TSEA28 Datorteknik Y (och U)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TSEA28 Datorteknik Y (och U)"

Transkript

1 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Dagens föreläsning Byggblocken i en processor Hur de fungerar Grundläggande intern arkitektur Vidareutveckling av vad som visats tidigare Styrning med mikrokod Skapa styrsekvenser med minne och register

2 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Praktiska kommentarer Laborationsanmälan startar Måndag 27/3 kl 12.30! Laboration 4: MIA h precis som tidigare Simuleringslabbar => kan köras hemifrån Redovisa på labbtillfälle OBS: Vanliga ISY-labbsalar => annat hemkonto än i MUX-labbet Laboration 5: Bussar och ache Mätlabbar => Måste genomföras i labbet Förberedelser viktiga! h som tidigare, mätningar bör vara klara efter de första 2 h! TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Praktiska kommentarer, forts. Laboration 4, att testa hemifrån Använd thinlinc alternativt X11. Se även Nytt för i år: 1 lektion före lab4 (som förra året) 1 lektion före lab5 (nytt) Material till laboration 5 fortfarande under justering Grundidé fortfarande samma Detaljer kan komma skilja sig mot gammalt material på hemsidan

3 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Praktiska kommentarer, forts. Tutor-system fortfarande uppsatta på 3 platser i MUX2 Tillgängliga om ingen annan kurs använder labbet just då Pågående aktivieter: D:arnas Datorkonstruktionsprojekt Redovisning av kvarvarande labbar under ett tillfälle i vecka 22 eller 23 Inkluderar lab 1-3 Skickar ut mail innan TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Abstraktionshierarki Datorns uppbyggnad och funktion kan beskrivas på olika nivåer Lägre abstraktionsnivå => färre personer involverade i design I denna kurs fokuserar vi på mikroarkitektur upp till lågnivåspråk Applikationer Högnivåspråk Lågnivåspråk Mikroprogrammering Mikroarkitektur Kretsar Komponenter

4 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Abstraktionshierarki, forts. Lågnivåspråk kräver kunskap om datorns uppbyggnad T ex assemblerspråk specifikt för olika klasser av datorer ARM skiljer sig från M68000 Mikroprogrammering kräver kunskap om datorn interna struktur T ex hur olika register i processorn är ihopkopplade Finns inte i alla datorer (och oftast inte tillgängligt) Applikationer Högnivåspråk Lågnivåspråk Mikroprogrammering Mikroarkitektur Kretsar Komponenter TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Motivering Prestanda på en dator (operationer per sekund) bestäms av Hur ofta en ny instruktion kan startas Hur snabbt minnet kan läsas Vilka typer av instruktioner som finns Ska under denna del av kursen titta närmare på hur prestanda kan påverkas Kräver kunskap om hur instruktioner implementeras i datorn Maskinkod är en abstraktion Flera olika strukturer kan implementera samma maskinkod med olika prestanda (80386 vs i7 vs Ryzen)

5 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist En närmare titt på datorn Varje enskild maskinkodsinstruktion (assemblerinstruktion) motsvarar oftast en sekvens av delsteg Hämta instruktion från minnet Avkoda instruktion Hämta argument från minne eller register Beräkna resultat Exempel: move.l #$11,$1234 Läs instruktionen från minnet Skriv $11 I minnescell $1234 Skriv resultat till minne eller register Dessa delsteg bestäms av den interna uppbyggnaden av processorn, instruktionsuppsättning, vägar att skicka data, etc. TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Dator vs processor etc. Dator Komplett system med minnen och I/O (input/output) Processor (PU entral Processing Unit) Beräkningsenheten i datorn. Allt utom minnen och I/O Mikroprocessor Speciell version av processor där allt sitter på ett chip Dator I/O Mikrokontroller Enklare processor med vissa delar av I/O och eventuellt minne på ett chip SO Processor System on hip: Komplett dator med minne och I/Oenheter. Oftast högre prestanda

