Kvalitetsnätverk Bergslagen

Transkript

1 Kvalitetsnätverk Bergslagen SKL dnr 09/2738 Borlänge Fagersta Falun Heby KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE INOM OMRÅDET GRUNDSKOLAN 2009 Hofors Gagnef Norberg Skinnskatteberg Säter Vansbro 1

2 Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom grundskolan 2009 INLEDNING UTVÄRDERING STYRNING OCH LEDNING... 5 Resultat... 5 Mål, styrning och uppföljning... 5 Säkring av centrala kvalitetsprocesser... 6 Sammanfattning BRUKARUNDERSÖKNING ELEV- OCH FÖRÄLDRAENKÄTER Elevenkäten Resultat Föräldraenkäten Resultat Sammanfattning LÄRARNAS TID MED ELEVEN Resultat Sammanfattning JÄMFÖRELSE AV INFORMATION PÅ HEMSIDAN Resultat Sammanfattning RESULTATJÄMFÖRELSER, NYCKELTAL Resultat Sammanfattning genom indexering av effektivitetsmått ANALYS Pedagogiskt arbete Effektivitetsmått, KBP Inflytande och delaktighet Trygghet Bemötande Skolmat Skolk Nöjdhet, trygghet och betygsresultat KOMMUNVISA ÅTGÄRDSFÖRSLAG Kommunvisa utvecklingsområden med förslag till resultatindikatorer

3 Inledning I denna rapport redovisas nätverkets andra undersökning av grundskolan. Rapporten omfattar en undersökning som genomförts under perioden januari- juni 2009 med avsikt att belysa kostnadsmässiga och kvalitativa aspekter om grundskolan. Resultatet har sammanställts av Sveriges Kommuner och Landsting. Undersökningen har omfattat kommunerna Borlänge, Fagersta, Falun, Gagnef, Heby, Hofors, Norberg, Skinnskatteberg, Säter och Vansbro. Sedan sent 1990-tal har Sveriges Kommuner och Landsting medverkat till att starta upp och på olika sätt gett stöd till kommuner som gått samman i jämförande kvalitetsnätverk. Kvalitetsnätverk Bergslagen är ett av de första nätverken. Uppgiften är att, mot bakgrund av kommunernas skillnader, förena kostnader och kvalitet i jämförande mätmetoder. Erfarenheter och resultat har visat att kommuner som samverkar kring jämförelser hittar nya vägar till förbättring och utveckling. Strävan är att finna eller konstruera resultatmått som mäter kvalitet och kostnad ur ett medborgar- och kommunledningsperspektiv. Detta betyder att nätverket inte i första hand gör studier för verksamhetens personal eller ägnar sig åt forskning. Medborgarperspektivet företräds av en styrgrupp som består av kommunernas kommunalråd. Där ingår också kommuncheferna. Det är styrgruppen som ger arbetsgruppen, bestående av varje kommuns projektledare, uppdragen. Arbetsgruppen genomför utvärderingen och rapporterar sedan tillbaka till styrgruppen. Rapporterna behandlas av kommunstyrelserna i nätverket och berörda nämnder bör ges tillfälle att yttra sig över rapporterna men också uppdrag att arbeta med förbättringar med utgångspunkt från resultatet. Styrgrupp beslutar om uppdrag Arbetsgrupp genomför studie Styrgrupp får rapport Arbetsgrupp rapporterar effekter SKL skickar rapport till KS efter godkännande i styrgrupp KS beslut. Ev. uppdrag KS mottar yttrande KS mottar rapport och remitterar till nämnd 3

4 Resultatet från utvärderingen presenteras i rapporten under tre delområden. Det första delområdet redovisar resultatet från utvärderingen med beskrivning av kommunernas styrning och ledning, elevernas och föräldrarnas syn på skolan, redovisning av lärarnas tid med eleverna samt redovisning och jämförelse av nyckeltal. En sammanfattning av resultatet finns under respektive delområde. I det andra delområdet presenteras en analys av undersökningen som fokuserat på att identifiera kopplingen mellan resultaten från olika delområden för att identifiera samband och ge förslag till åtgärder. I det tredje delområdet ger projektledarna respektive kommun förslag på styrtal utifrån förbättringsområden som identifierats i utvärderingen. För att spara på papper finns bilagor tillgängliga via respektive kommuns projektledare. Ny inriktning I denna utvärderings tredje delområde har projektgruppen tagit ett steg för att, vid sidan att ge respektive kommun förslag till förbättringsområden, även lyfta fram förslag till resultatmått att använda i den enskilde kommunens övergripande styrning och ledning av verksamhetsområdet. Det är mått som utgår från förbättringsområden som identifierats vid utvärderingen och som arbetsgruppen värderat som styrbara från kommunfullmäktigenivå. Mått som är nedbrytbara, jämförbara och uppföljningsbara. Mått som skulle som skulle kunna utgöra ett underlag vid budgetdialog och kunna implementeras i de övergripande styrdokumenten. Syftet har således varit att ge kommunfullmäktige ett tydligare underlag för styrning och ledning utifrån utvärderingsresultatet. Projektgruppen vill betona att det är förslag och att varje kommun själv tar ställning till hur dessa styrtal används. Vid styrgruppsmötet fattades beslut om att detta initiativ och denna nya inriktning permanentas inför kommande utvärderingar. Genomförda undersökningar Nätverk Bergslagen har genomfört och publicerat följande rapporter. De kan laddas ned från Sveriges Kommuner och Landstings webbplats 1. Förskola Hemtjänst Information och dialog Näringslivssamverkan Grundskola Förskola - 2:a mätningen Arbetsmarknadsåtgärder Hemtjänsten - 2:a mätningen Information och dialog - 2:a mätningen LSS Näringslivssamverkan :a mätningen 12. Kultur, fritid och föreningsliv Grundskola 2:a mätningen 2009 Kommande undersökning Vid styrgruppsmötet i Vansbro den 16 juni 2009 fattade styrgruppen beslut uppdraget kring kommande undersökningsområde. Undersökningen omfattar en kostnads- och kvalitetsgranskning av hur kommunerna använder resultaten från utvärderingar för att styra, leda och utveckla servicen. Kommunerna som deltar är Borlänge, Fagersta, Falun, Heby, Hofors, Norberg, Säter och Vansbro. Resultatet kommer att redovisas vid kommande styrgruppsmöte i Norberg den 18 december

