Elbolag får fälla. utan lov. Skogs bruket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elbolag får fälla. utan lov. Skogs bruket 11 2013"

Transkript

1 Skogs bruket Elbolag får fälla Pyrolysolja, grön energi ger värme Lotskutterförare tog kurs på skogen Ny lag möjliggör luck- och plockhuggning utan lov

2 Skogsbruket r fälla Elbolag fåutan lov i detta nummer e i ger värm, grön energ på skogen Pyrolysolja re tog kurs öra ggning erf hu utt ck Lotsk och plo jliggör luckny lag mö 8 REGLER SÄNKER TRÄ TILL HAVS Lyxiga inredningar av gediget trä har försvunnit från fartygen. ELBOLAGET FÅR FÄLLA DINA TRÄD Markägarens tillstånd behövs inte för att säkra eldistributionen. 10 NU RENSAS 1960-TALETS DIKEN Flera projekt är aktuella på torvmarkerna i Österbotten. KALHYGGESFRITT SKOGSBRUK KOMMER Nya skogslagen gör nya skötselmetoder möjliga. SPARA PENGAR FÖRRÖJ GARANTI MOT SÖNDERKÖRD MARK Svenska Södra vill skydda skogsägarnas marker. SKATTJAKT MED GPS Geocatchingen tar dig ut i naturen, men kan också utövas i stan. 18 SKOGSMARKEN STADIGT DYRARE 20 Priserna har gått upp de 20 senaste åren. SVENSKAR KÖPER RUBBET Merparten av allt som avverkas på Åland blir cellulosaflis för BillerudKorsnäs. 22 RYKTET OM KASKÖS DÖD ÖVERDRIVET 24 Metsä Board tillverkar fortfarande BCTMP-massa dygnet runt. KUTTERFÖRARE STYRDE TILL SKOGS Ralf Lindfors har bytt lotskuttern mot motorsåg och terränghjuling. 26 MARKNADSÖVERSIKT 27 VIRKESPRISSTATISTIK 28 GRANEN EN OMTYCKT SYMBOL Du vinner både tid och pengar genom att röja före gallringen. FOTO: FORTUM 8 FOTO: NINA JUNGELL 7 Olja ur trä Fortum är först i världen med industriell anläggning. HÖGSÄSONG FÖR GRANODLARE Finsk gran ger bästa skörden. PÄRMFOTO: LEHTIKUVA/MIKKO STIG 2 Skogsbruket 11/ Foto: Carl Rundberg AB 6

3 Skogs bruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 11/2013. NOVEMBER. ÅRGÅNG 83 LEDAREN Utgivare Förlag FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR RF Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, Esbo tfn Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekr. Medarbetare Anders Portin Gerd Mattsson-Turku tfn Peter Nordling tfn Mia Berg-Lundqvist tfn Helena Forsgård tfn Nina Jungell tfn Siv Karlsson tfn Marianne Palmgren Johnny Sved bertel Widjeskog tfn Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Mats Almqvist tfn Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn Prenumerationspriser 2013 (inkl. moms 10 %) Helårsprenumeration (11 nr) 49 euro i Finland 45 euro på Åland (moms 0 %) 460 SEK i Sverige 58 euro i övriga EU-länder 53 euro i övriga länder (moms 0 %) ISSN Medlem i Tidskrifternas Förbund Layout och ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos Tryckeri Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå RETURPAPPER ÄR EN VIKTIG RESURS I NORDEN har vi sedan barnsben lärt oss att papper tillverkas av träfiber. Men globalt sett består mer än hälften av råvarubasen för papper av papper. Andelen har ökat under de senaste decennierna, speciellt i Mellaneuropa. I Asien är papperindustrin beroende av returpappersimporten från Europa och Nordamerika. I dag talas det allt mera om kretsloppstänkande och om att undvika avfall. EU har fastställt begreppet avfallstrappa eller avfallshierarki. Det betyder att man ska minimera mängden avfall. Ifall avfall ändå uppstår, ska man återanvända föremål, sedan återvinna material såsom papper, i nästa steg utnyttja avfallet som energi och först efter allt detta deponera det på en avstjälpningsplats. Man kan med fog säga att skogsnäringen och -industrin varit föregångare i detta tänkande. Insamlingen av papper inleddes dels av miljöskäl, dels i hög grad av ekonomiska orsaker. Till en början ansågs returpapperet vara en tillgång som det fanns ett överflöd av, och endast de bästa papperssorterna användes. Numera har industrin blivit allt skickligare att nyttja alla former av returpapper. Fibrerna i papperet kan cirkulera och återanvändas mellan fyra och sex gånger, vilket sparar