Synpunkter på föreliggande Program för Kungsberga, dnr PLAN

Transkript

1 Ekerö kommun Stadsarkitektkontoret Box EKERÖ Synpunkter på föreliggande Program för Kungsberga, dnr PLAN Inledning Nedanstående synpunkter och förslag kommer från Kungsberga Byförening, en förening för människor och familjer som bor i Kungsberga och som i vissa fall gjort det i fyra århundraden. Byföreningen verkar för ett långsiktigt bevarande och en positiv utveckling av boendemiljön, kultur-, natur- och fritidslivet, infrastrukturen och den sociala samvaron i Kungsberga med omnejd. Kungsberga Byförening har 124 medlemmar (utdrag ur medlemsregistret bifogas). Byföreningen välkomnar Stadsarkitektkontorets förslag till program för Kungsberga, i synnerhet ansatserna till att bygga ut byn i varsam takt, viljan att värna om dess unika, lantliga karaktär och ambitionen att förbättra den lokala servicen. Nedan utvecklar vi vår syn på vad som utgör Kungsbergas unika bykaraktär, diskuterar utbyggnaden av Kungsberga hittills och framöver, hur bebyggelsen skulle kunna utformas inom ramarna för en kommande detaljplanering och hur servicen skulle kunna förbättras. 2. Kungsbergas karaktär och särprägel Programförslaget slår fast att en viktig del av detaljplanearbetet i Kungsberga är att värna om dess unika, lantliga karaktär. Men vad utgörs denna karaktär av? Kungsbergabor känner igen sig i medeltidsforskaren Sigurd Rahmqvists konstaterande i Det medeltida Sverige : Kungsberga i Färentuna är inte vilken by som helst. Den har ända sedan medeltiden varit den i särklass största byn på Mälaröarna. Den var taxerad till 8 markland och bestod av 12 lika stora kronohemman, sannolikt ända sedan 1300-talets början. Av särskilt intresse är att byn inte har varit geometriskt reglerad utan tvärtom helt oreglerad vilket framgår av den äldsta lantmäterikartan från 1600-talet. Och: De tolv gårdarna har förlagts i passande terränglägen i lös gruppering mellan och omkring bergklackarna. Det märkliga är att denna urgamla bystruktur till större delen bevarats till nutid. Den kurviga byvägens sträckning är med säkerhet urgammal. Kungsberga Storgärde, som följer vägen under den sista kilometern in till byn, utgör en viktig del av Ekerös kulturlandskap. Med sin ladugård som skjuter ut som ett skepp i åkern, den högväxta ädellövskogen som fond och de ursprungliga husen grupperade kring klipporna ovanför vägens vackra kurvatur är denna infart Kungsbergas port och i

2 hög grad dess identitet. Om denna vackra bild inte bevaras i detaljplanerna skulle en historisk landskapsbild och kulturmiljö oåterkalleligen förstöras för både nuvarande och framtida boende i Kungsberga. Kungsberga är också unikt just på det sättet att de tolv ursprungliga medeltida gårdarna fortfarande finns kvar. Kungsberga 11, de tre hus som ligger strax efter Ladan på väg in mot byn, utgör en av Kungsbergas ursprungliga gårdar. Tillsammans med Sörgården (Kungsberga 1:35) och Kvarnen (Kungsberga 6:5) bildar de ett sammanhängande historiskt gårdsområde som binds samman genom ett nät av hundraåriga askar, ekar och lönnar. Precis som bystrukturen har också djurhållning i centrala Kungsberga en tusenårig tradition. Husdjur har hållits och fortsätter hållas i och runtomkring bykärnan sedan medeltiden. Idag är hästar det vanligaste djuret, men även får betar längsmed infarten till byn. Vid en förestående detaljplanering måste husdjur och människor i största möjliga utsträckning tillåtas fortsätta leva lika nära varandra som idag. 3. Tillväxten och Kungsberga som serviceort Även om Programförslaget förordar en exploatering i varsam takt av Kungsberga känner vi inte igen detta i de mer konkreta delarna av materialet. Kungsbergas befolkning växte mellan 1995 och 2010 med 60 procent, långt snabbare än både kommunen som helhet (22% inklusive Kungsberga), länet (19%) och landet (6,5%). Med den utbyggnad Programförslaget skisserar upp till 80 nya hus för 200 personer de närmaste åren - skulle befolkningen i Kungsberga inom en 500 meters radie från Konsum öka med ytterligare 50%. Det är en långt högre tillväxttakt än vad som planeras för såväl tätortsbandet som för Ekerö kommun som helhet. Stödet i gällande Översiktsplan för att bygga ut Kungsberga är minst sagt magert. I planen poängteras främst tätortsbandets (Ekerö Centrum-Västeräng-Södra Färingsö- Stenhamra) betydelse och prioriteringen av utbyggnaden där. Kungsberga ligger 11 km från tätortsbandets norra gräns, Stenhamra. Inte heller VA-planen nämner större nybyggnadsprojekt i Kungsberga, däremot utbyggnad av nätet inom befintliga bostadsområden (Ettans Väg till att börja med). Denna tillväxt ska ske trots programmets konstaterande att En ökad befolkning i Kungsberga och en ökad arbetspendling till Stockholm innebär fler och längre resor, vilket innebär påverkan på miljön. Byföreningen tycker därmed att de föreliggande tillväxtplanerna är svagt underbyggda och ser att motiven har mer med kommunens finansieringsbehov än med faktiska tillväxtbehov i Kungsberga att göra.