5 1 Utvärdering 1.1 Styrning och ledning Syfte Syftet med delområdet är att beskriva och jämföra kommunernas styrning av grundskolan, målarbete, uppföljning och säkring av viktiga kvalitetsprocesser. Metod Projektledarna har, utifrån ett fastställt formulär, ställt frågor till respektive förvaltningschef eller motsvarande i sin kommun. Resultat Mål, styrning och uppföljning I nätverkets alla kommuner finns det uttalade politiska mål för grundskoleverksamheten och dessa är i samtliga fall fastställda av kommunfullmäktige. Dock har kommunerna valt olika nivåer för dessa mål. Vissa kommuner formulerar övergripande mål för verksamheten medan andra har formulerat konkreta mål. Vissa kommuner har lagt sina mål i nivå med lagstiftningens krav och andra formulerar mål som spänner vidare än så. I Borlänge har man formulerat övergripande mål som demokrati och inflytande, mångkulturellt samhälle, skolan som en del av samhället samt informations- och kommunikationsteknik. I Fagersta och Falun styr man skolan med klart avgränsade mål och förutom mål gällande elevernas resultat har man i Fagersta fokuserat på frågor om entreprenörskap och samarbete mellan skola och näringsliv, och i Falun att skolförvaltningen ska skapa en central resurs som stöd till Faluns förskolor och skolor för att aktivt utveckla arbetet med tillväxt, miljö och folkhälsa. I Gagnef har man också tagit fram övergripande mål som att förskolebarnen och eleverna har ökad självkänsla, ökad behörighet till gymnasium, ökad ledarskapsförmåga bland personalen, alkohol-, drog- och tobaksfria elever och ökat samarbete mellan skola och näringsliv. I Heby styrs grundskolan utifrån nio mål som är en blandning av övergripande mål som att: eleverna i skolan är nyfikna och känner en lust att lära och utforska omvärlden. De är självständiga och har i slutet av sin skoltid tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, och avgränsade mål som att samtliga elever i åk 9 är behöriga till gymnasieskolans nationella och specialutformade program. I Hofors styrs grundskolan utifrån avgränsade mål som dels rör elevernas resultat, men också att: alla elever ska höstterminen 2008 ha en väl fungerande individuell utvecklingsplan grundad på läroplanernas processer. I Norberg styrs grundskolan med en blandning av övergripande mål som: våra ungdomar lämnar skolan väl förberedda för framtiden, med goda kunskaper och tro på sin förmåga, och avgränsade mål som: Norbergs grundskola återfinns bland de 50 bästa kommunerna i landet. I Skinnskatteberg styr man verksamheten utifrån styrkort. Man har fem områden: medborgare/kund, medarbetare, arbetssätt/processer, utveckling/tillväxt samt ekonomi. 5

6 Kommunen har sedan formulerat fyra mål inom varje område. Målen är i de flesta fallen avgränsade men det finns även generella inriktningsmål. I Säter styr man grundskolan med en blandning av övergripande mål som: barn och elever känner sig trygga och trivs i förskolan/skolan, och klart avgränsade mål som att meritvärdet ligger över genomsnittet för strukturellt liknande kommuner (205,8) Man har även angett i målbeskrivningen att målen ska följas upp med brukarundersökningar och nationell statistik. I Vansbro återfinns målen för grundskolan i Vansbros skolplan som innehåller 33 olika mål som är indelade under fyra målområden: normer och värden, barns och ungdomars ansvar och inflytande, kunskaper, utveckling och lärande samt samverkan med andra. Målen är av både övergripande och avgränsad karaktär. Tabell 1 Borlänge Fagersta Falun Gagnef Heby Hofors Norberg Skinnskatteberg Säter Vansbro Hur mäter kommunerna att målen uppnås? Beställaren skickar ut självvärdering till utförarenheterna där verksamheterna gör en skattning via indikatorer samt tillsynsbesök i verksamheterna Kvalitetsredovisning, på detaljerad nivå för varje skola och med en omfattande sammanställning till nämnden, brukarundersökningar Kvalitetsredovisning, enkäter Egentillsyn, kvalitetsredovisningar och politiker i nämnden åker ut och besöker skolorna Elevresultat, enkäter, intervjuer, allmänna observationer i klassrummet, självskattning Enkäter, utvärderingar, självvärderingar, nationella prov, offentlig statistik Kvalitetsredovisning, BRUK, utvärderingar, betygsstatistik Betygsstatistik, föräldraenkät, elevenkät, arbetslagens självvärdering Betyg, nationella prov, enkäter, kvalitetsredovisningar, likabehandlingsplaner, verksamhetsbesök Kvalitetsredovisning, utvecklingsplan, skolplan, elevuppföljning, nämnden gör återkommande tillsynsbesök Alla kommunerna följer upp målen i bokslut i någon form, d v s i årsbokslut, delårsbokslut eller liknande. Kommunerna använder sig också av andra utvärderingsmetoder som till exempel kvalitetsredovisningar och enkäter. I Borlänge, Gagnef, Säter och Vansbro åker politiker från nämnden ut och besöker verksamheterna. Säkring av centrala kvalitetsprocesser Betyg I samtliga kommuner finns lokalt fastställda mål för betygsbedömning, som anger vad eleven ska kunna för att uppnå ett visst betyg. Dock arbetar man på olika sätt för att kvalitetssäkra betygsbedömningen i skolorna. Det vanligaste är att man arbetar med frågan i sina lärarlag, genom lokalt uppsatta mål och via forum för betygsbedömning. I Borlänge har man dessutom ämnesnätverksträffar för alla skolor. I Fagersta har man betygskonferenser och studiedagar samt en utvecklingsgrupp med samtliga skolor, som utarbetar gemensamma kriterier. I Falun har man gemensam rättning av de nationella proven, åldersövergripande ämnesträffar och man ser över betygssättning i förhållande till kön. I Hofors och Norberg har man fortbildning om mål, betyg och bedömning. I Vansbro arbetar man kvalitetssäkring genom de nationella proven och genom de lokalt fastställda lärstegarna, som utgår från nationella kursplaner. 6

7 Endast Heby, Gagnef och Säter uppger att de har samarbete med andra kommuner gällande kvalitetssäkring av betygsbedömning. I Heby samarbetar man inom Uppsala län tillsammans med Uppsala Universitet. I Säter samarbetar man med utbildningsnämnderna i Gagnef och Borlänge, där man anordnar en årlig gemensam kompetensutvecklingsdag för att utveckla en gemensam bedömningsgrund. Stödjande personal i skolan Tabell 2 antal årsarbetare per 100 elever Psykolog Kuratorer Sjuksköterskor Elevassistenter Specialpedagoger Borlänge 0,066 0,126 0,192 0,2 0,215 Fagersta 0,023 0,091 0,25 1,135 0,727 Falun 0,052 0,057 0,195 1,179 0,555 Gagnef 0,044 0,176 0,176 1,431 0,615 Heby 0,086 0,138 0,172 1,593 0,775 Hofors 0,102 0,102 0,255 0,917 0,459 Norberg 0 Köper tjänst vid behov 0,172 0,172 1,031 1,263 Skinnskatteberg 0 0,130 0,212 0,731 0,984 Säter 0,033 0,248 0,173 1,405 0,396 Vansbro Konsultbasis vid behov 0,215 0,265 1,831 0,459 Mobbning Tabell 3 Har det förekommit mobbning de senaste tolv månaderna Hur många elever har utsatts de senaste tolv månaderna Borlänge Ja Finns ej nyckeltal Hur många av dessa har resulterat i individuella handlingsplaner/åtgärdsplaner Samtliga som skolan identifierat, nyckeltal saknas. Har mobbningen upphört i de ovannämnda fallen Fagersta Ja Mindre än 10 % Alla I samtliga fall. Falun Ja I mer av hälften av fallen Gagnef Ja 8 2 I samtliga fall Heby Ja Ett fåtal Alla I mer än hälften av fallen. Hofors Ja 104* Norberg Ja Alla I samtliga fall. Skinnskatteberg Ja 4 4 I samtliga fall Säter Ja I mer än hälften av fallen. Vansbro Ja Ca 20 Alla som upptäckts, d v s ca 20. I mer än hälften av fallen, ca 85%. * Resultat från anonyma elevenkäter I tabell 3 saknas en del uppgifter på grund av att dessa inte redovisats. Kommunerna har dock redovisat att i majoriteten av fallen så upprättas handlingsplaner och åtgärdsplaner och man upplever att mobbningen upphör. Generellt kan vi se att skolan vidtar en mängd olika åtgärder för att förhindra, utreda och följa upp mobbning, trakasserier och utfrysning. De flesta kommuner arbetar på flera sätt, såväl genom till exempel fadderverksamhet, mobbningteam, rastvakter, temadagar, antimobbning- /likabehandlingsplaner och elevvårdskonferenser. I Vansbro nämner man även att man arbetar tillsammans med organisationen Friends - en rikstäckande antimobbningsorganisation

8 Falun redovisar att genom arbete med material/metoder som Livsviktigt, VIP, Tillsammans och EQverkstan sker ett kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor. Planering lärare - elev I samtliga kommuner planerar lärarna såväl enskilt som tillsammans med varje elev och tillsammans med hela klassen. På frågan om i vilken utsträckning lärarna planerar arbetet tillsammans med eleverna, varierar svaren mellan fyra till åtta på en skala från ett till tio. Medelvärdet uppgår till 6,2. Regler och inflytande Skolorna uppger att eleverna i stor utsträckning är delaktiga i att bestämma vilka regler som ska gälla på skolan, som exempelvis lektionsregler, bemötande, rastregler, språkbruk, mobiltelefonregler, matsalsregler, läxor och även i vissa fall klädsel. I samtliga kommuner utom två finns det aktiva elevråd på samtliga skolor. I Borlänge har samtliga skolor, utom en ett aktivt elevråd och i Skinnskatteberg är det två skolor som saknar elevråd. Otillåten frånvaro På frågan om hur stor den otillåtna frånvaron är har kommunerna fått svara på en skala ett till tio. Resultatet för kommunerna blir ett medelvärde 2,8. De flesta kommunerna anger att den otillåtna frånvaron är låg. Några kommuner anger att frånvarons storlek skiljer sig mellan de olika skolstadierna och när så har skett har ett medelvärde räknats fram. En annan notering som flera av kommunerna har gjort, är att det inte är den ogiltiga frånvaron som är problemet, utan snarare den tillåtna frånvaron, det vill säga när föräldrar tillåter elevernas frånvaro eller när föräldrar vill ta sina barn på semesterresor under terminerna. I samtliga kommuner finns information om hur stor andel elever som skolkar regelbundet. Samtliga kommuner utom Hofors uppger att de har information över hur stor andel som skolkar vid enstaka tillfällen. Skolfrukost I tre av nätverkets kommuner - Borlänge, Falun och Vansbro - finns enstaka skolor som erbjuder skolfrukost. Information Alla kommuner informerar eleverna om den kunskapsnivå som krävs för att nå målen såväl muntligt som skriftligt. Fyra av kommunerna använder dessutom hemsidan för att informera eller genom en kombination av flera av alternativen. Information på hemsidan På frågan om det finns rutiner för att säkerställa att informationen på hemsidan är aktuell uppger Fagersta att rutiner finns. Borlänge uppger att hälften av skolorna har fungerande rutiner. I Gagnef och Falun varierar det mellan skolorna och i Vansbro håller man på att utveckla rutiner, som ska tas i bruk vid införande av en ny hemsida. Övriga kommuner har inte rutiner för att säkerställa att informationen på hemsidan är aktuell. Entreprenörskap och samarbete med näringslivet Borlänge Kommunens grundskolor arbetar med entreprenörskap i skolan via yrkes- och studievägledning. Eleverna får fördjupa sig i ett företag för att sedan presentera och marknadsföra företaget. Skolorna samverkar med näringslivet, men anger att detta behöver utvecklas. 8

9 I kommunen finns en samordnare, som ska utveckla lärarnas kompetens i näringslivsfrågor, bland annat genom att kontakta företag inför arbetsplatsbesök. Mötesforum mellan lärare, elever, skolledare och näringsliv finns inte. Fagersta I Fagersta har det funnits ett projekt Skola - Näringsliv som numera är permanentat, där en koordinator håller ihop verksamheten. Samtliga grundskolor arbetar med entreprenörskap i olika former. Samverkan med näringslivet sker genom föreläsningar, studiebesök samt prao. Mötesforum finns för såväl näringsliv och elever som näringsliv och lärare. I dessa forum träffas man minst tre gånger per termin. Det finns även mötesforum för näringsliv och skolledning. Där träffas man minst tre gånger per termin. Ytterligare ett gemensamt samlat mötesforum finns i Fagersta, mellan näringsliv, elever, lärare och skolledning. Detta forum träffas en till två gånger per termin. Falun Kommunens grundskolor arbetar med entreprenörskap på olika sätt. Det sker genom prao, Framtidspiloterna, Konstnärer på väg, Teknikerjakten och uppmuntrande kulturentreprenörskap. Det finns en projekttjänst på skolförvaltningen som är kontaktperson gentemot näringslivet. Dessutom sker samverkan genom Teknikerjakten. Samverkan sker även med andra kommuner genom Framtidspiloterna och kommunens tillväxtprogram. I Falun finns mötesforum såväl mellan näringsliv och elever som näringsliv och lärare. I dessa forum träffas man minst tre gånger per termin. Det finns även mötesforum för näringsliv och skolledning. Där träffas man en till två gånger per termin Falun har även ytterligare ett gemensamt mötesforum för näringsliv, elever, lärare och skolledning, som träffas en till två gånger per termin. Ytterligare ett gemensamt mötesforum finns i kommunen mellan näringsliv, elever, lärare och skolledning. Gagnef Skolorna arbetar varken med entreprenörskap eller med samverkan med näringslivet. Här finns heller inte några mötesforum mellan skola och näringsliv. Heby I skolan arrangeras entreprenörskaps- och omvärldsdagar i tre dagar. I kommunen pågår planering för att tillsammans med andra kommuner utveckla entreprenörskap i skolan. Samverkan med näringslivet sker inom gymnasial lärlingsutbildning. I kommunen finns inga mötesforum mellan skola och näringsliv. Hofors Kommunen arbetar inte med entreprenörskap i skolan. Däremot samverkar man med näringslivet genom prao, företagsbesök och företagarmässa. Mötesforum mellan skola och näringsliv finns inte. Norberg Kommunen har deltagit i ett stort entreprenörskapsprojekt, Envis, tillsammans med Fagersta och Skinnskatteberg och arbetar även med ett projekt som kallas Lev kvar i Norberg. Samverkan med näringslivet sker via prao, som man även erbjuder yngre barn i samarbete med elevernas föräldrar. Inga mötesforum mellan skola och näringsliv finns. 9

10 Skinnskatteberg Kommunens skolor arbetar inte med entreprenörskap i skolan men samverkar med näringslivet genom att företag deltar i informationsmöten och presenterar sin verksamhet. Kommunen initierar även studiebesök. Mötesforum finns mellan näringsliv och elever och mellan näringsliv och lärare. Det saknas dock uppgifter om hur ofta de träffas. Säter Kommunen arbetar med entreprenörskap i skolan genom Idéjakten. Säters skolor samverkar däremot inte med näringslivet och har inga mötesforum. Vansbro Kommunen anger att man delvis arbetar med entreprenörskap. Grundskolorna samverkar med näringslivet genom prao, studiebesök och Sveriges största uppfinnartävling Vilda Vansbro Vinkeln. I Vansbro finns mötesforum mellan näringsliv och elever, näringsliv och lärare samt näringsliv och skolledning, som träffas en till två gånger per termin Samarbete med övriga närsamhället Samtliga kommuner samarbetar på något sätt med närsamhället (ideella organisationer, föreningsliv eller dylikt). De flesta samarbetar dessutom på mer än ett sätt, till exempel genom majblommeförsäljning, Prao och samverkan med föreningslivet. I Vansbro finns dessutom något som kallas Vuxna på skolan som är ett samarbete med PRO. Sammanfattning I alla nätverkets kommuner finns det uttalade politiska mål och inriktningsmål för grundskoleverksamheten, men kommunerna väljer att styra skolan på olika sätt. Kommunfullmäktige har i vissa av kommunerna formulerat avgränsade mål vilket resulterar i en styrning av verksamheten mot specifika mål. I andra kommuner har fullmäktige formulerat mer övergripande mål där nämnden och verksamheten ges större utrymme att styra. Dock varierar alla dessa mål i vad de vill uppnå. Vissa kommuner har lagt sina mål i nivå med lagstiftningens krav och andra formulerar mål som spänner vidare än så. De flesta av kommunerna har svarat på frågan vilka de fem viktigaste målen för år 2009 är, men några av kommunerna har en mer övergripande styrning med en mer omfattande målbeskrivning och har inte kunnat specificera ett fåtal centrala mål För uppföljning av målen använder alla kommunerna bokslut i någon form. Goda exempel när det gäller annan form av uppföljning är Heby där man även har allmänna observationer i klassrummet och i Borlänge, Gagnef, Säter och Vansbro där politikerna i nämnden åker ut och besöker verksamheterna och återrapporterar. Samtliga kommuner arbetar med att kvalitetssäkra betyg genom till exempel lokala mål och forum av olika slag. Kvalitetssäkringen verkar dock mest ske lokalt och endast ett fåtal kommuner uppger att de har något samarbete med andra. Heby samarbetar till exempel med andra kommuner inom Uppsala län. Ett gott exempel på ett annat sätt att arbeta med att kvalitetssäkra betygsbedömningen är i Falun där man arbetar med att se över betygssättning i förhållande till kön. När det gäller mobbning, ser vi att kommunerna i många fall saknar statistik och nyckeltal om hur många elever som utsätts och hur uppföljning sker. Något som bör noteras är att siffrorna i tabell 3 är de fall av mobbning som förvaltningen har kännedom om. 10

11 1.2 Brukarundersökning Elev- och föräldraenkäter Syfte I kvalitets- och utvecklingsarbetet är det nödvändigt att ha god kunskap om kundernas syn på verksamheten. Men att mäta den upplevda kvaliteten är svårt. Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur kunderna värderar verksamheten som vi indelat i fem olika kategorier. Pedagogiskt arbete Inflytande, delaktighet och ansvar Trygghet Bemötande Skolmat Mobbning Grundskolan har två typer av kunder elever och föräldrar. Vi har genomfört två separata enkätundersökningar. Elevenkäten Metod En enkät med 32 frågor (bilaga) har riktats till eleverna. Enkäterna ställdes, precis som i förra undersökningen, till alla elever i årskurs 6 och 9 i samtliga nätverkskommuner. Frågorna formulerades som påståenden och respondenterna hade att ta ställning till hur väl påståendena stämde med deras åsikter på en 10-gradig skala, där 1 var lika med stämmer inte alls och 10 stämmer helt och hållet. Vi valde en tiogradig skala med Jämförelseprojektet (SKL) som förebild. I modellen ingår ett Nöjd Elev Index (NEI) baserat på tre frågor som ger en helhetsbild av skolan. Tanken är att NEI ska ge möjlighet till en nationell jämförelse. Genom att vi valde den 10-gradiga skalan även på de övriga frågorna, fick vi möjlighet att räkna ut ett nöjdhetsindex - ett tal mellan 1 och 100, för jämförelse mellan nätverkets kommuner. Ju högre värde desto nöjdare elever. Statistiska Centralbyrån (SCB) använder ofta modellen med nöjdhetsindex vid opinionsundersökningar. I förra undersökningen, Rapport 2005, använde vi en skala med, i huvudsak fem svarsalternativ, varav tre klassades som positiva svar och två som negativa när man sammanställde resultaten. Eftersom vi ändrat svarsalternativen är inte resultaten direkt jämförbara, men vi kan följa olika trender och se förändringar över tid. Enkäten erbjöds både elektroniskt och på papper och av elever har besvarat enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 69,5 %. Vi fick in (48,5 %) svar från flickor och (51,5 %) svar från pojkar i åk 6 och åk 9. 1 Resultat Pedagogiskt arbete Arbetsgruppen har försökt fånga hur eleverna uppfattar lärarnas pedagogiska arbete genom att be eleverna ta ställning till hur väl fyra påståenden stämmer med deras egen uppfattning om sin skola elever har ej uppgett kön 11

12 Tabell 4 Kommunerna rangordnade efter nöjdhetsindex för frågegruppen pedagogiskt arbete Kommun Jag vet vad jag ska kunna för att uppnå målen. Jag förstår vad de flesta lärare säger och menar. Jag lär mig mycket i skolan. På lektionerna får jag den hjälp och stöd av lärarna som jag behöver i skolarbetet, för att lättast lära mig saker. Nöjdhetsindex Säter 7,6 8,1 8,0 7,6 75,3 Borlänge 7,6 8,1 7,8 7,4 74,6 Gagnef 7,1 8,1 7,7 7,3 72,9 Vansbro 7,5 7,9 7,6 7,1 72,6 Medelvärde 7,0 7,6 7,4 6,9 69,3 Skinnskatteberg 7,5 7,6 7,4 6,4 69,1 Fagersta 7,0 7,5 7,3 7,0 68,8 Falun 6,4 7,8 7,6 6,9 68,5 Norberg 6,8 7,3 7,4 6,8 67,4 Heby 6,6 7,1 7,0 6,4 64,1 Hofors 6,2 6,9 6,3 6,0 59,2 Säter får det högsta betyget av eleverna på samtliga delfrågor, medan Hofors får det lägsta. Borlänge får också ett högt nöjdhetsindex och hamnar få ungefär samma nivå som Säter. Även Gagnef och Vansbro får bra betyg av sina elever. Det totala resultatet för Hofors ligger betydligt lägre än för de andra kommunerna. Inflytande, delaktighet och ansvar För att eleverna ska känna sig delaktiga i skolan krävs att de ges möjlighet till ett visst inflytande. För att få veta elevernas uppfattning, gav vi dem fem olika påståenden att ta ställning till. Tabell 5 Kommun Lärarna planerar arbetet tillsammans med oss elever. Jag kan påverka hur undervisningen ska läggas upp. Vi elever får vara med och bestämma vilka regler som skall gälla på skolan. Jag gör alltid mina uppgifter. Skolarbetet är intressant. Nöjdhetsindex Gagnef 6,2 5,7 5,2 8,0 5,9 57,9 Säter 6,0 5,3 4,5 8,4 6,3 56,5 Borlänge 6,0 5,6 4,7 8,0 6,1 56,2 Fagersta 5,9 5,4 4,8 8,0 6,0 55,8 Vansbro 5,4 5,1 5,4 7,8 6,1 55,1 Skinnskatteberg 5,4 5,3 4,7 8,0 5,6 53,4 Genomsnitt 5,5 5,0 4,6 7,8 5,8 52,5 Falun 5,4 5,0 4,4 7,6 6,0 52,2 Norberg 4,9 3,9 4,1 7,5 6,0 47,8 Hofors 5,2 4,4 4,2 7,0 4,5 45,1 Heby 4,8 4,3 3,6 7,3 5,2 44,9 Totalt får Gagnef bäst resultat på frågorna om inflytande, delaktighet och ansvar, medan Heby får det sämsta omdömet. Påståendet jag gör alltid mina uppgifter stämmer bäst in på de flesta elever (7,0-8,4), medan påståendet att vi elever får vara med och bestämma vilka regler som ska gälla på skolan generellt stämmer minst med elevernas uppfattning om sin skola (3,6 5,4). 12

13 Påståendet om skolk (Jag brukar skolka.) har omvända svarsalternativ. De bästa kommunerna har ett lägre värde och de sämsta ett högre värde. På grund av detta valde vi att separera detta resultat, då det inte går att räkna in i ovanstående nöjdhetsindex. Tabell 6 Kommun Jag brukar skolka. Vansbro 1,6 Säter 1,6 Borlänge 1,6 Fagersta 1,7 Gagnef 1,8 Norberg 1,9 Genomsnitt 1,9 Skinnskatteberg 2,0 Falun 2,0 Heby 2,2 Hofors 2,4 Eleverna i Vansbro uppger i minst omfattning att de brukar skolka, medan eleverna i Hofors gemensamt kommer till det högsta värdet. Trygghet En mycket viktig aspekt är trygghet. Alla elever har rätt att känna sig trygga i sin skolmiljö. För att få veta elevernas uppfattning, gav vi dem fem olika påståenden att ta ställning till. Tabell 7 Kommun Jag har kamrater i skolan som vill vara med mig. Jag vågar ställa frågor till lärarna inför klassen På min skola behöver ingen känna sig rädd eller hotad. Det är bra ordning, lugn och ro på lektionerna. Jag gillar att vara i skolan. Nöjdhetsindex Säter 9,3 8,1 7,0 6,1 6,4 71,0 Borlänge 9,2 8,3 7,4 5,8 6,0 70,5 Gagnef 9,3 8,7 7,3 5,4 5,9 70,3 Vansbro 9,1 8,2 7,0 5,5 6,3 69,1 Skinnskatteberg 9,4 8,3 6,2 5,7 5,3 66,3 Fagersta 8,8 7,9 6,5 5,9 5,6 66,1 Medelvärde 9,1 8,0 6,5 5,4 5,6 65,8 Falun 9,0 8,2 6,3 5,2 5,6 65,2 Norberg 9,1 7,5 6,1 5,0 5,5 62,4 Heby 8,8 7,7 6,1 5,2 5,3 62,2 Hofors 8,6 7,0 5,3 4,4 4,4 55,5 Eleverna i Säter känner sig tryggast medan eleverna i Hofors känner sig minst trygga. På nästan samma nivå som Säter finner vi Gagnef, Borlänge och Vansbro. Bemötande Elevernas uppfattning om hur lärarna bemöter dem försökte vi fånga genom följande påståenden i tabell 8 på nästkommande sida. 13

14 Tabell 8 Kommun Lärarna bryr sig om mina synpunkter. Lärarna i min skola bryr sig om eleverna Nöjdhetsindex Borlänge 7,0 8,1 72,4 Säter 6,9 7,8 70,9 Vansbro 6,7 8,0 70,6 Fagersta 6,8 7,7 69,4 Gagnef 6,7 7,8 69,0 Falun 6,6 7,6 67,7 Norberg 6,4 7,8 67,3 Medelvärde 6,5 7,5 66,8 Skinnskatteberg 6,6 7,4 66,2 Heby 5,6 6,9 58,4 Hofors 5,6 6,5 55,7 Mest nöjda är eleverna i Borlänge, medan eleverna i Hofors är minst nöjda när det gäller lärarnas bemötande. Hofors sticker ut negativt följt av Heby, medan de andra kommunerna ligger mer samlat. Skolmat Vi har frågat eleverna vad de tycker om skolmaten och miljön i skolmatsalarna. Vi frågade även om de åt någon frukost på morgonen. Följande påståenden ställdes i tabell 9. Tabell 9 Kommun Jag äter skolmat varje dag i skolan. Jag tycker att skolmaten är god. Jag kan äta i lugn och ro i matsalen. Nöjdhetsindex Vansbro 8,0 6,1 7,4 68,4 Gagnef 7,6 5,4 7,2 64,1 Skinnskatteberg 7,6 5,1 7,2 62,9 Falun 7,9 5,4 6,7 62,6 Norberg 8,1 5,2 6,6 62,4 Medelvärde 7,5 4,9 6,7 59,6 Fagersta 7,8 4,4 6,7 58,9 Säter 7,4 4,4 6,6 57,4 Borlänge 7,8 4,1 6,5 57,3 Heby 7,3 5,1 5,8 56,4 Hofors 5,6 3,8 6,0 46,0 Bäst betyg när det gäller skolmaten får Vansbro kommun. Eleverna i Hofors kommun ger skolmaten riktigt dåligt betyg, 3,8 på en 10-gradig skala. 14

15 Arbetsgruppen ville också ta reda på om eleverna äter frukost. Med tanke på att det är många som inte äter skolmat varje dag så blir frukosten än viktigare. Tabell 10 Kommun Jag äter frukost varje dag Fagersta 8,3 Vansbro 8,1 Säter 8,1 Gagnef 8,0 Falun 7,9 Borlänge 7,8 Heby 7,7 Norberg 7,6 Medelvärde 7,6 Skinnskatteberg 6,3 Hofors 6,2 Det är eleverna i Fagersta som uppger att de i störst utsträckning äter frukost varje dag. Eleverna i Hofors är de som mest sällan äter frukost. Hofors elever är även de som mest sällan äter skollunch. Totalt av alla svarande har ca 12 % uppgett att de inte äter frukost och skollunch frekvent. Vi har även gjort en jämförelse mellan flickor och pojkar och kan konstatera att pojkarna i åk 6 är den grupp som äter frukost och skollunch mest. Eleverna i åk 9 är sämst på att äta frukost och skollunch. Nästan var femte flicka (17,3 %) av de som svarat på enkäten slarvar med frukost och skollunch. Tabell 11 visar en sammanställning av nöjdhetsindex från de olika delområdena Kommun Resultat, pedagogiskt arbete Inflytande, delaktighet, ansvar Trygghet Bemötande Skolmat Borlänge Fagersta Falun Gagnef Heby Hofors Norberg Skinnskatteberg Säter Vansbro Medelvärde

