Gränsnytt. Camilla satsar i Nordlisid 16. Valsjöbyn värd för filmfestival. Inflyttare och bostäder så ska de bli fler i regionen

Transkript

1 Camilla satsar i Nordlisid 16 Gränsnytt Nisse En tidning från Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt nr 4/09 eu tror på ökat samarbete! sid 4 Medvetna VAL Svenska Camilla Bengtsson hittade kärleken i Norge. Nu har hon öppnat butik i Nordli. FLER NYHETER. Stora visioner hos nytt företag n Ett 100 år gammalt recept och den goda fisken i Røyrvik ska bringa framgång för nystartade Fjellfesk AS. sid 15 Valsjöbyn värd för filmfestival n Valsjöbyn har blivit lite av ett jämtländskt filmmecka. Hollywoodstjärnan Ann Margret kommer härifrån och filmen Varg med Peter Stormare spelades in i området. Sista helgen i oktober står byn värd för en filmfestival i samarbete med Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt. sid 6 Inflyttare och bostäder så ska de bli fler i regionen n Hur ska vi bli fler i vår region? Det här numret av Gränsnytt har boende som tema. På sju sidor får du bland annat läsa om hur kommunerna arbetar för att locka nya inflyttare. Eldsjälen Pexo Melin i Jorm berättar om sin idé på ett Marknadsföringsbolag. Gränsnytt har också besökt Dalarna där man lockat 313 nya familjer att flytta till länet genom en uppringarkampanj. Vi har även varit i Belgien och träffat en svensk familj. Vad har de för erfarenheter? Sid 8 14 TEMA BOENDE Barna var godt kledd, og smilet var på plass selv om det regnet. sid 20

2 INSIDAN Kom ihåg glöden, ursprunget. Jag och min man Sture brukar iband turista i ert område. Vi har campat i Gäddede, rest över Lierne mot Valsjöbyn. Det är en fantastisk del av världen. Jag är född i Norge och kom till Sverige på 1960-talet. En typisk gränsgångare. Ibland har jag fått frågan om det inte var fel att upplösa unionen mellan länderna. Det tycker jag inte unionsupplösningen var en förutsättning för fredlig samverkan. Den svensk-norska gränsen är Europas längsta landsgräns och den enda utan minoritetsproblem. Här finns starka gemensamma band, länderna är så lika och har varit så lika. Om ett land gått före, har det andra kommit efter. Idag tror jag att medborgarna i regionen Röyrvik-Lierne-Frostviken-Hotagen har alla förutsättningar att lyckas få fart på samarbetet över gränsen under förutsättning att majoriteten av invånarna är passivt positiv. Det betyder att de som inte är eldsjälar och aktiva ändå måste stödja tankarna och förändringsprocesserna. Det finns en risk i alla projekt och det är att man anpassar idéerna efter bidragssystemen. Kom hela tiden ihåg att gå tillbaka till glöden, ursprunget. Vad var det ni tänkte från början? Det är viktigt att inte komma för långt från grundidéerna. Folket ska bestämma sig för vad de vill ha, Lokala idéer är avgörande medborgare som ser, som har idéer, som försöker göra skillnad. så får EU och andra aktörer börja anpassa bidragen efter folket! Jag arbetar för EU-parlamentet i Bryssel, bland annat med landsbygdsutveckling. Detta är ett prioriterat område inom EU. Europas glesbygder behöver folk, levande landsbygd och det måste vi betala för. Lokala idéer är avgörande medborgare som ser, som har idéer, som försöker vara med och göra skillnad. EU-politiken har lärt mig att kompromisser är enda vägen. Bra kompromisser som alla kan leva med. Politik handlar nästan bara om konfliktlösning. Detta tankesätt kan man använda både i Bryssel och hemma vid köksbordet i Hotagen! Det vi EU-politiker kan göra är att se till så att regelverket är hanterbart. Vi måste lägga press på vissa frågor, skatteregler till exempel så att det på sikt blir enklare att leva i gränsfjällen. Den som bor i Blåsjön ska kunna jobba i Röyrvik skatter och pension ska kunna fungera ändå, det är staternas förbannade skyldighet att verka för detta. Kom ihåg att gränserna är satta av gubbar i hatt och kravatt. Det har inget med folkets uppfattning om gränser att göra. Låt folk få formulera sina egna gränser. Och försök få med er era regeringar. Sudda gränsen! Jag hjälper gärna till. 17 Innehåll Valsjöbyn har en filmhistorie som ingen annen bygd i Regionsprosjektet kan måle seg opp mot. Sid 6 Marit Paulsen EU-parlamentariker Alliansen liberaler och demokrater i Europa Mer om projektet och kommunerna som deltar: Mitt-Skandinaviska Regionprojektets hemsida: I NÄSTA GRÄNSNYTT Nordiska samordningsministern skriver ledaren. Missa inte! Gränsnytt ges ut av Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt GIM och finns att hämta i Frostviken, Hotagen, Røyrvik och Lierne. Total upplaga: ex. Tryckeri: Berndtssons, Östersund. Ansvarig utgivare: Ann-Louise Rönestål Ek Redaktör/grafisk formgivare: Pernilla Hermansson. Redaktion: Jorunn Margrete Granheim, Michael Terning, Gerd Sjöberg, Helena Wallbing Renström, Pernilla Hermansson. Nästa nummer kommer kring 11 december. Foto: Pawel Flato Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden En investering för framtiden 20 2 Gränsnytt nr 4/09

3 NYHETER Ankarede konsert och julmarknad är något utöver det vanliga! Ankarede kyrkstad i Stora Blåsjön, är en gammal samlingsplats för både samer och nybyggare. Platsen i sig är unik och under dessa timmar av återupplivad verksamhet den första helgen i advent varje år är magisk! text Charlotte Falk foto Monika Hansson Magisk stämning på Ankarede julmarknad I fem år i rad har ett 30-tal knallar från hela Jämtland samlats till traditionell utomhusmarknad och i lika många år har kapellet fyllts med konserter av olika slag, med allt från säckpipeblåsare till opera och körsång. I år har arrangörerna lyckats fånga Nordman som är högaktuell med ny skiva och diverse tv- framträdanden. De flesta kanske minns hans senaste bidrag i melodifestivalen 2008 I lågornas sken. Arrangörerna Anna Rönnqvist, Helena Maiorana och Charlotte Falk har varit nöjda med uppslutningen på arrangemanget som haft omkring 600 besökare/år men hoppas på publikrekord i år. Med tanke på att det bara är cirka 90 fast boende i Stora Blåsjön är detta ett av Frostvikens största arrangemang under hela året. Det har blivit tradition för många sportstugeägare i och kring Stora Blåsjön att planera in ett besök under en tid på året som stugorna annars står tomma. Detta har varit en vision för organisatörerna som alltså lyckats med den bedriften. n Linn Jonasson och Cajsa Jonasson-Åkerfeldt i den vackra miljön vid Ankarede kyrkstad. Gränsnytt nr 4/09 3

4 NYHETER Månadens NABO Ett ökat samarbete är räddningen för landsbygden, tror Nisse Rolandsson i Jorm. Här bor han med fru och fem barn. På bilden till höger syns hela barnaskaran: Mathias, Emelie, Hanna, Daniel och Andreas. Nisse ser möjligheter Nisse Rolandsson och hans fru Maria har fem barn. Nisse är uppvuxen i Jorm och bor nu i föräldrahemmet. Enligt honom finns ingen bättre plats än Frostviken. Det gäller att skapa sig egna möjligheter för att kunna bo så här. Jag har aldrig funderat på att flytta härifrån, säger Månadens Nabo. av Pernilla Hermansson foto Privat Nisse Rolandsson och hans familj bor mitt i centrala Jorm. Här är utsikten milsvid över både sjö och fjäll. Huset är Nisses föräldrahem som nu genomgått både renovering och utbyggnad i olika etapper. Det behövs nämligen mycket plats när man är en fembarnsfamilj. Egentligen har man nog för mycket saker nu för tiden. När jag var barn bodde det tio ungar inackorderade hos oss under veckorna och det var inga problem. Men vi har väl lite andra krav vad gäller utrymme idag, säger Nisse och skrattar. Sedan 1994 är han delägare i Jorm Lego som tillverkar kablage. Företaget har sina lokaler bara 500 meter från hemmet och här jobbar även frun Maria som sköter ekonomin. Vill man bo som vi, på landsbygden, gäller det att skapa sina egna förutsättningar. Man måste vara lite framåt och våga. Det är mycket därför jag kör eget, det öppnar upp nya möjligheter, säger Nisse som berättar att byn ser lite annorlunda ut idag jämfört med när han var grabb. När jag gick i skolan var det riktigt mycket barn här. Nu är skolan nedläggningshotad igen. Det är klart att det blir en viss förstämning i byn, samtidigt svetsas vi samman mer. Vi har en förening som jobbar aktivt för att utveckla byn. Bland annat äger den fastigheten där affären huserar och arrenderar en gammal lärarbostad vid skolan. Två insatser som håller bygden levande. Nisse Rolandsson och hans familj trivs. Några av de fem barnen, Hanna 5 år, Daniel 8 år, Mathias 12 år, Andreas 15 år och Emelie snart 18 år, har ärvt pappas intresse för friluftsliv. Det blir både fiske, jakt och fjällturer. Grabbarna gillar fotboll och har spelat seriespel tillsammans med laget från Lierne. Att vara gränsgångare är naturligt i dessa trakter. Det var inte alls lika naturligt under min uppväxt. Då skulle allt göras mot norskarna och inte med, säger Nisse och menar att det har skett en attitydförändring. Nu hoppas han mycket på det Mitt-Skandinaviska Regionsamarbetet. 4 Gränsnytt nr 4/09

