Smartare elnät för förnybar energi och ökad konsumentmakt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smartare elnät för förnybar energi och ökad konsumentmakt"

Transkript

1 Smartare elnät för förnybar energi och ökad konsumentmakt En internationell utblick kring politik för forskning, teknikutveckling och innovation i Indien, Japan, Kina, Sydkorea och USA

2 Dnr: 2012/217 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, Östersund Telefon: Telefax: E-post: För ytterligare information, kontakta Martin Flack. Telefon: E-post:

3 Förord Tillväxtanalys har av Samordningsrådet för smarta elnät fått i uppdrag att beskriva trender och utmaningar i ett antal länder för att främja utvecklingen av smarta elnät. De länder som studerats är Japan, USA, Sydkorea, Kina och Indien. Denna rapport sammanfattar ett omfattande underlagsmaterial som finns tillgängligt i sin helhet på Tillväxtanalys hemsida. Dessa underlag är baserade på studier av offentliga dokument, akademiska artiklar och intervjuer med experter från respektive land och innehåller bland annat följande övergripande observationer: Engagemanget kring smarta nät hos beslutsfattare från olika sektorer är stort i samtliga länder och offentliga aktörer av olika slag är tydligt pådrivande. Slutkonsumenterna är som regel mindre engagerade vilket kan förklaras av att konsumentperspektiven fortfarande inte börjat diskuteras i vissa av länderna samt av en tveksamhet från konsumenterna kring nyttan av smarta elnät och i synnerhet de smarta mätarna, vilka i till exempel USA ses som ett ingrepp i den personliga integriteten. Vid sidan av FoU, vilket fortfarande är den dominerande formen för statligt stöd till smarta elnät, placeras även standardiseringsfrågor högt på agendan i alla länder. Standardisering ses som en viktig del i kunskapsutvecklingen men flera länder, i synnerhet Kina, ser också möjligheter med att standardiseringsarbetet i kombination med teknikutvecklingen kan ge landet globala konkurrensfördelar genom att skapa nya kinesiska standarder som övriga delar av världen på sikt måste förhålla sig till. Utmaningar och möjligheter i den fortsatta utvecklingen av smarta elnät är i stor utsträckning landspecifika. En gemensam positiv faktor är dock det redan nämnda starka politiska engagemanget och en gemensam tröskel är en viss ovilja eller skepticism från elmarknadernas aktörer att ändra invanda arbetssätt och system. Nya affärsmodeller och institutionella förutsättningar är således viktiga förutsättningar för den framtida utvecklingen av smarta elnät. Rapporten bygger på underlag från Tillväxtanalys analytiker i Delhi, Peking, Tokyo och Washington samt professor Seung Il Moon vid Seoul National University i Sydkorea. Sammanfattningen av dessa, presenterad i kapitel tre, har gjorts av Thomas Westerberg (Sweco Eurofutures). Martin Flack vid Tillväxtanalys kontor i Stockholm har varit projektledare och har även författat inledning och bakgrund i kapitel ett och två. Stockholm, maj 2013 Enrico Deiaco Avdelningschef, Innovation och globala mötesplatser 3

4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Tillväxtanalys uppdrag Frågeställningar och angreppssätt Bakgrund och tillväxtpolitiskt sammanhang Smartare nät för förnybar energi och ökad försörjningstrygghet Utvecklingen av förnybar energi haltar ökade insatser efterfrågas Smarta nät en del av lösningen? Varför inte smarta nät? Etablerad men fragmenterad teknik Samordningsproblematik affärsmodeller och institutionella faktorer Politik för smarta nät en internationell utblick Viktiga aktörer Kina USA Sydkorea Japan Stöd till utvecklingen av smarta elnät Kina USA Sydkorea Japan Näringsliv och affärsmetoder Kina USA Sydkorea Japan Konsumtion och konsumentengagemang Kina USA Sydkorea Japan Möjligheter med att utveckla smarta elnät Kina USA Sydkorea Japan Utmaningar med att utveckla smarta elnät Kina USA Sydkorea Japan En utblick mot Indien Huvudsakliga observationer Relevans för Sverige

6

7 Sammanfattning Den här rapporten beskriver den huvudsakliga inriktningen kring utvecklingen av smarta elnät i Kina, USA, Sydkorea och Japan, baserat på ett omfattande material i utförliga underlagsrapporter från respektive land. 1 Rapporten presenterar även en utblick avseende utvecklingen av smarta elnät i Indien. Anledningen till att Indien presenteras mer sparsamt, är att utvecklingen där fortfarande är i ett väldigt tidigt skede. Syntesrapporten sammanfattar innehållet från de delrapporter Tillväxtanalys presenterat som underlag till arbetet utifrån följande teman: Viktiga aktörer Stöd till utvecklingen av smarta nät Näringsliv och affärsmetoder Konsumtion och konsumentengagemang Möjligheter och svårigheter med att utveckla smarta elnät De lärdomar som gemensamt kan dras från rapporterna är att det finns ett stort engagemang hos såväl beslutsfattare och näringsliv som akademi att driva på utvecklingen av smarta elnät. Ett engagemang finns också från konsumenterna men detta är av olika anledningar inte lika påtagligt som hos andra aktörsgrupper. Det kan förklaras av att konsumentperspektiven fortfarande inte börjat diskuteras i vissa av länderna samt av att konsumenterna i några av länderna enligt rapporterna indikerar ett visst mått av försiktighet kring att ge sig in i någonting nytt och oprövat. Offentliga beslutsfattare är den grupp av aktörer som starkast driver utvecklingen på området i samtliga länder. I Kina och Sydkorea finns som på många andra områden i dessa länder tydliga planer också inom området smarta elnät, såsom påbörjade insatser från centralregeringen för en utveckling i hela landet. I rapporten kring USA upplevs delstatsnivån och aktörer verksamma på lokalnivån istället ta ett stort ansvar kring utvecklingen av smarta elnät i just sin specifika delstat. I Japan är det i stället kommuner och samverkansplattformar mellan aktörer från olika sektorer som utmärker utvecklingen av smarta elnät. Sammantaget pekar rapporterna på att valet kring aktörer och hur staten rullar ut de smarta elnäten i hög utsträckning kan anses följa de tillvägagångssätt som normalt präglar de olika ländernas arbetsmodeller för infrastrukturinvesteringar. Universitet och forskningsinstitut har en viktig roll för de smarta elnätens utveckling i samtliga länder. I studierna kring länderna uppmärksammas också olika former av testbäddar och pilotprojekt som betydelsefulla för utvecklingen. Ofta är dessa pilotprojekt storskaliga som t.ex. testbädden Jeju Island i Sydkorea. I alla länder finns också en förståelse kring behovet av att inte enbart utveckla smarta elnät i sig, utan att även utveckla ny teknik kopplad mot smarta elnät inte minst i konsumentledet. En jämförelse mellan de olika länderna positionerar Japan som det land som kommit längst i frågan om utveckling av tekniska produkter relaterade till de smarta näten, även om systemperspektivet i likhet med övriga länder inte heller riktigt fått fotfäste här. 1 Dessa finns att ladda ner på Tillväxtanalys hemsida: 7

