LRF och vindkraft. vår policy L RF O CH V IND K R A F T

Transkript

1 LRF och vindkraft vår policy L RF O CH V IND K R A F T 1

2 Vindkraft i tiden Vindkraft som bransch har funnits i Sverige sedan 1980-talet men det är först de senaste åren som utbyggnaden tagit fart ordentligt. Anledningen är främst en ökad politisk klimatoch miljömedvetenhet men också en ökad efterfrågan på grön el hos elkonsumenter. Det akuta behovet av att minska de fossila energislagen gör att det finns ett långsiktigt politiskt stöd för vindkraftsutbyggnaden i Sverige. Marknadens ökade efterfråga driver snabbt på forskning och teknikutveckling - nu testas lösningar som flytande vindkraftverk, verk i kallt klimat, stora vindkraftjättar för kommersiellt bruk och mindre vindkraftverk för stadsnära miljö. Politiska mål och beslut För att säkerställa vindkraftsutbyggnaden har regeringen beslutat om en planeringsram för hur mycket vindkraft som ska etableras i Sverige. Planeringsmålet är att samhället ska planlägga för en möjlig elproduktion av vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Elcertifikat subventionerar utbyggnaden av förnybar el För att stödja utbyggnaden av förnyelsebar elektricitet och värme har regering och riksdag beslutat att införa så kallade gröna elcertifikat. Systemet är uppbyggt så att producenter av förnybar el får ett certifikat för varje producerad MWh. De energikällor som har rätt att få elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Produktionsanläggningen måste vara godkänd av Energimyndigheten för att kunna tilldelas certifikat. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem där producenterna genom att sälja certifikaten får en extra intäkt utöver själva elförsäljningen. Köpare är elbolag och vissa elanvändare som är skyldiga att köpa certifikat motsvarande en viss andel av sin elförsäljning eller elanvändning, en så kallad kvotplikt. Kvotens storlek varierar varje år och priset på certifikat avgörs av tillgång och efterfrågan. LRF och vindkraft vår policy LRF är engagerad i vindkraftsfrågan och våra medlemmar har både positiva och negativa erfarenheter att berätta om. Etablering av vindkraft handlar om att värdera risker och möjligheter ekonomiska, ekologiska såväl som sociala. Ofta uppstår en rad frågor hos grannar, närboende och markägare som inte alltid är enkla att bena ut och svara på. En lärdom som LRF vill ta vara på är att processen kräver ömsesidig respekt från alla inblandade parter. En grundläggande utgångspunkt för vår policy är att ett vindkraftsprojekt ska bygga på ansvarstagande, öppenhet och dialog genom att projektören: för en öppen och inkluderande dialog så att bygd och grannar kan komma till tals och påverka planerings- och beslutsprocessen erbjuder berörda parter/grannar möjlighet till delägarskap använder vindupptagningsområdet som grund för arrendeersättning respekterar olika intressen och utvecklingsplaner inom vindupptagnings - området så att konsensus uppnås med berörda markägare i de fall konsensus inte kan uppnås med berörda markägare tillämpar Boverkets rekommendationer och gällande lagstiftning Den viktigaste frågan för LRF är att planerings- och beslutsprocesser blir mer demokratiska och att fler perspektiv tas in. En bra kommunikationsprocess är nyckeln för att utveckla kunskapen bland alla som berörs. Så funkar elmarknaden All el som produceras oavsett energislag går in i ett gemensamt elnät och distribueras ut i landet eller exporteras. Priset fastställs på den nordiska elbörsen Nord Pool, som är en handelsplats för elproducenter och elhandlare. Precis som all annan handel styrs den av utbud och efterfrågan. Om tillgången är dålig, till exempel under torrår då vattenkraftverken har lite vatten i