5 NYHETER Observatoriet invigt nu väntar fler satsningar Emelie och Hanna busar i snön. Den 3 oktober invigdes Observatoriet Frostviken. Nu tar nästa satsning vid: Skapandet av ett Planetarium vid Naturum i centrala Gäddede. av Pernilla Hermansson Det är dumt att gränsen finns egentligen. Vi har 17 mil till Strömsund men bara 6 mil till Nordli. Samtidigt har det hänt mycket på senare år, att åka över gränsen har blivit mer vanligt. Jag tror att ett ökat samarbete på bred front är enda möjligheten om vi ska kunna utveckla landsbygden. Han tror det är viktigt att få med ungdomarna i den processen, så att de lockas att bo kvar. Och att frigöra bostäder, för det finns en vilja till inflyttning. Själv har han aldrig ens funderat över att lämna Jorm och Frostviken. Nä, jag trivs jättebra. En dag som denna, när solen skiner från en klarblå himmel är det vackraste platsen på jorden. n Omkring 100-talet besökare trotsade det dåliga vädret för att närvara vid invigningen av Observatoriet Frostviken den 3 oktober. Den dagen blev äntligen observatoriegruppens dröm till verklighet efter flera års hårt arbete. Och passande nog blåste framtidsvindarna oerhört starka på toppen av Brännklumpen. Det här är en högtidsdag för oss som jobbat med det här, det har varit en fantastisk resa. Att vi har lyckats med det här tror jag kan skapa framtidstro i hela området, sa projektledaren Olle Pålsson. Två av dem som vandrade upp till toppen för att vara med på invigningen var Berit Eriksson från Sundsvall och Margit Strandberg från Västerås. Båda har stuga i området. Den här satsningen är jättebra. Kul för ungdomarna, jag tror många tycker det är intressant med rymden, sa Margit strax innan det var dags för landshövdingen Britt Bohlin att klippa bandet och officiellt inviga Sveriges högst belägna observatorium. Nu när ett av Europas mest förnämsta teleskop tronar högt uppe på berget tar arbetet med nästa satsning ny fart. Olle Pålsson berättar om planerna på ett Planetarium i anslutning till Naturum i centrala Gäddede. Ett radioteleskop ska också sättas upp vid anläggningen på Brännklumpen. Radioteleskop är mycket viktiga instrument inom astronomin. De detekterar elektromagnetisk strålning, som har mycket längre våglängd än det synliga ljuset och som absorberas relativt lite av jordatmosfären och stoftmolnen ute i rymden. Det gör att radioteleskop till Margit Strandberg, från Västerås, och väninnan Berit Eriksson från Sundsvall, hade vandrat hela vägen upp längs slalombacken för att vara med på invigningen. Landshövdingen Britt Bohlin fick åka bandvagn upp till toppen av Brännklumpen för att klippa det blågula bandet och officiellt inviga Observatoriet Frostviken den 3 oktober. På kvällen bjöds det på middag på hotellet. exempel lämpar sig ypperligt för att kartlägga och undersöka områden i rymden som är helt dolda för vanliga teleskop. Får vi till en riktigt bra anläggning som håller hög klass tror jag vi har möjlighet att locka hit forskare från hela världen. Rymdgymnasiet i Kiruna har redan anmält intresse att komma hit det här året och nästa år kommer Astronomiska föreningen i norra Sverige att lägga sitt årsmöte här, säger Olle Pålsson och fortsätter: Nu gäller det för oss att ligga på, och framför allt vara duktiga på att marknadsföra oss, säger Olle Pålsson som tror att Planetariumet kan stå klart nästa år om finansieringen löser sig. Sedan flera år tillbaka samarbetar observatoriegruppen med Umeå Universitet och nu hoppas Pålsson kunna utöka det samarbetet. Redan nu står det klart att vi kommer att få ta över utställningar som visats i Umeå. De skulle vi kunna sätta upp i Planetariumet, säger han. Han menar att satsningarna är mycket viktiga för Frostviken. Observatoriet sätter Frostviken på kartan och nu ska vi göra det bästa vi kan för att fortsätta utveckla bygden, säger han. n Gränsnytt nr 4/09 5

6 NYHETER Etableringslyst i Lierne og Røyrvik n En helt fersk oversikt viser at Lierne ligger på 4. plass blant landets 440 kommuner når det gjelder nyetableringer i forhold til folketallet. Røyrvik ligger på 8. plass. Med 11 etableringer i Lierne hittil i år gir dette en etableringstakt på 7,52 bedriftsetableringer pr innbyggere. Røyrvik hadde 3 etableringer eller 6,01 pr innbyggere. Vi må langt ned på listen for å finne Oslo med 5,33 etableringer pr innbyggere. Det spirer og gror i grenseregionen! Turismseminarie stärker företagare i Frostviken n Den 19 november bjuder Strömsund Turism in företagarna i Frostviken till en föreläsning på Naturum i Gäddede. Temat blir Vill du ha flera gäster?. Bland andra kommer Ronney Wickzell från Mediegruppen att prata om hur företagen kan använda media som ett verktyg i sin marknadsföring. Marianne Taraldsson från JHT, Jämtland Härjedalen Turism, kommer också och ska ge en lägesrapport om Turism 2020 och Gastur-projektet. Vi hade samma upplägg på seminariet i Strömsund för en tid sedan och det blev uppskattat. Avståndet mellan Frostviken och Strömsund kändes dock lite långt för en del företagare i Frostviken så nu vill vi erbjuda detta på hemmaplan. Här finns många spännande frågor att mötas kring, säger turistchefen Anna Gillgren. Seminariet börjar klockan och anmälan görs senast dagen innan till Strömsunds Turistbyrå, Håkki och Karin Kvam. Valsjöbyn bjuder in till filmfestival...opplev en pirrende allehelgensaften i en deilig biografstol trollbundet til et lærret som viser begge filmene etter Stieg Larssons bøker Män som hatar kvinnor og Flickan som lekte med elden. Dette er kun èn av de mange opplevelser som Filmfestivalen i Valsjöbyn vil garantere for! text Marléne Solberg foto Aina Bye Valsjöbyn har en filmhistorie som ingen annen bygd i Regionsprosjektet kan måle seg opp mot. Hollywoodstjernen Ann Margret kommer opprinnelig derfra. Filmen Varg ble spilt inn der med stjernen Peter Stormare i hovedrollen. Valsjöbyn har til og med sin egen bio, Varglyan. De har også en ildsjel som lenge har drømt å få satt i gang en slik Filmfestival, nemlig Lotta Storm. Uten henne og Byalaget i Valsjöbyn ville det ikke blitt noen Festival siste helgen i oktober, 14-åringarna i Frostviken och Nordli kommer att få uppleva två unika workshops med välkände Tomas Håkki Eriksson. av Ann-Louise Rönestål Ek Peter Stormare och lokala förmågan Robin Lundberg ur filmen Varg. derfor hjelper vi i Kulturgruppen fra Midt-Skandinavisk Regionprosjekt til hvis Lotta har bruk for det. Filmer fra hver enkelt kommune i Regionsprosjektet kommer att bli vist; En animasjonsfilm fra Martine Grande, Nordli. Fra Røyrvik vil det bli vist episoder fra serien Da damerne Dro (kanskje noen episoder som ennå ikke er blitt vist...). Valsjöbyn har jo selvfølgelig Varg og håper på å få vist noen av Ann Margret sine Hollywoodfilmer. Fra Strømsund håper vi å kunne få tak i Barnen från Blåfjell. Det är resultatet av ett samarbete mellan Jämtlands läns konstkonsulent Karin Kvam och Mitt-Skandinaviska Regionprojektet. Den första workshopen går av stapeln 1 2 december på Frostviksskolan i Gäddede. Sedan blir det ett tvådagarspass i Nordli i februari. Det vil også bli en times konsert med selvskrevne sanger fra Anki Høgsnes, sammen med Ellinor Bergli og Barbro Inderdal, et nydelig trekløver fra Lierne. Filmfestivalen vil også vise Public Enemies, Beck, det vil bli foredrag om film, barnefilm, dramathriller, dramakomedie, norsk dokumentar om to trøndere som reiser fra Kapp(i Norge) til Kapp(i Sør- Afrika) uten penger. Peter Stormare kunne desverre ikke komme, men det gjør forhåpentligvis du. Velkommen! n Håkki håller workshops Klass 8 i Frostviksskolan och klass 9 i Stortangens skola kommer att delta. Läraren Stina Sandström på Frostviksskolan ser mycket fram emot satsningen: Det här känns bra, Tomas Eriksson är en mycket etablerad konstnär och pedagog, säger hon. 6 Gränsnytt nr 4/09

