationens kärnkraftssystem kan innebära att mängden högaktivt långlivat kärnavfall minskar till en tiondel jämfört med idag, och att energiutbytet ökar hundrafalt. Många forskare räknar med att den nya tekniken når ett kommersiellt genombrott om 20 år. Den teknik som behövs för fjärde generationen finns egentligen redan, säger Christian Ekberg, professor och forskningsledare i kärnkemi på Chalmers. Det som återstår är att koppla ihop alla delar med varandra. En viktig aspekt är att integrera även återvinningen av kärnavfallet i cykeln, så att man kan bygga kärnkraftverk med anläggningar som återvinner avfallet och tillverkar nytt kärnbränsle av det på plats. Peter Jansson/ERA BÄTTRE DRIV MED EL Energimyndigheten har beslutat att tilldela projektet ELDRIVET 17,9 miljoner kronor för att utveckla den svenska fordonsindustrins kompetens inom elektrisk framdrivning. Projektet syftar till att stärka svensk fordonsindustri för såväl tillverkare av kompletta fordon som leverantörer av delsystem, komponenter och tjänster. Införandet av elektriska drivsystem ökar energieffektiviteten för fordon och projektet bidrar därför till regeringens mål om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta år 2030, säger Kristina Difs vid Energimyndigheten. Målet med projektet är kompetensuppbyggnad och kunskapsutbyte inom teknikområdet elektriska drivsystem i vägfordon. Projektet siktar på att förbättra prestanda och livslängd för elektriska drivlinor i fordonsmiljö. Källa: Energimyndigheten ELFORSKPerspektiv 7

8 Miljön inte drivkraft för elbilar i USA Höga drivmedelspriser och en önskan att göra sig kvitt beroendet av importerad olja och gas driver utvecklingen av elbilar i USA. Miljön och klimatet är med andra ord inga stora drivkrafter som i Europa. Det menar Henrik Wingfors som tillsammans med en grupp från Elforsk nyligen besökte USA för att studera elbilsutvecklingen i landet. Kända Voltägare är förre presidenten Bush, James Cameron, Stephen King, Jay Leno och Tom Hanks, som alla har varsin Chevrolet Volt. Foto: GM. Klimatfrågan har aldrig varit en politisk vinnare i USA och bilars bränsleeffektivitet mäts följaktligen i antalet miles per gallon och inte i gram koldioxid per kilometer, konstaterar Henrik Wingfors, Svensk Energi. Men det betyder inte att USA är ointresserat av eldrift. Det är drivkrafterna som är annorlunda. USA är byggt för bilen och det fenomen som kallas urban sprawl, det vill säga att städerna hela tiden växer ut från stadskärnan och inte förtätas, förutsätter vägar och bilar som leder till fler vägar och längre bilresor per dag för städernas invånare. Faktum är att tran sporter står för två tredjedelar av USA:s oljeanvändning och är den största utgiften för amerikanska familjer efter boendet. Därför framstår eldrift som attraktivt eftersom det blir billigare än bensindrift. Det politiska etablissemanget, både republikaner och demokrater, är också överens om att USA:s energiimport är en stor kostnad för ekonomin. Den uppgår till 300 miljarder dollar per år. Elfordon som drivs med nationellt producerad el passar därför in på den politiska agendan. 1 miljon elbilar till 2015 Det kommer också till uttryck i det nationella mål som siktar på 1 miljon elbilar till år För att nå dit erbjuds bland annat avdrag på skatten på dollar (cirka kronor) för den som köper en elbil. Vissa delstater lägger till ytterligare bidrag, som Kalifornien med 500 dollar, berättar Henrik Wingfors. Ett argument som går hem är alltså att eldrift är billigare än bensindrift. Amerikaner tycker att bensinpriset är högt även om det är cirka hälften så dyrt som i Sverige och eldrift blir ju billigare än bensindrift. Amerikanska elpriset är i snitt cirka 84 öre per kilowattimme. Konsumenten kan därmed spara över 500 kronor jämfört med en tank bensin för att köra samma sträcka på el. Det var något som flera bedömare vi talade med under vår studieresa framhöll, säger Henrik Wingfors. Och att man tjänar på att köra på el, kommer att bli allt viktigare, menade de. Men det är samtidigt svårt att få återförsäljare att sälja el- och hybridfordon. De förstår inte tekniken, tjänar inte på den som de gör på stora SUV:ar, menade elbilsföreträdare vi talade med. Utöver dessa utmaningar, så är batterikostnaderna än så länge för höga för att eldrift ska slå igenom hos amerikanen i gemen. George Bush och Tom Hanks Elforsks grupp besökte de stora biltillverkarna Ford och General Motors (GM) i Detroit. De är två bilföretag med olika inriktning och olika kultur. General Motors har sedan ett antal år ett samarbete med europeiska Opel, och Opel Ampera och Chevrolet Volt är systerbilar. Volt är en REV en räckviddsförlängare (range extender vehicle) som går 4 8 mil på el och sedan med sin bensinmotor omvandlar bensindriften till eldrift ytterligare upp emot cirka 48 mil. GM har producerat och sålt cirka Volt sedan starten i december 2010 och Volt kommer att produceras under Sverige är en av marknaderna för elbilen och den ingår bland de godkända modellerna i Vattenfalls och Stockholms stads upphandlingsinitiativ. I USA kostar Volt drygt kronor 8 ELFORSKPerspektiv