8 Samtliga länder placerar standardiseringsfrågor högt på agendan för utvecklingen av smarta elnät. Inte minst ses standardiseringsfrågor i många länder som en viktig del i kunskapsutvecklingen. I synnerhet Kina ser möjligheter med att standardiseringsarbetet, i kombination med teknikutvecklingen, kan ge landet globala konkurrensfördelar genom att skapa nya kinesiska standarder som övriga delar av världen på sikt måste förhålla sig till. För såväl näringsliv som konsumenter kommer smarta mätare återkommande upp som en viktig fråga för utvecklingen av smartare elnät. I samtliga länder är ambitionen att föra ut smarta mätare till konsumenterna, något som också antas komma att skapa betydande marknader för företagen. Den tydliga politiska ambitionen är en central drivkraft för utvecklingen av smarta elnät i samtliga länder. I de flesta av länderna finns också en väl utvecklad teknisk- och institutionell struktur för dels uppbyggnad av de smarta näten men också för utveckling av tillhörande tekniska produkter. Gemensamma utmaningar utgörs framförallt av en viss ovilja eller skepticism från elbolagens sida att ändra invanda arbetssätt och system. Generellt sett är misstänksamheten från konsumenterna kring de smarta elnäten, och i synnerhet de smarta mätarna, en utmaning i alla länder. I övrigt verkar utmaningarna kring utvecklingen framförallt finnas bland landspecifika faktorer. I Kina finns problem med att det är många offentliga aktörer som positionerar sig i olika riktningar. I USA är det exempelvis svårigheter att på ett effektivt sätt implementera den federala politiken på delstatlig nivå. I Japan är de snäva tidsramarna i omställningsarbetet mot smarta elnät sannolikt en utmaning medan det i Sydkorea flaggas för eventuella kommande problem med att samordna ambitionerna hos alla olika aktörer i en och samma riktning. Syfte och slutsatser Syftet med denna rapport är att bidra till det pågående arbetet med att ta fram en färdplan för smarta elnät i Sverige genom att visa vad andra länder gör som kan vara värt att lära av eller att anpassa färdplanearbetet till. Ambitionen har varit att beskriva både den övergripande bilden samt att mer i detalj analysera olika aspekter av politiken och dess implementering. Utifrån detta kan några centrala observationer lyftas fram värda att diskutera vidare, till exempel hur lagringsproblematiken hanteras i Japan och Sydkorea där arbetet kommit långt med att integrera transport- och elsystemen genom att använda elbilsbatterier i vila som en central komponent i det smarta elnätet. Eftersom transportsektorn är en huvudutmaning för Sveriges klimat- och energipolitik kan detta vara intressant att följa närmare. Vad gäller affärsmodeller och konsumentperspektivet finns intressanta initiativ i till exempel Indien och USA där den politiska och ekonomiska situationen skapar drivkrafter för utveckling underifrån snarare än från centralt politiskt håll. Detta står vidare i skarp kontrast till situationen i Kina där diskussionen kring smarta nät uteslutande handlar om ökad kontroll och effektivitet i elnätet konsumentperspektivet finns i stort sett inte representerat alls. Hastigheten och skalan på utvecklingen i Kina gör dock ändå landet i högsta grad intressant att förstå bättre, inte minst vad gäller de mekanismer som styr politik, teknikval och finansiering. 8

9 1 Inledning Smarta elnät möjliggör bättre planering av produktion och distribution av el samt ökad flexibilitet för slutkonsumenterna och ses därmed som en viktig pusselbit i arbetet med att öka andelen förnybar energi och att förbättra effektiviteten i energisystemet som helhet. Mot bakgrund av detta lanserade energi- och IT-minister Anna-Karin Hatt i maj 2012 en särskild kommitté med uppdraget att utreda förutsättningar och hinder för smarta elnät att bli en tillväxtbransch för Sverige, samt att bidra till en ökad samordning mellan sektorns aktörer Samordningsrådet med kunskapsplattform för smarta elnät (Samordningsrådet för smarta elnät, se box nedan för mer information). En viktig pusselbit i att ta fram en färdplan för smarta elnät i Sverige är att bättre förstå förutsättningarna i de sektorer som berörs, allt ifrån traditionell kraftproduktion och -överföring och byggsektorn till IT och hemelektronik. Centrala frågor här är vilka möjligheter och hinder för en utveckling av smarta nät som finns samt vilken roll staten kan spela i att undanröja dessa hinder. Det är dock även relevant att sätta in situationen i Sverige i en bredare internationell kontext, för att därigenom förstå hur svenska styrkor och svagheter förhåller sig till andra länder, vilket är fokusområdet för denna rapport. Om Samordningsrådet för smarta elnät Samordningsrådet för smarta elnät tillsattes 30 maj Rådet ska motivera, informera och planera för utveckling av smarta elnät som bidrar till en effektivare och mer hållbar energianvändning. Rådet ska medverka till tydliga spelregler på marknaden och starkare inflytande för kunderna. Dessutom ska rådet medverka till att smarta elnät blir en svensk tillväxtbransch och att det finns gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av smarta elnät i Sverige. Rådet ska också skapa en webbplats, en nationell kunskapsplattform, om smarta elnät. Samordningsrådet har 15 medlemmar från myndigheter, organisationer, näringsliv och olika forskningsmiljöer. För att arbeta effektivt har rådet identifierat särskilda fokusområden som är särskilt betydelsefulla för utvecklingen av smarta elnät. Till rådet är knutet referensgrupper för att underlätta samverkan med experter och nyckelaktörer inom olika områden. Senast 1 december 2014 ska rådet lämna förslag på en nationell handlingsplan för smarta elnät. 1.1 Tillväxtanalys uppdrag Samordningsrådet för smarta elnät har uppdragit åt Tillväxtanalys att genomföra en omvärldsanalys för att sätta in den svenska situationen och politiken för smarta elnät i en internationell kontext. Syftet med denna analys har varit att bygga upp en kunskapsbas genom att inhämta lärdomar från andra länders nationella politik för smarta elnät vilka utvecklingsinsatser som görs, hur politiken för att främja smarta elnät ser ut och vilka styrkeområden som kan identifieras. De länder som utpekas i uppdraget är Indien, Japan, Kina, Sydkorea och USA. I förlängningen är målsättningen med detta att skapa förutsättningar för mer informerade och relevanta rekommendationer och förslag som kan utgöra en del av samordningsrådets handlingsplan för utveckling av smarta elnät i Sverige. 9