3 I den mån Kungsberga trots ovanstående ska bebyggas tycker vi att planerna, i den mån byggnationen utformas på ett sätt som både bevarar Kungsbergas karaktär (se särskilt avsnitt Bebyggelsens utformning ) OCH kompletteras med successivt bättre service till nuvarande och framtida boende här (se särskilt avsnitt Kungsberga som serviceort idag och imorgon ) är förenliga med en positiv utveckling av orten. 4. Kungsberga som serviceort idag och imorgon Kungsberga ingår inte i det tätortsband dit kommunen i Översiktplanen vill styra kommunens tillväxt. I planen kallas Kungsberga istället ömsom för servicepunkt eller serviceort, tillsammans med Svanhagen och Sundby (Ekerö). Begreppen definieras inte, men andemeningen verkar vara att det ska finnas basala samhällsfunktioner lokalt. Om en ort växer mycket snabbt, som Kungsberga, måste rimligen servicefunktionerna och infrastrukturen göra det också om servicen, som Stadsbyggnadskontoret vill, ska bli bättre. Hur ser då servicen i Kungsberga ut idag? Det finns en Coop Konsum-butik och en privat grillkiosk på villaföreningens mark. Villaföreningen har även en gräsyta där det kan spelas fotboll. Skola och barnomsorg finns två kilometer från Kungsberga, vid Färentuna Kyrka. Ett äldreboende och vårdhem, Färingsöhemmet, ligger också nära kyrkan två kilometer bort. Trots att hemmet med sina fyrtiotalet platser och ett trettiotal anställda är både en central samhällsinstitution och en av ortens två största arbetsplatser har det nyligen bestämts att det ska stängas och flyttas en mil bort. Vårdcentral saknas men finns en mil bort i Stenhamra. Kungsberga Byförening skulle välkomna att serviceutbudet och infrastrukturen i ett utbyggt Kungsberga utvecklas på följande sätt: Färingsöhemmet får stanna kvar. Beslutet att lägga ned hemmet måste rivas upp om inte Programförslagets löften om bättre service i Kungsberga genast ska behöva skrotas. Bara miljökonsekvenserna av att alla anställda, boende och anhöriga ska behöva pendla till Stenhamra får förslagets tal om hållbar utveckling av Kungsberga att eka väldigt tomt. Mycket allvarligare är att Kungsberga skulle förlora en av sina få större arbetsplatser, vilket skulle bli förödande för ortens livskvalitet och utvecklingskraft. Ungdomar nej tack? En samlingplats för Kungsbergas yngre finns idag någon kilometer bort i form av Ölsta Folkpark, som vid två tillfällen i veckan öppnar för ungdomsverksamhet. Ölsta har just förlorat sitt tidigare bidrag från kommunen och tvingas nu helt förlita sig på omfattande ideellt arbete. Det indragna stödet