7 NYHETER Månadens Førjulsmartna i Lierne med Rudolf i tet Årets førjulsmartna er den 10 ende i rekken. Det blir åpning av martnan den 20 november v/ martnageneral John Olav Vestgård på Galleri Lierne. ENKÄT Vad är din bästa idé för att locka inflyttare? av Jorunn Margrete Granheim Daglig leder Carina Bergli presenterer utstillerne; Martha Åslund fra Idegården Kycklingvattnet, og Turid Unni Vikan fra Høylandet. Det blir også underholdning med Aina Totsås og Kyrre Slind med tema julestemning. Kl går det fakkeltog med Rudolf i tet, fra Galleriet og til Li-Vert`n hvor det blir martnaskafe. Lørdag (21/11) startes det hele opp på Lierne samfunnshus. Totalt 50 salgsutstillere har meldt sin ankomst pluss at det også er 50 medlemmer/produsenter som stiller ut på Galleriet. Tomas Eriksson kommer att arbeta för att stärka identiteten hos gränsfjällens unga och tillsammans med dem utforska hur de kan vara med och påverka sin framtid i hembygden. Tomas, som själv kommer från den lilla västernorrländska orten Ljungaverk blev känd för några år Rudolf och martnasgeneral John Olav Vestgård är redo för årets Førjulsmartna! Martnan foregår på fire forskjellige arenaer. Foruten Lierne samfunnshus, er det på Galleri Lierne, Stortangen skole, Sørli Bygg og Sørgården. Mellom de ulike stedene vil det gå martnasbusser kontinuerlig fra Galleriet til Sørgården. Som vanlig blir det middagsservering, kaffe og kaker på flere steder. I løpet av lørdagen blir det 2 boklanseringer. Kirsten J. Gartland presenterer sin bok Isbrott på Galleri Lierne. Bokmanuset er en dokumentarroman basert på ei sann historie om ei husmannsjente fra Midt-Norge, og en arbeider/rallar fra Småland i Sverige, og om deres samliv fra slutten av 1800-tallet til Kjartan Trana og Steinar Johansen presenterer sin bok Blåfjella- Skjækerfjella og Lierne Nasjonalparker, Blå fjell og gylne drømmer på Lierne Nasjonalparksenter. Nyskaping av året er pokerauksjon, noe som blir verdt å få med seg. Førjulsmartan i Lierne har liksom blitt starten på jula, og martnasgeneralen og arrangøren Lierne Fritid ønsker alle hjertelig velkommen. Fullstendig program finner du på n för ungdomar i Gränsfjällen sedan då han skapade figuren Håkki en hårdkokt lantiskille med hockeyfrilla, häng på jeansen och träskor. Alla fördomar om grabbar på landet samlade i en kropp! Håkki är ett konstnärligt experiment som väckt intresse för frågor om självkänsla och identitet i glesbygd. Sedan dess har Tomas arbetat mycket på skolor med ungdomar i både Sverige och Norge, bland annat för den nationella storsatsningen den kulturelle skolesekken. Jag längtar, vi ska ha spännande dagar tillsammans! hälsar Tomas. Se mer av hans härliga karaktär Håkki på webbplatsen n Marianne Winther, Gäddede: Jag önskar mig inflyttning för jag behöver nya låntagare hit till biblioteket i Gäddede, där jag jobbar. Många av mina låntagare har flyttat. Lediga lägenheter finns, en del hus är till salu men jag tror det handlar om att folk är rädda för att flytta hit. De oroar sig för om det ska finnas jobb i framtiden. Därför tror jag att arbetstillfällen är viktigast för att få inflyttning. Till exempel borde Gelab nu börja söka efter nya, lokalt förankrade delägare som kan ta över när de nuvarande delägarna går i pension om några år. Det kan vara ett sätt att behålla Gelab i Gäddede. Rolf Ole Opsal, Lierne: Å gjøre Grenselivet til en attraksjon, der du får fram alle fordelene med å bo i et billig land og jobbe i et dyrt land, det bør stå en artikkel i Dine Penger hver uke, folk er så bevisste på hva de får for pengene sine. Her oppe får du i tillegg dobbelt opp av kultur, språk, historie, etc. Du kan HEJA på svensk hockey og norsk langpetter-renn. Og det som er forbudt i Norge er obligatorisk i Sverige! Gränsnytt nr 4/09 7

8 TEMA BOENDE Hur får vi ungdomarna att stanna kvar på landsbygden? Hur lockar vi nya inflyttare? Och vad ska göras åt boendeproblematiken? I det här numret av Gränsnytt tittar vi närmare på dessa frågor. Vi har bland annat besökt Dalarna som hittat ett eget framgångsrecept. Vi möter också Kristin Østnor som flyttat från Sørli men kan tänka sig att återvända. Dalarna har hittat sitt Hur ska man få ungdomarna att stanna kvar i bygden? Ring upp dem och säg att de är värdefulla! Så gör man i Jämtlands grannlän Dalarna. Det funkar. av Ann-Louise Rönestål Ek foto Lars-Ingvar Eriksson Projektledaren Helene Persson Grafman. Region Dalarna är ett kommunalförbund med Dalarnas 15 kommuner och landstinget som medlemmar. Deras huvudfråga är samordning av det regionala utvecklingsarbetet. Ett utvecklingsarbete som hittat nya spännande vägar. Under en intensiv kväll i september ringde politiker och andra makthavare i Dalarna upp hundratals ungdomar i länet och berättade för dem att de är en tillgång. Ingen ska bli stämplad som loser för att man älskar sin bygd och vill bo kvar, vårt budskap till de unga är att de är viktiga, säger Helene Persson Grafman bestämt. Hon är projekledare för Flytta till Dalarna. Uppringarkampanjen är den tredje sedan projektet startade 2005, tidigare har man ringt människor som flyttat från länet och storstadsbor med Dala-drömmar. Helene Persson Grafman tycker det är viktigt att nå fram till de ungdomar som fortfarande bor kvar i Dalarna: Gång på gång möts dessa ungdomar av attityden att kompisarna som lämnar hembygden och flyttar till storstaden är försigkomna och att de som stannar kvar är passiva och problematiska. Vårt budskap till de unga är att de är viktiga. Hon fortsätter: Våra politiker brukar tro att de unga kommer tillbaka när de varit ute i världen och sett sig om, men det är ytterst få som verkligen gör det. Visst vill en del ungdomar till större städer, men inte alla. Många trivs på landet och de som gör det ska inte skämmas! Det är en viktig signal att sända ut. Malung-Sälens kommunalråd Kurt Podgorski och landstingspolitikern livet till ungdomar i länet och ber dem bo kvar. Helene Persson Grafman flyttade själv från Stockholm för att hon sökte efter ett lugnare liv med familjen: Man ska inte underskatta människors längtan efter det goda livet. Helene berättar att Region Dalarna jobbat hårt för att vidga människors bild av Dalarna. Jag tror att det är vårt arbete med att visa möjligheterna till kreativitet, företagande och att det faktiskt finns arbete i Dalarna som gjort att många vågat ta steget. Längtan att flytta hit bottnar i boendet, men vi har också kunnat visa möjligheterna till inkomst och arbete i kombination med bra boende, säger hon På många sätt liknar Dalarna grannen Jämtland det är glesbefolkat, har många äldre men också fantastisk, vild natur med sjöar, fjäll och stora skogar. Efter år av befolkningsmässig kräftgång håller det nu på att vända. Dalarnas befolkning växer, mycket tack vare Region Dalarnas förtjänst. Projektet Flytta till Dalarna har jobbat på bred front i samarbete med näringsliv och politik, arbetsförmedling och fastighetsmäklare. Kampanjen har en mycket personlig prägel den som anmäler intresse för att flytta till Dalarna blir uppringd och inlagd i ett dataregister hushåll är anmälda där just nu. Det finns personal som kan matcha önskemål om boende, jobb, skolor. När rätt tillfälle dyker upp kontaktas personen och de olika möjligheterna presenteras. När vi gjorde en utvärdering av vårt arbete såg vi att 313 av de hushåll vi haft kontakt med valt att flytta hit, berättar Helene. De uppskattar den praktiska hjälpen, men många poängterar att det viktigaste var att någon sparkade igång tankeprocessen. 8 Gränsnytt nr 4/09

9 TEMA BOENDE framgångsrecept Jeg har mitt hjerte i Sørli Oppveksten legger grunnlaget for livet. Det å ha en trygg og god oppvekst er med på å styrke og forberede en på de utfordringene og oppgavene man møter senere i livet. av Kristin Østnor Birgitta Sacredeus ringer för glatta Nu inväntar personalen på Region Dalarna med spänning resultatet i en stor, europeisk tävling om de bästa och mest innovativa utvecklingsprojekten. Under temat New forms of partnership working finns fem projekt i final. Flytta till Dalarna är det enda svenska bidraget. Finalen avgörs 4 6 november. Under tiden förbereder Helene en ny projektansökan den här gången med internationellt fokus. Lyckas vi locka Stockholmare att förverkliga drömmen om den röda stugan så nog kan vi locka hit européer också, skrattar Helene. n Jeg er 21 år, og har vokst opp i Sørli, i Lierne Kommune. Oppveksten min, og de minnene jeg sitter igjen med fra de årene jeg bodde hjemme, har vært med på og gjort meg til den jeg er i dag. Jeg hadde et trygt og godt miljø rundt meg, med mennesker som brydde seg om meg. Sørli har også en fantastisk natur, og jeg lærte meg tidlig å bruke de mulighetene jeg hadde med den. Det å kunne sette pris på det man har, og bruke det, tror jeg er viktig. Det man har hjemme i Sørli, både naturen og menneskene rundt seg, er unikt. Som sekstenåring må man flytte ut av bygda, for å gå på videregående skole. Dette gjaldt også meg, og jeg flyttet da til Namsos for å gå idrettsfag på Olav Duun. Under oppveksten min hadde jeg alltid muligheten til å drive med det jeg hadde lyst til, både når det gjaldt idrett og andre aktiviteter. Derfor visste jeg at det var idretten som Kristin Østnor gillar friluftsliv. tiltrakk meg mest, og at det var det jeg ville gå videre med etter ungdomsskolen. Etter videregående reiste jeg og en venninne til Australia i noen måneder, for å oppleve noe annet og få sett litt mer av verden. Og uansett hva og hvor jeg er, vet jeg at jeg alltid har noe og noen å komme tilbake til i Sørli. Den tryggheten man har hjemme, vil alltid være der. Det har gitt meg styrke og mot til å utforske andre steder. Når man selv har hatt en så god barndom, og man vet at den gir et så godt grunnlag for livet videre, blir det til at man gjerne vil flytte tilbake en gang. Jeg går nå første året på politihøgskolen i Bodø, og har satt meg noen tanker om det å flytte tilbake til Sørli. Ut fra det yrket jeg nå har valgt, tror jeg ikke jeg flytter tilbake til Sørli etter endt utdanning. Hadde det vært målet mitt, hadde jeg nok kanskje valgt utdanning ut fra det. Det er altså yrkesvalget mitt som holder meg igjen fra å flytte hjem. Den oppveksten jeg har hatt hjemme, og alle de gode minnene jeg har fra Sørli, gjør at tanken på at mine barn skal få det slik, er der. Men uansett hvor i verden jeg en gang bosetter meg, har jeg alltid mulighet til å gi dem de samme inntrykkene av Sørli som jeg har. Jeg ser heller ikke bort fra at jeg en gang i fremtiden kanskje flytter tilbake til Sørli. Sørli vil alltid være hjem for meg. n Gränsnytt nr 4/09 9