10 1.1.1 Frågeställningar och angreppssätt De övergripande frågeställningar som projektet haft ambitionen att besvara är: Vilka målsättningar finns kring smarta elnät i de olika länderna? Vilka resurser och konkreta åtgärder har beslutats för att påverka utvecklingen i önskad riktning? Hur styrs arbetet? Vilka aktörer är drivande, vilka har ansvar för finansiering och vilka för genomförande? Finns det någon information om vilken effekt genomförda åtgärder har fått? Utvärderingar eller andra bedömningar? En fråga av särskilt intresse har varit den om konsumentens makt och inflytande över elanvändningen och den roll smarta nät spelar i det sammanhanget. Här ser situationen mellan de olika länderna väldigt olika ut och ambitionen har varit att belysa dessa skillnader, liksom eventuella likheter. Datainsamlingen har skett genom litteraturstudier samt genom djupintervjuer av experter från respektive land. Föreliggande rapport utgör en syntes av de fem landrapporter som tagits fram och som utifrån frågeställningarna beskriver den huvudsakliga inriktningen kring utvecklingen av smarta elnät i Kina, USA, Sydkorea och Japan 2. Syntesrapporten presenterar även en utblick avseende utvecklingen av smarta elnät i Indien. Anledningen till att Indien presenteras mer sparsamt är att utvecklingen i Indien fortfarande är i ett väldigt tidigt skede. Syntesrapporten sammanfattar innehållet från de rapporter Tillväxtanalys presenterat som underlag till arbetet utifrån följande teman: Huvudsakliga aktörer Stöd till utvecklingen av smarta nät Näringsliv och affärsmetoder Konsumtion och konsumentengagemang Möjligheter och svårigheter med att utveckla smarta elnät I kapitel tre presenteras korta sammanfattningar av de underlagsrapporter som tagits fram för respektive land och kapitel fyra diskuterar de huvudsakliga observationer som gjorts i projektet med utgångspunkt i ovanstående fem teman. Dessförinnan, i kapitel två, diskuteras smarta nät utifrån ett tillväxtpolitiskt perspektiv: vilka målsättningar kan smarta nät bidra till att uppfylla och vilka utmaningar finns kring utvecklingen av smarta nät i Sverige? 2 Dessa finns att ladda ner på Tillväxtanalys hemsida: 10

11 2 Bakgrund och tillväxtpolitiskt sammanhang Smart Grid is an electricity network that can cost-efficiently integrate the behaviour and actions of all users connected to it generators, consumers and those that do both in order to ensure economically efficient, sustainable power systems with low losses and high levels of quality and security of supply and safety. European Regulatory Group for Electricity and Gas (ERGEG) Som definitionen 3 ovan indikerar ingår smarta nät som en hörnsten i utvecklingen mot ett framtida energisystem där energiproduktionen sker mer distribuerat och i högre grad baseras på förnybara energislag. Ökad information om och styrning av konsumtion och produktion för att skapa förutsättningar för en mer effektiv energianvändning i samhället i stort ingår som en viktig komponent. Ytterligare en faktor som betonas allt mer är konsumentinflytande: att genom ökad användning av IT-teknik skapa tjänster som gör att konsumenten själv aktivt kan anpassa sin elförbrukning. I detta kapitel diskuteras smarta elnät utifrån ett tillväxtpolitiskt perspektiv. Viktiga frågor som tas upp är vilken betydelse smarta elnät spelar för att möjliggöra andra målsättningar, främst inom energiområdet, vilka hinder som står i vägen för en utveckling mot smartare nät samt hur politiken kan spela en roll för att undanröja dessa hinder. 2.1 Smartare nät för förnybar energi och ökad försörjningstrygghet Sveriges energipolitiska målsättningar präglas av en ambition att minska, på lång sikt helt fasa ut, andelen fossila bränslen i den totala energianvändningen utan att kompromissa med försörjningstrygghet eller ekonomisk konkurrenskraft. Fossila energislag ses som en ändlig resurs som dessutom är föremål för geopolitiska processer där Sverige har väldigt små möjligheter att påverka utvecklingen. Oljekriserna under 1970-talet var ett tydligt startskott för detta synsätt som förstärkts under senare år då priserna på många fossila bränslen trendmässigt pekat uppåt samt uppvisat kraftiga och oförutsägbara variationer. Förnybara energislag såsom sol, vind och biobränslen har av Sveriges regering lyfts fram som ett tredje ben i energimixen, vid sidan av kärnkraft och vattenkraft och ses tillsammans med energieffektivisering som den främsta lösningen på dessa utmaningar. Ett antal strategier och konkreta målsättningar har lanserats under åren för att stimulera utbyggnad av förnybar energi. För att återkoppla till interventionslogiken är detta ett tydligt exempel på interventionsformulering. I den senaste färdplansrapporten för utvecklingen mot netto-nollutsläpp av växthusgaser från Naturvårdsverket 4 konstateras att mycket återstår att göra för att på allvar få fart på utvecklingen. Komponenterna i policyprocessen har således sammantaget hittills inte lyckats leverera varken de resultat eller de effekter som formulerats i strategidokument och handlingsplaner. Det ser dock olika ut i olika delar av energisystemet, vilket diskuteras mer ingående i följande avsnitt. 3 Det finns många olika definitioner men denna utgör en relativt balanserad bild av de komponenter som vanligen ingår. 4 Naturvårdsverket (2012) Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, Rapport 6537 december