magasinen eller då kärnkraftverken inte kan producera för fullt, går priset omedelbart upp. Då vår elmarknad är sammankopplad med elmarknaden i Europa påverkas även elpriset av vad som händer där. På grund av den senaste tidens nedskärningar inom industrin har den totala elkonsumtionen minskat, vilket också innebär att försäljningsvärdet sjunkit. Något som kan komma till glädje för oss elkonsumenter men kanske inte lika lyckosamt om vi producerar för att sälja och har stora investeringskostnader. I Europa används också i stor utsträckning fossila bränslen vid produktion av el därför påverkas också priset efter fossila bränslen och utsläppsrätter. Marknadsläge Alla affärer och investeringar är förenade med visst risktagande, LRF rekommenderar därför att alla involverade parter noga studerar de ekonomiska risker ett vindkraftsprojekt kan inne bära, särskilt för ägarna av anläggningen. För vindkraftproducenter är ett bra pris på elcertifikaten en förutsättning för att få ekonomin på aggregaten att gå ihop. Priset på elcertifikat följer den ekonomiska konjunkturen. Minskar elbehovet behövs färre certifikat. Dessutom påverkar expansionen av vindkraft marknaden. Mer vindkraft ger fler certifikat på marknaden och medför således att priset på certifikaten faller. Det betyder att elcertifikaten inte ska ses som en garanti för att en investering i vindkraft blir lönsam. Vindkraft bör ses som en långsiktig investering. Det är det jag menar Jönsson! Vi delar ju på vinden, då föreslår jag att vi delar på vinsten också! 2 3

3 Att bli vindkraftsföretagare Många av oss lantbrukare intresserar oss för vindkraft helt enkelt därför att vi ser en god möjlighet till ökad lönsamhet som inte kräver ytterligare arbetstimmar på gården. Att bli helt eller delvis självförsörjande på energi kan innebära trygghet i form av en ökad kostnadskontroll för gårdens framtida utgifter. Egna verk på gården höjer ofta marknadsvärdet på egendomen. Men som vid alla investeringar är det viktigt att bestämma om man vill spara eller tjäna pengar då insatserna och riskerna är väsentliga. Förutom kapitalkostnaden som själva investeringen medför drar man på sig kostnader för räntor, drift och underhåll kostnader man har oavsett om elpriset är högt eller lågt. Det finns det inga garantier för att ett vindkraftverk alltid är lönsamt. Framgångsfaktorer Nyckeln till en framgångsrik vindkraftsetablering är ha rätt kunskap. Det räcker inte med att kunna det tekniska, kunskap krävs också om marknad, juridik och kommunikation. Relationer till grannar och närboende i bygden är helt avgörande om ett vindkraftsprojekt skall nå framgång. Att erbjuda grannar och närboende delägarskap, via andelsägande, kan vara ett bra sätt att skapa ett gemensamt engagemang för projektet. Ett delägarskap kan ge möjlighet att köpa billig el till sin egen förbrukning, något som i många fall väger upp de störningar som kan uppstå. Delägarskap är också ett sätt att sprida den ekonomiska risken vilket gör att det blir lättare att lösa finansieringen hos banken. LRF har tagit fram verktyget, Energiföretagaren för dig som vill ta steget in på energimarknaden. För mer information se Något som LRF rekommenderar starkt är att alla samarbetspartners vid en vindkraftsetablering är anslutna till och agerar efter branschens uppförandekod och checklista. LRF har anslutit sig till uppförandekoden och du bör som företagare agera i enlighet med den. För mer information om branschens uppförandekod se hemsidor för Svensk Vindenergi och Svensk Vindkraftförening. Bli delägare Det vanligaste sättet att bli delägare i ett vindkraftverk är att köpa andelar i befintliga anläggningar. Ett annat steg in i ett delägarskap är att boende i ett område tillsammans bildar