16 Mobbning Vi ställde fyra frågor angående mobbning. Frågorna är hämtade från Lathund för jämförelsenätverken, SKL. De svarsalternativ som gavs var Ja, Nej och Kan inte svara. Frågorna var: Har du känt dig utfrusen i skolan vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna? Har någon elev/elever trakasserat eller kränkt dig på skoltid under de senaste 12 månaderna? Har någon elev/elever från din skola trakasserat eller kränkt dig på fritiden under de senaste 12 månaderna? Har någon vuxen på din skola trakasserat eller kränkt dig under de senaste 12 månaderna? Diagram 1 Totalt svarade 13,75 % av respondenterna att de har utsatts för mobbning under de senaste tolv månaderna. 7,68 % valde alternativet kan inte svara. Eleverna i Norberg är mest utsatta och eleverna i Skinnskatteberg är minst utsatta för mobbning. Heby hade störst andel elever som valde alternativet kan inte svara. Nöjd Elev Index För att möjliggöra en nationell jämförelse mellan olika kommuner om vad eleverna tycker om sin skola, har SKL tagit fram dessa mått, NEI (Nöjd elev index) och NFI (Nöjd föräldraindex). Vi ställde samma frågor till föräldrarna (se avsnittet om föräldraenkäten sid X). Resultatet återfinns också i tabellen nedan. Tabell 12 Kommunerna rankade efter NöjdElevIndex Kommun Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Hur nöjd är du med din skola? Tänk dig en perfekt skola. Hur väl stämmer din bild av den perfekta skolan med din egna skola? Nöjd Elev Index Nöjd Föräldra Index Vansbro 6,9 7,1 5,8 62,4 72,9 Borlänge 6,7 6,9 5,5 59,6 60,2 Gagnef 6,5 6,7 5,2 57,1 57,7 Fagersta 6,2 6,4 5,4 55,3 60,0 Heby 6,0 6,3 5,2 53,7 58,2 Säter 6,1 6,4 4,8 52,8 61,1 Medelvärde 6,1 6,3 4,9 52,8 52,8 Falun 6,3 6,4 4,6 52,7 61,7 Norberg 6,0 6,3 4,5 51,1 62,0 Hofors 4,9 5,3 4,0 41,8 51,9 Skinnskatteberg 5,4 5,2 3,6 41,7 _ 16

17 Generellt finner vi att föräldrarna är mer nöjda än barnen med skolan i sin helhet. Mest nöjda är både elever och föräldrar i Vansbro och minst nöjda är eleverna i Skinnskatteberg och föräldrarna i Hofors. Föräldraenkäten Metod Vi valde, precis som i förra undersökningen, att rikta oss till föräldraråden vid alla skolorna i nätverkskommunerna. På grund av att svarstiden blev ganska kort lämnade vi öppet för att ordförande (eller representant för föräldrarådet) kunde svara på egen hand, i föräldrarådets namn, i de fall som inga möten fanns inplanerade eller var möjliga att genomföra. Detta har lett till att vi fått in ett högst varierande antal svar från de olika kommunerna. Tabell 13 Antalet inkomna enkäter för respektive kommun Kommun Antal svar Borlänge 23 Fagersta 5 Falun 63 Gagnef 14 Heby 11 Hofors 2 Norberg 8 Skinnskatteberg 0 Säter 4 Vansbro 16 SUMMA 146 Från Skinnskatteberg fick vi inga svar från föräldrar. Antalet besvarade enkäter och hur enkäterna besvarats (enskilt eller i grupp) blir givetvis avgörande för reliabiliteten och representativiteten i de olika kommunerna. I detta avsnitt presenteras dock resultatet utan hänsyn tagen till dessa fakta Resultat Resultatet presenteras i sin helhet i en bilaga. I nedanstående avsnitt presenteras undersökningen på ett övergripande plan. Det ger en bild av skolan i kvalitetsnätverk Bergslagens kommuner. Diagram 2 Visar andelen respondenter som angett att de är mest nöjda med respektive område Annat, nämligen: Hur skolan arbetar för att eleverna ska trivas Lärarnas metoder för inlärning 50% Ej svar 40% 30% 20% 10% 0% Hur skolan arbetar för att eleverna ska nå bra resultat Att utvecklingssamtal sker regelbundet Att barnen har individuella utvecklingsplaner Hur skolan arbetar för att motverka och förebygga kränkande behandling (mobbing) Skollokalerna (den fysiska miljön) Att lärarna och skoledningen bemöter oss föräldrar väl Att lärarna och skoledningen bemöter eleverna väl 17

18 Arbetsgruppen bad föräldrarna att ranka de tre områden som de är mest nöjda med inom skolan. De områden som föräldrarna generellt är mest nöjda med är främst att utvecklingssamtal sker regelbundet (47 %). Här avviker Hofors som i stället angett det som ett förbättringsområde. Högst värde har Falun där drygt 60 % angivit att de är nöjda. Näst högst rankar föräldrarna att lärarna och skolledningen bemöter eleverna väl. Det anger 46 % av föräldrarna som ett bästa område. I Borlänge är andelen 61 %. På tredje plats placerar föräldrarna att barnen har individuella utvecklingsplaner (40 %). I Fagersta uppger 60 % av de svarande att de är nöjda, medan 12 % i Heby anser detta som ett utvecklingsområde. Diagram 3 Visar andelen respondenter som angett respektive område som förbättringsområde Annat, nämligen: Hur skolan arbetar för att eleverna ska trivas Lärarnas metoder för inlärning 80% Hur skolan arbetar för att eleverna Ej svar 60% ska nå bra resultat 40% 20% 0% Att utvecklingssamtal sker regelbundet Att barnen har individuella utvecklingsplaner Hur skolan arbetar för att motverka och förebygga kränkande behandling (mobbing) Skollokalerna (den fysiska miljön) Att lärarna och skoledningen bemöter oss föräldrar väl Att lärarna och skoledningen bemöter eleverna väl Skollokalerna, det vill säga den fysiska miljön, är ett tydligt förbättringsområde. Framförallt tycker föräldrarna i Falun det, där 82 % av enkätsvaren pekar ut skollokalerna som ett förbättringsområde, medan det i Norberg och Vansbro är 13 % som angett det som ett förbättringsområde. Näst högst frekvens har området annat, det vill säga ett alternativ som vi lämnat öppet för att respondenterna skulle kunna ange egna svar. Det är följaktligen en blandning av svar. Uppdelade per områden fördelas svaren ungefär så som det visas i diagram 4 på följande sida. 18