12 2.1.1 Utvecklingen av förnybar energi haltar ökade insatser efterfrågas Vad gäller elproduktionen är situationen gynnsam. Tack vare stora strukturförändringar under framförallt och 80-talen då kärnkraften introducerades i energimixen står idag vatten- och kärnkraft för närmare 85 procent av den totala elproduktionen och därutöver utgör vindkraften drygt 4 procent. Grovt räknat är alltså andelen fossilfri i elproduktionen runt 90 procent, vilket är närmast unikt sett ur ett internationellt perspektiv och innebär att Sverige har en stor fördel jämfört med många andra länder. Inom andra sektorer ser det dock inte lika ljust ut. Framförallt transportsystemet är fortsatt kraftigt beroende av fossila bränslen och även vissa delar av industrin har en väg att gå (se figur 1 nedan). Här pekar mycket på att ytterligare åtgärder kommer att krävas för att nå de energipolitiska målsättningarna, till exempel om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och inga nettoutsläpp av växthusgaser till Det handlar om innovation för ökad energieffektivitet i enskilda processer men också om förändringar på systemnivå som förbättrar effektivitet i energianvändningen i ekonomin som helhet. För att exemplifiera kan det inom transportsektorn till exempel röra sig om insatser på följande områden: Nya bränslen (t.ex. andra generationens biodrivmedel) Nya typer av framdrivning för fordon (t.ex. elfordon) Överflyttning av transporter mot mer effektiva transportslag och förbättrad trafikplanering (t.ex. från väg till järnväg, ITS) Undvikande av transporter genom förändrat beteende och teknikutveckling inom andra områden (t.ex. ökat kollektivt resande, cykel- och gångtrafik, telekonferenser) Transporter Industri Bostäder Elproduktion Fjärrvärmeproduktion Figur 1 Andel fossila bränslen i olika sektorer, andel av total energianvändning Källa: Energimyndigheten 12

13 En nyckelkomponent i allt detta är ny infrastruktur som möjliggör omfattande strukturella förändringar och när det gäller energisektorns omvandling spelar smarta nät en central roll. I följande avsnitt diskuteras några av de områden där det smarta nätet undanröjer hinder på vägen mot ett mer effektivt och ändamålsenligt energisystem Smarta nät en del av lösningen? Ökad andel förnybar energi i energisystemet handlar om mer än att bygga ut produktionskapaciteten. Lika viktigt är att hantera efterfrågesidan liksom överföringen däremellan. Smarta nät, som möjliggör bättre övervakning, styrning och flexibilitet kommer att bli nödvändiga för att göra detta möjligt. Småskalig, distribuerad elkraft möjlighet och utmaning Sveriges målsättningar för förnybar el är ambitiösa och produktionen har också ökat mycket kraftigt under senare år, framförallt vad gäller vindkraft, vilket framgår av diagrammen nedan. 12, ,0 8, , ,0 2, , Biokraft Vattenkraft Vindkraft Biokraft Vattenkraft Vindkraft Figur 2 Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), , uttryckt i TWh Källa: Energimyndigheten Figur 3 Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), , indexerade värden (index 2003=100) Källa: Energimyndigheten Ökningstakten spås följa samma mönster framöver och enbart vad gäller vind planeras för en produktionskapacitet på MW, eller 30 TWh per år, vilket är omkring tre gånger högre än vid utgången av samt kan jämföras med vattenkraften och kärnkraften som idag har en kapacitet på MW respektive MW. Det handlar alltså om en betydande ökning av tillförd förnybar el, vilket medför en rad tekniska såväl som sociala utmaningar. Ökad variabilitet i utbudet av el Den förnybara produktionen sker i distribuerade nätverk av mindre anläggningar som måste kopplas samman både med varandra och med det redan existerande stamnätet. En viktig aspekt av detta är att den förnybara elen karakteriseras av stora variationer i produktionsvolym beroende på väderförhållanden och årstid (intermittens). När det blåser 5 Enligt Svensk Vindenergi fanns det i Sverige omkring 3750 MW installerad kapacitet i december 2012: 13

14 och solen skiner (och står högt på himlen) är produktionen stor när det är vindstilla och mulet är den liten. Detta gör den faktiska produktionen vid en given tidpunkt svår att förutspå och skapar behov av flexibla kraftreserver som kan balansera för oförutsedda produktionstoppar och dalar. För att inte motverka den övergripande målsättningen om fossiloberoende måste denna reserv också vara förnybar, vilket i Sverige i praktiken huvudsakligen innebär vattenkraft och bioenergi. Olika former av lagring, såsom i batterier, kan också bidra till att balansera systemet här finns en tydlig koppling till elektrifieringen av fordonsflottan, något som ofta förs fram som en viktig pusselbit i att bryta fossilberoendet i transportsektorn. Smarta elnät möjliggör inte bara distribuerad produktion av elkraft utan också en distribuerad laddinfrastruktur för elbilar där fordonens batterier fyller två funktioner: som bränsle för person(och gods)transporter, primärt under mornar och eftermiddagar samt som kraftreserv under den del av dygnet då de flesta bilar står stilla mitt på dagen och på natten. Det här visar på elnätets betydelse för hela energisystemets omvandling, inte bara för möjligheterna att bygga ut den förnybara elproduktionen. Oavsett vilken kraftreserv som används för att balanser variationer i elproduktionen är ett smartare elnät, som möjliggör bättre planering och styrning av elproduktionen, en viktig förutsättning för ett framtida elsystem med en högre andel förnybar, intermittent, energi. kan med ett smartare nät kompenseras av en mer flexibel efterfrågan En kompletterande åtgärd för att hantera variationer och produktion är att styra också konsumtionen så att den följer ett liknande mönster. Detta kan göras genom prismekanismer och andra styrmedel vilket dock kräver ökade möjligheter för konsumenten att själva fatta beslut om sin konsumtionscykel över kortare tidsperioder än vad som är fallet idag något som i sin tur förutsätter ökad information om balans mellan utbud och efterfrågan, prisvariationer samt verktyg för individer att med kort varsel och på distans styra förbrukningen i till exempel ett hushåll. Ökat genomslag för energirelaterad IT-teknik och en mer medveten och engagerad konsument går här hand i hand. Sammanfattningsvis skapar smarta nät möjligheter till ökad flexibilitet både på utbudssidan och på efterfrågesidan. Detta möjliggör en totalt sett ökad effektivitet (minskad efterfrågan och lägre kostnad allt annat lika) och en jämnare belastning under dygnet vilket skapar utrymme att minska den totala kapaciteten i elsystemet (minskade investeringsbehov och lägre total kostnad allt annat lika). Därutöver ökar distribuerad produktion av energi (elektricitet) möjligheterna till energioberoende både för individer, företag och för Sverige som land. I en framtid när de internationella energimarknaderna blir alltmer volatila och geopolitiskt känsliga kan detta vara en avgörande konkurrensfördel. Mot denna bakgrund kan det verka självklart att smarta nät ligger i allas intresse och att utbud av denna teknik och dess kringtjänster borde stimuleras automatiskt av en växande efterfrågan. Detta tycks dock inte vara fallet, varken i Sverige eller i andra länder, och i dagsläget är det smarta nät som klarar av att leverera de tjänster som beskrivs ovan relativt avlägset. Alltså finns det hinder på vägen, vilka är viktiga att förstå för att kunna påverka utvecklingen något som uttryckligen ligger i den svenska regeringens intresse. I följande avsnitt diskuteras översiktligt några av de faktorer som kan identifieras som avgörande i detta sammanhang. 14