10 TEMA BOENDE Per-Olof Melin i Jorm vill skapa ett marknadsföringsbolag för att locka inflyttare till regionen. Förslag från Jorm: Starta ett bolag som marknadsför regionen Svårigheten att få tag på boende i Frostviken har engagerat Per-Olof Melin i snart 30 år. Han är själv inflyttad och kämpar nu för att locka fler att bosätta sig i området. För att nå målet är hans vision att skapa ett marknadsföringsbolag för hela regionen. av Pernilla Hermansson Per-Olof Melin, eller Pexo som han kallas, är ytterst engagerad i landsbygdsfrågor. Han är själv inflyttad stockholmare sedan 30 år tillbaka och driver lanthandeln i Jorm. Där slinker byborna in och ofta uppstår diskussioner. För tillfället är många oroade över den hotande skolnedläggningen. Försvinner skolan försvinner också många potentiella inflyttare, befarar Pexo. Skolan är själva grundbulten för unga familjers val av bosättning. Försvinner skolan så försvinner också unga människors vilja att bo kvar och naturligtvis till inflyttning. Hur ska vi då bära oss åt för att utveckla vår glesbygd när samhället satsar stora pengar på landsbygdsutveckling men river grundläggande och livsnödvändig infrastruktur, frågar han sig. Ett annat problem som hindrar inflyttning är svårigheten att få tag på bostäder. Många av husen köps upp av de som söker fritidsboende. Något som berikar bygden, men samtidigt förhindrar en åretruntboende familj att flytta in. I Jorm löste en privatperson den problematiken. När ett passande hus för en barnfamilj blev ledigt köpte han upp det. Nu är det sålt till en barnfamilj. Dyker det upp ett passande hus igen ska vi försöka göra på samma sätt, säger Pexo. Han har ytterligare en lösning på boendeproblematiken. För det första vill han göra en inventering av bostadsbeståndet. Liknande arbete pågår i Lierne kommun. Vi får helt enkelt ta en dialog med ägarna. Kanske är någon eller några villiga att släppa sina stora hus och byta till ett mindre, menar Pexo. Nästa steg handlar om att matcha objekten mot rätt människor. Det långsiktiga målet är att skapa ett marknadsföringsbolag för hela regionen. Det dyker hela tiden upp människor som visar intresse för att flytta hit. Vi måste skapa möjligheter för dem. För att lyckas tror jag vi på ett bättre sätt måste samordna utvecklingen av landsbygden och ta ett helhetsgrepp. Så länge periferin tillåts blomstra blomstrar även centrum, säger Per-Olof Melin. n Stora delar av Europa är överbefolkat här har vi gott om plats. Gränsnytt träffade en belgisk familj i Sverige och en svensk familj i Belgien. Vad har de för erfarenheter? av Ann-Louise Rönestål Ek Två familjer Är det bra så?, frågar Elsie Cotthem i kassan på ICA i Föllinge. Kunden Olav Nilsen från Knutbränna nickar förnöjt. Elsie och hennes sambo Gino Maes flyttade för fem år sedan från Belgien till Åkersjön i Hotagen, ett beslut de inte ångrar: Första gången vi körde vägen förbi Lillholmsjö kände vi att DET HÄR är vad vi söker! Vi har hunnit med att driva butiken i Åkersjön i tre år, nu är det ett hundspannsföretag med tio hundar som gäller. Vi älskar Jämtland! säger Elsie och fortsätter: Jag tror att det är naturen som är viktigast, och så lugnet. Det är så skönt här. Människorna utstrålar också den där harmonin. Om jämtarna flyttade till Belgien skulle de dö efter en månad av stress! Elsie stormtrivs på jobbet, tycker att det är viktigt att få vara social och behålla svenskkänslan som hon kallar det. Det är mest belgiska turister som besöker parets slädhundsföretag, och fler lär det bli. I september visades ett långt TV-reportage med Elsie och Gino i Belgiens motsvarighet till Packat och Klart : Vlandeeren Vakantieland. När gästerna från Belgien, Holland och Tyskland kommer till oss blir de mållösa de har aldrig sett sådan skönhet, säger Elsie. Hon hoppas att jämtarna och norrmännen ska slippa hemmablindheten, att de ska inse vad de har att erbjuda människor. Själv hittade hon och Gino till Åkersjön tack vare ett tips från Anneli Åman på turistbyrån i Krokom. I Belgien bor det drygt 10 miljoner människor på en yta som Jämtland. Jag vet att många vill uppleva ett lugnare liv. Det får man här! n 10 Gränsnytt nr 4/09

11 TEMA BOENDE som tagit steget En regnig oktoberkväll tar familjen Jacobsson- Bergwall emot Gränsnytt i sitt hem i Soignies, en ort några mil söder om Bryssel. De är från Jämtland och när vi sitter runt middagsbordet känns det precis som om vi vore hemma. Småprat på jamska och skratt. I våras blev pappa Håkan erbjuden ett toppjobb som samverkansofficer i militärstrategiska frågor mellan EU och Nato. Ett gyllene tillfälle att få uppleva några år i EU-landet Belgien, tänkte familjen och flyttade dit i somras. Att det blev just Soignies beror på att den stora NATO-basen SHA- PE finns där (SHAPE = Supreme Headquarters Allied Powers Europe.) Barnen Ella-Katrin, 14 och Alexander, 10 går i en internationell skola med elever. Mamma Inger som är lärare undervisar ibland i svenska på skolan. Trots att barnens skola är stor är deras klasser är små och består av norrmän, så barnen svorskar för fullt! Det är lite kul, man flyttar till Belgien och lär sig snakke norsk, säger Ella-Katrin med ett leende. Det familjen insett sedan de flyttade är hur litet, platt, tätbefolkat och bullrigt det är i Belgien och hur luftigt, fräscht och tyst det är hemma i Jämtland. Vart än man åker i Belgien ligger det hela tiden som ett bakgrundsbrus här, säger Håkan. Jämtland och Norge är unikt med vidderna, jag är säker på att många belgare skulle vilja flytta dit om de bara får reda på att det finns! Man måste bli mycket mer offensiv i sin marknadsföring hemma visa på de unika kvalitéerna. Dessutom är husen mycket billiga med belgiska mått mätt. Men å andra sidan är det kul att prova att bo i ett så litet land mitt i Europa, säger Inger. Vi har lika långt till Paris som Östersundarna har till Sundsvall! n Boligfinansiering i grenseregionen n Det synes å være bred enighet om at det er netto underskudd på arbeidskraft i grenseregionen sett under ett. Innflytting av arbeidskraft vil derfor være nødvendig for å sikre samfunnsutviklingen og for å opprettholde og videreutvikle næringslivet og offentlig tjenesteproduksjon. Og for å dekke innflytternes etterspørsel etter boliger, er det behov for fornying av eksisterende boligmasse og nybygging. Midt-Skandinavisk Regionprosjekt vil møte disse utfordringene på to måter. Vi har innledet dialog med sentrale svenske og norske myndigheter med sikte på å finne finansieringsløsninger som stimulerer boligbyggingen. Sentralt i arbeidet står etablering av en forsøksordning med nedskrivingslån etter mønster fra nedskrivningsordningen for studielån i Nord-Troms og Finnmark. Vi drøfter også mulighetene for momsfritak/momsrefusjon på boliger. I dialogen med svenske myndigheter har vi skissert en ordning med toppfinansiering i bank med statlig garanti i og med at de private bankene har vist liten vilje til å finansiere boliger i grenseregionen. Vi vil starte en kartlegging av tilgjengelige boliger og småbruk og etablere en formidling hvor interesserte boligsøkere kan henvende seg. I den forbindelse er vi interessert i å komme i kontakt med personer som har boliger og småbruk som kan selges, rehabiliteres eller leies ut. LÄS MER PÅ WEBBEN För dyrt att bygga nytt? Flytta ett timmerhus. Gränsnytt berättar hur. Anna Rönnqvist i Näringslivsgruppen har varit på boendekonferens i Stockholm. Läs hennes rapport om framtidens boende. Gränsnytt nr 4/09 11