resurser. Men alla förstår inte att att fibrerna inte kan återvinnas i all oändlighet. Det behövs med andra ord en kontinuerlig ström av papper, tillverkat av nya fräscha fibrer från skogen. Det nordiska skogsbruket har här en klar roll att förse Europa med massa, tillverkad av träråvara. Det är länge sedan återvinningen sågs som ett hot. Snarare är det en möjlighet för produkter av trä att de går att återvinna. Däremot kan den omättliga kinesiska marknaden ses som ett problem. Returpapper är idag, globalt sett, en eftertraktad råvara. EU-länderna exporterar årligen mellan åtta och nio miljoner ton returpapper och Nordamerika cirka 20 miljoner ton till Kina. För Europa och Nordamerika betyder det här att en användbar råvara och i slutändan förnybar bioenergi exporteras. Inom EU diskuteras för tillfället livligt ifall returpapper ska klassificeras som en produkt eller som avfall. Anses det vara en produkt är det lättare att exportera från EU, är det avfall har pappersindustrin lättare att få tillgång till det insamlade papperet. Det är svårt att tänka sig att på något sätt förhindra den här exporten. Det vill väl ingen och EU är klart för en fri, global handel. I varje fall visar kampen om returpapperet att fibrer och råvara från skogen är en bristvara i ett större perspektiv. Det är viktigt att beslutsfattarna också i Finland inser detta då nya nationella skogsstrategier och redogörelser görs upp. ANDERS PORTIN Skogsbruket 11/2013 3

4 Liten text orsakar problem FOTO: PIXMAC Dåligt utformade läkemedelsförpackningar kan vara ödesdigra. Speciellt för äldre personer är det viktigt att förpackningen är lätt att öppna och att det är lätt att läsa bruksanvisningen. Statens teknologiska forskningscentral VTT har, tillsammans med patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, studerat hur läkemedelsförpackningar ska vara utformade för att vara lätta för patienterna att använda. För äldre personer och för personer med reumatism är det viktigt att det går att få ett bra grepp om förpackningen och att det behövs så lite kraft som möjligt för att öppna den. Uppgifterna om hur läkemedlet ska tas borde vara lätta att läsa. Tyvärr är den trycka texten på förpackningarna ofta för liten för att användarna ska kunna läsa den. Nu hoppas de som deltog i projektet Lätt att använda läkemedelsförpackningar att EU-lagstiftningen ska kunna utvecklas så att man tar större hänsyn till användarnas behov vid märkning av läkemedelsförpackningar. Har du flyttat? Via webben, gör du snabbt adressförändringen. Vinförpackning för kvinnor Bland finalisterna i den stora förpackningstävlingen Pro Carton finns Venus Bag, en vinförpackning för kvinnor. Pro Carton är de europeiska kartongtillverkarnas egen sammanslutning. Kartongen i förpackningen är tillverkad av Stora Enso och BillerudKorsnäs. Vinförpackningen inrymmer inte bara vin utan har också utrymme för bl.a. läppstift, puderdosa, vinglas. Drygt trettio förpackningar gör upp om titeln Carton of the year. Pro Carton uppger att intresset för nya idéer och förpackningslösningar inom kartongområdet har ökat avsevärt under de senaste åren. Ökade valmöjligheter Vi konsumenter får hela tiden allt fler möjligheter att välja trä- och pappersbaserade produkter som är PEFCeller FSC-märkta. Det innebär att råvaran, virket, kommer ur skogar som är skötta på ett hållbart sätt. Genom att välja PEFCmärkta produkter är chansen större att virket är inhemskt. När du håller en papperstallrik eller en pappersmugg i din hand kan den mycket väl vara PEFC-märkt. Suomen Kerta Oy, som tillverkar papperstallrikar, pappersmuggar och servetter för bland andra Ma- Man gläds också åt att antalet anmälningar har ökat till årets tävling inte minst från nya tävlingsdeltagare. Nästan en tredjedel deltar för första gången i tävlingen. Flera förpackningar som är med i tävlingen är tillverkade av kartong från Stora Enso. Även Metsä Boards kartong finns i ett par tävlingsbidrag. rimekko och Lidl, har fått PEFC-certifikat