6 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Datorns byggstenar minne Funktionsblock Beräkna eller lagra data T ex minne, Kommunikation In P SP Ut Koppla ihop register, minnen mm Bussar U Kontroll (U) Bestäm vilket data skickas vart Avkodning, styrsignaler Kommer utgå från boken (Figur 7.1) Finns även bilder på bokens hemsida! D Z TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Mer om byggblock: Multiplexer A S1 S0 0 För Y borde detta vara en repetition av digitalteknik B D Y Multiplexer Välj att skicka ut värde på Y från en av ingångarna Numrering motsvarar binära talet på styringång (S) Funktion beskriven med sanningstabell S1 S0 Y A B D Insignal och motsvarande utsignal Komplett tabell (med bara 0 och 1 som insignalvärden) ger 64 kombinationer Funktion tidsmässigt A B D S0 Ändring på ingång ger (nästan) direkt påverkan på utgång Gäller både ingång A-D och S1 S0 S1 Y Y A B D t

7 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Aritmetisk logisk enhet () Beräkna alla funktioner, välj sedan rätt med mux Funktion väljs med : B -> A -> A B+1 -> A +1 -> A B-1 -> A -1 -> A B+ -> A -B -> A Beräkning uppdaterar flaggvärden (ofta kallad R) B V NZ V: overflow vid 2-komplementberäkning : ssiffra N: Negativt resultat (kopia av MSB) Z: Resultat = 0 Alla utgångar påverkas direkt av ändring på ingång A Inget minne TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Buss, tristate-grind Ofta många bitar parallellt, ofta en 2-potens T ex 8 bitars databuss, 16 bitars addressbuss Flera sändare (Sx) kopplas till flera mottagare (Mx) Måste välja vem som får sända Om flera försöker samtidigt förstörs sändningen Jfr med att prata i mun på varandra Sköts elektriskt med en s k tristategrind Skickar ut 0, 1 eller Z Z ut betyder urkopplad sändare En eller flera mottagare kan ta emot Utpekade mottagare sparar värde som sändes S1 S2 S3 A E1 E2 E3 E E 0 1 Y Y M0 M1 M2 M3 Z, urkopplad A

8 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist D Q Laddar nytt värde varje gång klockan (LK) går från 0 till 1 (positiv flank) Om ingen flank behålls gamla värdet Ibland finns även E (lock Enable) Ladda registret bara om E = 1 D LK D 51 Q lk E lk 22 Q t TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist pekar ut vilken minnescell som ska läsas/ändras innehåller värde till eller från minnescell Två olika funktioner Läs: = 1, Kopiera värde i minnescell som address pekar på till Q Skriv: = 1, minnescell som address pekar på sätts till värde på Q Om varken skrivning eller läsning kopplas Q ifrån (värde Z) Ofta är den långsammare än processorn Adress Q 10 Z Z Skriv 10 till adress 21, läs address 42 (innehåller värde 51) skriv värde 31 till address 42 läs address 21 (10 pga skrivning tidigare) läs address 42 (31 pga skrivning tidigare) t

9 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Enkel processorarkitektur En av många möjliga arkitekturer Figur 7.1 i boken Enkel processor med få generella register, Generella dataregister Övriga register inte direkt tillgängliga P Programräknare (peka på nästa instruktion) R Statusflaggor (kopierar V,,N,Z från ) Instruktioner kan arbeta register-till-register och register-till-minne MBR P MBR E MBR, P V N Z E P,B Bus B Bus R E, E, TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Enkel processorarkitektur, forts. för att hålla address och data till/från minne Memory address register MBR Memory buffer register Ladda från minne om =1 Ladda från buss A om =0 håller reda på aktuell instruktion som utförs Inklusive adressargument drivs bara av Bus B och kan drivas av olika register (en i taget) Bara en källa per gång för varje bus (via E XX,B ) MBR P MBR E MBR, P E P,B Bus B Bus E, E, V N Z R