19 Diagram 4 visar föräldrarnas kommentarer under annat efter projektgruppen kategorisering 18% 16% 14% 12% 10% 8% Skolans styrkor Förbättringsområden 6% 4% 2% 0% Skolan Personal Besparingar Resultat pedagogiskt arbete Inflytande, delaktighet, ansvar Trygghet Fysisk miljö Skolmat Övrigt Det är således resultat och pedagogiskt arbete som föräldrarna ser som det främsta förbättringsområdet. Intressant att notera är att 9 % av föräldrarna är oroade över besparingar, neddragningar och den resurstilldelning som kommunerna gör inom grundskolan. Till kategorin har bara de svar klassats som inte definierar några konsekvenser av besparingarna. På tredje plats hamnar området hur skolan arbetar för att eleverna ska nå bra resultat. 32 % av föräldraenkäterna anger detta som ett förbättringsområde. I Fagersta uppgår andelen till 60 % och i Säter till 50 %. Lägger man till det, som under rubriken annat skrivits in av föräldrarna och sedan klassats som resultat, pedagogiskt arbete, blir siffran ännu högre. Information på hemsidan Information är en förutsättning för delaktighet och inflytande. Informationen på Internet blir allt mer betydelsefull, eftersom fler och fler använder hemsidor för informationsinhämtning. Föräldrarna fick möjlighet att bedöma den information som skolan ger via kommunernas hemsidor. I diagrammet nedan visas fördelningen mellan de olika svarsalternativen för respektive kommun. Diagram 5 visar vad föräldrarna anser om informationen som berör skolan på kommunernas hemsidor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Ej svar Otillräcklig Tillfredsställande Utmärkt 30% 20% 10% 0% Borlänge Fagersta Falun Gagnef Heby Hofors Norberg Säter Vansbro 19

20 Minst nöjda med informationen på kommunens hemsida är föräldrarna i Hofors, medan föräldrarna i Fagersta och Säter är mest nöjda. Det är endast i Falun och Vansbro som det fanns föräldrar som anser att informationen om skolan på kommunens hemsida är utmärkt. (Anm. bortfallet i Norberg var stort.) Nöjd Föräldrar index Vi ställde tre olika frågor till föräldrarna om grundskolan i sin helhet. Det är samma frågor som vi ställde till eleverna. Utifrån svaren har vi beräknat ett Nöjd Föräldrar Index, som möjliggör en jämförelse. Tabell 14 Kommun Om ni tänker på era barns skola i sin helhet - hur nöjda är ni då med dess verksamhet Hur väl uppfyller skolan och dess verksamhet de förväntningar ni haft? Tänk er en perfekt skola - hur nära ett sådant ideal tycker ni att era barns skola kommer? NFI Vansbro 7,8 7,7 7,2 72,9 Norberg 6,8 7,4 5,6 62,0 Falun 7,0 6,9 5,7 61,7 Säter 7,3 6,8 5,5 61,1 Medelvärde 6,9 6,8 5,7 60,6 Borlänge 6,9 6,7 5,7 60,2 Fagersta 6,8 6,4 6,0 60,0 Heby 6,5 6,7 5,5 58,2 Gagnef 6,4 6,2 5,9 57,7 Hofors 7,0 6,0 4,0 51,9 Föräldrarna i Vansbro kommun är mest nöjda med grundskolan med ett NFI på 73. Hofors uppnår endast 52. Det är de två kommunerna som sticker ut mest. Alla andra kommuner ligger mellan 58 och 62. Sammanfattning Elevenkäten har gått ut till en stor grupp elever och svarsfrekvensen var god (69,5%). Av totalt svar, fick vi in (48,5 %) svar från flickor och (51,5 %) svar från pojkar i åk 6 och åk 9. Bäst resultat i elevenkäten får avsnittet pedagogiskt arbete som hamnar med ett snitt i nöjdhetsindex på 69. I nätverkets rapport år 2005 var eleverna också nöjda med lärarna som ledare och pedagoger. Då var 9 av 10 elever nöjda med sin lärare. Eleverna och föräldrarna är nöjda med Hur lärarna/skolledning bemöter elever. Elevernas nöjdhetsindex hamnar på 67 och i föräldraenkäten får dessa frågor bra betyg. Rapport år 2005 hade lite annorlunda upplägg på redovisningen av denna fråga men det framkom att föräldrarna ansåg att bemötandet var ett viktigt område inom skolan. Trygghet är ett annat område som högt betyg i nöjdhetsindex bland eleverna. Detta område innefattar bland annat att eleverna vågar fråga lärarna på lektionerna och om de känner sig rädda/hotade på skolan. Nästan 14 % av eleverna svarar att de har varit utsatta för mobbning under de senaste 12 månaderna och nästan 8 % kunde inte svara på frågorna om mobbning. Eleverna ger inte skolmaten bästa betyg. NEI hamnar på 60. Eleverna i Vansbro är mest nöjda. Av alla svarande elever uppger 12 % att de inte äter skollunch/frukost regelbundet. Pojkarna i åk 6 äter oftast lunch/frukost medan flickorna i åk 9 är sämst på att äta lunch/frukost. 20

21 Det område som eleverna är minst nöjda med är inflytande, delaktighet och ansvar. Här hamnar nöjdhetsindexet på 52. Eleverna i Gagnef är mest nöjda. Hälften av alla elever var missnöjda med inflytande, delaktighet och ansvar i nätverkets rapport år Sammanställer man alla delområden i vår elevundersökning kan man konstatera att flera kommuner är duktiga på olika områden, medan Hofors har de elever som minst uppskattar skolan. Det är också eleverna i Hofors som skolkar mest. Resultatet av NEI och NFI överlag visar att föräldrarna är mer nöjda än eleverna och att Vansbro har mest nöjda elever och föräldrar. Borlänges och Gagnefs elever och föräldrar är nästan samstämmiga i sin nöjdhet med skolan. 1.3 Lärarnas tid med eleven Bakgrund och syfte Syftet med mätningen är att kunna redovisa hur mycket av lärarnas tid som eleverna får uppdelat på arbetsplatsförlagd tid, förtroendetid och kommunvis. Ur ett kund- eller elevperspektiv är lärarens tid med eleven en viktig faktor för att eleverna ska kunna uppnå bra resultat. Ju mer tid läraren kan ge eleverna desto större möjlighet till resultatförbättringar torde eleverna få. Vid förra grundskoleundersökningen (Rapport år 2005) kunde lärarna redovisa att tiden till eleverna var 62 % för 4-6 lärare och 65 % för 7-9 lärare. Har det skett någon förändring i jämförelse med förra undersökningen när det gäller lärarnas tid till eleverna. Om det är någon kommun som har märkbara förändringar vad beror det på? Det bör nämnas att vid förra undersökningen uppstod problem med att genomföra mätningen. Fackliga representanter uppmanade då lärarna att inte redovisa tiden. Lärarnas Riksförbund anmälde en del av nätverkskommunerna för bristande information. Störst motstånd var det kring lärarnas förtroendetid där fyra av nätverkskommunerna inte fick någon redovisning alls. Trots motståndet vid förra undersökningen var styrgruppen enig om att mätningen skulle genomföras även i denna undersökning. För att mota Olle i grind skulle information till de fackliga representanterna genomföras inför den planerade mätningen. Metod Under två arbetsveckor våren 2009 har fyrtio lärare från varje kommun blivit utsedda att redovisa sin tid. Undersökningen genomfördes vecka Fyrtio lärare, tjugo lärare från årskurserna 4-6 och tjugo lärare från årskurserna 7-9, utsågs av rektor på respektive skola. Lärarens uppdrag var att redovisa både den arbetsplatsförlagda tiden (arbetstiden i skolan) och den så kallade förtroendetiden. Tjänstgöringsgrad begärdes in som bakgrundsinformation, liksom vilka klasser och ämnen läraren undervisat i. Ifyllandet av tiden har läraren gjort i ett färdigt formulär, som innehöll förklaring på hur tiden skulle fyllas i. Formuläret fanns i två varianter, en pappersvariant och en digital variant. Läraren fick själv välja vilken variant man ville jobba med. Vid sammanställningen har den redovisade tiden använts oavsett vilken tjänstgöringsgrad läraren angett. Alla inkomna svar har tagits med i sammanställningen. Skulle det av någon anledning förekomma redovisning som kan ifrågasättas kommenteras detta i texten. Resultat Precis som i rapport år 2005 väcker mätningen av lärartiden känslor hos fackliga representanter och lärare. Det finns lärare som har uttalat sig positivt att studien görs och andra som är mindre positiva. I andra fall har motståndet bland lärare varit passivt genom att inte lämna in någon redovisning. 21