och rätt att sätta ut PEFC-märket på sina produkter. Enligt inköpschef Timo Hansio på Lidl blir kunderna allt mera miljömedvetna och vill satsa på naturvänliga produkter. Därför breddar vi vårt sortiment så att kunderna har möjlighet att välja. Vi vill också visa att naturvänliga produkter av hög kvalitet inte behöver vara dyrast i sin produktgrupp. Som råmaterial i våra engångstalltikar och muggar i Aromataserien har använts PEFC-certifierat virke. Möbeltillverkaren Isku har nu också rätt att PEFC-märka sina möbler. Vi har som mål att 90 procent av det virke vi använder ska vara PEFC-certifierat, säger Kari Soljami på Isku. Det här kräver ett bra samarbete mellan oss och våra underleverantörer. Virket förädlas i flera steg från det att träden avverkas i skogen fram till det att bräderna och fanerskivorna finns hos oss. Råmaterialet hinner passera tre eller fyra olika företag innan det är hos oss. Solceller på papper Företaget Exeger Sweden Ab i Stockholm har lämnat in patent på framställning av ogenomskinliga solceller, som bland annat kan appliceras på pappersliknande material, skriver papernet.se. Det är fråga om så kallade färgsensiterade solceller, som till skillnad från kiselbaserade solceller inte är i behov av något direkt solljus för att vara effektiva. De alstrar energi även i dis och mulet väder tack vare att de är uppbyggda av färgad titandioxid i stället för kisel som halvledare. De kan alltså anpassas till de ljusförhållanden och temperaturer de ska användas i, vilket gör att de fungerar även inomhus. Solcellerna kan idag göras så tunna som 0,05 millimeter och Exeger Sweden Ab kan trycka upp extremt tunna skikt i multilagerstruktur med fem-tio solceller med hjälp av vanligt screentryck. Tekniken kan sänka elkostnaderna enormt per producerad watt, samtidigt som uteffekten ökar. 4 Skogsbruket 11/2013

5 Träcykel i paket Om du kan göra en smörgås klarar du också av att sätta ihop vår träcykel, säger konstruktören Basten Leijh. Träcykeln Sandwichbike har en ram av kryssfaner som lackats sex gånger och tillverkas av Pedalfactory i Amsterdam. Cykeln väger 16 kilo och består av lite mindre än femtio delar som ska byggas ihop. Nu finns Sandwichbike att köpa på webben för 799 euro. Den levereras i ett platt paket tillsammans med de verktyg som behövs för att montera ihop cykeln. Träsmak är inne Trä som smakfaktor var starkt representerad på Stockholm Beer and Whisky Festival i Sverige tidigare i höst, skriver woodnet.se. Den svenska whiskyproducenten Mackmyra lagrar en del av sin whisky på fat gjorda av ek från Visingsö. Där växer ekar som en gång i tiden planterades för att bli krigsfartyg. Skotska Innis & Gunn producerar öl som lagrats på ekfat som tidigare använts för lagring av sprit. Företaget köper upp gamla ekfat som innehållit whisky, rom eller sherry och lagrar ale i dem. När ölen tappats på flaskor säljs de slut snabbt. Klimatsmart VM-hus Stora Enso bidrar med material till VM-huset på Lugnets skidstadion i Falun till Skid-VM Huset byggs i två våningar och kommer att fungera som administrativ byggnad. Det klimatsmarta huset kommer att bestå av en stomme av trä och prefabricerade CLT-element. CLT-element består Foto: Mackmyra Svensk Whisky av korsvis staplade brädor som under högt tryck limmas ihop till stora massiva träelement. Elementen kommer från någon av Stora Ensos fabriker i Österrike. Utvändigt målas huset med Falu Rödfärg. Tack vare CLT-elementen kommer byggnaden på Lugnet att kunna färdigställas på endast sex månader. Ortodox träkyrka i Tahko Honkarakenne står som leverantör för ett byggkomplex på kvadratmeter, som omfattar en ortodox kyrka och en restaurang, allt i trä. Byggnaderna uppförs intill turistcentret Tahko vid stranden av Syväri och ska vara klara tills vinterns skidsäsong inleds. Som grund för både kyrkan och restaurangen fanns färdiga husmodeller som en arkitekt sedan vidareutvecklade. Honkarekenne har tidigare uppfört flera ortodoxa kyrkor i Ryssland och