en kooperativ vindkraftförening och gör en gemensam investering. Samverkan ger oftast bättre förutsättningar oavsett om det gäller en helt egen etablering av vindkraft eller ett avtal med en projektör. Arrendera ut mark Som markägare har du möjligheten att arrendera ut mark till vindkraftsbolag om du på din mark har ett fördelaktigt vindläge och om att marken är avskild från bostäder/tätort. Arrendekostnaden utgörs oftast av en procentuell del av intäkterna och är därmed ingen riskfaktor när väl verket är byggt. Du som vill undersöka förutsättningarna att etablera vindkraft på din mark gör klokast i att tala med andra markägare och sedan kontakta flera vindkraftföretag. Det förekommer att vindkraftsprojektörer skriver in sekretessklausuler i avtalsförslagen för att innehållet i avtalet inte ska spridas till andra än markägare och arrendatorer. En sådan klausul gäller först efter undertecknade. LRF rekommenderar att du rådslår med grannar och definitivt låter en jurist granska avtalet innan det skrivs på! Exempel på frågor som som bör regleras i avtalet: beräkning av vindupptagningsområde och arrendefördelning ersättningsnivå normalt cirka fyra procent av totala intäkterna från elförsäljningen inom vilken tid bygglov ska vara sökt och anläggningen uppförd vindkraftverkens storlek, minsta antal och effekt rätt till väg och ansvar för dess underhåll delägarskap med utgångspunkt i projektets utvecklingskostnader minimiersättning vid driftsavbrott ansvar för nedmontering av vindkraftverk och andra anläggningar LRF rekommenderar vidare att delägarskapets andel i den totala investeringen bör ligga på minst 20 procent fördelat på markägare och övriga intressenter. För mer information se materialet Vindavtalet. För att få mer information om samverkan läs LRFs broschyr, Entreprenörerna om vindens möjligheter på Inom LRFs satsning Goda affärer på förnybar energi finns fördelaktiga rådgivningserbjudanden för att utveckla samverkan. Inget matande. Inget skitande. Inget gnällande. Bara ren energi. 4 5

4 Vindkraft inpå knutarna Det blåser inte jämt och ständigt, därför hittar man mest vindkraft i kust- och höglänta regioner men en ny trend är att även bygga i höglänt skogsterräng. Fördelarna med skogsterräng är att dessa områden ofta är glest befolkade och att skogen avskärmar ljud, skuggor och synintryck. Nackdelarna är att ofta en sämre produktion och infrastruktur samt att det kan medföra ett intrång i en i övrigt orörd natur. En vindkraftsetablering innebär en värdering av risker och möjligheter kring hur den kommer att påverka vår livsmiljö. Det är viktigt att tidigt i processen inleda en öppen dialog och bemöta alla frågor med respekt, förståelse och kunskap. LRF rekommenderar därför att parterna bakom en vindkraftsetablering är anslutna till och agerar efter branschens uppförandekod och checklista. Att samhället förändras tillhör livet. Vindkraft är ingen ny företeelse. Mobilmaster, kraftledningar och vägbygge är förändringar av vår landskapsbild som vi lärt oss leva med och antagligen också fått accepterat. All förändring innebär en värdering av risker och möjligheter. Det är två sidor av samman mynt. LRF menar att det är bättre att vara delaktig i beslutsprocess än att låta slumpen avgöra. RISKER Natur Hot mot lokal ekonomi Externa ägare Aktuell användning av området MÖJLIGHETER Miljö Lokal och regional utveckling Delägarskap Förändrad användning av området Rapport 5866, Erfarenheter av vindkraftsetablering, Vindval, Naturvårdsverket 2008 Hitta en alternativ lösning Det finns alltid alternativa lösningar på ett problem eller missnöje. Om vi ger oss möjlighet att se en förändring ur ett annat perspektiv eller utifrån en helt ny synvinkel är det kanske lättare att