15 2.2 Varför inte smarta nät? Etablerad men fragmenterad teknik Tekniken som krävs för att driva på utvecklingen mot smartare elnät hämtas från många olika segment, allt ifrån traditionell kraftteknik (kablar, ledningar, transformatorer m.m.), till applikationer för smarta fastigheter och hushåll samt IT-baserade tjänster som förenklar övervakning, styrning och konsumentinflytande. I viss utsträckning, inte minst vad gäller lagring, behöver ny teknik eller nya versioner av etablerad teknik utvecklas men till stora delar finns de olika komponenterna redan på marknaden. Högspänningsledningar (HVDC) byggs ut i snabb takt i Europa, Kina, Indien och på många andra platser, lösningar för automatisk distribution byggs in i mikronätverk runt om i världen och tjänster som ökar kvalitet och användarvänlighet i styrningen av utbud och efterfrågan lanseras löpande till exempel i USA. Den främsta utmaningen vad gäller tekniken ligger i att integrera de olika komponenterna och att göra det i stor skala. För att detta ska kunna ske krävs betydande insatser både i form av investeringar i FoU och i fysisk infrastruktur. Frågan är vem som ska stå för dessa investeringar eller uttryckt annorlunda: vem är det som tjänar på smarta nät och vem ska betala för dem? Samordningsproblematik affärsmodeller och institutionella faktorer Vid sidan av de tekniska utmaningarna är det främsta hindret för en snabbare utveckling mot smarta elnät i stor skala just den problematik som antyds ovan: hur kan det institutionella och finansiella/ekonomiska systemet med bäring på elproduktion och distribution utformas för att främja den utveckling som beskrivits i föregående avsnitt? Det finns hos många aktörer en skepsis kring fördelarna med smarta nät utöver det elsystem och den marknad för elhandel (NordPol) som redan finns, och fungerar väl för dagens behov. I en intervjuundersökning från visar svaren från respondenterna (representanter för elnätsektorns huvudaktörer) tydligt på detta och dessutom på ett antal flaskhalsar för en snabbare utveckling av smarta nät. Till exempel nämns förhandsregleringen av elnätstariffer som en begränsande faktor, liksom svårigheterna att sälja egenproducerad el från exempelvis en solcellsanläggning på taket samt ellagen som begränsar vilka användningsområden ett energilager kan ha. Synen på vad smarta nät är och vilka tjänster det bör leverera variera också mellan olika aktörer. I ytterligare en intervjuundersökning från framgår att en tydlig skiljelinje finns mellan två huvudsakliga grupper: visionärerna och pragmatikerna, där de förra talar om framtida marknadspotential och möjligheter på lång sikt och de senare är mer intresserade av affärsmöjligheterna just nu. Dessa två perspektiv är i praktiken svåra att förena vilket försvårar arbetet med att skala upp de testanläggningar som finns. Vidare verkar mindre energibolag se det smarta elnätet främst som en mekanism för ökad övervakning och styrning, medan till exempel IT-företag betonar möjligheterna för slutkonsumenten att påverka sin förbrukning och att köpa smarta tjänster som underlättar vardagen på olika sätt. 6 Affärsmöjligheter med Smarta Elnät En studie som undersöker möjligheter och hinder i utvecklingen av det svenska elsystemet. Examensarbete, Mikael Ewing, Uppsala universitet, Juni Smarta elnät i Sverige Energibranschens förutsättningar och förväntningar. Examensarbete, Johan Simm Lindbäck, Uppsala universitet, juni

16 Gemensamt för båda dessa studier, liksom andra studier också från andra länder 8, är att behovet av nya institutionella ramverk och marknadsmekanismer kommer att behöva utvecklas för att smarta nät ska kunna leva upp till den potential som dess förespråkare målar upp. Hur dessa ramverk bör se ut ligger bortom syftet för denna rapport att beskriva och är dessutom en av huvudfrågeställningarna för Samordningsrådet för smarta elnät att ta ställning till. En viktig aspekt av processen med att förändra strukturen på den svenska elmarknaden är att lära av vad andra länder gör, har gjort och planerar att göra framöver. Det är viktigt både för att förstå fördelar och nackdelar med olika angreppssätt men det är också viktigt för att förstå hur olika länder positionerar sig inför framtiden. Sverige är ett litet land och tjänar som regel på utbyte med omvärlden men för detta krävs en bra bild av vart omvärlden är på väg och inom vilka områden svenska aktörer kan konkurrera med respektive komplettera aktörer från andra länder. Syftet med föreliggande rapport är, som nämns i kapitel ett, att belysa just dessa aspekter baserat på en större studie av politik för smarta elnät i ett antal viktiga länder på området: Indien, Japan, Kina, Sydkorea och USA. I kapitel tre presenteras en sammanfattning av det omfattande underlagsmaterialet och i det fjärde och avslutande kapitlet diskuteras några av de huvudsakliga observationerna mer ingående. 8 Läs till exempel mer om detta i underlagen till denna rapport som finns att ladda ner på Tillväxtanalys hemsida: 16