22 Vid förra undersökningen redovisades resultatet uppdelat på lärare från årskurs 4-6 och årskurs 7-9. Detta går inte i denna undersökning. Endera gjordes urvalet av lärare på ett annat sätt eller så jobbar lärarna mer över klassgränserna än vid förra undersökningen. Jämförbarhet med förra undersökningen har inte gått att åstadkomma helt ut, då grundmaterialet från rapport år 2005 inte gått att få tag på. Jämförelser med rapport år 2005 blir därför på en mer övergripande nivå. Tabell 15 Inkomna svar Arbetsplastförlagd tid Förtroende tid Kommun Antal tillfrågade Antal svar Antal svar Antal svar Antal svar Borlänge Fagersta Falun Gagnef Heby Hofors Norberg Skinnskatteberg Säter Vansbro TOTALT Gråmarkeringarna i tabell 15 på föregående sida visar de kommuner som inte var med vid förra undersökningen. Svarsfrekvensen är något bättre än vid förra undersökningen, både för arbetsplatsförlagd tid och förtroendetid. När det gäller arbetsplatsförlagd tid har Säter fått svar från samtliga tillfrågade lärare. Övriga kommuner med relativt hög svarsfrekvens är Borlänge med 34 svar, Hofors med 29 svar och därefter Fagersta och Vansbro med 28 svar. Lägst antal svar har Gagnef med 12 svar. I jämförelse med förra undersökningen har Falun och Hofors fått in färre svar. Vad avser förtroendetid har Borlänge fått in 26 svar följt av Hofors med 20 svar. I jämförelse med förra undersökningen, då 4 kommuner inte lämnade in någon redovisning alls har samtliga kommuner fått in svar. Men det är fortfarande för låg svarsfrekvens för att kunna göra några jämförelser mellan kommunerna. Tabell 16 Arbetsplatsförlagd tid Arbetsplatsförlagd tid i % Undervisnings/ Kommun Tim / vecka handledningstid Enskild elevtid Övrig elevtid Konf- och planeringstid Fort- /utbildning Annat Elevtid i % Borlänge 34 51% 6% 9% 29% 2% 3% 66% Fagersta 33 58% 3% 10% 27% 1% 2% 70% Falun 35 49% 4% 6% 30% 7% 4% 59% Gagnef 31 51% 5% 10% 29% 1% 5% 66% Heby 34 50% 5% 8% 33% 1% 4% 62% Hofors 33 48% 5% 9% 31% 2% 5% 62% Norberg 36 46% 4% 6% 35% 4% 6% 56% Skinnskatteberg 32 50% 3% 9% 29% 5% 4% 62% Säter 35 53% 3% 10% 27% 2% 5% 67% Vansbro 33 45% 6% 10% 26% 6% 8% 61% TOTALT 34 50% 4% 9% 29% 3% 5% 63% 22

23 Tabell 16 på föregående sida visar hur lärartiden utnyttjas när läraren är på sin arbetsplast. En lärare med heltidstjänst har 34,8 timmar reglerad arbetstid och 10,2 timmar förtroendetid. Att redovisningen inte kommer upp till full arbetsvecka kan bero på att vissa av lärarna som redovisat tiden, inte jobbar heltid eller att man under mätperioden inte redovisat full tid. Totalt för nätverkskommunerna läggs 50 % på undervisningstid i klassrummet. Mellan kommunerna varierar den tiden mellan 45 % för Vansbro till 58 % för Fagersta. Av den tid som inte är elevtid är det planeringstiden (och konferenser) som är störst med 29 %. Total elevtid varierar från 56 % för Norberg till 70 % för Fagersta. Totalt för nätverkskommunerna får eleverna 63 % av lärarens tid, det vill säga ca 21,5 timmar per vecka. Projektgruppen har diskuterat rimligheten hos några lärare i Fagersta som sticker ut med extremt stor andel elevtid. Lärarna finns med i sammanställningen. De kommuner som satsar mest på fort-/utbildning är Falun och Fagersta. Kan valet av mätningsveckor och/eller hur rektor valt ut lärare vara en förklaring till ganska stora avvikelser kring framför allt Fort- /Utbildning? Tabell 17 Förtroendetid. Förtroendetid i % Tim / Samtal m Samtal m Samtal m Samtal m Kompet. Utveckl Övriga Därav Kommun vecka Planering elever föräldrar kollegor ledning utveckling arbete svar elevtid Elevtid i % Borlänge 9 49% 2% 6% 5% 0% 9% 1% 28% 0% 8% Fagersta 8 62% 0% 3% 8% 0% 9% 0% 19% 0% 3% Falun 10 53% 2% 8% 4% 0% 11% 3% 18% 1% 10% Gagnef 10 68% 2% 9% 3% 0% 5% 8% 4% 1% 11% Heby 8 59% 0% 7% 7% 3% 4% 1% 12% 7% 14% Hofors 9 61% 3% 5% 4% 0% 8% 2% 17% 0% 7% Norberg 7 26% 2% 2% 7% 2% 9% 42% 10% 0% 4% Skinnskatteberg 3 4% 13% 11% 4% 8% 18% 41% 0% 0% 25% Säter 1 48% 52% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 52% Vansbro 5 39% 0% 9% 4% 5% 6% 1% 36% 0% 9% TOTALT 8 54% 2% 6% 5% 1% 8% 5% 18% 1% 10% Tabell 17 visar hur lärartiden utnyttjas när läraren har sin förtroendetid. En lärare med heltidstjänst har 10,2 timmar förtroendetid per vecka. De lärare som redovisat förtroendetid har i snitt redovisat 8 timmar per vecka. Totalt för nätverkskommunerna läggs 54 % på planering, 13 % på kompetensutveckling och utvecklingsarbete, 6 % på samtal med föräldrar. Tid till elev utgör i snitt 10 % av förtroendetiden. Säters höga andel elevtid på den redovisade förtroendetiden beror på att det är få som svarat med få timmar i kombination med att svaren har innehållit förhållandevis mycket elevtid. 23