9 med skattesubventionen inräknad. Ytterligare stöd tillkommer i form av lägre fordonsskatt. Ett med svenska mått mätt tämligen konkurrenskraftigt pris, får man väl anse. I Sverige är priset för Volt enligt elbilsupphandling.se kronor exklusive moms. Något listpris finns inte i skrivande stund. Kända Voltägare är för övrigt förre presidenten Bush, James Cameron, Stephen King, Jay Leno och Tom Hanks med flera. Vd:ar på stora elbolag kör också Volt. De kundundersökningar som GM gjort visar att kunderna är mycket nöjdare än kunderna som köpt lyxbilar. Voltkunderna tjänar dollar per år och 24 procent av dem har solceller hemma. Hela 40 procent har iphone eller ipad. Fords ambitiösa mål Konkurrenten Ford räknar med att elfordon blir en väsentlig del av företagets försäljning av bilar år 2020 då andelen elfordon ska utgöra upp emot hela 25 procent. Fords marknadsfördel är att företaget använder samma plattformar för eldrift som för bensindrift, vilket underlättar serietillverkningen. Kunderna ska ha en laddbox, menar Ford. Däremot tror företaget av kostnadsskäl inte på snabbladdning. Det är alldeles för dyrt att bygga snabbladdningsstationer, uppemot dollar och de flesta kommer ändå att köra laddhybrider är bedömningen, säger Henrik Wingfors. Henrik Wingfors är ansvarig för elbilsfrågor på Svensk Energi. Foto Lars Magnell. elbolagen inte deltar lika aktivt som elbolagen i EU för att underlätta för elfordonsladdning. Men variationer finns förstås, säger Henrik Wingfors. Det är också lätt att förbigå det faktum att USA består av många länder med stora variationer i fråga om vanor, el - användning och ekonomisk tillväxt. Därför varierar också förutsättningarna för elfordon. Detroit har haft lågkonjunktur i över 10 år medan tillväxten går som tåget i Kalifornien. I en undersökning som Elforsks motsvarighet i USA, EPRI, gjort så var människorna i södra USA och sydöstra USA mindre bekanta med elbilar men i andra delar av USA, som Kalifornien, var elbilar mer kända. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det sker stora satsningar på eldrift i USA, men att det går långsamt på de flesta ställen och förvisso betydligt snabbare på andra. Vad amerikanerna ändå har, som kanske gamla världen skulle behöva mer av, så är det en lösningsorienterad framåtanda, menar Henrik Wingfors. Då tänker jag särskilt på chefen för staden San Josés clean technology-satsning som överraskades när vi i Elforsks grupp steg in på kontoret. Han var tyd ligen inte förberedd på att vi skulle dyka upp den dagen. Då vände han på en femöring och sa: Visserligen har jag inte förberett någon presentation, men låt oss göra detta till det bästa mötet på hela er vecka i USA! Fotnot: Elforsks studieresa organiserades av Sten Bergman, Elforsk. Övriga som deltog var Stefan Montin, Elforsk, Kristina Birath, Energimyndigheten, Martina Wikström, Royal Institute of Technology, Stefan Pettersson, Viktoria Institutet, Göran Thessén, C4, Per-Anders Andersson, Göteborg Energi, Mikael Hagman, Jämtkraft, Inger Niss, Utsikt, Göran Strandberg, Lunds Energikoncernen, Johan Tollin, Vattenfall och Per Lundgren, Öresundskraft. Vad säger elbolagen? Det amerikanska elnätet är av varierande kvalitet och användningen av el varierar, som i Sverige, över dygnet och året. Det finns cirka elbolag men ingen gemensam standard för laddning. Amerikanerna har delstatsregler för elbolagsverksamhet och vissa har avreglerat på ett sätt som liknar en europeisk modell (som Texas där man kan välja elbolag) eller så är det mer av planekonomi där den skäliga vinsten regleras årligen (som i Kalifornien där monopolen finns kvar i alla led), berättar Henrik Wingfors. Förutom att det skapar behov av affärslösningar som är unikt delstatliga, så är elbolagen ibland förbjudna att installera utrustning hos kunderna. Detta gör att elbolagens intresse och incitament för att underlätta elfordonens introduktion ser helt annorlunda ut än i Sverige. Samtidigt så kan redan en liten andel elfordon ställa till problem för elnätet. Intrycket vi fick är att ELFORSKPerspektiv 9

10 Nytt informationssystem beräknar: Takens verkliga solel-potential Foto: Lars Magnell. Det har hittills varit svårt att avgöra hur lämpliga olika tak är för elproduktion. Men nu finns ett nytt informationssystem som kan visa verklig potentiell solinstrålning i en hel stad, ett kvarter eller på ett visst tak. En stads takytor kan vara mer eller mindre lämpliga för installation av solceller. Mest uppenbara faktorer som påverkar hur mycket el det går att utvinna är om taket befinner sig i skugga, dess lutning och riktning i relation till solinstrålningen. För att beräkna takytors potential att producera solcellsenergi har konsultbolaget WSP tillsammans med Göteborgs universitet tagit fram ett GIS-verktyg* som visar årlig inkommande solstrålning. Med hjälp av systemverktyget kan man utvärdera hur mycket solenergi som infaller på takytor inom ett område under ett helt år, beräknat på kilowattimmar per kvadratmeter. Hänsyn tas till skuggning av terräng och närbelägna byggnader. I systemet kan vegetation placeras ut, till exempel en tio meter hög gran, för att sen studera skuggningseffekten av denna under ett år. Med det här verktyget kan kommuner, fastighetsägare och energibolag, men också privatpersoner, på ett mycket tidigt stadium beräkna potentialen som finns i en hel stadsdel eller på enskilda byggnader. På så sätt kan produktion av miljövänlig solenergi optimeras vilket inte har varit möjligt tidigare med lika god precision, säger Per Jonsson, projektledare på WSP. De beräkningsmodeller som används idag utgår från imaginära tak medan det nya datorbaserade informationssystemet beskriver verkliga tak i rätt miljö. I modellen belyser solen den tredimensionella bebyggelsen för varje del av himlavalvet. Detta simulerar byggnaders skuggkastning och den totala bestrålningen för varje del av en takyta beräknas. Skuggning från angränsande bebyggelse, terräng och vegetation inkluderas i den totala årsbilden, vilket gör att vissa delar av ett tak kan visa sig vara olämpliga för solenergi trots att taket har optimal riktning och lutning. Det nya informationssystemet ger därför en lämplighetskarta utifrån användarens krav på bra, mindre bra och dålig årlig solinstrålning. I projektet har vi använt Göteborgs stad som pilotort, men metoden kan tillämpas i alla kommuner där nödvändig data görs tillgänglig. Utifrån detta kan sen användarna utvärdera takens lämplighet för solceller eller solfångare, inom ett stort område, säger Fredrik Lindberg från Göteborgs universitet. * Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data. Rapporten Solar Energy from Existing Structures Development of a SEES GIS tool that assesses solar irradiance on roofs kan laddas ned från eller 10 ELFORSKPerspektiv

11 Planera idag för solelproduktion i morgon En solenergioptimerad stadsplanering är viktig om rätt förutsättningar för solel- och solvärmeproduktion ska kunna ges för ett område. Detta även om sådana installationer inte är aktuella för tillfället. Över hela Sverige planerar kommuner nya bostads- och kontorsområden. I de allra flesta fall finns ingen målsättning för användning av solceller och solenergi finns inte på dagordningen i planprocessen. Samtidigt vet man att bebyggelsen som planeras idag och byggs imorgon kommer att finnas kvar i många decennier framöver. Därmed kan en solenergioptimerad planering idag ge bra förutsättningar för solelproduktion (och även solvärmeproduktion) i framtiden. Solenergianpassning är relevant för samtliga områden under planering, även om solcellsinstallationer inte är aktuella idag. Rapporten (som också finns som broschyr) Solceller i samhällsplaneringen beskriver arbetet med solenergioptimering i detaljplanskedet. Arbetet skedde i Sege Park i Malmö samt under projekteringsskedet för flera kvarter i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Rapporten Solceller i samhällsplaneringen, Elforsk rapport Nr 11:75, kan laddas ned från eller Projektet leddes av Michiel van Noord, Esam. SOLEL Programbeskrivningen för en ny period av SolEl-programmet har färdigställts. Programmet avser att även i fortsättningen fokusera på frågeställningar som i huvudsak berör nätanslutna anläggningar och system. Med fler solcellsanläggningar som matar ut elektricitet på elnäten följer förändringar i regelverket för nätanslutning och försäljning av el från små elproducenter. Egen elproduktion från solcellsanläggningar kommer också att vara en del av energiföretagens kunders vilja och krav. Detta skapar en rad frågetecken vad gäller exempelvis kostnader, tekniska lösningar, ansvar och framtagande av rekommendationer. Här har SolEl-programmet en viktig roll att fylla genom att i ett tidigt skede utreda framtida behov och ta fram vetenskapligt säkerställda underlag som kan användas av beslutsfattare. Den nya programperioden kommer att omfatta huvudområdena: Nätanslutning och solceller i framtidens smarta elnät Hållbara städer och byggnadsanknutna solcellsfrågor Driftuppföljning, utvärdering och verifiering av solcells - anknutna produkter och tjänster Information, kompetensbyggnad samt teknik- och konferensbevakning Systemstudier För närvarande pågår arbetet med att ordna finansiering för kommande fyra år. NY METOD ATT RESA VINDKRAFTTORN Energimyndigheten delfinansierar uppförande av en prototyp av ett ståltorn till vindkraftverk i Örnsköldsviks kommun. Den nya principen innebär att tornet produceras direkt på plats i terrängen, genom att tornet svetsas av förbockade stålhalvor (mantlar) och hissas upp i takt med att halvorna sammanfogats. Erigovis AB är företaget som uppför prototypen och stödet från Energimyndigheten utgör kronor, vilket motsvarar 45 procent av den totala kostnaden. Vi ser att det blir kortare och enklare transporter och att det ger möjligheter till mindre behov av utbyggd väginfrastruktur med den här byggmetoden, säger Arne Andersson på Energimyndigheten. Andra fördelar är att priset reduceras och att diametern på tornen kan öka, och därmed också höjden, utan att det blir logistikproblem. På sikt kan även den lokala arbetsmarknaden där tornen byggs gynnas, argument som bidragit till att beslutet om delfinansiering kunde fattas. Källa: Energimyndigheten Illustration: NCC. ELFORSKPerspektiv 11

12 Foto: EU Ökat elberoende önskvärt Strax före årsskiftet presenterade EU sin Energifärdplan för Den säger att en säker, konkurrenskraftig och koldioxidsnål energisektor är möjlig. Samtliga klimateffektiva scenarier innebär att elens betydelse väntas öka kraftigt inom unionen. Elektricitetens andel förväntas nära dubbleras till nivån procent av energianvändningen år Enligt färdplanen förväntas elektriciteten särskilt medverka till en ökad klimateffektivitet för transporter samt för uppvärmning och kylning. Under Nobeldagen lyssnade jag till USA:s energiminister Steven Chu som föreläste på Nobelmuseet. Hans föredrag utgick från vetenskapliga och tekniska framsteg genom historien. Han beskrev exempelvis hur tre nobelprisbelönade amerikaner utvecklade transistorn som på ett drastiskt sätt minskade material- och energianvändningen när elektronrören ersattes. På motsvarande sätt går vi nu gradvis över till diodlampor som är mycket energi effektiva. För vår tid framhöll Steven Chu möjligheter för solceller och nya batterier som viktiga medel mot en energi- och klimateffektiv framtid. Han pratade om klimatförändringarna och menade att mänskligheten står inför en utmaning som vi inte mött tidigare; att göra åtgärder nu för att för hindra sannolika problem som ligger generationer framåt i tiden. Steven Chu menade att vi har chans att skapa en andra industriell revolution som ger oss ren energi och en väg till en uthållig värld. Enligt honom görs det genom upptäckter, uppfinningar och innovationer för vår och våra efterkommandes välfärd för den största nyttan för mänskligheten. Uttrycket den största nyttan för mänskligheten kommer från formuleringen i Alfred Nobels testamente, dagen till ära. Visst är framtiden spännande. Vi står inför en fantastisk utveckling av våra energisystem. En kärnfråga är hur vi ökar intresset för studier i energi- och särskilt elenergiteknik. Magnus Olofsson, Elforsk OSÄKER LÖNSAMHET FÖR BIOENERGIKOMBINAT Med låga världsmarknadspriser på såväl etanol som naturgas är det svårt att konkurrenskraftigt producera förnybara drivmedel från skogsråvara i Sverige. Det konstateras i en ny Värmeforskstudie. De gröna bränslenas konkurrenskraft förbättras visserligen om de tillverkas i kombination med el- och värmeproduktion i så kallade bioenergikombinat. Men de mervärden som samproduktionen leder till tycks ändå inte tillräckliga för att investerare ska våga satsa på denna typ av samproduktion. I Värmeforskstudien Kritiska faktorer för lönsam produktion i bio energikombinat redogörs för ett antal orsaker till att det förhåller sig så. Ett stort hinder består i att tekniken för etanolframställning och biogas från skogsråvara (via termisk förgasning) ännu inte demonstrerats i kommersiell skala, konstaterar projektledaren Ingrid Nohlgren som också tror att lönsamhetens beroende av skatte befrielser kan göra att investerare tvekar. Styrmedel och skattebefrielser som på olika sätt stödjer biodrivmedelsproduktion är en förutsättning för lönsam biogasproduktion från skogsråvara. På samma sätt är styrmedel, skattebefrielser eller investeringsbidrag sannolikt en förutsättning för att en investerare ska våga satsa på en ny teknik som etanolproduktion från skogsråvara, säger Ingrid Nohlgren. Bättre ihop med pellets Däremot pekar studien på att ett bioenergikombinat som kombinerar kraftvärme med pellettillverkning har hyggligt goda kommersiella förutsättningar. När det gäller pellettillverkning, som idag redan sker kommersiellt, finns inte heller några tekniska eller andra hinder i vägen. Studiens slutsats är ändå att den ekonomiska drivkraften för samproduktion av kraftvärme och pellets är tämligen svag, säger Ingrid Nohlgren. KLARTECKEN TILL SYDVÄSTLÄNKENS NORRA GREN Energimarknadsinspektionen tillstyrker Svenska Kraftnäts bygge av en ny 400 kv kraftledning mellan Hallsberg och Nässjö. Ledningen ingår i projektet SydVästlänken som ska stärka driftsäkerheten och förbättra överföringsförmågan. Ledningen är viktig för att minska risken för att det uppkommer skillnader i elpriset mellan södra Sverige och resten av landet. Det är ett viktigt besked till södra Sverige, konsta terar Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg i en kommentar. Källa: Svenska Kraftnät 12 ELFORSKPerspektiv

13 Hallå där! Kenneth Johansson,vd för KIC InnoEnergy Sweden Du har varit chef för den svenska delen av den här organisationen i drygt ett år. Men vad är KIC InnoEnergy för något? Det är ett europeiskt samarbete mellan den akademiska världen och näringslivet med fokus på förnybar energi. Det drivs som ett konsortium, med lokala kompetenscentra och partners i de länder där KIC InnoEnergy är verksamt. Uppdraget har tre delar: Utbilda fram tidens entreprenörer, skapa och främja tillkomsten av nya produkter och tjänster inom energiteknik, samt underlätta kommersialisering av dessa så att det kan leda till framväxten av nya framgångsrika företag i Europa. Hur ska det gå till? Konceptet utgår ifrån det som kallas kunskapstriangelns tre hörn. Det vill säga forskning, utbildning och innovation, där vi länkar ihop dessa delar och får dem att samverka på ett optimalt sätt. Därmed kan vi skapa samordningsfördelar och mervärden på ett effektivt sätt för våra intressenter och uppdragsgivare. Dessa består av energiföretag, högskolor, forskningsorganisationer från 6 europeiska länder, samt EU-organet EIT (se fotnot) som står för en stor del av finansieringen. Foto: Lars Magnell. NYA EGENSKAPER HOS ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING Att den elektromagnetiska strålningens kvantpartiklar fotonerna får en effektiv massa när de färdas i ett plasma med konstant densitet förutsades redan för 50 år sedan av Philip Anderson, nobelpristagare i fysik Detta lade grunden till förutsägelsen av Higgspartikeln vars existens man försöker påvisa i pågående experiment vid den europeiska partikelfysikanläggningen CERN i Schweiz. Tillsammans med kollegor vid Universitetet i Padova, Italien, har Bo Thidé vid Institutet för rymdfysik i Uppsala studerat mekanismen närmare. Forskarna har funnit att, om plasmat är turbulent eller av andra skäl har en densitet som varierar, kommer det att kunna ge fotonerna en skruvrörelse som beskrivs av deras så kallade banimpulsmoment. Denna fysikaliska kvantitet minskar den effektiva massan hos fotonerna så att till exempel radiovågor i rymden "väger" lite mindre än vad Anderson-Higgsmekansimen förutsäger. Resultaten har härletts med hjälp av den teori som utvecklades på 1930-talet av det unga fysikgeniet Ettore Majorana, som verkade i kretsen kring nobelpristagaren Enrico Fermi. Resultaten har stor betydelse för radiobaserad rymdfysik och astronomi. Källa: Institutet för rymdfysik Vilka uppgifter har den svenska delen av InnoEnergy? Ansvaret för olika delområden inom hållbar energi har delats upp inom InnoEnergy och i Sverige har vi ansvar att driva Smarta elnät och energilagring. Det här är områden där vi redan idag är framgångsrika och ambitionen är att vi ska stärka kompetensen ytterligare och för det har vi en tilldelad budget. Vad har ni uppnått hittills? Redan nu, efter bara ett år börjar det komma konkreta resultat inom alla delområden: Studenter blir klara, liksom nya produkter och patent med mera om än i begränsad mängd. Det är väldigt roligt att konstatera detta, då vi idag befinner oss i en inledande men trots det expansiv fas. Mycket av det vi gör är att bryta ny mark där det inte finns vedertagna tillvägagångssätt, samtidigt ökar vi omfånget på våra aktiviteter, plus 50 procent budgetmässigt i år och det ligger i planen att ytterligare öka detta med en faktor 3 inom 2 år. (Ett exempel på konkreta resultat beskrivs i artikeln här intill om självläkande elnät). Fakta InnoEnergy Sweden InnoEnergy Sverige är ett samarbete mellan Kungliga Tekniska högskolan, Uppsala universitet, ABB och Vattenfall och ett antal associerade medlemmar som till exempel Elforsk. Fotnot: EIT är ett EU-organ som bildades år Målet med verksamheten är att stimulera tillväxten och konkurrenskraften inom unionen genom att förbättra innovationsklimatet. För mer information om KIC InnoEnergy, se energy. com/co-locations/cc-sweden.html och innoenergy.com/ ELFORSKPerspektiv 13