17 3 Politik för smarta nät en internationell utblick 3.1 Viktiga aktörer Kina Den huvudsakliga inriktningen av smarta elnät i Kina formas av olika offentliga aktörer, vilka trycker på för sina perspektiv gentemot centralmakten i Peking. Konkurrensen bland dessa organisationer är hård och organisationerna försöker påverka utformningen av området utifrån egna intressen, snarare än att de nödvändigtvis driver på utvecklingen åt samma håll. Centralmakten sätter upp målsättningar, skapar stöttande policydokument och standarder samt utvecklar industriella kluster. De mest aktiva ministerierna är: National and Development and Reform Commission (NDRC) Ministry of Science and Technology (MOST) Även Ministry of Industry and Information Technology (MIIT) har en viss roll. Det finns också två viktiga kraftnätsbolag som sätter mer preciserade standarder för utrustning, ser till systemperspektivet, driver pilotprojekt samt driver på för en utökad kapacitet i elnätet. State Grid Corporation of China (SGCC) äger cirka 80 procent av kraftnätet. China Southern Grid CO (CSG) bildades i början av 2000-talet för att bryta upp SGCC:s monopol. CSG äger de delar av kraftnätet som inte ägs av SGCC. SGCC har ett huvudansvar för att driva på utvecklingen och implementeringen av smarta elnät i Kina. Bolaget är världens enskilt största kraftbolag och har under sig fem regionala kraftnätsbolag, 26 provinsiella elkraftföretag, 5 forskningsinstitut och 22 andra dotterbolag. Även fast SGCC har ett huvudansvar för utvecklingen av smarta elnät så har bolaget under lång tid snarare försökt dra ekonomisk fördel av det tidigare uppbyggda kraftnätet än att lägga kraft på att utveckla smarta elnät. Efter påtryckningar från regeringen och ökad insikt från företagsledningen kring exportpotentialen har dock SGCC på senare tid ändrat uppfattning kring genomförandet av sitt uppdrag avseende utveckling och implementering av smarta elnät. Andra aktörer med betydelse för utvecklingen av smarta elnät i Kina är: Globala och lokala leverantörer av utrustning och tjänster Forskningsinstitutioner De globala leverantörerna förväntas tillhandahålla de bästa lösningarna medan de lokala leverantörerna situationsanpassar teknik och driver ner kostnaderna. Forskningsinstitutionernas roll är framförallt kunskapsutveckling och rådgivning USA I USA finns aktörer på både federal och delstatlig nivå som är av betydelse för utvecklingen av smarta elnät. Politiken på federal nivå har framförallt via The Energy Independence and Security Act of 2007 (EISA) fastställt politiken för smarta elnät. Lagen anger 17

18 även en rad aktiviteter för den federala nivån inom smarta elnät, såsom koordinerad forskning, utveckling, demonstration och informationskampanjer samt federala mål och stödjande arbetsgrupper för smarta elnät. Lagen ger dock endast ca 100 miljoner dollar i fonder per år för att stödja initiativ för smarta elnät. Också Obamaadministrationens stimulanspaket The American Recovery and Reinvestment Act of 2009 (ARRA), för att motverka effekterna av finanskrisen, innehöll aktiviteter för att implementera delar av EISA och accelerera utvecklingen av ett smarta elnät över hela USA. The Department of Energy har ansvar för att fördela för medlen för projekt inom smarta elnät och har idag fördelat samtliga 3,4 miljarder USD till elbolag över hela USA för ett brett spektrum av projekt inom elnätmodernisering. Lagstiftare och myndigheter på delstatsnivå är fortfarande de mest inflytelserika politiska aktörerna inom den amerikanska elindustrin. Den federala politiken har dock lett till att ett flertal delstater kräver att elbolagen genomför investeringar för att modernisera elnäten och inkluderar kostnaderna genom att höja de reglerade priserna som elbolagen kan ta betalt av sina kunder. De mest centrala och delstatlig aktörerna inom området är: Department of Energy (DOE) Leder det nationella arbetet med smarta nät, fördelar och följer upp ARRAs elnätsmodernisering samt leder verksamheten inom ARPA-E och annan forskning. Federal Energy Regulatory Commission (FERC) Administrerar priser och villkor för överföring och grossistförsäljning i mellanstatlig elhandel, godkänner och genomdriver obligatoriska tillförlitlighetsstandarder, driver införandet av de interoperabilitetstandarder och protokoll som krävs för att säkerställa funktionaliteten och interoperabiliteten hos ett smart elnät i överföringen av elkraft mellan staterna och i regionala och grossistmarknader för elhandel. National Institute of Standards and Technology (NIST) Utvecklar interoperabilitetstandarder för teknologier och utrustning som ingår i smarta elnät och utforskar förutsättningarna för ett cyber-security-ramverk North American Electric Reliability Council (NERC) Organisation som fått i uppdrag av FERC att ansvara för att utveckla och följa upp tillförlitlighetsstandarder för elkraftmarknaden. Delstatliga lagstiftare och energimyndigheter lagstiftar, implementerar och överser de delstatliga målsättningarna inom smarta elnät och förnybar energi, samt omsätter i vissa fall den federala statens målsättningar till delstatlig lagstiftning Forskning, utveckling och innovation är viktiga delar i utvecklingen kring smarta elnät i USA. ARRA-satsningen på smarta elnät som inleddes 2009 omfattar sammanlagt ca 4,5 miljarder USD, varav 3,4 miljarder i investeringsstöd för teknisk infrastruktur (SGIG Smart Grid Investment Programs) och 600 miljoner USD i stöd till demonstrationsanläggningar för smarta nät (SGDP Smart Grid Demonstration Programs) samt ytterligare några mindre program för utbildning, standards, planering m.m. Satsningen administreras av Department of Energy. Utöver ARRA driver och finansierar DOE forskning och demonstration kring olika aspekter av smarta nät, inklusive mikronät. DOE driver även ett antal nationella laboratorier som har viktiga roller inom grundforskning och utveckling inom förnybar energi och 18