Estland. Visste du att......världens äldsta träbyggnad tros vara en pagod vid de buddhistiska templen i Horyu-ji-området i Japan. Byggnaden har överlevt femtio jordbävningar sedan sent 600-tal. Den första pagoden blev färdig 607, men förstördes av en brand som uppstod av ett blixtnedslag år 670. En ny pagod byggdes i slutet av 600-talet och den har flyttats flera gånger, senast i början av 1600-talet. Enligt uppskattningar återfinns bara procent av den ursprungliga pagodens trävirke i dagens pagod. En pagod är ett buddhistiskt byggnadsverk, höga, smala hus med många våningar. Världens högsta pagod, Tianning-pagoden i kinesiska Changzhou, är 153 meter hög. FOTO: WIKIMEDIA Skogsbruket 11/2013 5

6 Trä blir till olja I dagarna kör Fortum igång produktionen av pyrolysolja vid sitt kraftverk i Joensuu. I Joensuu producerar Fortum sedan tidigare el och fjärrvärme. När den nya anläggningen är i full drift ökar kraftverkets årliga virkesanvändning från till kubikmeter. Oljan kommer att ersätta tjock brännolja i mindre värmeverk. Det koncept, som nu tas i bruk, har utvecklats av Fortum, Metso, UPM och VTT. Fortums biooljefabrik är den första industriella anläggningen i världen som använder snabbpyrolysteknik. I korthet går tekniken ut på att man snabbt hettar upp flis till cirka 500 grader i syrefri miljö. Träet förgasas delvis, gasen kondenseras och resultatet är en tjock olja. Den del av träet, som inte förgasats, koks, bränns i värmekraftverket bredvid. Oljan kan raffineras vidare till brännolja eller fordonsbränsle. Internationellt pris I september erhöll utvecklingskonsortiet ett internationellt erkännande i form av innovationspriset Global District Energy Climate Award. Att ersätta tjockolja med Fortum-Otso bioolja ger en klar miljövinst. Koldioxidutsläppen minskar med över 90 procent och svavelhalten är låg i biooljan. Fortum kommer att producera ton bioolja i Joensuu, tillräckligt för att värma egnahemshus. Det är lätt att byta från en olja till en annan och det verkar finnas ett stort intresse för biooljan. Värmecentralen i Vermo i Esbo var den första som skrev kontrakt och som går över till bioolja. Savon Voima byter ut tjock och lätt brännolja i Idensalmi. Skogarna i Finland växer med 104 miljoner kubikmeter per år och den totala virkesavgången ligger på cirka 70 miljoner. I praktiken betyder det att vi håller på att bygga upp en stor virkesreserv. Troligen stängs ännu någon pappersfabrik i Finland snart och det börjar finnas utrymme för ny virkesanvändning. Energi och förädlade bränslen kan fylla gapet och ta hand om en stor del av gallringsvirket. Fortums anläggning för produktion av pyrolysolja i Joensuu. FOTO: FORTUM Pengar att hämta Idag är det ingen som står på barrikaderna och slåss för att massaveden ska reserveras för tillverkning av cellulosa och papper. Det finns pengar att hämta i energibranschen. Energiindustrin skapar ett allt större förädlingsvärde för det virke som den använder samtidigt som pappersbruken kämpar med lönsamhetsproblem. Ett tecken om något på att industrin inte längre slår vakt om all massaved är att det är Stora Ensos dotterbolag Tornator som är hovleverantör av energved till Fortums anläggning. Det virke som Tornator levererar kommer i första hand från förstagallringar. Vid gallringen tas som regel endast energived ut, men beroende på prisförhållandena är det lätt att reglera uttaget, så att en del kommer ut som massaved. Pyrolysprocessen fungerar bättre med virke som fått torka och avverkningarna inleddes i våras för att virket skulle lagras över sommaren. Lagringen för med sig en del extra kostnader. Det översta skiktet av virkestravarna måste köras bort under sommaren för att minska risken för att märgborrar och barkborrar ska skada växande skog. Fördelar och nackdelar kommer att vägas mot varandra efter den första säsongen och småningom söker man sig fram till optimala lösningar. TEXT: JOHNNY SVED 6 Skogsbruket 11/2013