10 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist operationer utför beräkning eller kopiering Välj funktion med,, Operation A = B A = A = B A = A = B A = A = B A = B Uppdatera statusregistret R vid varje -beräkning V: aritmetiskt overflow (2-komplementsberäkning) : minnesbit vid operation (positiva heltal) N: negativt resultat Z: resultat noll MBR P MBR E MBR, P V N Z E P,B Bus B Bus R E, E, TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Styrsignaler Styrsignaler definierade i arkitekturen Läs från minne och placera värde i Skriv värde i till minnesaddress lock XXX Spara värde i register XXX (MBR,, P,,, ) Enable E XXX, B Kopiera värde från XXX till buss B (MBR,P,,,) Enable E XXX, Kopiera värde från XXX till buss (MBR,,) Välj funktion i Varje styrsignal ges värde 1 eller 0 i varje steg Antag styrsignal = 0 om den inte anges MBR P MBR E MBR, P E P,B Bus B Bus E, E, V N Z R

11 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Maskininstruktioner Exempel på maskininstruktioner som ska kunna utföras Op-code Op-code Namn Operation LOAD,M [] <- [M] LOAD,M [] <- [M] STORE M, [M] <- [] STORE M, [M] <- [] ADD, [] <- [] + [] SUB, [] <- [] - [] BRA T [P] <- T BEQ T Om [Z] = 1 då [P] <- T Mikroprogrammet beskriver för varje instruktion alla styrsignaler och steg för implementering av instruktionen Hämta instruktion (fetch) M eller T Utför instruktion (beror på vilken instruktion som hämtats) MBR P MBR E MBR, P V N Z E P,B Bus B Bus R E, E, TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Exekvering av instruktion, del 1 Fetch: Läs instruktion från minne till, öka P med 1 Kopiera P till Öka P med 1 (peka på instruktion efter) Läs minne till MBR Kopiera MBR till Motsvarande styrsignaler (en av flera möjliga lösningar, går att använda 3 steg istället...) Steg T0 E P,B = 1, = 0,0,0, T1 E P,B = 1, = 0,1,0, P T2 =1, MBR T3 = 1, = 0,0,0, MBR P MBR E MBR, P V N Z E P,B Bus B Bus R E, E,

12 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Exekvering av instruktion, del 2 Utför instruktion 010 (STORE M,) Kopiera till MBR Kopiera till (får bara med adressdelen av instruktionen) Skriv minne från MBR Motsvarande styrsignaler (en av flera möjliga lösningar) Steg T0 = 1, = 0,0,0, MBR T1 = 1, = 0,0,0, T2 =1 Totalt 7 steg för 1 instruktion MBR P MBR E MBR, P V N Z E P,B Bus B Bus R E, E, TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Ytterligare exempel, del 2 Utför instruktion 010 (SUB,) Skicka ut på -bussen, på B-bussen och spara resultatet på A bussen i Motsvarande styrsignaler Steg T0 = 1, = 1, = 1,1,1, Denna instruktion tar totalt 5 steg 4 i fetch och 1 i execute MBR P MBR E MBR, P E P,B Bus B Bus E, E, V N Z R

13 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Hantering av tid och ordning En sak i taget I varje klockcykel gör varje enhet (bus, etc.) bara en operation (olika för respektive enhet) T ex minnet kan inte först läsa och sedan skriva i samma klockcykel Olika saker händer på olika ställen i datorn samtidigt (parallellt) MBR P MBR E MBR, P E P,B Bus B Bus Allt styrs av klockan Jfr styrdans eller militär marsch Om inte alla tar ett steg vid samma tidpunkt börjar man trampa varandra på tårna Synkron timingmodell Alla enheter får klocksignalen samtidigt klocka V N Z R E, E, TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Alla steg måste styras av kontrolleneheten (U) Kontrollenheten genererar en sekvens av styrsignaler till datorn Måste hålla ordning på i vilket steg den befinner sig Alla styrsignaler ändras vid varje klockflank Olika sekvenser beroende på instruktion och flaggornas värde opcode bitar R bitar U :,, E XXX,B,E XXX,, XXX,,, MBR P MBR E MBR, P V N Z E P,B Bus B Bus R E, E,

14 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Alla steg måste styras av kontrolleneheten (U) Varje opcode har egen instruktionssekvens Fetchdelen gemensam ( innehåller instruktionen efteråt) Efter fetch måste rätt sekvens väljas Använd 3 vänstra bitarna i -registret opcode bitar R bitar Op-code U M eller T :,, E XXX,B,E XXX,, XXX,,, MBR P MBR E MBR, P V N Z E P,B Bus B Bus R E, E, TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Tillståndsmaskin (Finite State Machine) Sekvens av utsignaler genereras med fast frekvens styrd av klocka Utsignal bestäms av aktuellt steg () samt eventuellt av värden på ingǻng opcode bitar R bitar FSM,, E XXX,B,E XXX,, XXX,,, Lösning enligt digitalteknik för aktuellt s med klocka Logiskt nät översätter kombination insignaler och aktuellt till utsignaler och nytt Logiskt nät kan bli väldigt stort och komplext Antal ingångar till nätet Logiskt nät Nästa Behöver designas på nytt om något ska ändras ROM (minne som bara läses) kan användas Stort om många insignaler

15 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Tillståndsmaskin, exempel x=0 ska ge sekvensen y= och x=1 ska ge sekvensen y= Läsbart minne (ROM) istället för logiskt nät Adress till ROM: x plus 3 bitar (=8x+aktuellt ) från ROM:y, nästa (8x+aktuellt) (y, nästa) x Logiskt nät a d d r ROM d a t a Nästa y Nästa TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Alternativ implementation av smaskin Alternativ för att skapa förbestämd sekvens Räknare med minne som översätter till styrsignaler Mycket mindre hårdvara Bygg med register och en +1 operation Logiskt nät Logiskt nät Nästa Återanvänd funktion Måste lägga till styrsignal som startar om sekvens (nollställning) alternativt laddar startsignal beroende på insignal +1 Nästa 0 n :

16 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Generell mikroprogrammeringsstruktur ROM-minnet innehåller mikroprogrammet En address för varje Tre delar i ROM utdata Styrsignaler (en bit för varje styrsignal) Logiskt nät +1 Nästa 0 n : En (eller flera) styrsignaler för val av R bitar En (eller flera) nästa address (mikro) beroende på resultat av opcode + R-bitar Adress RSelect ontrol beräkning (opcode + R) Val av insignal alternativa addresser ROM TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Sekvensexemplet, igen Värde ut är controlsignaler (3, 1 etc.), insignal (x), 1 adress, 1 styrsignal väljer x eller fast hopp (tillbaks till start av sekvens) Varje steg kan gå till nästa adress om x är samma som förra klockcykeln, men byta till den andra sekvensen om x är annorlunda mot förra klockcykeln. Logiskt nät +1 Nästa x

17 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Fördelar med mirkoprogrammerad struktur Enkel att ändra och bygga ut Öka antal adresser i ROM eller öka antal bitar per adress kan ge nya instruktioner Byt aktiv styrsignal genom att ändra enskilda bitar i minnet Eventuellt möjligt patcha processorinstruktioner! Enkel att återanvända Ändra bara minnesinnehåll Effektiv för stora smaskiner beräkning (opcode + R) Val av insignal alternativa addresser ROM TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Begränsningar hos mikroprogrammerad struktur Begränsat antal olika förgreningar från varje Problem med avkodning av opcode? Går att fixa. Begränsat antal samtidiga villkorliga R flaggor testas per klockcykel beror bara på indata från föregående klockcykel Digitalteknik: Mealy reagerar inom samma klockcykel beräkning (opcode + R) Val av insignal alternativa addresser ROM

18 TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist Generell mikroprogrammeringsstruktur, forts. Avvägning mellan storlek på ROM och möjlig funktion Fler möjliga insignalskombinationer/nästa kräver fler alternativa adresser och insignalval => större ROM Få alternativa adresser => avkodning av t ex opcode tar längre tid Kräver sekvens av jämförelser, bit för bit av opcode Effektivare lösning: uppslagstabell för nästa baserat på opcode-bitarna Nästa föreläsning... beräkning (opcode + R) Val av insignal alternativa addresser ROM

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) 26-4-4 :24 TSE28 atorteknik (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist 26-4-4 2 agens föreläsning TSE28 atorteknik (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, IS Byggblocken i en processor Hur de fungerar Grundläggande

Läs mer

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-08-16 Lokal TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2017-01-17 2 Dagens föreläsning Kort repetition Större programmeringsexempel Subrutiner

Läs mer

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner Ext-3 (Ver 203-04-2) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I

Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 Innehåll 1 Inledning 2 2 En enkel dator 2 3 Komponenter 3 3.1 Register............................... 3 3.2 Universalräknare..........................

Läs mer

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1 Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1 Från Wikipedia: Sekvensnät Ett sekvensnäts utgångsvärde beror inte bara på indata, utan även i vilken ordning datan kommer (dess sekvens).

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #14 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad vi har åstadkommit hittills: Med hjälp av kombinatoriska

Läs mer

Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49

Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Datum 2012-05-24 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA49 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik D del 2 Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna 10 sida) Kursansvarig

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

LABORATION. Datorteknik Y

LABORATION. Datorteknik Y LABORATION Datorteknik Y Mikroprogrammering Version 3.3 2012 (AE) 2013 (AE) 2017 (KP) Namn och personnummer Godkänd Uppg. 1-3 1 1 Inledning Syftet med laborationen är att skapa en känsla för vad som händer

Läs mer

Design av digitala kretsar

Design av digitala kretsar Föreläsningsanteckningar Föreläsning 15 - Digitalteknik Design av digitala kretsar Efter att ha studerat fundamentala digitaltekniska områden, ska vi nu studera aspekter som gränsar till andra områden.

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar

Läs mer

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3 Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

F5 Introduktion till digitalteknik

F5 Introduktion till digitalteknik George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv

Läs mer

Tentamen i Digital Design

Tentamen i Digital Design Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ? Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 1400-1800 Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Börje Delistrand tel. +46702986358 Bilaga

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647 Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-08-27 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna

Läs mer

PROGRAMMERING AV MCU LABORATION6. Laborationens syfte

PROGRAMMERING AV MCU LABORATION6. Laborationens syfte PROGRAMMERING AV MCU LABORATION6 Laborationens syfte I denna laboration ska MCUn som konstruerades i laboration 5 programmeras. Instruktionerna som vi har tillgång till är de som implementerades i instruktionsavkodaren

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Tentamen i EIT070 Datorteknik

Tentamen i EIT070 Datorteknik Tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 10 mars 2010, klockan 08:00 13:00 å Victoriastadion 1 och 2. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering

Läs mer

Sekvensnät vippor, register och bussar

Sekvensnät vippor, register och bussar ekvensnät vippor, register och bussar agens föreläsning: Lärobok kap.5 Arbetsbok kap 8,9,10 Ur innehållet: Hur fungerar en -latch? Hur konstrueras JK-, - och T-vippor? er och excitationstabeller egister

Läs mer

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2012-12-17 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 03-05-3 Salar U, KÅRA, U3 Tid -8 Kurskod TSEA Provkod TEN Kursnamn Digitalteknik Institution ISY Antal uppgifter som ingår

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk.

Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk. Program Datorteknik Abstraktionsnivå: Högnivåspråk ERIK LARSSON» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R, R Maskinspråk» t ex 000.0 Exekvering av en instruktion Kontrollenhet () Hämta instruktion på 0000000

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss

Läs mer

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining

Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining Olle Seger 2012, olles@isy.liu.se 21 januari 2013 1 Inledning Denna föreläsning handlar om pipelining, som är den helt dominerande processorarkitekturen i dag. Man

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION

2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION UTKAST 27/9 2010 - Uppbyggnad och funktion 2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION Detta kapitel ägnas åt metoder och principer som används för att bygga upp ett komplett datorsystem bestående av centralenhet, minne

Läs mer

Introduktion till programmering

Introduktion till programmering Introduktion till programmering Vad är programmering? Vad gör en dator? Vad är ett datorprogram? 1 (9) Vad är programmering? För att bestämma en cirkels area måste du: 1. Dividera diametern 5 med 2. 2.

Läs mer

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Tomas Nordström Högskolan i Halmstad Dokumentversion 0.1, 2012-04- 01 Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Informationen till detta kompendium är

Läs mer

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar skall inlämnas.

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 1 Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning Introduktion/motivation Administrativ information Historik Vad är en dator Litet exempel 2 Vem är jag 3 N B-huset 2:a våning

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe

Läs mer

LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN)

LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN) LABORATION DATORTEKNIK D Pipelining Version: 1.4 2016 (OS,OVA,AN) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................

Läs mer

Närliggande allokering Datorteknik

Närliggande allokering Datorteknik Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1

Läs mer

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden

Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och

Läs mer

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd Uppgift 1: a) u= a c a bc ab d b cd b) a b c d u 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 0 1 1 0 0 1 0 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 0 0 1 1 0 1 0 1 1 1 0 0 1

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION

LABORATIONSINSTRUKTION Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION PLC-styrning av ett minimalt parkeringsgarage KURS El- och styrteknik för tekniker ET 1015 INNEHÅLL LAB NR 4 Ver 1.0 1. Inledning 2. Laborationskortet

Läs mer

IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2

IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2 IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2 Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör

Läs mer

Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Datorarkitektur 1. Datapath & Control. December

Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Datorarkitektur 1. Datapath & Control. December Datorarkitektur Datapath & Control December 28 karl.marklund@it.uu.se Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Vi skall nu kolla närmare på hur det går till när en instruktion utförs. Fetch PC = PC+4

Läs mer

D0013E Introduktion till Digitalteknik

D0013E Introduktion till Digitalteknik D0013E Introduktion till Digitalteknik Slides : Per Lindgren EISLAB per.lindgren@ltu.se Ursprungliga slides : Ingo Sander KTH/ICT/ES ingo@kth.se Vem är Per Lindgren? Professor Inbyggda System Från Älvsbyn

Läs mer

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System 1 TSIU05 Digitalteknik LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System Sammanställning september 2013 Läs detta först Läs igenom hela laborationen så du vet vad du skall göra på laborationspasset. Hela

Läs mer

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,

Läs mer

Så här fungerar datorer Baserad på T-J Hallbergs minimalmaskin. 2008-08-26 Högskolan i Jönköping/JTH Ragnar Nohre

Så här fungerar datorer Baserad på T-J Hallbergs minimalmaskin. 2008-08-26 Högskolan i Jönköping/JTH Ragnar Nohre Baserad på T-J Hallbergs minimalmaskin 2008-08-26 Högskolan i Jönköping/JTH Ragnar Nohre Innehåll 1 Översikt... 3 2 Binära tal och koder... 3 2.1 Positionssystemet... 3 2.2 De binära talen... 4 2.3 Kilo

Läs mer

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1

Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Styrteknik distans: Minneselement, register, räknare, AD-omv D4:1 Digitala kursmoment D1 Binära tal, talsystem och koder D2 Boolesk Algebra D3 Grundläggande logiska grindar D4 Minneselement, register,

Läs mer

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära

Läs mer

Mikroprogrammering I

Mikroprogrammering I ikroprogrammering I Olle Roos-datorn (fö2+) Björn Lindskog-datorn (lab) Att bygga en CPU Pipelinad dator (fö4,lab2) Variabel exekveringstid Variabelt format Inget överlapp Central styrenhet, som är mikroprogrammerad