19 smarta elnät, inkl. bl.a. Lawrence Livermore och Lawrence Berkeley i Kalifornien, National Renewable Energy Laboratory (NREL) i Colorado och Argonne National Laboratory i Illinois. The National Institute of Standards and Technology, NIST, är en myndighet under Department of Commerce med uppgifter som spänner från teknologisk grundforskning till arbete med mätningsfrågor och standardisering för att underlätta tillväxt och ekonomisk säkerhet. Då standardiseringsfrågor är en viktig aspekt av utvecklingen kring smarta elnät är NIST en betydelsefull aktör i sammanhanget Sydkorea Smarta elnät i Sydkorea är en del i landets infrastrukturella byggande av ett grönt samhälle med låga koldioxidutsläpp. Presidential Committe on Green Growth (PCGG) har det övergripande strategiska ansvaret för verksamheter kopplade mot smarta elnät. Under PCGG lyder fyra ministerier med ansvar för det praktiska genomförandet av aktiviteter kopplade till utvecklingen av smarta elnät. Ministry of Knowledge Economy Ministry of Strategy and Finance Ministry of Environment Ministry of Educational Science and Technology Ministry of Knowledge Economy (MKE) har en särskild roll bland aktörerna då ministeriet designar och verkställer planer och projekt kopplade till smarta elnät. Ministeriet har också en särställning bland övriga ministerier då de kontrollerar många av de organisationer som finns anslutna till arbetet med smarta elnät såsom KSGA, KSGI, KETEP och KEPCO som är ett av regeringen helägt kraftbolag och utgör Sydkoreas enda bolag för överföring och distribution av elkraft. The Korea Smart Grid Institute (KSGI) stödjer etablerandet av regeringens legalisering, regler, standarder och säkerhet kring smarta elnät. KSGI hanterar den nationella planen (road map) för smarta elnät, testbädden för smarta elnät, IT och olika FoU-projekt. Institutet bistår även i utvecklingen av teknik för smarta nät, apparater och produkter såsom laddningsinfrastruktur. The Korea Smart Grid Association (KSGA) har mer än 100 företag knutna till sig och koncentrerar främst verksamheten mot infrastrukturen runt smarta elnät samt forskning och analys på området. KSGA koordinerar diskussionen mellan regering och intressenter inom privat sektor bland annat genom att driva arbetsgrupper inom området smarta elnät och arrangera workshops. En viktig uppgift för KSGA är att stödja standardiseringsarbetet och möjliggöra expertutbildningar kring smarta elnät. The Korea Institute of Energy Technolgy Evaluation and Planning (KETEP) är en myndighet under MKE. KETEP:s huvuduppgift är att stödja utvecklingen av grön teknik som realiserar en hållbar tillväxt. Institutet har en central uppgift i att finansiera FoU-projekt riktat mot teknologin för smarta elnät i Korea Japan Aktörer i det japanska systemet kring smarta elnät samlas i stor utsträckning i olika samverkansplattformar. Ett kluster inkluderar exempelvis smarta hus och HEMS (Home 19

20 Energy Management Systems) -relaterade plattformar och samlar framförallt tillverkare av elektriska produkter och elleverantörer som har mycket att vinna från en ökad nationell och global marknad kring sådana produkter respektive bedöms ha ett behov av att kunna distribuera HEMS. Ett annat exempel utgörs av storskaliga inhemska demonstrations projekt som Smart stad (Smart City) och Framtidsstad initiativ. I dessa nätverk samverkar större företag, lokala beslutsfattande organisationer (local governments), akademin och regeringen. Ytterligare exempel på nätverk är JSCA som utgör en plattform för att förbättra utvecklingen av smarta elnät teknologier såväl nationellt som internationellt. The Ministry of Economy, Trade and Industry (METI) ansvarar för policyplaneringen kring smarta elnät. METI hanterar ett brett politiskt fält och har starka band med den japanska privata sektorn. New Energy and Industrial Technology Development Organisation (NEDO) är Japans största aktör vad det avser offentlig FoU lyder under METI och finansierar utveckling samt initiering av teknologier kopplat till ny energi i Japan. Japan Smart Community Alliance (JSCA) är format av METI med NEDO som sekretariat. JSCA arbetar för att uppmuntra offentlig och privat sektor att sätta gemensamma mål kring exempelvis global standardisering och hållbar utveckling. JSCA uppmuntrar också till samverkan mellan japanska företag i syfte att nå komparativa fördelar kring smarta elnät på den globala marknaden. JSCA har drygt 400 företag som medlemmar och finansieras helt av medlemsavgifter. Japanska kommuner är viktiga intressenter i utvecklingen av smarta elnät och spelar en nyckelroll i de flesta större utvecklingsinsatser kring smarta elnät. Kommunerna i Japan har inom bland annat ramen för sådana utvecklingsinsatser/-projekt etablerat samarbeten med såväl universitet som industrier. Elektronikindustrin har en framskjuten roll i utvecklingen av smarta elnät i Japan. Ofta drivs frågorna genom större konglomerat som Hitachi, Toshiba och Mitsubishi. Regionala monopol kontrollerar den största energiproduktionen och distributionen i Japan. Länge har dessa distributörer haft en låg profil i viljan att utveckla smarta elnät och hänvisat till stabiliteten i de nät som finns. Begränsade tillgångar i japanska elbolagen efter 11 mars 2012 har också dragit ner på bolagens aktiviteter kring smarta elnät. På vissa håll i Japan har lokala föreningar kring smarta elnät och smarta hus arrangerats. Dessa inkluderar företag och forskningsinstitut och möjliggör i synnerhet för SME:s att delta i utvecklandet av smarta nät. ECHONET konsortium arbetar framförallt med att utveckla standarder och inkluderar några av de största elektronikproducenterna i Japan samt TEPCO den största distributören av elkraft. HEMS-alliansen inkluderar tio företag som även ingår i ECHONET och syftar till att assistera utvecklingen och marknadsföringen av HEMS system. Universitet och forskningsinstitut är i hög grad involverade i utvecklingen av smarta elnät. Inte minst finns de med i de storskaliga projekten. Flera forskningscentra på området har en nära samverkan med såväl offentliga som privata intressenter. 20

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Utmaningar för energisystemet Ökad komplexiteten kräver förändringar och anpassning av elnäten Integrera stora mängder

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Samordningsrådet och dess arbete. Bo Normark, vice ordförande, Samordningsrådet för Smarta Elnät