7 Hyttinteriör på Viking Lines fartyg Grace. FOTO: VIKING LINE Falskt tryggare än äkta till sjöss I moderna passagerarfartyg är äkta trä sällsynt. Brandregler, men även underhållsaspekter, har minskat användningen. Tidigare var massivt trä av teak, mahogny och andra ädla träslag vanligt på passagerarfartyg. Det gav ett lyxigt intryck. I början av 1970-talet skärptes brandreglerna. Begränsningarna tvingade fartygstillverkarna att hitta alternativ till äkta trä. Laminat tål mera I dagens fartyg är mycket som påminner om trä laminat, pvc-folier eller tunt faner. Laminaten och folierna har utvecklats otroligt mycket. På de första mönstren med träutseende upprepades samma mönster med trettio centimeters mellanrum, men nu är strukturen lika oregelbunden som i riktigt trä och även ytan ger ett intryck av att vara äkta trä, säger inredningsarkitekt Johan Nordberg på Viking Line. Han berättar att det finns äkta trä i liten omfattning i dagens fartyg. Det tillverkas även laminat med yta av äkta träfaner, men det vanliga är stomskivor av aluminium eller gips med träfaner i till exempel väggpaneler. Laminat är tåligare mot skador, så därför är det vanligt som ytmaterial. En faneryta får lättare re- por och alkohol under ett glas ger ringar på en lackad bordsyta av faner. På Viking Grace är bland annat möblerna i hytterna av eklaminat. Bastu i trä Som kuriositet nämner Johan Nordberg att bastun på fartyg får vara i trä. Finländska myndigheter lyckades få ett undantag till brandreglerna så att fartyg får ha en traditionell finländsk bastu i trä. Väggarna i Viking Graces bastu har träpanel och lave av klibbal. Brandreglerna är stränga. Alla material har ett energivärde som mäts i kilojoule Johan Nordberg. per kubikmeter. För alla utrymmen ombord räknas energivärdet för det som kan brinna ihop; väggar, tak, golv, möbler, mattor och så vidare och så jämförs det med rummets storlek och får inte överstiga ett gränsvärde per kvadratmeter. I fråga om bastun gjordes ett undantag, då värmevärdet ligger långt över det tillåtna. Johan Nordberg berättar att även flambildning samt rökutvecklingen och rökens giftighet har betydelse. Vanliga laminatskivor brinner snabbt, men det laminat som används i fartyg innehåller flamskyddsmedel. Modetrender syns också på passagerarfartyg, även om båtvärlden är konservativare än exempelvis restaurang- och hotellvärlden. Enligt Johan Nordberg är Grace ett undantag med mycket ljusa ytor och en genomgående designlinje i hela fartyget, något som är svårt att genomföra på äldre fartyg. I fråga om ombyggnad av fartyg måste vi beakta det som finns, för vi kan omöjligt tömma ett fartyg på allt och bygga nytt på grund av de höga kostnaderna. Genom årens lopp har dock de äldre fartygen förnyats både med träfaner och laminatytor. Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 11/2013 7

8 Elbolag får fälla träd utan markägarens lov FOTO: FORTUM Den som äger elledningar får utan markägarens tillstånd fälla och avlägsna träd i närheten av eldistributionsnätet, om det är nödvändigt för att eliminera eller förebygga avbrott i eldistributionen. Detta sägs i den nya elmarknadslagen som trädde i kraft i början av september. I andra än brådskande fall ska elbolaget ge fastighetens eller områdets ägare möjlighet att själv fälla och avlägsna träd. Elbolaget ska alltid informera fastighetens eller områdets ägare om åtgärder som utförts utan förhandsanmälan. Enligt den nya elmarknadslagen ska ett distributionsnät planeras, byggas och upprätthållas så att fel i distributionsnätet som uppkommit till följd av storm eller snöbelastning inte orsakar avbrott på mer än 6 timmar i eldistributionen inom detaljplaneområden eller mer än 36 timmar på andra områden. En slutförbrukare har, utan särskilt krav, rätt till en standardersättning på basis av ett kontinuerligt avbrott i eldistributionen. Av slutförbrukarens årliga avgift för över- 8 Skogsbruket 11/2013 FOTO: FORTUM föringstjänsten utgör standardersättningen 10 procent när avbrottet har varat minst 12 