ANHÖRIGSTÖD - kartläggning och plan för förbättrat stöd till missbrukarnas anhöriga

Transkript

1 ANHÖRIGSTÖD - kartläggning och plan för förbättrat stöd till missbrukarnas anhöriga DECEMBER 2008 SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGEN SOCIALVÅRDSBYRÅN

2 1. UPPDRAG... 3 Arbetsgruppens uppdrag... 3 Arbetsgruppens sammansättning... 3 Arbetsgruppens arbete ANHÖRIGSTÖD - NULÄGE OCH FRAMTID ARBETSPLAN LANDSKAPSREGERINGEN Övergripande mål för offentligt stöd och finansiering Stöd till missbrukares barn KOMMUNERNA Kommunernas anhörigstöd Den kommunala missbrukarvårdens anhörigkurser TREDJE SEKTORN Familjelivskurser Utbildning av anhörigrådgivare ÖVRIGT SAMMANFATTNING AV FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER... 8 BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

3 1. UPPDRAG Arbetsgruppens uppdrag Den 1 april 2008 beslöt landskapsregeringen att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att kartlägga vilket anhörigstöd som finns för närvarande, klargöra brister och föreslå kompletteringar. Arbetsgruppen tillsattes som en del av förverkligandet av det alkohol- och narkotikapolitiska programmet Arbetet inleddes den 8 maj 2008 och skulle avslutas den 30 september Arbetsgruppens sammansättning Gruppen har bestått av avdelningsskötare Cecilia Jansson samt behandlare Emma Björkman från åtgärdskedjan, Sussie Rugaard från anhörigföreningen Fri Från Narkotika r.f., projektledare Marie Johansson, socialinspektör Synnöve Jordas och regeringsledamot med ansvar för sociala frågor Katrin Sjögren. Landskapsregeringen beslöt att gruppen ska avlämna rapport den 30 september 2008 men arbetstiden förlängdes till 31 december Arbetsgruppens arbete Arbetsgruppen har haft sex protokollförda möten, samlat information om nuvarande anhörigstöd samt gjort studiebesök. Ett studiebesök gjordes vid föreningen Föräldrar Mot Narkotika - FMN:s högkvarter i Sundbyberg där Gunilla Persson tog emot och informerade om verksamheten. Ett studiebesök gjordes till Norrtälje kommun där ett projekt för anhörigstöd och inslussning i samhället studerades, Karin Sjöblom tog emot och informerade med hjälp av kollegor. Arbetsgruppen anser sig härmed ha fullgjort sitt uppdrag och avger följande rapport. I och med överlämnande av rapporten är gruppen upplöst. Anhörigstödsgruppen, Mariehamn den 22 december Synnöve Jordas, ordförande Marie Johansson, sekreterare 3

4 2. Anhörigstöd - nuläge och framtid Anhörigstöd definieras som stödjande åtgärder som riktar sig specifikt till personer som på något sätt är släkt med en person med missbruksproblem. Det kan röra sig om föräldrar, syskon, mor- eller farföräldrar, vuxna barn, men inte den som missbrukar själv. Vad gäller barn till missbrukare som är en speciellt utsatt grupp, behövs specifika insatser. Arbetsgruppen har genom Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning - CAN:s studiebesök till Italien fått ta del av vilka strategier man har valt för anhörigstöd i ett annat europeiskt land (se bilaga 1). Med anhörigstöd menas enligt den italienska modellen framförallt stöd till barn till missbrukare. Ett sätt att komma i kontakt med barnen är att ordna chattforum för dem varefter man kan slussa dem vidare till lämplig personlig hjälp. Missbrukarvården har tagit fasta på detta och planerar att under 2009 starta upp grupper som vänder sig speciellt till barn till missbrukare. En satsning med utbildning av gruppledare för gruppsamtal/gemenskap för barn till missbrukare har testats på Åland med dåligt resultat. Gruppen föreslår att chattforum sätts upp i samarbete med CAN. Enligt arbetsgruppens erfarenhet är lämpliga stödåtgärder för anhöriga till personer med missbruksproblem stödsamtal, självhjälpsgrupper, utbildningar om medberoende och självbild, samt möjlighet att själv utbilda sig till hjälpare i någon form om intresse och lämplighet finns. Anhörigstödet bör vila på den offentliga sektorn vari ingår kommunerna och landskapsregeringen, men kompletteras med den mycket viktiga s.k. tredje sektorn där frivilligorganisationerna Fri Från Narkotika (FFN), Anonyma Alkoholister (AA) / Narkomaner (NA) / Familjer (FA) kommer in. I nuläget 2008 finns en barnskyddsjour som fungerar dygnet runt när det gäller barnskyddsärenden. Barnskyddsjouren kan kontaktas angående minderåriga med missbruksproblem. Det är arbetsgruppens uppfattning att barnskyddsjouren snarast bör utvecklas till en socialjour med övergripande ansvar för alla sociala frågor. Det skulle möjliggöra ett mer heltäckande offentligt anhörigstöd med jour utanför kontorstid samt rådgivning och hänvisning till tredje sektorns alternativ. Missbrukarvårdens verksamhet omfattar anhörigstöd enligt bilaga 2. Tredje sektorns alternativ bör vara individuell rådgivning, gruppsamtal, självhjälpsgrupper, familjelivskurser och rådgivarutbildning. För nulägesanalys ur ett brukarperspektiv se bilaga 3. Offentliga medel som erhålls av föreningen bör gå till lokaler, kursavgifter och omkostnader för föreningsverksamhet. Önskvärt vore att det skulle finnas två till tre utbildade rådgivare på Åland och utbildningen skulle ske i samarbete med FMN i Sverige. Se bilaga 4. AA: s grupper och åtgärder fungerar bra och har kontinuerlig verksamhet som är och ska vara helt självförsörjande och oberoende. Enligt lagen om missbrukarvård (1986/41) ska kommunerna sörja för att vården av missbrukare ordnas så att den till sin innebörd och sin omfattning motsvarar behovet i kommunen. Att anordna och utveckla service och åtgärder inom missbrukarvården ankommer inom socialvården på socialvårdsnämnden. Enligt samma lag ( 5) bör socialnämnden också förebygga uppkomsten av sådana förhållanden och levnadssätt som allmänt ökar missbruket av alkohol och övriga rusmedel. Vidare föreskriver lagen ( 9) att inom missbrukarvården verksamma myndigheter och samfund ska samarbeta med varandra. Här ingår enligt lagen också exempelvis 4

5 frivilligorganisationerna. Ett exempel på frivilligorganisation är föräldraföreningen FFN. Det är arbetsgruppens uppfattning att i samarbete mellan kommunerna och föräldraföreningen FFN kan en gynnsam ansvarfördelning vad gäller klientgrupper åstadkommas. Föräldraföreningens syfte är att stöda anhöriga till missbrukare, medan kommunens arbete riktar sig till den som missbrukar. Inslussning i samhället är en viktig del av eftervården som berör också familjen kring en missbrukare. I Norrtälje kommun drivs sedan 2006 ett framgångsrikt projekt kallat projekt Garbo av vilket gruppen tog del vid ett studiebesök i juni (bildspel finns i elektronisk upplaga). Ett halvvägshem med detta projekt som förlaga kan vara en lösning för Åland. Föräldraföreningen FFN stöder satsningar på prevention och planerna på att utveckla barnskyddsjouren till en socialjour. De stöder också satsningar på resurser till missbrukarvården som kan innebära att grupper för syskon till missbrukare kan startas. Utöver detta anser FFN att det behövs en anhörigrådgivare på Åland som kompletterar det professionella stödet, genom att erbjuda stöd från en person med egna erfarenheter av missbruk i familjen. 3. ARBETSPLAN 3.1 LANDSKAPSREGERINGEN Övergripande mål för offentligt stöd och finansiering Mål: Landskapsregeringen informerar om anhörigstöd genom hemsidan där klart framgår hur kontaktvägar och riktlinjer ser ut. Åtgärd: Lägga ut information och underhålla information på hemsidan. Hur vet vi när vi nått målet? Informationen uppdateras enligt behov av ansvarig för hemsidan. Utvärdering: Räkneverk på hemsidan kan informera om antalet besökare totalt, möten inom åtgärdskedjan informerar om behov av åtgärder kopplade till informationen på hemsidan. Ansvarig: utsedd person som uppdaterar hemsidan Stöd till missbrukares barn Mål: Chattforum för barn och unga med föräldrar som missbrukar startas inom kort av CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Barn och ungdomar talar med varandra och de kan även chatt med vuxna på chattforum som vid behov kan förmedla en kontakt med en professionell hjälpare. Åtgärd: Se till att Åland får koppla upp den egna sidan mot CAN:s chattforum och att det finns professionell hjälpare att skapa kontakt till. Hur vet vi när vi nått målet? Tjänsten fungerar förmodligen när behovet av samtalsgrupper och kontakt med hjälpare ökar, till följd av bättre information till målgruppen, och tillsätts i samma takt. Utvärdering: Möten inom åtgärdskedjan, möten med tillförordnade hjälpare, kontakt med CAN. Ansvarig: Socialinspektören och den som har ansvaret för sidan drogfri.ax 5

6 Hela Människan-föredrag till allmänheten om hur alla kan göra något för att stöda de glömda barnen genom att se barn, tala med barn ute i samhället och finnas till som en pålitlig vuxen. 3.2 KOMMUNERNA Kommunernas anhörigstöd Mål: kommunerna samarbetar med FFN angående föräldrastöd, som ett sätt att tillhandahålla social service. Åtgärd: tillsyn av att lagen om missbrukarvård (1986/41) följs och hur detta sker. Hur vet vi att vi nått målet: Kommunerna avsätter summa för anhörigstöd årligen, kommunikation med kommunerna. Utvärdering: Möten, information, uppdatering av regelverk, uppdatering av rutiner. Ansvarig: kommunerna, tillsyn från socialinspektör på landskapsregeringen Den kommunala missbrukarvårdens anhörigkurser Mål 1: Missbrukarvården ordnar en specifik stödgrupp för barn till missbrukare. Gruppen kan även fungera som stöd för syskon till missbrukare. Offentligt stöd för barn och syskon till missbrukare Åtgärd: Missbrukarvården bjuder in intresserade till en anhöriggrupp. Samarbete finns mellan missbrukarvården och barnskyddet inom Mariehamns stad. Tanken är att gruppen inledningsvis träffas i början av år Därefter är tanken att vi ska kunna utröna huruvida det finns behov för en specifik grupp för till exempel barn till missbrukare och/eller en grupp för syskon till personer med missbruk. Tidsplan: Grupperna startar inom år 2009 i den omfattning som behövs. Hur vet vi när vi nått målet? När resurser och rutiner finns för att underhålla grupper i den omfattning som behövs, för det klientel som är aktuellt. Mål 2: Missbrukarvårdens anhörigkurser är en naturlig del av behandling och rehabilitering när en familj drabbas av missbruk. Socialsekreterare, sjukvården och polisen hänvisar anhöriga vidare till dessa kurser. Kurserna är allmänt kända och rekommenderas av anhöriga som gått den. Åtgärd: marknadsföring av befintlig kurs till socialen, polisen, sjukvården. Sker genom interaktion - möte och inte endast som skriven information. Syftet är även att stärka åtgärdskedjan i denna del. Tidsplan: sker under år Hur vet vi när vi nått målet? Samtliga inblandade kommunicerar och instanserna förmedlar klienter. Utvärdering: Sker enligt framtagen modell årligen. Ansvarig: Missbrukarvården utser inom sig ansvariga. 6

7 3.3 TREDJE SEKTORN Familjelivskurser Mål: Familjelivskurser hålls på Åland vid behov, alltså när det finns tillräckligt med deltagare. En kursgård, exempelvis Lemböte eller Enigheten står till förfogande. Kostnaderna betalas av bidrag från kommuner och landskapsregeringen, gratis för deltagarna. Kursledare kommer initialt från Sverige och de lokala rådgivarna lärs upp för att hålla egna familjelivskurser. Åtgärd: Anhörigföreningen kontaktar FMN snarast för en första familjelivskurs. Underlag för kurs finns. Landskapsregeringen finansierar kursavgiften, kommunerna står för lokalen. Hur vet vi när vi nått målet? Familjelivskurser är en återkommande åtgärd inom ramen för anhörigstödet på Åland. Det finns lokala ledare som drar kursen. En lokal finns att tillgå. Finansieringen kommer från landskapsregeringen och kommunerna enligt årlig summa. Utvärdering: Hur många deltagare per kurs, per termin, per år, hur många män, kvinnor, syskon, vuxna barn. Inventering av ledarbehov, hur många, hur sker nyrekrytering. Finansiering av nyutbildning av ledare/rådgivare sker enligt behov. Föreningen redovisar årligen. Ansvarig: FFN: s styrelse och företrädare. Italienmodellen som jämförelse: Självhjälpsgrupper ordnas för hela familjen; missbrukaren, maka/-e och barn träffar andra familjer. I gruppen finns minst 2 familjer och max 12 familjer. Självhjälpen grundar sig på att familjerna får tala om sig själv och sin situation, sina känslor mm. Grupperna leds av en "servant teacher" en slags lärare eller ledare som har som uppgift att leda samtalet i gruppen så det blir konstruktivt, skapar en atmosfär där alla kan växa och där hoppet återkommer. Gruppen har tystnadsplikt. Ledaren är neutral, en person som gör detta arbete utöver sitt eget arbete som kan vara lärare, barnträdgårdslärare, sjukskötare, ingenjör egentligen vad som helst alltså. En kort undervisning ges i hur man avstyr samtal som börjar gå i fel riktning och hur diskussionen drivs vidare. Anhörigstödsgruppen träffas en gång per vecka i 1,5-2 timmar. IOGT-NTO i Karlstad (Kathy Gyhlesten) har infört metoden i Sverige och kommer att utvärdera den Utbildning av anhörigrådgivare Mål: utbilda två anhöriga till rådgivare enligt FMN:s modell. Utbildning sker i Sverige. Offentligt finansierat/verkställt av tredje sektorn Åtgärd: FFN rekryterar inom sig lämpliga personer, missbrukarvården gör förfrågan till sina grupper och klienter om någon lämplig person finns för att gå utbildningen. Tidsplan: rekrytering påbörjas omgående. Det faktiska utbildningstillfället beror på hur rekryteringen går. Det är viktigt att det känns bra för de som ska utbilda sig. Hur vet vi när vi nått målet? Det finns två godkända från rådgivarkursen som själva verkar som rådgivare. Utvärdering: sker i samband med årlig ansökan om medel från Penningautomatföreningen PAF där en omfattande redovisning av verksamheten är nödvändig, statistik förs över kursdeltagare och antal rådgivningskonsultationer samt telefonsamtal. Ny rekrytering vid behov. Ansvarig: FFN: s styrelse och företrädare. 7

8 3.4 ÖVRIGT Vad gäller halvvägsvård på Åland har utredning av förutsättningarna för sådant påbörjats och kommer att fortgå under år Sammanfattning av förslag till åtgärder Chattforum för barn till missbrukare startas i samarbete med CAN Information och riktlinjer finns på Utreda förutsättningar för halvvägsvård Barnskyddsjouren utvecklas snarast till en socialjour Missbrukarvården startar stödgrupp för barn till missbrukare Missbrukarvården startar stödgrupp för syskon till missbrukare Missbrukarvården ordnar anhörigkurser FFN ordnar familjelivskurser och två personer får utbilda sig till rådgivare 8

9 Bilaga 1 Information från CAN:s Studiebesök till Italien - anhörigstöd Barn till missbrukare / stöd Hela Människan-föredrag till allmänheten om hur alla kan göra något för att stöda de glömda barnen genom att se barn, tala med barn ute i samhället och finnas till som en pålitlig vuxen. Chatt-forum för barn och unga med föräldrar som missbrukar, startas inom kort av CAN. Barn och ungdomar talar med varandra och de kan även chatta med vuxna på chattforum som vid behov kan förmedla en kontakt med en professionell hjälpare. Stöd till hela familjen Självhjälpsgrupper för hela familjen; missbrukaren, maka/-e och barn träffar andra familjer (min 2 familjer och max 12 familjer) och talar om sig själv och sin situation, sina känslor mm. Grupperna leds av en "servant teacher" en slags lärare eller ledare som har som uppgift att vara den som leder samtalet i gruppen så det blir konstruktivt (inget gnäll på myndigheter eller privata personer tillåts), en atmosfär där alla kan växa och där hoppet återkommer. Gruppen har tystnadsplikt. Ledaren är neutral, en person som gör detta arbete utöver sitt eget arbete (kan vara lärare, barnträdgårdslärare, arbetare, sjukskötare, ingenjör). En kort undervisning ges i hur man avstyr samtal som börjar gå i fel riktning och hur diskussionen drivs vidare. Anhörigstödsgruppen träffas en gång per vecka i 1,5-2 timmar. Familjer kan även erbjudas familjekurser (seminarier) med föreläsningar, grupparbete mm Arrangör kan vara FFMN (Gunilla Perssons modell). Synnöve Jordas, CAN:s länsombud för Åland 9

10 Bilaga 2 Inventering av anhörigstöd på Missbrukarvården på Åland 2008 På Missbrukarvården erbjuder vi stöd för anhöriga och närstående. Stöd kan man få såväl genom individuella samtal som genom speciella grupptillfällen. Vid grupptillfällena träffas de som är anhöriga och/eller närstående till personer med ett beroende eller en missbruksproblematik. Med på dessa tillfällen är också personal från Missbrukarvården samt inbjuden föreläsare, till exempel en läkare som berättar hur ett beroende fungerar och påverkar hjärna och kropp. Tanken med dessa grupptillfällen är anhöriga och närstående ska få en chans att träffa andra som befinner sig i en liknande situation. Det är helt och hållet upp till var och en huruvida man aktivt vill ta del i diskussionerna eller om man hellre vill sitta och lyssna. Däremot är det viktigt att alla som vill får ta del av diskussionerna och att alla bereds samma möjlighet till ett aktivt deltagande. Under träffen finns det ett material som man tillsammans går igenom. Här fungerar personalen som ett slags diskussionsledare, som initiativtagare till diskussioner och för att se till att alla bereds samma möjlighet att delta. Förhoppningsvis kommer diskussionen att flyta gruppmedlemmarna emellan, varpå personalen antar en mer passiv roll. Materialet som man går igenom behandlar begrepp som: Medberoende vad är det? Medberoendets främsta kännetecken; att styras utifrån, tvångsmässig kontroll, att inte kunna lita på andra, isolering, svag jaguppfattning, att prestera istället för att leva. Det stora allvaret och psykosomatiska sjukdomar. Medberoendets kurva; från förnekande, skam och skuldkänslor, kontrollbehov...till att slappna av, skuldkänslor försvinner, respekt och ökad livskvalité. Familjesystem och rollsammansättning; Den kemiskt beroende, Chefsmöjliggöraren, Familjehjälten, Syndabocken. Det glömda barnet och Familjens clown. Vad är ett möjliggörande beteende? Diskussion kring påståenden och exempel. Att sluta kontrollera vad är det och hur gör man? Den medberoendes/ anhörigas/ närståendes behov; återfå personlig styrka, att återupptäcka sin identitet, självrespekt, att hålla sig kvar i verkligheten, att vara mer positiv. Skuld och Skam vad är skillnaden och vad innebär det? Till individuellt samtal kan man komma för att prata för sin egen del och för att må så bra som möjligt. Beroende på den anhörigas egna tankar och lösningar försöker man tillsammans formulera sätt för att orka stanna kvar eller ta avstånd från situationen. I övrigt erbjuder vi anhöriga och närstående också akupunktur, vilket balanserar mående, reducerar ångest och lindrar oro. Akupunktur är ett mycket bra komplement till samtal och diskussion. Under år 2007 sökte anhöriga och närstående individuellt stöd hos Missbrukarvården. 10

11 Bilaga 3 Sammanfattning av föräldrastöd enligt FFN: Det stöd som finns från den professionella sidan fungerar ganska bra enligt följande: - missbrukarvårdens personal är professionella - deras anhörigkurs har fått bra kritik Dock - de är svåra att nå, även på kontorstid - upplevs svårt vara anonym - olika arbetslivserfarenhet kan upplevas som begränsning Telefonnumret tillgängligt enkelt ringa dock - beror på vem som svarar, vilket stöd man får - svårt vara anonym - upplevs inte som förstaåtgärd av anhöriga Mentalvårdsbyrån - professionellt stöd dock - sekundäråtgärd - svårt nå, få tid - kan ej vara anonym 11