Samordningsrådet och dess arbete. Bo Normark, vice ordförande, Samordningsrådet för Smarta Elnät Samordningsrådet och dess arbete Bo Normark, vice ordförande, Samordningsrådet för Smarta Elnät Dialogforum - smarta elnät som tillväxtbransch för små och medelstora företag 9 september 2013 Våra utmaningar

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Framtidens Energilösningar

Framtidens Energilösningar Framtidens Energilösningar Marie Holmberg Schneider Electric Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Faktum Energidilemmat Behov Efterfrågan År 2050 Elförbrukning år 2030 Källa: IEA 2007 vs CO

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Energisystem med variabel elproduktion Sydkorea

Energisystem med variabel elproduktion Sydkorea 1 (7) Helena Tillborg +81 3 5562 5031 Helena.tillborg@growthanalysis.se Energisystem med variabel elproduktion Sydkorea 1 Elsystemet i Sydkorea Sydkorea är ett land som importerar 97 procent av bränslet

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack

Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack Kärnkraftsseminarium, Elforsk Kärnkraftsseminarium, Elforsk Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack Tillväxtanalys l Pi Primär målgrupp Regeringskansliet tdär Näringsdepartementet

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens

Läs mer

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Hållbart Energisystem Smarta Elnät Hållbart Energisystem Smarta Elnät Energinätverk 21 Mars 2013 Bo Normark Ett nytt energilandskap formas Demand response Reliability and efficiency Integration of renewables Integration of electric vehicles

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1 Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? October 1, 2013 Slide 1 Exempel energilagring Potential additional hydro power capacity 2006-2030 300 GW China 50 GW 50 GW India South America 120

Läs mer

Energisystem med variabel elproduktion Kina

Energisystem med variabel elproduktion Kina 1 (10) Daniel Ekström Daniel.ekstrom@tillvaxtanalys.se Energisystem med variabel elproduktion Kina 1 Inledning Den kinesiska energisektorn har allt sedan reformprocessen inleddes befunnit sig i snabb förändring.

Läs mer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl-seminarium den 10 november 2010 Christer Bergerland, Manager R&D, Sweden - New Business Fortum Power & Heat, ESD 1 Organisationen för den

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet LETS Scenario workshop 24 november 2009 Lunds Universitet Workshop 24 Nov Hålltider: 13.30 14.30 Presentation av scenarier och scenarioreview 14.30 15.10 Gruppdiskussion 1 15.10 15.30 Återrapportering

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i?

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i? t i l l v ä x t k r ä v e r n y a l ö s n i n g a r, v ä r l d e n v ä l j e r e n e r g i s t r a t e g i, s m a r t a s t ä d e r o c h t r a n s p o r t e r b l i r e n k o n s e k v e n s m e n v a

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv

Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv Medverkande: Anne Vadasz Nilsson, GD, Caroline Törnqvist, avdelningschef och Lena Jaakonantti, analytiker Ei:s uppdrag och vision Att skapa förutsägbarhet

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Konkreta åtgärder behövs 7 Utmaningar 7 Nyckelområden 8 Smarta elnät 9 Ökad produktion av koldioxidsnål el

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Kärnkraftsfritt Japan - men till vilken kostnad?

Kärnkraftsfritt Japan - men till vilken kostnad? TA300, v3.1, 2011-12-05 KORTRAPPORT 1 (8) Elsa Thorselius +81 3-556 250 33 elsa.thorselius@growthanalysis.se Kärnkraftsfritt Japan - men till vilken kostnad? Denna rapportering ingår som en del i det allmänna

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Smart Grids Vattenfall

Smart Grids Vattenfall Smart Grids Vattenfall Stockholm 2010-01-21 Johan Söderbom, Vattenfall Drivkrafter Ekonomiska system Vindkraft Småskalig Produktion Regelverk Informations teknik Storskalig produktion Nya tekniska lösningar

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Intresset för hållbara och smarta städer fortsätter att växa

Intresset för hållbara och smarta städer fortsätter att växa Intresset för hållbara och smarta städer fortsätter att växa FN:s utvecklingsagenda efter 2015 (SDG, UN-Habitat) New Climate Economy-rapporten IEA Energy Technology Perspectives 2016 Tema i samarbetet

Läs mer

SMART GRID FORSKNINGSPROJEKT I SVERIGE KARTLÄGGNING APRIL-JUNI 2013

SMART GRID FORSKNINGSPROJEKT I SVERIGE KARTLÄGGNING APRIL-JUNI 2013 Intended for Nationella Samordningsrådet för Smarta Elnät Document type Rapport Date Juni, 2013 SMART GRID FORSKNINGSPROJEKT I SVERIGE KARTLÄGGNING APRIL-JUNI 2013 SMART GRID FORSKNINGSPROJEKT I SVERIGE

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid

Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid Sverige efter 18 mars Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid Ola Alterå 11 December 2014 En ocean mellan Köpenhamn och Lim Nya fossila resurser påverkar globala priser, konkurrenskraft,

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Hur tjänar man. Hur säljer man svensk teknik utanför Sverige? Hur säljer man där den behövs som bäst, samt där man betalar bäst.

Hur tjänar man. Hur säljer man svensk teknik utanför Sverige? Hur säljer man där den behövs som bäst, samt där man betalar bäst. Hur tjänar man pengar på forskning Hur säljer man svensk teknik utanför Sverige? Hur säljer man där den behövs som bäst, samt där man betalar bäst. Copyright 2009, Joachim Davidsson, B-Open Nordic. All

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter En rapport från nätverket Power Väst som drivs i samarbete mellan Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Bixia Varför solel i vår mix

Bixia Varför solel i vår mix Bixia och omvärlden Mänskligheten står inför två av sina största utmaningar i historien! Hur vi ska få stopp på pågående klimatförändringar Hur vi ska få energibalans i världen Och detta utan att vi ska

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energisystem med variabel elproduktion Japan. 1 Förutsättningar för ökad andel förnybar el

Energisystem med variabel elproduktion Japan. 1 Förutsättningar för ökad andel förnybar el 1 (8) Helena Tillborg +81 3 5562 5031 Helena.tillborg@growthanalysis.se Energisystem med variabel elproduktion Japan 1 Förutsättningar för ökad andel förnybar el 1.1 Regionala elmonopol kontrollerar produktion

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer