Dalarnas miljömål karta och kompass för värdeskapande. Falun 29 november 2016 Magnus Eriksson, miljömålssamordnare, Länsstyrelsen Dalarna

Transkript

1 Dalarnas miljömål karta och kompass för värdeskapande Falun 29 november 2016 Magnus Eriksson, miljömålssamordnare, Länsstyrelsen Dalarna

2 Samhällets hållbarhetsmål + Ytterligare mål Boverket har identifierat 100 samhällsmål!

3 Vad syftar dessa hållbarhetsmål till? Vad som behövs för att åstadkomma en hållbar utveckling tänk globalt handla lokalt Strukturerat arbete i samhället och en systematisk uppföljning miljömålen mest utvecklat Hela samhället från nationell till regional/lokal nivå, såväl stat, kommun som näringsliv & enskilda medborgare Centralt att hantera målkonflikter och stimulera synergier mellan målen. Agenda 2030 (de globala målen) ny möjlighet för det I nya PBL (2011) ingår att i planeringen väga in och beakta målen

4 Miljömålen ger strategiskt åtgärdsarbete Fördjupad utvärdering 4

5 Det övergripande miljömålet: Generationsmålet Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 1999 & 2010

6 16 miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans och levade kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv

7 Några preciseringar till miljömålet God bebyggd miljö Hållbar samhällsplanering: Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Hållbar bebyggelsestruktur: En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. God vardagsmiljö: Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

8 Globala målet Hållbara städer och samhällen, delmål 2030: 1. Säkerställa tillgång för alla till bostäder 2. Tillhandahålla hållbara transportsystem för alla 3. Verka för en inkluderande och hållbar urbanisering 4 Stärka insatserna för kultur- och naturarv 5. Väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer 6. Minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bl.a. luftkvalitet, avfall 7. Tillhandahålla grönområden och offentliga platser a. Främja positiva kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka utvecklingsplaneringen. b. Väsentligen öka det antal städer och samhällen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, klimatanpassning c. Stödja de minst utvecklade länderna

9 Miljömålen når vi målen? Av våra 16 miljökvalitetsmål, ser det ut som att vi når några till Begränsad klimatpåverkan NEJ 2. Frisk luft NEJ 3. Bara naturlig försurning NEJ 4. Giftfri miljö NEJ 5. Skyddande ozonskikt JA 6. Säker strålmiljö NÄRA 7. Ingen övergödning NEJ 8. Levande sjöar och vattendrag NEJ 9. Grundvatten av god kvalitet NÄRA 10. Hav i balans och levade kust NEJ 11. Myllrande våtmarker NEJ 12. Levande skogar NEJ 13. Ett rikt odlingslandskap NEJ 14. Storslagen fjällmiljö NEJ 15. God bebyggd miljö NEJ 16. Ett rikt växt- och djurliv NEJ

10 1. Begränsad klimatpåverkan I Dalarna och i Sverige ska nettoutsläppen av växthusgaser vara noll Främsta källa till utsläppen: Transporter

11 Mål i sikte så styr vi med sikte på miljömålen, 9 mars 2016 Globala mål i all ära lokalt och regionalt arbete i centrum om det ska bli verkstad! Johan Kuylenstierna Executive Director, Stockholm Environment Institute

12 Source: FAO/SOLAW

13 Source: U.N. Population Division Source: U.N. Population Division

14 Fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015

15

16 Mot en hållbar stadsutveckling Fokusområde i fördjupad utvärdering 2015 Utvärderingar av Hållbar mobilitet och miljöhänsyn i transportplaneringen Miljöhänsyn i detaljplaneringen Styrning av bebyggelseutveckling förtätning och utglesning

17 Goda exempel för hållbar stadsutveckling Energieffektivisering av 70-talshus kombinerat med social utveckling Husbyggen i trä mindre klimatpåverkan Klimatanpassning Dagvattenhantering Byggdialog Gröna hyresavtal Varudistribution

18 Hållbar stadsutveckling några slutsatser Brister i användningen av miljöbedömningar och behovsbedömningar i - kommunal planering - regional planering - nationell transportplanering Behov av fler styrmedel än PBL och miljöbalken Innovationer viktiga

19 Förslag för en hållbar stadsutveckling Stärk miljöbedömningarna - Se över reglerna och utveckla vägledningen Planering med transparens - Verktyg för transparent hantering av alla samhällsmål Styrmedel transporter Planera för gång-, cykel- och kollektivtrafik Kommunal skatt på P-platser Parkering för bilpooler Se över reglerna för reseavdrag