4 rimmar mycket illa med ambitionen att utveckla Kungsberga som serviceort och Byföreningen föreslår att det återinförs så snart som möjligt. Vårdcentralen i Stenhamra stannar kvar. Om inte blir det en oacceptabelt lång resväg till Ekerö Centrum. Byggandet kring Kungsberga bör anpassas för alla människor - även unga, äldre och rörelsehindrade. (Ett förslag i den riktningen skulle kunna vara att anpassa den nu befintliga ladan på 1:34 till boende för unga och/eller äldre och att självklart även anpassa den för rörelsehindrade - se även avsnittet Bebyggelsens utformning). Lekplats. Det har pratats om en lekplats som kommunen skulle ordna. Eftersom egen mark saknas för ändamålet måste detta i våra ögon tillgodoses genom att den största fastighetsägaren, SMÅA, får bekosta ett lekområde vid en exploatering (se mer i avsnittet om Bebyggelsens utformning). Vi undrar annars var en lekplats kan byggas utan att det finns någon kommunal mark? Vägar. Kungsbergavägen har inte kapacitet att klara av en utbyggnad på 80 fastigheter till. Bredden på vägen kan troligtvis klara en ökning med 160 bilar/dag, men den kommer inte att hålla för det. Vägen lappas idag på ett så dåligt sätt att den utgör livsfara, särskilt för mototrcyklister. Att den klassas som BK 2-väg [För vägar med klassificeringen BK2 gäller max 51,4 tons bruttovikt. Beroende på fordonets axelavstånd och axeltryck kan tillåten bruttovikt vara betydligt lägre.] är inget som man löser med dispenser för all tung trafik. En sådan begränsning är satt för att vägen ska hålla, vilket den inte gör vid en så stor utbyggnad av Kungsberga som föreslås. Andra vägar. Utveckling av gång- och cykel- samt inte minst ridvägar i Kungsberga kan gynna barns och ungas möjlighet att röra sig säkert både inom och till och från området. (I detta sammanhang är det en komplikation att Ekerö kommun saknar egen mark i och kring byn, som kan säkra upp de saker som bör finnas på en serviceort när byggandet utökas.) Skola. Att det framtida byggandet i Kungsberga sker etappvis och i just varsam takt är att föredra för att få en säkrare grund för bedömning av behovet av främst förskola. Att staten ställer krav på ökad kvalitet i förskolan, bland annat med ett krav på mindre klasser, gör ju dessutom att en utbyggnad av skolor redan krävs. 5. Bebyggelsens utformning Programförslaget presenterar 4 områden för framtida detaljplanering i Kungsberga. Kungsberga Byförening har följande synpunkter, kommentarer och förslag i förhållande till dessa:

5 Programområde 1: Ettans Väg Byföreningen har inga invändningar mot en varsam exploatering av Ettans Väg genom styckning av enskilda tomter. Längs Ettans väg ligger idag relativt små hus på stora tomter. Att vid detaljplanering tillåta minimistorlek på tomterna, kvm, skulle förtäta området alltför mycket. Tomterna bör därför minst ha en storlek om 1500 kvm, men helst kvm. Hästhagarna längsmed Ettans Väg utgör ett värdefullt inslag av öppna gröna ytor och är en del av hela byns särart. Hästhagarna ger området just den lantliga karaktär som vi vill värna om. Djurhållningen är en viktig del i området och stallen bör få finnas kvar. Programområde 2: delar av Kungsberga 1:34 Byföreningen är i grunden positiv till en varsam utbyggnad av delar av Kungsberga 1:34, givet att den görs på rätt sätt (se nedan) OCH att all åkermark öster och söder om programområdet reserveras och planeras för fortsatt jordbruk. Programområde 2 kan lämpligen delas upp i fyra områden med olika karaktär (se bild nedan): 2:1. Området på åkern, 2:2. Grön kil, 2:3. Ladan och 2:4, Elvans dunge. Programområde 2 med delområdena 2:1, Åkern, 2:2 Grön kil, 2:3 Ladan och 2:4 Elvans dunge.

6 Delområde 2:1, Åkern: Åkern är den enda del av fastigheten som lämpar sig för att bygga ett större sammanhängande område av bostäder. Ny bebyggelse måste placeras så att den inte stör viktiga inslag i kulturlandskapet, såsom ladan och den bakomliggande karakteristiska dungen av höga ädellövträd. En naturlig placering skulle vara ned mot området Skepparns Väg, vilket har en karaktär som vi förutsätter är snarlik den det nya området kan komma att få. Ladan med Elvans dunge som fond En infartsväg till området kan anläggas från Kungsbergavägen, t ex där befintlig markväg går in bredvid ladan. Delområde 2:2, Grön kil: För att inte störa utsikten och den lantliga karaktären för mycket för de boende i Skepparns Väg-området föreslår vi att det skapas en allmänning i form av parkmark mellan detta och det nybyggda området. Detta tillåter också att den historiska utsiktsplatsen över åkerlandskapet från Sörgården bevaras. Kilen skapar möjligheter för ett allmänt park- eller grönområde med anknytning till båda bostadsområdena. Här skulle också en efterlängtad och utlovad ny, stor lekplats få plats, och även större planteringar. En gång- och cykelväg kan förbinda områdena och gå vidare upp mot vägen, längs med det nya områdets infartsväg. Området kan också med fördel förbindas med centrala Kungsberga med en gångväg genom Elvans dunge, se nedan. Delområde 2:3, Ladan: Ladan är central i Kungsbergas landskap men har under många år tillåtits förfalla. Här ser vi en möjlighet att låta fastighetsägaren bygga mindre lägenheter för yngre och för

7 äldre, gärna överkomliga hyresrätter. Vi uppskattar att Ladan borde kunna rymma 8-12 en- och tvårumslägenheter fördelade på två trapphus. Ladan sedd norrifrån, på gångvägen vid Kungsbergavägen Delområde 2:4, Elvans dunge: Med detta avses området som ligger mellan Ladan och Sörgården, och där Elvans Gård ligger idag. Dessa byggnader, träddungarna som omger dem och ladugården utgör omistliga inslag i byns ursprungliga uppbyggnad. Vi föreslår att ingen ytterligare byggnation utöver de hus som idag finns i Dungen planeras in. I den mån husen behöver renoveras eller ersättas bör detta ske i en stil som ligger nära nuvarande byggnader. Elvans Gård Programområde 3: Berget Kungsberga Byförening motsätter sig en detaljplanering av Berget inom ramen för Programmet. Vi tycker det är viktigt att utbyggnaden av Kungsberga sker i en rimligt varsam takt. Detaljplaneringen av programområde 1 och 2 ger utrymme för merparten

8 av de nya lägenheter som Programförslaget eftersträvar i Kungsberga och nybyggnationen och inflyttningen som följer kommer att ge en mycket stor belastning på byn, dess service, infrastruktur och dess invånare de närmaste åren. Att bebygga Berget skulle ge ett marginellt tillskott i bostadsbeståndet och dessutom beröva alla kungsbergabor den enda utsiktplats de har över Mälaren. Programområde 4 Kungsberga Byförening motsätter sig, på samma grunder som angår område 3 ovan, en detaljplanering av område 4 inom ramen för Programmet. 6. Sammanfattning Kungsberga Byförening noterar att kommunen håller på att dra in på vitala servicefunktioner i Kungsberga genom nedläggningen av Färingsöhemmet och det indragna stödet till ungdomsaktiviteter. Om Kungsberga ska fortsätta byggas ut - och dessutom i mycket snabb takt - måste dessa beslut ändras och en långsiktig plan för utvecklingen av ortens service och infrastruktur utformas. Byföreningen finner ett tveksamt stöd för utbyggnad av Kungsberga i kommunens Översiktsplan och VA-plan, och det skulle också ge negativa miljöeffekter jämfört med utbyggnad i kommunens tätortsband. Kungsberga Byförening accepterar en utbyggnad av Kungsberga inom programområdena 1 och 2 under förutsättning att kommunen säkrar eller utvecklar byns servicefunktioner och infrastruktur på en rad punkter och att detaljplaneringen tar stor hänsyn till ortens lantliga karaktär och historiska kulturlandskap. Byföreningen är mycket angelägen att utbyggnaden av Kungsberga sker i en varsam takt och motsätter sig därför en utbyggnad av programområdena 3 och 4 inom tidsramen för nuvarande programförslag. Kungsberga 2 november 2013 Styrelsen för Kungsberga Byförening Ordinarie ledamöter: Christin Blomberg (ordf.) Maria Hörnell (vice ordf.) Krister Hillerud (kassör) Suppleanter: Brita Cronvall Johan Hedenberg Gitte Ragsdale

9 Ann Margret Rogby (sekreterare) Arne Forsén Lotta Munkhammar Per Westin Jonas Blomberg Caroline Cardenas Maud Fridh Marcelo Zuleta Adress: c/o Christin Blomberg Kungsbergavägen FÄRENTUNA