14 Smarta elnät mer än elnät Den kinesiske filosofen Konfucius lär ha uttryckt Av språket fordras rätt och slätt att det bär fram det man menar. Kloka ord. Men frågan är om språket verkligen utvecklas mot ökad förståelse. de elektriska energisystemen än i själva elnäten ( grid integration ). Ordet regulator med svenskt uttal känner vi till från reglertekniken. Nu har regulator på något förunderligt sätt blivit nysvenska för tillsynsmyndighet. Omvandling mer korrekt Själva begreppet energi är knepigt att använda. Energiprincipen är ett uttryck för energins bevarande, det vill säga principen att energi varken kan skapas eller förstöras. På engelska används ofta uttrycken energy production och energy consumption. Men hur stämmer det med att energin inte skapas eller förstörs? solens kärnreaktioner ger strålad energi som värmer jorden vilket leder till vindar som via mekanisk energi i vindkraftverken ger elenergi som i sin tur kan driva exempelvis en dator. Datorn omvandlar den elektriska energin till värme. För egen del förvånas jag över att organ som internationella energirådet, IEA, ofta använder energy production och energy consumption i sina skrifter. Det riskerar att leda tanken fel. Energin i sig kan varken produceras eller konsumeras. Det kan däremot kommersiella energibärare som el och fjärrvärme. Magnus Olofsson provkörandes elsportbilen Tesla. Foto: privat. Smarta elnät är ett begrepp i tiden. Det används flitigt av många och inte minst politiker. Nu har standardiseringsorganet IEC (International Electrotechnical Commission) definierat begreppet smarta elnät. Av det framgår bland annat att smarta elnät är elektriska energisystem som utnyttjar informationsteknik. Smarta elnät är alltså inte bara elnät, utan hela elektriska energisystem. I sammanhanget kan nämnas att IEC bildades redan år 1906 med Lord Kelvin som första ordförande. Entydiga begrepp var viktiga från början och den första tekniska kommittén skapades så tidigt som år Oprecis engelska George Orwell kritiserade simpelt och ovederhäftigt språk i essän Politics and the English Language från Och visst är engelskan i många fall inte särskilt precis. Den aktuella EU-termen Network Codes innehåller tekniska villkor för utrustningar som ansluts till elnäten i de elektriska energisystemen. Men även krav på elmarknadens funktion, inklusive säkring av framtida elpriser finansiell handel. EU-kommissionen har översatt begreppet till nätverkskoder. Det är inte ett särskilt lyckat begrepp. Systemvillkor eller något liknande vore mer begripligt. Detta eftersom kraven berör många delar av det elektriska energisystemet där elnäten är en del. På motsvarande sätt talas ofta om wind power grid integration. Detta trots att vindkraften snarare integreras i Franskan tydligare Även ordet el är lurigt. Enligt IEC är el ett samlingsnamn för fenomen som har med elektriska laddningar och elektriska strömmar att göra men har även betydelsen elektrisk energi. Distribution av elektrisk energi uttrycks distribution d énergie électrique på franska medan den på engelska vanligen skrivs distribution of electricity. Här är alltså franskan tydligare än engelskan och för den delen även svenskan. De flesta vet nog att elektricitet i form av ström flyter i elektriska ledare. Men hur många vet att den elektriska energin inte överförs i ledarna utan via de elektromagnetiska fälten som omger ledarna? Vi kan nog vara överens om att tydliga begrepp underlättar förståelsen. Men behöver vi verkligen svenska ord för nya termer? språkrådet menar att ett språk som inte utvecklar och underhåller terminologier på olika områden blir ett fattigare språk. Det riskerar att bli ett andra klassens språk som ingen kan använda i sammanhang där entydighet och smidighet är av stor betydelse, till exempel i vetenskapliga sammanhang samt att det är både opraktiskt och svårtillgängligt att många fackuttryck inte finns på svenska. Så sant. Språklagen säger att myndigheter har ett särskilt ansvar för svensk terminologi inom deras olika fackområden. Det känns tryggt eftersom tydliga begrepp är viktiga verktyg för förståelse och kommunikation. Språken innehåller sedan länge oegentliga begrepp som vi lärt oss leva med. Och nya kommer till där smarta elnät är ett. Men visst blir det lättare att förstå hur saker hänger ihop när vi anstränger oss i skapandet och användningen av nya termer. Magnus Olofsson, vd på Elforsk. Anders Ygeman 14 ELFORSKPerspektiv