12 Inez Wiberg och Susanne Hansson jobbar bland annat med att lotsa inflyttare till Strömsunds kommun. Nu hoppas de få igenom en ny projektidé. Så ska nya inflyttare Strömsund tar nytt grepp för att lyckas Tyskland, Holland och Danmark. Det är länderna som Strömsund vill rikta in sig på för att locka inflyttare till kommunen. I december väntas svar på om nya projektet Livet på landet får bidragspengar från EU. av Pernilla Hermansson Strömsunds kommun har varit en avfolkningsbygd sedan 1950-talet och andelen kvinnor mellan 20 och 39 år är bara 7,5 procent. Trots allt färre invånare är det svårt att hitta boende på landsbygden. De här tre knäckfrågorna vill nu kommunen arbeta aktivt för att lösa genom projektet Livet på landet. Projektet riktar sig mot Holland, Tyskland och Danmark. Där finns många människor som söker större ytor och orörd natur, säger Inez Wiberg som skrivit projektansökan tillsammans med Susanne Hansson. Strömsunds kommun var bland de första i Sverige att etablera en inflyttarservice för nio år sedan och båda två har erfarenhet från det arbetet. De har kontakt med omkring 100 familjer per år som visar intresse för en flytt till kommunen. Projektet är en satsning i samma anda. Vi hoppas kunna locka unga egenföretagare, allra helst kvinnor. Om vi kan marknadsföra fastigheter i attraktiva lägen på landsbygden kan vi kanske få hit de med intresse för ekologisk odling och småskalig livsmedelsproduktion eller människor med ortsoberoende företag. Fler företag skapar ett mer varierat näringsliv, bättre kompetens och större utbud i kommunen, säger Susanne Hansson. Ett bra kontaktnät ska byggas upp och bostadsmäklare ska finnas på plats i Tyskland, Holland och Danmark för att marknadsföra lediga fastigheter. Enligt en undersökning kan så många som holländare tänka sig att flytta till Sverige. På hemmaplan ska projektet tillsammans med byaföreningarna inventera de gårdar som står tomma. I kommunen finns omkring 300 oskiftade dödsbon som skulle kunna säljas eller hyras ut. Svårigheten att hitta boende är en mycket viktig fråga i det här projektet, säger Inez Wiberg. Livet på landet satsar även på emigrantresor för att intresserade familjer ska få möjlighet att komma till Sverige på prov under några veckor. De ges tid att till exempel träffa arbetsgivare, titta på skolor och boende, säger Susanne Hansson. Både hon och Inez Wiberg är ense om att det är viktigt att våga tänka stort och ha en långsiktig vision för att locka fler människor till kommun en. Vi behöver en genomgripande och radikal strategi för att lyckas. Kan vi jobba med befolkningen och medvetandegöra betydelsen av ett gott bemötande kan vi vinna konkurrensen om inflyttarna, säger de. Fotnot: I december får Strömsunds kommun reda på om projektet får finansieringen som krävs. Om det blir ett ja startar projektet 1 januari 2010 och löper över tre år. n 12 Gränsnytt nr 3/09

13 Så här jobbar kommunerna Lierne Lierne kommune har ingen innflytter-pakker, slik et par kommuner i Nord Trøndelag har prøvd ut. Vi har imidlertid gode oppvekstvilkår, og kan tilby plass i fleksible barnehager uten ventetid. Vi har bygd om og utbedret Sørli skole for flere millioner kroner de siste årene, og planlegger en ny skole på Stortangen (Nordli) som alternativ til en større utbedring som der er nødvendig. Det byggs flerbrukshall/idrettshall i Nordli som er ferdig sommeren Vi har ledige tomter i eksisterende boligfelt både på Jule, Mebygda, Sandvika og Tunnsjø, og tilbyr der gratis tomter. Vi har det siste året godkjent to reguleringsplaner for nye boligfelt i og ved Mebygda i Sørli, der det i det ene feltet lett skal kunne omreguleres fra bolig til fritidsbolig, for å gjøre feltet mere attraktivt. Lierne jobber med å få oversikt over alle ledige hus i kommunen, slik at vi bedre kan yte service til de som ønsker å flytte til kommunen. Vi jobber med merkevarebygging gjennom å kvalitetssikre Lierne-navnet. Vi inviterer hytteeiere i Lierne til årlige treff, for å utvikle kontakten med disse, som gode ambassadører, også med å nå mulige innflyttere. I løpet av 1 2 år, så skal vi bli betydelig bedre på å markedsføre oss ovenfor potensielle innflyttere. HIT KAN DU VÄNDA DIG: Telefon: Växeln Hemsida: Mejl: postmottak@lierne.kommune.no TEMA BOENDE Strömsund Strömsunds kommun erbjuder hjälp genom Nybyggarkontorets Inflyttarservice. De hjälper till med: att hitta bostad barnomsorg söka arbete samt kontakter med kommunens föreningsliv Midscand projekt mot Holland. Kommunen är med i projektet tillsammans med Härjedalen. Syftet är att marknadsföra dessa kommuner i Holland för att locka mer arbetskraft. Ungefär två personer i veckan hör av sig till Strömsunds kommun och visar intresse. HIT KAN DU VÄNDA DIG: Telefon: / Hemsida: Mejl: susanne.hansson@ stromsund.se och inez.wiberg@stromsund.se lockas till regionen Krokom Kommunen har en Inflyttarservice som håller kontakt med intresserade som vill flytta till kommunen och de som är nyinflyttade. Förutom personliga besök på Inflyttarservice i kommunhuset, fås kontakt med intressenter/inflyttare via telefon och via anmälningsformulär på hemsidan. Alla intressenter får turistbroschyr, foldern Krokom idag, fickfakta, info om bostäder och företag, karta och eventuell folder från verksamhet som de är intresserade av. Byalagen är viktiga i kontakten med intressenter och även för att ge nyinflyttade ett trevligt mottagande i byarna. Røyrvik Røyrvik kommune prøver å lokke innflyttere ved å tilby gode arbeidsvilkår, et godt arbeidsmiljø og ikke minst en fantastisk og storslått natur. Innenfor enkelte yrker hvor det er problemer med rekruttering, bl.a innenfor sykepleieryrket er det iverksatt stimuleringstiltak for rekruttering av arbeidskraft. Følgende stimuleringstiltak er vedtatt for Røyrvik kommune: 1. Alle nytilsatte godskrives 4 års ekstra ansiennitet 2. Nedbetaling av studiegjeld med kr ,- pr. år i 3 år. Kravet er at vedkommende må ha vært bosatt og ha jobbet i kommunen i 2 år før nedbetalingen starter. 3. Stipendordingen for sykepleierstudenter fra kommunen videreføres slik den er i dag, med et stipend på kr ,- med en bindingstid på 2 år. Alla nyinflyttade inbjuds till en träff på turistbyrån där de får möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter till kommunen. Under 2009 har kommunen haft kontakt med ca 25 personer via formulär/hemsidan ca 30 via e-post ca 8 via personliga besök ca 15 via telefon Sedan november 2008 har 148 personer flyttat till Krokoms kommun. HIT KAN DU VÄNDA DIG: Telefon: Hemsida: Mejl: inflyttarservice@krokom.se Røyrvik kommune ønsker å satse på unge og nyutdannede arbeidstakere. I de siste årene har vi rekruttert unge medarbeidere innen flere lederstillinger, vi har rekruttert nyutdannede sykepleiere og unge og nyutdannede innenfor skole og barnehagen. I tillegg jobbes det aktivt med å tilby de som allerede jobber i kommunen størst mulig stillinger. Dette gjøres blandt annet ved å tilby fagutdanning til assistenter. Tv-serien Da Damene Dro har satt et godt bilde på hvordan Røyrvik kommune er som bosted. HIT KAN DU VÄNDA DIG: Telefon: Växeln Hemsida: Mejl: postmottak@royrvik.kommune.no Gränsnytt nr 4/09 13