12 Bilaga 4 Studiebesök hos FMN - Gunilla Persson Tid: 11/ ca Plats: Friluftsvägen 29 i Sundbyberg, riksorganisationens lokaler. Närvarande: Cecilia Jansson, Emma Björkman, Marie Johansson Mötet och studiebesöket hade planerats vid föreläsningen som Gunilla Persson gav på Åland den 14/ Syftet med besöket var att ta reda på hur FMN fungerar, finansieras och arbetar med sin huvudfråga; föräldrastöd. Riksorganisationen finansierar sin verksamhet genom medel från socialstyrelsen, statliga pengar till största delen alltså. Detta går till att driva verksamheten. Till de som jobbar inom organisationen utgår dagtraktamente och ersättning för styrelsearbete. Just nu finns en anställd på riksnivå, kanslisten Barbara Kobryn. I övrigt fungerar verksamheten med hjälp av bidrag. På lokal nivå finns oftast ingen anställd personal alls och ekonomin vilar på kommunala bidrag, vilka kan variera mycket från ort till ort. Lokalföreningarna är ungefär 60 stycken i hela landet. Lokalföreningarna har jourtelefonverksamhet men föräldrar som ringer uppmanas att komma på stödsamtal och rådgivning per telefon ges som regel inte annat än undantagsvis. Det har visat sig under åren att FMN:s verksamhet bidrar till att avlasta socialtjänsten eftersom man tar hand om en resurskrävande grupp. De anhöriga till missbrukare tar ofta mycket tid av socialarbetarnas vardag. Familjelivskurser är ett viktigt inslag i verksamheten och är det som anhöriga erbjuds efter en tid i personlig rådgivning och självhjälpsgrupp. Om denna kurs föreläste GP på Åland den 14/ Familjelivskurs hålls vanligen på sju olika platser i Sverige och de medlemmar som fungerar som kursledare åker runt. Den billigaste lösningen låg förra året på 700 SEK per person. Om det finns möjlighet går deltagarna gratis på kurs, de måste dock vara medlemmar. I dagsläget finns ingen utbildningsplan för kursledare, men sådan är under utarbetande. Kravet är att ledarna gått rådgivarkurs och skaffat sig erfarenhet av den interaktiva metod som används inom FMN. Man föredrar diskussioner och grupparbete framför traditionell katederundervisning. Hittills har rådgivarna varit anhöriga till missbrukare som arbetat sig igenom sina upplevelser till något GP kallar för "hälsosam distans". Numer kan andra fungera som rådgivare under förutsättning att de genomgått rådgivarkurs. Detta öppnar för nystart av förening på nya orter. De förslag till åländska lösningar för anhörigstöd av FMN:s modell som diskuterades var att: 12

13 1. Köpa platser på familjelivskurser i Sverige och låta deltagare resa dit. 2. Låna in en föreläsare från FMN och hålla en kurs på Åland vid behov. GP kunde tänka sig vara ledare på sådan kurs. Som förslag till finansiering av tjänst inom lokalföreningen på Åland diskuterades möjligheten med det som i Sverige kallas lönebidragstjänst. Detta innebär en finansierad tjänst för någon som behöver omplacering från sitt ordinarie jobb eller någon som är arbetslös och har svårt att hitta lämpligt jobb. Detta ska undersökas. GP pratade också om jobbalternativ för nyktra missbrukare och menade att en värdefull sysselsättning är viktigare än ett "riktigt" jobb i många fall. Värdesysselsättning kunde kanske utvecklas. Diskuterades också det isländska alternativet med "föräldrahus" där all verksamhet såväl professionell som ideell ryms under samma tak. Om detta står att läsa i tidningen "anhörig" som finns med bland material vi fick. En prenumeration av tidskriften "anhörig" ordnades, den kommer att skickas till missbrukarvården. Gratis första tiden. Marie Johansson, sekr. 13