15 Kraftsamling för smartare nät Sedan en tid deltar Sverige och Elforsk i det internationella samarbetet ISGAN (International Smart Grid Action Network). Syftet är att driva på för införandet av ny teknik som kan göra världens elsystem mera flexibla. Energimyndigheten har fått regeringens uppdrag att hålla samman den svenska medverkan I ISGAN som globalt leds av IEA. Smarta nät är som många vet inget en tydigt begrepp, men bör uttydas som ett system där informationsteknik används för att effektivisera elsystemet. Behoven för att kunna göra detta är stora och hänger inte minst samman med de ständigt växande volymerna av förnybar energi i världens energisystem. Då handlar det om förnybar energi som varierar mycket, exempelvis el från sol och vind. Av den anledningen har den Internationella energibyrån IEA (OECDländernas samarbetsorgan för energifrågor) initierat samarbetet ISGAN där Sverige nu deltar genom bland andra Elforsk. Vi medverkar i två arbetsgrupper (annex). De syftar dels till att göra en inventering av vad som händer inom om rådet världen över och dels att sammanställa erfarenheter från lyckade exempel på smarta elnätslösningar, säger Elforsks vd Magnus Olofsson. På det stora hela handlar ISGAN om att ge information om hur elsystemen på ett så smidigt sätt som möjligt kan anpassas för att möta de förändringar som ny el produktion och flexibel elanvändning successivt utvecklar. Det är enormt betydelsefullt för världen då en ökad samverkan mellan användning av el och tillgången på förnybar energi blir allt viktigare i takt med Fakta: ISGAN utbyggnaden av vindkraft och solcellsanläggningar. Flera studier visar att elens betydelse som medel för att nå klimat målen hela tiden ökar, säger Magnus Olofsson. Hur länge kommer ISGAN pågå? Målet är att annexen 1 och 2, som Elforsk håller samman nationellt, ska vara färdiga under Resten av ISGAN planeras pågå i ytterligare ett par års tid. International Smart Grid Action Network (ISGAN) är ett multilateralt samarbete i syfte att främja utvecklingen och användningen av teknik och system för mer flexibla elsystem. Samarbetet lanserades på det första ministermötet för ren energi (Clean Energy Ministerial), ett återkommande högnivåmöte där energiministrar, utvalda näringslivsrepresentanter och NGOs från hela världen träffas. Målet är att hitta nya möjligheter att påskynda införandet av miljövänlig och energieffektiv teknik. ISGAN leds av IEA. För mer info se: iea-isgan.org/main/ ELFORSKPerspektiv 15

16 N O T E R A T PAJALAS MALMBILAR KAN BLI ELEKTRISKA Tråd-tradare kallar kommunikationsminister Catharina Elmsäter-Svärd de stora eldrivna malmdumprar som kan komma att gå mellan Pajala och Svappavaara om hennes vision blir verklighet. Det rapporterar tidningarna Ny Teknik, Svenska Dagbladet med flera. Malmtransporterna från den nya järnmalmsgruvan i Kaunisvaara utanför Pajala bör kunna ske med modern trådbussteknik, menar Catharina Elmsäter-Svärd som nu ger Trafikverket i uppdrag att snabbutreda frågan. Det är bråttom, för redan nu har den nya omlastningsterminalen i Pitkäjärvi några kilometer från Svappavaara börjat byggas. Dit ska malmen från Northlands Resources gruva i Kaunisvaara köras med stora truckar för att sedan lastas om till järnväg för vidare befordran till hamnen i Narvik i Norge. Det är 15 mil mellan Kaunisvaara och Pitkäjärvi. Att bygga en järnväg för att få ut Kaunisvaaramalmen till Svappavaara och malmbanan mellan Luleå och Narvik anses för dyrt. En dubbelspårig järnväg skulle kosta uppemot 10 miljarder kronor att bygga investering som svenska statens förväntas stå för. Att elektrifiera landsvägen i stället skulle bara kosta 1,5 miljarder kronor, plus 1 miljard för att förstärka vägen så att den klarar de tunga transporterna. Den metod för elektrifiering av vägen som Trafikverket nu ska titta närmare på är ett projekt som Trafikverket självt varit engagerat i, Elektriska Vägar, vars idé är att låta tunga landsvägstransporter gå på el från luftledningar som gamla tiders tråd bussar, men med allra senaste strömavtagartekniken. Projektet är en del av det statliga fordonsforskningsprogrammet FFI och finansieras till hälften av Energimyndigheten. I projektet ingår Trafikverket, Hägglunds BAE Systems, Balfour Beatty, Elforsk, Mälardalens Högskola, Robotdalen, Scania och Volvo. Källa: Ny Teknik, Svenska Dagbladet med flera Foto: Svenska Elvägar. SATSNING PÅ ENERGIEFFEKTIVARE SÅGVERK Landets sågverk kan minska sin energianvändning med uppemot 20 procent genom att arbeta syste matiskt med energifrågan och införa ny teknik. En storsatsning från Energimyndigheten och en rad företag ska underlätta. Energimyndigheten och företag i sågverksbranschen satsar nu nära 27 miljoner kronor på ett flerårigt projekt som döpts till EESI, Energieffektisering i sågverksindustrin. Energimyndigheten bidrar med en tredjedel av finansieringen. Det handlar om att visa att energianvändningen i sågverksindustrin kan minska med minst 20 procent per producerad m 3 till år Vi har sett att bland små och medelstora företag är sågverken den största energianvändande branschen. Ett brett program och nätverk för energieffektivisering där resultaten sprids till andra är därför en viktig satsning för Sverige, säger Thomas Björkman på Energimyndigheten. Källa: Energimyndigheten Foto: Hasse Blomberg Elforsk AB, Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon Elforsk AB bildades Det övergripande syftet med verksamheten är att rationalisera den branschgemensamma forskningen och utvecklingen. Företagets verksamhet är organiserad i de sex programområdena Vattenkraft, Kärnkraft, El- och Värmeproduktion, Överföring och Distribution, Användning samt Omvärld och System. Elforsk ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät.