14 TEMA BOENDE Liten Lathund Viktiga saker att tänka på Hur fungerar jakt- och fiskerätten vid köp av fastighet? Vad gäller om jag ska bygga ut fritidshuset? Varför har vissa fastigheter gratis el? Gränsnytt reder ut några av begreppen. Fiskerätt i Sverige. Fiskerätten ägs ofta gemensamt av ett antal fastigheter. Vilka fastigheter som har fiskerätt hör ihop med gårdens historia. Vid försäljning av en fastighet med fiskerätt följer fiskerätten med. Möjligheten att bilda nya fastigheter med fiskerätt är begränsad. Bygger du nytt hus får du ingen fiskerätt, om du inte bygger på en fastighet som redan har fiskerätt. Fiskekort kan köpas för nästan alla vatten från Fiskevårdsområdena eller länsstyrelsen. Fiskeretten i Norge. Fiskeretten henger i utgangspunktet ihop med eiendomsretten, og ligger til grunneier. På de fleste områder har grunneiere gått sammen og dannet grunneierlag som selger felles fiskekort over større område både i Lierne og Røyrvik. Disse fiskekortene gjelder stort sett bare for sportsfiske, mens garnfiske krever egen avtale med grunneier/ grunneierlag. På statsallmenning er det fjellstyrene som administrerer fiskeretten, men både Sørli fjellstyre og Nordli fjellstyre har valgt å inngå i Sørlikortet/Nordlikortet. Garnfiske på statsallmenning er i utgangspunktet forbeholdt de som bor i bygda, men i enkelte vatn er det åpnet for garnfiske også for utenbygdsboende og utlendinger. Jakträtt i Sverige. Jakträtten ingår alltid i marken du äger, hur liten den än är. Det är upp t ill varje jaktvårdsområde att bestämma exakt hur många hektar du måste äga för att få jaga i just det området. Jakträtt i Norge. På norsk side ingår jaktretten alltid i eiendommen som du eier, uansett hvor liten den er. Mange grunneiere har gått sammen om å etablere grunneierlag som selger felles jaktkort, og for å kunne jakte elg over større, sammenhengende områder. På statsallmenning er det fjellstyrene som forvalter jaktretten. I Lierne får innbyggere i bygda kjøpe småviltjaktkort fritt, mens utenbygdsboende kan få tildelt jakt etter søknad og trekking Storviltjakta fordeles også etter søknad og trekking. Personer bosatt utefor Norge har ikke anledning til å jakte på statsallmenning, men kan kjøpe jaktkort på kjøpe jaktkort på private grunneierlag. MER INFORMATION: no/all/nl html Lagfart. Lagfarten är den officiella registreringen av en fastighet. Att ansöka om lagfart kostar 1,5 procent av köpeskillingen. Ansöks hos Lantmäteriet. Bygglov. Krävs för att få bygga på en tomt eller göra en utbyggnad på befintligt hus eller när verksamheten ändras (exempelvis från bostad till frisersalong). Bygglov krävs nästan alltid inom detaljplanerat område. Särskilda bestämmelser finns för en- och tvåbostadshus. Hur mycket du får lov att bygga utan bygglov är olika från kommun till kommun. För affärsmässiga verksamheter både inom och utom detaljplanerat område krävs alltid bygglov. Underlaget för bygglovet finns att hämta på kommunernas hemsidor. OBS! Olika regler kan gälla i olika kommuner. Ta alltid kontakt med just din kommun! Detaljplan. Reglerar hur marken ska användas, hur husen ska se ut och var vägar ska dras. Oftast är det tätorterna som har en detaljplan. Utanför detaljplanen kan det finnas andra regler för hur du får bygga. Vilka beror på vilken kommun du bor i. I Strömsund gäller: Du får utan bygglov bygga till 30 kvadrat, eller max 50 procent av befintligt hus. Bygganmälan krävs om det gäller inre åtgärder som till exempel installering av eldstäder eller ventilationsanordningar. Du får utan bygglov bygga ett komplementhus i anslutning till bostadshuset på max 60 kvadrat. Detta hus får inte vara större än huvudbyggnaden. Bygganmälan krävs om det gäller inre åtgärder. Har du en jord- eller skogsfastighet och får din huvudsakliga inkomst därifrån får du utan bygglov uppföra exempelvis nya ekonomibyggnader eller annat. Det gäller även om du bedriver fiskeriverksamhet eller rennäring. OBS! Ta alltid kontakt med din kommun för att ta reda på vad som gäller. Bygganmälan. Ska lämnas in senast 3 veckor före byggstart. Tillsammans med din bygganmälan ska även lämnas (beroende på typ av byggnation), teknisk beskrivning, planritningar, uppgifter om kvalitetsansvarig, arbetsmiljöombud och arbetsmiljöplan. Vid till exempel nybyggnation av bostadshus krävs även byggfelsförsäkring, färdigställandeskydd, energibalansberäkning m m. Byggregler i Norge. Kjøp av tomt er en privat sak og avtales mellom partene dersom dette er en tomt som fra før er fradelt eller ligger i et område som er regulert til boligformål. Gjelder saken fradeling må det søkes til kommunen. Ta kontakt med kommunen for å få skjema for fradeling av tomt. Det forligger egne søknader for dette. Det er grunneier OBS! Den här sammanställningen är en enkel översikt. Ta alltid kontakt med din kommun om du har fler funderingar. Källa: Bodil Haukø,Nils Vidar Bratlandsmo, Eva Regin, Elin Novén, Karl Johan Ribbing som må søke om fradeling. Søknadsskjema for bygging foreligger på kommunen. Reglene varier fra sak til sak alt ettersom hvilke bygg som skal bygges. Detaljplaner finns. Vedrørende byggetillatelse er dette avhengig av byggeprosjektets type og omfang. MER INFORMATION Videre informasjon om bygging kan fås ved henvendelse i kommunen eller ved å gå inn på Strandskydd. Innebär att du inte får bygga närmare än 100 meter från stranden utan att söka dispens hos kommunens miljö och byggavdelning. Liknande regler i Norge. Frikraft. Vissa fastigheter har så kallad frikraft från något elbolag. Det betyder att en förmånlig kraftleverans är knuten till fastigheten och säkerställd i tillståndsdomar från Vattendomstolen. Dessa rättigheter grundar sig på att fastigheten fått avstå fallrättigheter eller blivit indämd och därmed delvis översvämmad i samband med vattenregleringen. Elen är antingen gratis eller till förmånligt pris och gäller så länge kraftstationen är igång. I Stora Blåsjön har 94 fastigheter frikraft genom Fortum. 14 Gränsnytt nr 4/09

15 Fisken i Røyrvik er utrolig god Vinteren har så smått begynt å komme til Røyrvik i det jeg treffer Snorre Johansen. Han er kontaktperson, andelseier og styreleder i Fjellfesk SA. Han og de andre andelseierne deler på oppgaven med å ta i mot og foredle fisken som kommer inn. av Michael Terning Det er snart tid for rakfisksesong, noe som vises i det jeg kommer inn i lokalene. Det er ikke vanskelig å se at arbeidet er godt i gang, for i ene delen av rommet står beholdere med det som skal bli rakfisk, og i den andre enden ser jeg fersk fisk som venter på å bli bearbeidet. Fjellfesk SA har omtrent 40 kvm til disposisjon, og disse kvadratmeterne går med til å huse frysere med fisk, foredlingslokale og lagringsplass. Fjellfesk SA er nystartet i 2009 og er bygd opp rundt en samvirkemodell med et styre som står for driften. Alle andelseiere har en lik eiendel i firmaet. Personlig spiser jeg ikke rakfisk (enda), men jeg forstått det slik at smaken varierer fra plass til plass. Jeg er derfor nysgjerrig på hva som gjør Fjellfesk sin rakfisk så spesiell. Det er råvarene og oppskriften. Fisken i Røyrvik er utrolig god og når man blander den med en 100 år gammel rakfiskoppskrift kan det ikke bli annet enn bra. Oppskriften har Fjellfesk fått tilgang til gjennom Leif Rørvik, som også er andelseier i firmaet. I generasjoner har familien hans laget rakfisk ut i fra denne oppskriften. Det er ikke her, langt inne i Nord- Trøndelag fylke, man forventer å finne et fiskemottak. Det har lenge vært snakk om å starte opp en slik type virksomhet i Månadens FÖRETAG Røyrvik kommune på grunn av at det ikke har foreligget en god løsning på å bli kvitt fisk i nærområdet, sier Snorre Johansen. Næringskonsulenten i Røyrvik tok tak i problemstillingen og kom i kontakt med interessenter i Røyrvik kommune. Dette resulterte i studieturer hvor man innhentet inspirasjon og lærdom til oppstart i Røyrvik. Vannene i Røyrvik kommune har mange grunneiere, noe som gjør at det ville ha vært kostbart for en enkeltperson å starte opp med en slik drift. Derfor gikk grunneierne sammen og dannet et samvirke, hvor alle kunne kjøpe seg inn i. Hva skal Fjellfesk jobbe med? De skal fange, produktutvikle, markedsføre, kvalitetssikre og selge stedegen fisk. Markedet for nisjeprodukter, og ikke minst kortreist mat er økende, og det ser man på interessen for fisken vår, kan Snorre fortelle. Det har vært tilfeller hvor enkelte reiser ens ærend fra Namsos til Røyrvik for å spise ørret på gjestegården. Det forteller litt om kvaliteten på fisken her i Røyrvik. Kjernevirksomheten er å ta i mot, foredle fisken og selge den til høyest mulig pris. Fisken som kommer til mottaket skal være slaktet og man sjekker fiskens kvalitet. Så vaskes fisken før den vakumpakkes og fryses. Etter at foredlingen er ferdig Fjellfesk SA er nystartet i De skal fange, produktutvikle, markedsføre, kvalitetssikre og selge stedegen fisk. sendes varene til Åkervik i Namsos, som så langt er eneste utsalgssted for rakfisk fra Fjellfesk SA. Markedet som Fjellfesk SA retter seg inn mot er i første omgang rakfisk. Når produksjonen blir større ser man ikke bort i fra at man også kommer til å rette seg inn mot restaurantbransjen, men så langt har vi ikke kommet enda, forteller Snorre. Fjellfesk SA er tross alt nyopprettet, men har klare mål for hvordan firmaet skal utvikles videre. Første mål er å få ut så mye rakfisk at alle kan få tilgang til det. Hvorfor valgte dere å satse i Røyrvik? Vi som driver Fjellfesk SA er bosatt i Røyrvik kommune og har et ønske om å utnytte de ressursene som Røyrvik har å tilby. Det er over 200 kvm med fiskevann som kan gi en årlig produksjon på nesten kg, kan Snorre fortelle. For å kunne hente ut fisken brukes i dag 6-meters garn og vanlige fritidsbåter. Målet er å få tak i større båt som gjør det mulig å hente større kvanta pr. tur. Tilgangen til råvarene er avgjørende for at Fjellfisk SA skal kunne drive. Derfor undersøkes det også muligheter for å hente eller motta råvarer fra Sverige, men her møter vi nok problematikken med toll og lignende, sier Snorre. Visjonen til Fjellfesk SA er å øke interessen for utnyttelse av all villfisk som finnes i Røyrvik, og Midt- Skandinavia. For den som er innom Røyrvik er det mulighet til å dra innom Fjellfesk SA for å kjøpe fersk fisk eller rakfisk. Hvis ikke blir Åkervik i Namsos eneste utsalgssted i Norge. n Gränsnytt nr 4/09 15