se förändringen i nytt ljus. När det gäller vindkraft kan det kanske vara en annan placering av verken markbyte erbjudan om investering eller delägarskap annan lokal nytta När ett företag bygger vindkraft kan vindkraftsbolaget i vissa fall ersätta lokalbefolkningen med en så kallad bygdepeng eller bygdeavgift. Begreppet bygdepeng har sin grund i etablering av vattenkraft där en är avgift betalades ut till den berörda lokalbefolkningen. LRF har valt att prioritera delägarskap eftersom bygdepeng dels kan konkurrera med ersättningen för markarrende men också för att den totala ekonomiska vinsten för berörda parter och bygden blir större vid ett delägarskap. Tja, man kan väl sammanfatta det såhär; Börja oroa er, mer information följer. Vid en etablering av vindkraft kan du som granne, närboende eller markägare komma att beröras och en rad frågor kanske dyker upp. I broschyren Bättre vindkraft som finns ladda ner eller beställa på försöker vi besvara en del av dessa frågor. I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan har LRF också tagit fram studiecirkeln, När andra vill ta över din mark med fokus på äganderätt och markintrång som ett ytterligare steg. För mer information om hur du startar en cirkel kontakta din lokala avdelning inom Studieförbundet Vuxenskolan. 6 7

5 Vindupptagningsområdet ett smart verktyg för en bättre dialog Ett vindkraftverks vindupptagningsområde är grunden för arrendeersättning till markägare. Inom vindupptagningsområdet kan ytterligare vindkraftverk inte uppföras och utveckling av annan verksamhet begränsas. Vid en vindkraftsetablering är det viktigt att konsensus uppnås med berörda markägare inom ett vindupptagningsområde. I de fall konsensus inte kan uppnås ska Boverkets rekommendationer och gällande lagstiftning tillämpas. LRF rekommenderar även att vindupptagningsområdet används som grund för erbjudande om delägarskap. Alla som berörs av en vindetablering bör erbjudas möjlighet till delägarskap. Det kan vara ett bra sätt att skapa engagemang för projektet i bygden och även kompensera berörda parter för den påverkan som kan uppstå. Det är viktigt att delägarskapsfrågan förhandlas tidigt och att möjligheten sedan kvarstår tills projektet ska verkställas. Ett vindupptagningsområde, arrende och ersättning för påverkan beräknas enligt följande exempel. För att garantin ska gälla för ett vindkraftsverk krävs vanligen att avståndet mellan två verk är minst fem gånger verkets rotordiameter. En rotordiameter på 120 meter ger alltså ett avstånd på 600 meters mellan verken. Om terrängen är kuperad, kommer de högre mest vindutsatta lägena att vara mer värdefulla än de lägre. Om man etablerar två verk på olika höjd, bör alltså det högre läget ge större ersättning till arrendatorer och delägare. Ersättning till involverade: Dubois ersätts med Höjdläget kr Arrende , 25 % kr Fysiskt intrång, väg kr Summa kr Bengtsson ersätts med Höjdläget kr Arrende , 25 % kr Fysiskt intrång, fundament kranplats kr Summa kr Carlsson ersätts med Höjdläget 0 kr Arrende , 40 % kr Fysiskt intrång, väg, fundament, kranplats 4750 kr Summa kr Andersson ersätts med Höjdläget 0 kr Arrende , 10 % kr Fysiskt intrång 0 kr Summa kr Förutsättningar Det årliga arrendet, fyra procent, är totalt kronor per år, kronor per verk. Vindkraftverk A står på en höjd. De berörda har kommit överens om att det bättre vindläget är värt tio procent av arrendet för vindkraftverk A, det vill säga kronor som avräknas först och fördelas mellan Dubois och Bengtsson. Resterande kronor fördelas utifrån arealen i vindupptagningsområdet. Involverade markägare har kommit överens om att dela förmånerna utifrån vindupptagningsområdet som i detta exempel är fem gånger rotordiametern. Mark som ligger inom fem gånger rotordiametern från båda verken, erhåller enbart en ersättning. Ersättningen för det fysiska markintrånget, väg, fundament och kranplats ersätts med för området normalt dubbla markarrende/skogstillväxt per år justerat för konsumentprisindex, (KPI) och tillkommer utöver arrende summan. Detta bör utbetalas varje år. Delägarskap har normalt den klart bästa avkastningen, ofta mångfalt mer än arrendeersättning. Ägandet fördelar man lämpligen på samma sätt som arrendet. Självklart betalas arrende som vanligt även till delägarna. 8 9