20 ÖP resan ett projekt (Boverket och länsstyrelserna 2014) om miljömål och översiktsplanering ÖP är en överenskommelse mellan kommunen och kommuninvånarna samt staten med flera om hur kommunen ska utvecklas och om vad som ska bevaras. Slutsatser i ÖP-resan: 1. Verktygen finns i hög grad (PBL/ Miljöbalken) stöd behövs för bättre tillämpning och dialog 2. Tydligare nationell prioritering av mål och vägledning för det behövs (hantering konflikter, stimulera synergier) 3. Bättre uppföljning behövs

21 Stora samhällsbyggnadsspelet Hur få med hållbarhetsmålet Utifrån plats/kontext Hur komma överens om lägesbild Aktörer: Kommun Länsstyrelse Byggsektorn Medborgare

22 Aktuella statliga initiativ för utvecklad hållbar samhällsplanering Regeringen och offentliga utredningar: Miljömålsberedningen klimat (prop. i vår) Ny infrastrukturplanering Riksintresseutredningen, på remiss Bostadsplaneringskommittén, förslag regional planering Klimatanpassningsutredning, pågående Bostadspolitiken Agenda 2030-delegationen Stadsmiljöavtal

23 Statliga myndigheter: Vision för Sverige 2025, tema det urbana stationssamhället (Bov) Strategi God bebyggd miljö överlämnad till regeringen dec. 2014, remissbehandlad 2015 (Bov) Vägledning PBL:s hållbarhetsbestämmelser, uppdrag 2015 (Bov) Div. uppdrag avseende klimatfrågor till Boverket och länsstyrelser Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (Naturvårdsverket) Vägledning miljöbedömningar och hantering av målkonflikter (åtgärd Miljömålsrådet 2016, påbörjas nu Naturvårdsverket) Jordbruksmarkens värden (åtgärd Miljömålsrådet 2016, påbörjas nu Jordbruksverket) Utveckling av indikatorer för miljömålen (regeringsuppdrag) Dalarna: vägledning energi i ÖP Planeringskatalogen länsstyrelserna (underlagsmaterial på webben) Länsstyrelserna samverkar: Forum för hållbart samhällsbyggande, LEKS (energi/klimat), RUS (miljömål) Plattform hållbara städer, möte Malmö nästa vecka

24 Nytt åtgärdsprogram till Dalarnas miljömål

25 Tidplan - nytt åtgärdsprogram Samråd om åtgärder till det nya programmet Remisstid hösten 2017 Nytt program fastställs Nytt program på remiss september - Seminarium september - Eventuellt kommunbesök och överenskommelser

26 Nytt åtgärdsprogram till Dalarnas miljömål Åtgärderna prioriteringar hos olika aktörer enskilt och tillsammans (liksom nu) Indelning efter sektorer stötta sektorsamverkan (liksom nu, om möjligt utveckla) Lyfta fram Agenda 2030 (hållbar utveckling) och trad. myndighetsstyrmedel (ännu mer än nu) Samordning med andra strategier/program där mycket är på gång: energi- och klimatstrategin, avfallsplanering (ännu mer än nu) Kopplingen Dalarnas miljömål till kommunernas styrdokument (miljöprogram, ÖP ) och även genomförande centralt och behöver utvecklas! Själva miljömålen - främst att föra ut de nationella målen (liksom nu)

27 Samråd om åtgärder till det nya programmet Olika verksamheter: Samhällsbyggnad: Byggdialog Dalarna Byggdialogen temagrupp samhällsplanering 29 nov. seminarium Kommunal planträff Kommunal byggträff Dalarnas arkitekturråd Kulturmiljöstrategi Transportdialog Dalarna Landsbygd och tillväxt: Kommunala näringslivstjänstemän Dalarnas Science Parc (Teknikdalen) Serviceprogrammet Visit Dalarna Landsbygdsprogrammets partnerskap LRF Livsmedelsstrategin Omarrondering Miljö: Dala Avfall Nätverket hållbara energisystem (fjärrvärmebolagen) Energibolagsgrupp om bioenergi Vindkraftsnätverk Projekt Vattenkraft Dalälven Samråd tillverkningsindustri Miljötillsyn Dalarna Kommunala miljöchefer Dala VA Vattenförvaltningen EID Byggdialogens energigrupp Projektet hälsofrämjande processer Nätverket för hållbar konsumtion Naturvård: Sektordialog skog Skogsstyrelsen Naturvårdsrådet Kommundialog grön infrastrukturuppdraget Kommunekologerna Plattform för outdoor naturturism Ekosystemtjänster 20 oktober

28 Samråd om åtgärder till det nya programmet Samråd övergripande mer på tvärs Dalarnas bildningsförbund Högskolan Dalarna, statliga myndigheter, landstinget Kommunala miljömålsnätverket Region Dalarna, tjänstemän och dess råd för hållbar utveckling Kommunal referensgrupp med olika tjänstemän