16 NYHETER Medvetna VAL Redan när Camilla Bengtsson kom till lokalen första gången visste hon att den var rätt för hennes affärsverksamhet. Camilla vågade och vann Camilla Bengtsson är en te-älskande svenska med stor passion för heminredning. För ett år sedan uppfyllde hon sin dröm om att starta eget. Att flytta till Norge och satsa på det här är det bästa jag har gjort, konstaterar hon. av Pernilla Hermansson Det doftar choklad, jordgubb och lite vanilj i Camilla Bengtssons butik Camillas Hjem & Hobby i centrala Nordli. I de vita hyllorna trängs tepåsar av olika sorter med smaksatt kaffe och choklad. Längs ena väggen löper en lång hylla med ljusstakar och massiva skålar i mörkbrunt trä. Designen är enkel, lite vintage, lite gammalt och lite nytt. Det personliga är viktigt för 25-åriga Camilla. Inredningen och sakerna som finns här avspeglar mig. Jag skulle aldrig sälja något som jag inte gillar, säger hon och rör om i te-koppen. Visste du förresten att man ska ha råsocker i teet? Det framhäver smaken och känns inte bara sött som vitt socker kan göra, tipsar hon. Camilla är svensk, uppvuxen i Gäddede men har en norsk mamma. Kärleken förde henne till Kvelia där hon nu bor tillsammans med sambon. Att flytta tillbaka till Sverige känns inte aktuellt, hon vill stanna kvar i Norge. Flytten är det bästa jag har gjort, absolut. Människor här ser till att själva skapa möjligheter för att bo på landsbygden. De är kreativa och hittar lösningar, säger hon. Det är vad Camilla själv också har gjort. Efter att ha arbetat några år på ICA-affären ville hon utvecklas och ha nya utmaningar. Då blev plötsligt en affärslokal i samma hus ledig och Camilla fick anledning att börja fundera över framtiden. När jag kom in här första gången var det vinröda plattor på väggarna och en hemsk mörkbrun panel till. Men jag såg direkt hur fint det skulle kunna bli om jag fick göra om det efter min smak. Nu är det ljusa väggar. Det tillåter mig att leka mer med färg och form i inredningen, säger hon. Nu har butiken precis firat ettårsjubileum och Camilla börjar hitta sin nisch när det gäller varor och sortiment. Specialiteten är smaksatt te på lösvikt, något som är relativt svårt att få tag på i Norge. Kaffe i olika smaker och naturgodis är också en favorit. Samt inredningsprylar och möbler av olika slag. Jag försöker plocka ut guldkornen förklarar hon. Te och kaffe säljer jag både direkt i butiken och via internet, men bara i Norge till att börja med. Eftersom jag tar mycket varor från Sverige finns en chans för mig att konkurrera med de större företagen, säger Camilla. Jag försöker anpassa utbudet efter vad kunderna vill ha, säger Camilla. Hon försöker vara lyhörd och anpassa sortimentet efter vad kunderna efterfrågar. Därför står det en behållare med olika sorters sytråd i ett av hörnen: Jag vill att vi ska bygga upp butiken tillsammans. Vi ska hjälpa varandra. Det tar tid att skapa en stabil kundkrets därför är det viktigt att kunna uppfylla så många behov som möjligt. n 16 Gränsnytt nr 4/09

17 Succé för Nameus NYHETER Den 9 oktober arrangerade ungdoms- och kulturgruppen inom Mitt- Skandinaviska Regionprojektet en rockkonsert tillsammans med Frostvikens församling. Läs deras berättelse om den fantastiska kvällen. av Patrik Winther/Marlène Solberg foto Bengt-Olof Lydén Utanför muren till Frostvikens kyrka står två stora brinnande vedtunnor för att ge värme och ljus till den kommande hårdrockspubliken, den mörka och kalla höstkvällen ger automatiskt den lite kusliga känslan man kan få vid en kyrka. Redan klockan 18 kommer de första rockgästerna och ställer sig frusna och lite spända vid eldtunnorna. Från kyrkan kan man höra ett mullrande basljud som känns genom väggarna och hörs ända ut på byn. Det är bandet som gör sitt sista soundcheck innan konserten drar igång på allvar. Folk börjar strömma in i kyrkan och när de planerade bussarna från Röyrvik och Föllinge kommer fram är kyrkan redan halvfull. När folket äntligen kommit in i kyrkan och det bara är minuter kvar tills konserten börjar, vilar ett mystiskt lugn över besökarna. Mystiken och det traditionella i kyrkan gör att ingen busvissling, klappning eller hejarop hörs som brukligt vid varje rockkonsert. Det varade dock inte länge, för när prästen önskat Nameus välkommen och bandet närmar sig scenen kan inte publiken hålla sig längre. När bandet drar sina första toner förvandlas kyrkorummet till en konserthall fylld av liv och välljudande hårdrocksriff. Över en timme rockar de norska gästerna och levererar egenskrivna låtar och covers i högklass. Det märks att de redan fått fans för när de kör egna låtar är det flera som kan texterna utantill. Nameus tyckte att detta var i särklass den mest intima och mystiska spelning de levererat. De var mer än villiga att göra flera Norska rockbandet Nameus var mycket nöjda med spelningen. Vi har aldrig spelat på ett så intimt ställe, sa de efter konserten. Jesus blev nog lite ledsen nu när det var rockmusik i kyrkan. Kvällens bästa citat rockkonserter i kyrkor runt om. Vi har aldrig spelat med sån känsla, sa trummisen. Efter konserten samlades de flesta utanför kyrkan vid de brinnande vedtunnorna där facklor tändes för att sedan gå till Saga i ett Rock-fackeltåg. Fackeltåget fick symbolisera den samhörighet och det framtida samarbete vi arbetar för i Gränsfjällen. När fackeltåget nådde Saga väntade pizzabuffé som serverades av Frostvikens PRO till den hungriga Rockpubliken. Närmare 150 pizzor gick åt. Nameus var även på plats, åt pizza och fick sedan dela ut både autografer och kramar. Efter pizzan fick även ungdomarna tid att lära känna varandra innan bussarna så småningom återvände hemåt. Vi som arrangerade konserten är helnöjda med upplägget. Det kom mer folk än vi hade förväntat oss och Nameus levererade hårdrock Linus Persson Det var lite hög musik men det var bra låtar. Fackeltåget var häftigt men lite farligt. Häftigt att få sitta med bandet under pizzabuffèn. Jag fick deras autografer! Samuel Albertsson Det var en riktigt bra konsert och det är så kul att det händer något roligt för oss unga! Blir det fler gånger kommer jag att gå. Adam Nilsson Nameus har en grym gitarrist! Konserten var annorlunda men väldigt häftig. Jag ger konserten 5 stjärnor av 5 möjliga, trots att det var lite högt! i toppklass. Nästa år hoppas vi att någon annan församling i regionen är villig att genomföra ett liknande arrangemang. Det är viktigt för ungdomarna att ha något att se fram emot på hösten och det är ett steg i rätt riktning för att få ett större samarbete i Gränsfjällen. n Gränsnytt nr 4/09 17

18 ANNONSER Ankarede Konsert med Julmarknad Lördagen 28 november kl Njut av Ankarede i vinterskrud! Ni kan köpa ostar, rökt kött, hembakat och hantverk. Ankarede café serverar julgröt och goda stutar, kaffe och julkrus. Ni kan även äta och fika på fler ställen på marknadsplatsen. Julkonserter med Nordman i Ankarede kapell. Tid: och Biljettpriser: Vuxna 220kr (entré 20 kr ingår i priset) Barn 4 12 år 120Kr (entré 20 kr och paket från Tomten ingår) Biljetter kan ni köpa på följande ställen fr.o.m. 2 november: Bilisten i Gäddede Fjällslingan (Ebbis) ICA Blåsjfjäll Tipsa Gränsnytt! Lierne 21. november 2009 Kvalitetsmartna innenfor husflid, håndverk, bruksunst og tradisjonsmat. Vem vill du läsa om i tidningen? Hör av dig till oss och berätta! Skicka ditt nyhetstips till: pernilla.hermansson@ stromsund.se från Mitt-Skandina t nr 2/09 Så tycker Ann-Marie i Orsa sid Gränsnytt En tidning från Mer information: Lierne fritid, post@liernefritid.no telefon Mitt-Skandinaviskt Gränsnytt nr 4/09 En tidning från Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Charmtrollet Julius, ett mamma och ett Anna halvt år, på gården, Klingbjer. Vi trivs säger Magnus. flyttade hit för i Norra Skärvången vi hade där han en dröm bor med om att ha något eget pappa Magnus och och arbeta hemma sid 15 Julius tri Regionp Frostviken nr1 för Woolpower vs i Skärv n Kan framtidstro byggas på smarriga lefser? Ja, så är det i Sørli där månadens företag ligger. Företaget Lierne Bakeri har ett 100-tal anställda och planer utöka verksamheten. finns på att sid 12 har tagit n Ingrid Nilsson sitt jobb för att tjänstledigt från I sommar starta café i Gäddede. 50 besökare har hon haft i snitt Lilla Stallet. per dag på Café många fina kom Jag har fått som tycker mentarer från människor att byn har fått det är oerhört roligt hon. ett café igen, säger sid 8 nr2.indd 1 Viktig satsning på ungdomar sid 9 Vår förhoppning 1 är att den ungdomarna här kvällen ger vil ta initiativ for å få utredet Foto: Pernilla n Förra året prisades företa get Woolpower för sitt hög klassiga varumärkesarbete. Företaget har insett hur viktigt rätt bilder är för att skapa en framgångsrik reklamkampanj. Därför var det självklart att årets bilder skulle foto graferas i Frostviken. Fotografen blev hänförd över Frostviken, säger mark nadschefen Sara Wänseth. sid 3 mulighet en for et i gränsfjällen möjligheten att träffas och ha roligt. sid sid 15 Det är härligt slikt senter i vår region att få bo så här sid 9 n I Gränsnytts serie Månadens Nabo träffar vi Arnold från Gäddede och Margit från Lierne Båda driver företag och trivs i sina bygder. Förra året öppnade Arnold butiken Westbergs. Glädjen att få erbjuda kunderna ett varierat sortiment Spillere fra tre av klubbene i Grenseliret. Amund Sundvik, Sørli, Hans Olav Bruce, Nordli og är det bästa, säger han. Mathias Rolandsson, Frostviken. I kretsserien spiller alle tre for Lierne fotball. Foto: Karl Audun Fagerli sid 10 n Skärvågens Mejeri säljer sina produkter till 500 butik er. Senaste lanseringen är ett pulveriserat messmör. Det saknas varken företag samhet eller idéer i Hotagen, säger delägaren Tor Norrman. sid 12 eller Norge och n Bor du i Sverige vet grannland men vill jobba i ditt kan som gäller? Då inte vilka regler Grensetjänsten. du vända dig till kontoret i Värmland Gränsnytt har besökt sid 4 hur de jobbar. för att ta reda på Så tycker Bente i Lierne. sid 6 n Ketil Reitan är en av Norges förare och främsta slädhundsmannen bakom 2010 års häftigaste ling: Arctic Barents Race. En 3000 kilometer tävslädhundslopp från Murmansk långt checkpoints till Røros i både Gäddede med och Det är ett jättebra tillfälle Nordli. visa upp sig, menar Reitan. för området att sid 10 Framtidsanda i Skärvången Grensetjänsten till din tjänst nr 1/09 Hermansson ången Unik tävling sätter området i fokus Ingrid vågar satsa i Gäddede rosjektet Gränsnytt 8 Gränsnytt Månadens Marléne vill ha dina förslag! NABO nr 3/09 Bakverk ger framtidstro Gränsnytt nr3.indd 18 Regionprojekt Gränsliret förenar både liten och stor n Grenseliret har blitt en stor suksess hvor svenske og norske barn og ung dommer spiller fotball sammen. For 22 år siden startet det som etter hvert er blitt Grenseliret i fot ball, der klubbene Sørli, Nordli, Vi kompletterar varandra bra Røyrvik og Frostviken møter med tre lag hver fire lørdager hvert år på hver enkelt klubbs hjemmebane. I gjennomsnitt 160 unger fra 8 til 16 år deltar med stort engasjement. Sam arbeidet mellom de fire klubbene har välkomna! Har du några frågor eller om du vill boka marknadsplats ring: Helena Maiorana /Lotta Falk Anna Rönnqvist /12 kl Gränsnyt t viskt Regionprojek Varmt Julmarknad i Skärvången! Titta också på nya hemsidan: En tidning delar Tomten r till ppa ut julkla! barnen medført stor aktivitetsøkning, og det plass for alle interesserte. Nå er vi igang igjen og første run de i år spilles i Sørli lørdag 30. mai. Läs intervjun med projektledarna, sid 6 sid 9 Kom och besök oss i en mysig stämningsfull miljö. Här kan du smaka, prova och uppleva olika alster och idéer! Lokala förmågor underhåller ca 13,00 och i serveringen kan du köpa kaffe/te/saft och juldoppa! Varmt välkomna önskar Skärvångens Byalag!!