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg solceller Ann väljer solceller 3 Solcells paket InstalLationen steg för steg Allt fler väljer solceller Vi kan nästan tala om en solcellsrevolution Under 2012 installerades det dubbelt så mycket solel

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Vattenkraften i kraftsystemet

Vattenkraften i kraftsystemet Vattenkraften i kraftsystemet Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för Kraftproduktion 2011-04-05 Energimyndighetens uppdrag: Genomföra den nationella energipolitiken genom att arbeta för ett tryggt, miljövänligt

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö

Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov. 25 April, Malmö Välkommen till seminarium Solenergi och bygglov 25 April, Malmö Program 08:30 08:45 Fika och registrering 08:45 09:20 Välkommen och Introduktion till solenergianläggningar 09:20 09:50 Kommunala riktlinjer

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Energimyndighetens solcellsverksamhet

Energimyndighetens solcellsverksamhet Energimyndighetens solcellsverksamhet Linus Palmblad Teknikavdelningen 016-544 23 37 linus.palmblad@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se Energimyndighetens uppdrag: Att arbeta för ett tryggt,

Läs mer

Framtidens el- och värmeteknik

Framtidens el- och värmeteknik Framtidens el- och värmeteknik Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion Lars Wrangensten 1 Nytt Elforsk-projekt: "Inventering av Framtidens produktionstekniker för eloch värmeproduktion" Bakgrund

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Hållbart Energisystem Smarta Elnät Hållbart Energisystem Smarta Elnät Energinätverk 21 Mars 2013 Bo Normark Ett nytt energilandskap formas Demand response Reliability and efficiency Integration of renewables Integration of electric vehicles

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Erfarenheter från Sverige Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Traditionell passiv värmelagring Energibesparingarna mellan 0-12 % (köpt energi) för

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt.

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt. Sekvenser av experiment och annan verksamhet inom Klimat-X Här presenterar vi några tänkbara sekvenser av experiment och förslag till uppföljning med arbete i skolan, studiebesök mm. Materialet under denna

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder PRESSMEDDELANDE 2014-07-07 Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

El som drivmedel. Sten Karlsson. Energi och Miljö Chalmers. Snabbladdningsstation Östersund april 2011

El som drivmedel. Sten Karlsson. Energi och Miljö Chalmers. Snabbladdningsstation Östersund april 2011 El som drivmedel Sten Karlsson Energi och Miljö Chalmers Snabbladdningsstation Östersund april 2011 Presentation 13 Sept 2011 vid Fossiloberoende Transportsektor år 2030 och vägen dit El som drivmedel

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

* Elförsörjning med solceller

* Elförsörjning med solceller * Elförsörjning med solceller Kort version Denna utrustning får endast demonstreras av personal. Vad kan man använda elenergin från solcellen till Vad händer med elenergin från solcellen om man inte använder

Läs mer

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Vi tror att el kommer att vara ett självklart drivmedel för bilar i framtiden Elbil Dalarna

Läs mer

Mer solel med hjälp av solkartan.se

Mer solel med hjälp av solkartan.se Mer solel med hjälp av solkartan.se Program 15.15-15.30 Välkomna - Introduktion till solcellstekniken Anna Cornander, Solar Region Skåne 15.30-15.50 Information om projektet "Solkarta i Lund" Fredrik Andrén

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack

Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack Kärnkraftsseminarium, Elforsk Kärnkraftsseminarium, Elforsk Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack Tillväxtanalys l Pi Primär målgrupp Regeringskansliet tdär Näringsdepartementet

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Potential för förnybar energi Elkraftinstallationer i Europa 2011 MW 25000 20000 21000 15000 10000

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1 Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? October 1, 2013 Slide 1 Exempel energilagring Potential additional hydro power capacity 2006-2030 300 GW China 50 GW 50 GW India South America 120

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl-seminarium den 10 november 2010 Christer Bergerland, Manager R&D, Sweden - New Business Fortum Power & Heat, ESD 1 Organisationen för den

Läs mer

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?

Läs mer