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #9 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola ekvensnät Vad kännetecknar ett sekvensnät? I ett sekvensnät

Läs mer

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Lars Wållberg/Dan Weinehall/ Håkan Joëlson 2010-05-06 v 1.7 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D184 Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade

Läs mer

Industriella styrsystem, TSIU04. Föreläsning 1

Industriella styrsystem, TSIU04. Föreläsning 1 Industriella styrsystem, TSIU04 Föreläsning 1 Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Mål Ge kunskaper och färdigheter om reglerteknik närmare verkligheten. Mera precist: Trimning av PID-regulatorer.

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 5 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 6, Kent Palmkvist 2017-01-23 2 Dagens föreläsning 68000 (Tutor) Adresseringsmoder M68008 stackhantering

Läs mer

Kursplanering för Mikrodatorteknik 4p/5p

Kursplanering för Mikrodatorteknik 4p/5p Kursplanering för Mikrodatorteknik 4p/5p Kursansvarig: Benny Thörnberg Tel: 060-148917 E-post: benny.thornberg@miun.se Kurslitteratur: Rune Körnefors, Mikrodatorer bit för bit, ISBN 91-44-30862-0 Introduktion

Läs mer

Grunderna i stegkodsprogrammering

Grunderna i stegkodsprogrammering Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer

Läs mer

Adressrum, programmerarens bild

Adressrum, programmerarens bild EDA 480 2009/2010 MC68HC12, Uppbyggnad.pdf Ur innehållet: Datorns byggblock Busskommunikation Synkron buss Asynkron buss Multiplex-buss avkodning för minne och I/O Minnesavbildad I/O Direktadresserad I/O

Läs mer

Centralenheten: ALU, dataväg och minne

Centralenheten: ALU, dataväg och minne Centralenheten: ALU, dataväg och minne Dagens föreläsning: Kompendium kapitel 7 Arbetsbokens kapitel 11,12 RTN - Register Transfer Notation Förenklat skrivsätt för att specificera operationer där register

Läs mer

Extra lab. Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination

Extra lab. Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination Extra lab Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination Erfarenheter från projektstart Läs på i Downey om klasser och objekt! När kan/ska man använda self? När bollarna

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

Tentamen. EDA432 Digital och datorteknik IT INN790 Digital och datorteknik GU. Måndag 23 oktober 2006, kl i V-salar

Tentamen. EDA432 Digital och datorteknik IT INN790 Digital och datorteknik GU. Måndag 23 oktober 2006, kl i V-salar EDA432 Digital och datorteknik IT INN790 Digital och datorteknik GU Tentamen Måndag 23 oktober 2006, kl. 08.30 12.30 i V-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 1665 Kontaktpersoner under tentamen Som

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 4 Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning Resultat från operationer Flaggor Andra operationer Villkorliga hopp Rotation, skif Vanliga programkonstruktioner Introduktion

Läs mer

DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011 Uppbyggnad_och_funktion.pdf Ur innehållet: Bussystem, intern kommunikation i datorsystemet Adressavkodning, hur primärminne och I/O-enheter kan anslutas

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2008-08-29 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Johan Eriksson Tel 070 589 7911 Tillåtna

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 8 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 8, Kent Palmkvist 2017-02-27 2 Dagens föreläsning Ett större exempel av signalbehandlande system

Läs mer

Exempel 3 på Tentamen

Exempel 3 på Tentamen Institutionen för data- och informationsteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Exempel 3 på Tentamen Grundläggande datorteknik Examinator Kontaktperson under tentamen Tillåtna hjälpmedel Häfte Instruktionslista

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg Håkan Joëlson 2007-11-22 v 2.3 DIGITALTEKNIK Laboration D164 Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik 7,5 högskolepoäng läsperiod 1+2 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Kursens organisation Föreläsningar (29

Läs mer