29 Prel. indelning Åtgärdsprogram Jordbruk Skogsbruk Sol-, vind- och vattenkraft Tillverkningsindustri Bygg och fastighet Transporter Besöksnäring och handel Privat och offentlig konsumtion Vatten och avlopp (VA) Avfall och avfallsförebyggande Fjärrvärme och fjärrkyla Samhällsplanering Myndigheter och offentliga aktörer Agenda 2030 hållbar utveckling

30 Åtgärder samhällsplanering i åtgärdsprogram Fysisk planering: Utveckling av regionala planeringsunderlag. Uppföljning: Länsstyrelsen har gjort få insatser. Metodutveckling i översiktsplaneringen. Uppföljning: Några kommuner intressanta planeringsinsatser för att få in miljö/hållbarhet i ÖP, ex: FÖP för Krylbo och FÖP Falun/Borlänge Bedömning av planer utifrån påverkan på klimatet. Uppföljning: Länsstyrelsen har tagit fram sådan. Ökad delaktighet i fysisk planering. Uppföljning: Alla kommuner jobbar medvetet med att involvera allmänhet/närboende. Flera goda exempel. Stor politisk efterfrågan

31 Åtgärder samhällsplanering i åtgärdsprogram Byggtillsyn: Beaktande av kulturmiljövärden i byggtillsynen Beaktande av energieffektvisering i byggtillsynen Beaktande av god innemiljö Ex. andra delar av programmet: Riksintressen för kulturmiljövård och friluftsliv i fysik planering Insatser för transportsnål samhällsplanering Byggdialog Dalarna med bl.a. temagrupp för hållbar samhällsplanering Tillämpning av Dalarnas lågenergistrategi (NNE-strategi) Ökat träbyggande enligt trästad 2012

32 Analys av läget Dalarna samhällsplanering Bostadsbristen stor och nästan alla kommuner ökar sitt arbete med bostadsförsörjningsplanering Även brist på områden för industriverksamhet Några kommuner har avvecklat tjänsten som stadsarkitekt. Arbetsbelastningen för planhandläggare hög och betydande personalomsättning. Även på länsstyrelsen. Planeringsläget sammantaget eftersatt och styrs främst av externa aktörer ÖP-läget varierar från närmare 20 år gamla planer i någon kommun till nya som i Leksand Boverket, lst och enskilda framåt kommuner har tagit fram vägledning/goda exempel på hur hållbarhetsaspekter kan implementeras. Men breddgenomförandet är svagt. Byggdialogen bidrar!

33 Länsstyrelsens analys av åtgärdsbehov Mer fokus behövs på att stödja kommunernas implementering av resurssnål fysisk planering och samhällsbyggande. Ex. genom att: Stärka efterfrågan på resurssnål fysisk planering insatser för förtroendevalda Utveckla stöd och vägledning till enskilda planerare; lst kontaktperson, workshop, tematiska informationer mm. Länsstyrelsen kan vägleda kommunerna bättre - genom tydligare avvägning mellan statliga intressen och mål i samband med ÖP, MKB etc. Erfarenhetsutbyte mellan kommuner för både tjänstemän och förtroendevalda i form av återkomande tematiska seminarier. Mer fokus på synergierna i hållbar utveckling, ex. hälsofrämjande processer som drivkraft för miljö, god samhällsplanering

34 Byggdialogens temagrupp hållbar samhällsplanering Syftet är att verka för en hållbar utveckling av länets tätorter och bostadsområden. I samarbete med kommunerna, marknadens aktörer och andra parter underlätta och stimulera arbetet med att genom sektorsövergripande planering, höjda ambitionsnivåer och användande av ny teknik åstadkomma välfungerande och attraktiva miljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och minimerad klimatpåverkan. Målet är: Etablera hållbar samhällsplanering inom länets kommuner avseende bebyggelse- och transportsystem, energihushållning, klimatanpassning, kulturhistoriska, estetiska och sociala värden, grön- och vattenområden Ett gott planeringsexempel per kommun före 2015, använda goda exempel från andra delar av landet, andra metoder och verktyg Utvecklade planeringsunderlag Metodik för det goda samtalet etableras inom kommunala tillståndsprocessen Samverkan sker via representanter från Planering/Bygg /Förvaltningsprocess. Deltagande från HD samt Region Dalarna.

35 För åtgärdsförslag (ni inte lämnar idag) och frågor om Åtgärdsprogram kontakta Länsstyrelsen: Magnus Eriksson, Anders Carlborg och Maria Saxe, miljömålssamordningen Hanna Westerholm, plan, samhällbyggnadsenheten Fredrik Sandberg, kulturmiljö, samhällsbyggnadsenheten Samt byggdialogens temagrupp för hållbar samhällsplanering!