6 Vindkraftens för- och nackdelar Fördelar: Vindkraft en gratis och oändlig energikälla. Vindkraft ger inga lokala utsläpp av föroreningar och kräver inga transporter av bränsle. Ett vindkraftverk betalar tillbaka den energi som gått åt i tillverkningsprocessen på mindre än sex månader. Vindkraftverk lämnar inga spår där den suttit den dagen man monterar ner det och merparten av materialet går att återvinna. Moderna vindkraftverk har hög leveranssäkerhet och kan ofta producera elkraft nästan dygnet runt, året runt. Vindkraftverken producerar inte när det blåser för lite (mindre än 4 m/s) eller för mycket (mer än 25 m/s). När vindkraftverken väl är byggda har vindkraften bland de lägsta rörliga kostnaderna av alla produktionsslag. Det blir exempelvis inga kostnader för utvinning av råmaterial, hantering av avfallsprodukter eller utsläpp i miljön. Fördel med vindkraft är att det blåser mer på vintern då det också förbrukas mer energi. Utvecklingen av vindkraft har också inneburit att lands- och glesbygd har fått bättre infrastruktur, bättre väggar, utbyggnad av bredband etcetera. Nackdelar Produktionen skiftar och behöver ett komplement. Vindkraft kräver en stor yta och har en direkt påverkan på landskapsbilden och genererar ljud som på nära håll kan uppfattas som störande. Nackdelen med vindkraft jämfört med kärnkraft, kolkraft och naturgasverk är att det behövs vindkraftverk för att ersätta ett enda sådant kraftverk. Det gör att vindkraftverk syns på fler ställen i landskapet om vindkraften ska stå för någon betydande andel av elförsörjningen gentemot de andra kraftverken som det inte behövs alls lika många av. Vindkraftverk låter en del, avståndet till bostadshus måste vara tillräckligt långt för att det inte ska bli en betydande störning för de boende. Vissa tycker att vindkraftverk är vackra, andra tycker att de är irriterande fula. Förvisso gäller det även andra kraftverk, men det finns många fler vindkraftverk för samma effekt än de flesta andra energislag och de stör därför fler människor. Dagens elnät är byggt för en centraliserad elproduktion vilket bromsar upp utbyggnaden av vindkraft. När elproduktion decentraliseras behöver elnäten anpassas och det kräver både tid och pengar. Etablering av vindkraft handlar om att värdera risker och möjlig heter ekonomiska och ekologiska såväl som sociala. Ofta uppstår en rad frågor hos grannar, närboende och markägare som inte alltid är enkla att svara på. I denna skrift presenterar LRF sin policy kring olika aspekter av vindkraft. En grundläggande utgångspunkt för LRF är vikten av en öppen och inkluderande dialog så att alla berörda parter kan komma till tals och påverka planerings- och beslutsprocessen. Mer info om vindkraft: Produktion: LRF 2013, Bibbi Bonorden LRF och vindkraft vår policy, artikelnr kan beställas kostnadsfritt på Distributionsservice, eller info@distributionsservice.se alternativt laddas ner som pdf på OK, jag menade inte så. Det ÄR ju din mark jag vet, och jag borde ha kollat med dig först, men... Grafisk form och layout: Karozz grafisk form Illustrationer: Hans von Corswant 10 11

7 LRF 2013 artikelnr Lantbrukarnas Riksförbund, Stockholm. Telefon