19 Evenemangs- GUIDEN För mer information om evenemangen, kontakta turistbyråerna: Krokom Strömsund Lierne Røyrvik n Café & Loppis Gula skolan i Stora Blåsjön. Lördag 31 oktober kl Hembakat fikabröd, tårtor med mera. n Filmfestival, Valsjöbyn. 31 oktober 1 november i Varglyan. Se mer info i annons på sid 18! n Bingo, Sørli sammfunnshus. 1 november kl n Pysselkväll på Häggblommans lägergård, Häggsjövik, 6 november kl Tillverka dina egna julkort. Samla gärna och ta med egna vackra julmotiv, exempelvis från tidningar, reklam och bokmärken. Kursledare: Erna Danielsson, Häggsjövik. Begränsat antal platser. För anmälan och mer information: Marita Arnsäter eller n Distriktsmästerkap i bordtennis. 7 8 november, allaktivitetshallen i Föllinge. Arrangör: Föllinge IK. Det första idrottsevenemanget i vår nybyggda hall. Ett 20-tal bordtennisbord kommer att användas från morgon till kväll av länets bordtennisspelare av hundratals ungdomar och äldre. Serveringen är öppen hela helgen. n Bingo, Tunnsjø sammfunnshus. 18 november kl n Pysselkväll på Häggblommans Lägergård, Häggsjövik, 20 november kl Vi binder en julkrans att hänga på dörren. Ta med eget ris, till exempel lingon, ene eller gran och annat som kan vara fint att dekorera med. Stomme, tråd och band köps på plats. Kursledare: Kristina Stenmark, Rörvattnet. Begränsat antal platser. För anmälan och mer information: Marita Arnsäter eller n Mountain Moose i Stora Blåsjön. Älgfarm, butik och café har extraöppet. Lördag och söndag november kl Butiken fylld med nya varor. n Mountain Moose i Stora Blåsjön. Älgfarm, butik och café har extraöppet. Lördag och söndag november kl Butiken fylld med nya varor. n Konsert och marknad, Ankarede, Stora Blåsjön. 28 november kl Se annons på föregående sida. n Pysselkväll med försmak av julen, Häggblommans Lägergård, Häggsjövik, 4 december kl Kom och gör ditt eget marsipangodis en fin julpresent. Dessutom tar du med dig din egen favoritkaka tillsammans med receptet. Vi pratar om jultraditioner genom tiderna och avnjuter ett riktigt gammaldags kruskalas. Kursledare: Tipsa oss! Tipsa Gränsnytt och få med ditt evenemang i vår guide! Mejla till: pernilla.hermansson@ stromsund.se Marita Arnsäter. Begränsat antal platser. För anmälan och mer information: Marita Arnsäter eller n Mountain Moose i Stora Blåsjön. Älgfarm, butik och café har extraöppet. Lördag och söndag 5 6 december kl Butiken fylld med nya varor. n Bingo, Kveli sammfunnshus. 6 december kl n Bingo, Tunnsjø sammfunnshus. 9 december kl Med reservation för ev ändringar. Regionen kan bli nytt pilotområde Kommunalråden i Strömsunds och Krokoms kommuner vill att området inom det Mitt-Skandinaviska Regionprojektet ska bli ett pilotområde för utveckling och tillväxt. Karin Stierna, c, och Maria Söderberg, c, har nu skickat ett brev till regeringen i denna fråga. Vi är övertygade om att Mitt- Skandinaviskt Regionprojekt har förutsättningar att bli mycket framgångsrikt och ett exempel för positiv utveckling och tillväxt i en glesbefolkad gränsbygd. För att undanröja gränshindren och ge den svenska delen av projektområdet (Frostviken och Hotagen) lika goda utvecklingsförutsättningar som den norska delen (Lierne och Røyrvik) anhåller vi Stierna och Söderberg. härmed med denna skrivelse om regeringens medverkan när det gäller bostadsfrågan, sänkta arbetsgivaravgifter och utbyggnad av IT-strukturen. Genom att ge regionprojektet möjligheter att pröva dessa åtgärder kommer också lokala, regionala och centrala myndigheter att få erfarenheter av vilka verktyg som bäst kan bidra till en utveckling av distrikten. Ett pilotområde som kan få stor positiv betydelse för att ge alla delar av landet förutsättningar att leva och utvecklas, skriver de i brevet. n Banker i glesbygd het politisk fråga n Den politiska temperaturen kring lokala banker har höjts rejält under hösten. Både centerpartiet och vänsterpartiet har lyft frågan som är strategiskt viktig för landsbygden i Gränsfjällen. Centerns jämtländske riksdagsledamot Per Åsling säger att dialog förs med Sparbankernas Riksförbund och Swedbanks ledning om behovet av lokala provinsbanker. Vänsterpartiet värnar också om ökad bankkonkurrens. De lägger förslag i sitt budgetalternativ om startande av nya, lokala sparbanker och begär att regeringen ska ge uppstartslån. De föreslår också att det i Sverige ska bli tilllåtet med egenkapitalbevis enligt norsk modell. Näringslivsgruppen bjuder in till träff n Hur vänder man en negativ trend och skapar ett företagsklimat som lockar inflyttare till byarna? Det kommer Richard Uski från Trångsviksbolaget att berätta om när näringslivsgruppen inom det Mitt-Skandinaviska Regionprojektet bjuder in till en gemensam träff för alla företagare den 2 november. Mötet hålls på Saga i Gäddede och börjar klockan På träffen kommer deltagarna att få vara med och påverka vad projektet ska arbeta med under dessa tre år. Vad tycker man är viktiga frågor att ta upp och i vilken ordning ska vi prioritera arbetet? Bland företagare/entreprenörer har vi enorma resurser. Det finns nytänkande och vilja att utveckla vår region och det måste vi ta vara på. För att föra utvecklingen framåt tror vi att samarbete och utbyte av erfarenheter är en väg att gå och om man träffas är det lättare att inleda ett samarbete, säger Anna Rönnqvist som leder näringslivsgruppen. Anmälan görs till Anna Rönnqvist tfn +46 (0) Gränsnytt nr 4/09 19

20 Gränsnytt Mittskandinaviskt Regionprojekt Box Strömsund B Porto betalt Midt-Skandinavisk Regionprosjekt Lierne Kommune 7882 NORDLI Månadens bild: Kulturdag i Sandvika Vill du se din bild här? Skicka in ditt bidrag till oss på Gränsnytt! Mejla bild och bildtext till: pernilla.hermansson@ stromsund.se Kulturdag i Lierne. 37 barn samlet seg i Sandvika barnehage for å ha en kulturdag fylt med uteaktiviteter. I løpet av et barnehageår arrangeres det tre kulturdager, en på høsten, en på vinteren og en på våren. Barnehagene i Sørli Tunnsjø og Sandvika rullerer på å arrangere disse felles dagene, som er en del av Den Kulturelle Skolesekken (lokalt kalt Fjellsekken). Dette er dager basert på å bli kjent med hverandre, få nye venner fra de andre barnehagene og bli kjent med barnehagenes inne- og uteområde. Det er mye lek og moro, samtidig som barna får mulighet til å oppleve naturen, miljøet rundt omkring og bli kjent i kommunen. 5-åringene skulle være nede ved stranda. Her skulle de som hadde lyst, prøve å ta fisk av fiskegarna, sløye, grille fisk og smake. Totalt ble fangsten på 24 fine fisker. Det var tent bål, og satt opp presenning mellom noen trær, slik at den ble som et tak. Barna var godt kledd, og smilet var på plass selv om det regnet. Oppe ved den øverste gapahuken, som blir kalt Hansjordet var de andre barna. Aktivitetene barna kunne holde på med var bl.a. spikking og saging med tilsyn, klatre i trær og husking på vennskapshuska. n Du har just läst en tidning från: Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Lierne kommune Krokoms kommun Røyrviks kommune Strömsunds kommun NORD-TRØNDELAG Sør Trøndelag Nord Trøndelag FYLKESKOMMUNE Fylkeskommune Fylkeskommune Europeiska Unionen