timmar, men mindre än 24 timmar 25 procent, när avbrottet har varat minst 24 timmar, men mindre än 72 timmar 50 procent, när avbrottet har varat minst 72 timmar, men mindre än 120 timmar 100 procent, när avbrottet har varat minst 120 timmar, men mindre än 192 timmar 150 procent, när avbrottet har varat minst 192 timmar, men mindre än 288 timmar 200 procent, när avbrottet har varat minst 288 timmar Beloppet av den standardersättning som betalas till en slutförbrukare under ett kalenderår är dock högst 200 procent av den årliga avgiften för överföringstjänsten, eller högst euro. Hur ska det skötas? Av mellanspänningsnätet är drygt tretton procent kablifierat och resten är luftledningar. Av luftledningarna går nästan sextio procent genom skog, vilket betyder kilometer. I Vichtis fäller Fortum träd på en sträcka av 100 kilometer längs en ledning som hör till mellanspänningsnätet fram till slutet av februari. Arbetet faller inom ramen för underhållsarbeten längs ledningsgator, och fungerar också som pilotprojekt. Ledningar i mellanspänningsnätet ska säkras från träd, vilket betyder att avståndet från ledningsgatan till närmaste träd som kan falla över ledningar ska vara minst 10 meter. Detta gäller på båda sidorna om ledningsgatan. Vi fäller främst långa, smala lövträd i kantskogen, träd som snön kan tynga ner över ledningarna på vintern och likaså kapar vi kvistar som kan lägga sig över ledningarna. Även träd som lutar in mot ledningarna fäller vi, säger Sauli Antila på Fortum. Inom ramen för pilotprojektet kartläg-

9 Enodling under elledning I Finland finns stora markområden, som inte är i produktiv användning, under elledningar. Elbolagen röjer växtligheten under ledningarna med jämna mellanrum. Skogsägare Jan-Ove Nyman i Karleby prövar på något nytt för att kunna utnyttja marken under elledningen till något produktivt. Jag fick idén i en tidning. Jag vill få marken under elledningar i produktiv användning, men inte odla julgranar eller energived. Därför beslöt jag att pröva på att plantera en. Fingrid, som äger elledningen, har gett lov för enodling förutsatt att höjdgränserna och övriga skyddsbestämmelser efterföljs. Jag fick söka en stund innan jag hittade en plantskola som driver upp enplantor. Jag beställde plantorna för två år sen och sedan dess har jag jobbat med förberedelserna. För att plantorna skall få bästa möjliga start har området röjts från underväxt och höglagts med grävmaskin. Det är inte direkt en billig satsning att odla en, men det är alltid intressant att prova på något nytt. I mitten av oktober planterade Nyman enplantorna, drygt 800 stycken. Jag räknar med en omloppstid på år. Enarna jag planterade är stambildande. Plantskolan som sålde plantorna säger att enarna ska kunna bli över 20 centimeter grova. Min förhoppning är att de ska kunna ge en två meter lång stock. På 1960-talet gjordes panel av en. Skogsägare i Norge odlar en och jag ska göra ett studiebesök där. Text: Gerd Mattsson-Turku Foto: Jan-Ove Nyman ger vi hur stora virkesmängder som avverkas längs ledningarna, vilka slags träd det är fråga om och hur träden och virket från dem kan användas. Vi försöker ta fram en samarbetsmodell som passar alla parter, det vill säga elbolag, markägare och skogsmaskinentreprenörer. I pilotprojektet i Vichtis är det UPM Silvesta som står för de praktiska arbetena. UPM reder ut ägarförhållandena, tar kontakt med markägarna, märker ut vilka träd som ska avverkas, ser till att virket blir sålt, sköter avverkningarna och utkörningen av virket. Full ersättning till markägaren Skogsägaren får full ersättning för de träd som avverkas enligt lagen om inlösning av fast egendom. Om det uppstår drivningskador på de träd som blir kvar eller markskador, ska skogsägaren även få ersättning för skadorna, säger MTK:s jurist Tommi Siivonen. Om det bara är fråga om ett par träd, ska markägaren och bolaget komma överens om trädens fortsatta öde, dvs. om de ska köras ut eller om de får bli kvar i skogen. Text: Gerd Mattsson-Turku Andel av mellanspänningsnätet som går genom skog Källa: Skogsforskningsinstitutet Metla, RST Kommungränser 2012, Lantmäteriverket Elledningsfakta Högspänningsnätet har ledningar på kilovolt. Den totala längden är nästan kilometer. Mellanspänningsnätet har ledningar på 1 70 kilovolt. Den totala längden är kilometer. Lågspänningsnätet har ledningar på 0,4 kilovolt. Ledningarna överför el från transformatorstationer till fastigheter, antingen direkt eller via ett fördelningsskåp, dvs. det gråa metallskåpet som finns vid väggen eller tomtgränsen. Den totala längden är drygt kilometer. Av lågspänningsnätet är drygt 38 procent kablifierat och av medelspänningsnätet drygt 13 procent. Av ledningarna i högspänningsnätet är 99 procent luftledningar. Källa: Energimarknadsverket Skogsbruket 11/2013 9

10 Diken krä På 1960-talet dikades torvmarkerna för att öka virkesproduktionen. Dikena bör iståndsättas ungefär vart trettionde år, vilket gör att det finns ett kontinuerligt behov av dikesrensning. Nu pågår flera rensningsprojekt i Österbotten. Vi befinner oss i Solf i Korsholm på en torvmark som dikades på 1980-talet. Nu fungerar dikessystemet inte längre optimalt, så det är hög tid att iståndsättningsdika. En rensning av befintliga diken bör göras med ungefär 25 till 30 års mellanrum. Här syns det tydligt att dikena behöver rensas, man ser dem nästan inte längre. Sådana här områden finns det mycket av på området som tidigare hette Kusten, säger skogsserviceförman Carl Andtfolk på Skogscentralens Skogstjänster. Dikningsivern tog fart på 1960-talet. Målet var att öka virkesproduktionen på torvmarker genom att sänka grundvattennivån. Projekten var lyckade, det växer så det knakar på en stor del av de dikade torvmarkerna. Många diken har rensats redan en gång och nu börjar det vara dags för det andra varvet. Markägarna i Österbotten är aktiva och ser till att dräneringen fungerar optimalt. Därför har vi kontinuerligt många planer på vårt arbetsbord, berättar Andtfolk, vars ansvarsområde sträcker sig från Malax i söder till Nykarleby i norr. Viktig åtgärd Cirka sjuttio procent av torvmarkerna på de österbottniska kustområdena är dikade. Det handlar om otaliga kilometer diken som ska rensas för att fungera optimalt något som är viktigt för att virkesproduktionen ska bli så stor som möjligt. När vattennivån är för hög får trädens rötter inte tillräckligt med syre och det medför tillväxtförluster. Om det pågår för länge finns risken att träden dör till slut, och därför är det så viktigt att följa med läget och Det är viktigt att iståndsätta befintliga diken för att avrinningen ska fungera optimalt. Här är entreprenören Yngve Rex i full gång med att rensa ett dike i Solf. 10 Skogsbruket 11/2013

11 ver rensning rensa diken vid behov, förklarar han. En orsak till att de finländska skogsägarna är aktiva med att iståndsättningsdika är att staten deltar i kostnaderna. Planeringen finansieras till 100 procent av staten medan drygt hälften av kostnaderna, 55 procent, för själva dikesrensningen ersätts. Kostnaderna varierar, men för en skogsägare kostar en dikesrensning cirka 90 euro per hektar. Då är stöden inräknade, förklarar Andtfolk. Olika terrängförhållanden och varierande tillgång till maskinentreprenörer är faktorer som kan inverka på priset. Om skogsägaren dessutom vill anlägga nya vägbroar och vägyta på dikesrenarna stiger kostnaderna. För att ett avrinningsområde ska vara stödberättigat måste det ha gått minst tjugo år sedan dikessystemet senast iståndsattes. En stor del av skogsägarna är medvetna om när det börjar bli dags för en dikesrensning. Ett bra tips för den oinvigda är att kontrollera om det finns mycket vitmossa på marken. Det är ett tecken på att området håller på att försumpas. Ett annat enkelt sätt är att se på dikesdjupet. Har det gått många år kan dikena, som i det här fallet i Solf, ha stigit så mycket att det nästan inte finns något djup kvar, säger han. Omfattande projekt Att inleda en dikesrensning är ett omfattande projekt. Rensningen består av flera olika moment som kan ta flera år att genomföra. Det som tar längst tid är planeringen av dikesrensningen och därför är det viktigt att komma igång i tid. Det gäller i synnerhet om det är fråga om ett stort avrinningsområde som omfattar många markägare. Men det går också att dela in området i olika etapper för att påskynda processen. Oftast tar en av de aktiva skogsägarna sig an uppgiften som syssloman och bildar ett dikesprojekt, som strävar efter att få med en så stor del som möjligt av de markägare som har nytta av rensningen. Utgående från den nyttan beräknas kostnaderna per skogsägare. Skogscentralen planerar dikesrensningen, och planeringen är alltså kostnadsfri, förutom mervärdeskatten. Därefter ska planen godkännas av NTM-centralen, vilket förutsätts i den nya vattenlagen. Ibland måste också andra myndigheter ge sitt godkännande. Den processen sköter Skogscentralen, berättar Andtfolk. När planeringen är klar inleds offertrundan för att välja maskinentreprenörer som ska utföra arbetet. Därefter ska dikeslinjerna huggas upp. Det är viktigt för grävmaskinerna att dikeslinjen är minst sex meter bred. När dikeslinjerna har avverkats, på vintern eller på sommaren, kan dikesrensningen börja. Erbjuder helhetslösningar Enligt Andtfolk erbjuder Skogscentralen i dag helhetslösningar för iståndsättningsdikningar. I samband med ett sådant här projekt lönar det sig också att gallra. Vi kan sköta både gallringen och försäljningen av virket. Skogsvårdsföreningen Österbotten utför också dikesrensningar i Österbotten. Det finns flera aktörer och det är upp till skogsägarna att välja vem som utför arbetet, säger Carl Andtfolk. Text och foto: Christoffer Thomasfolk Vitmossa är ett bra bevis för att marken börjar försumpas. När den börjar breda ut sig är det dags att börja iståndsättningsdika, förklarar Carl Andtfolk på Skogscentralens Skogstjänster. Skogsbruket 11/

12 Betydande förändringar i ny skogslag Listan på nyheter i den uppdaterade skogslagen är lång. En stor omställning är att diameter- och ålderskravet vid en förnyelse försvinner. Om den kalavverkade ytan är under 0,3 hektar finns inget förnyelsekrav. Skötselmetoden kalhyggesfritt skogsbruk skrivs in i skogslagen och kan bedrivas bland annat med avverkningsmetoderna luck- och plockhuggning. Det blir också friare att välja trädslag i sin skog. Att skogsägaren vid kalhyggesfritt skogsbruk får avverka väldigt glest bekymrar Greger Erikslund. För Kustens område är den tillåtna gränsen mycket låg. Inom vårt område är växtplatserna bördiga. Använder skogsägaren skötselmetoden i sin skog utnyttjar han eller hon inte markens produktionsförmåga maximalt. Kampen mot rotröta är speciellt viktig på Kustens område. Vid kalhyggesfritt skogsdagar innan avverkningen. För kalhyggesfritt skogsbruk krävs inga specialtillstånd. Det gäller att läsa in sig på den nya skötselmetoden innan man prövar metoden i sin egen skog. Kalhyggesfritt skogsbruk kan inte tillämpas i alla skogar och skogen får avverkas väldigt glest. I skrivande stund kan grundytan efter avverkningen till och med vara under 10 kvadratmeter per hektar beroende på trädslag, växtplats och geografisk placering I skrivande stund behandlas lagförslaget i riksdagens jord- och skogsbruksutskott. Målet är att godkänna förslaget före jul. Vi har inte på länge haft en så här stor förändring i skogslagstiftningen, förklarar ledande föredragande Greger Erikslund på Finlands skogscentral. Skogscentralen ansvarar för att skogslagen tolkas lika i hela landet. Därför vill han att statsrådet och jord- och skogsbruksministeriet kommer med direktiv och paragrafer som myndigheten kan följa. Tydliga regler behövs speciellt vid kalhyggesfritt skogsbruk. Den nya skötselmetoden kan inte granskas med etablerade arbetssätt. Kalhyggesfritt skogsbruk grundar sig på naturlig förnyelse och går ut på att man avverkar stammar med större diameter och vid behov gallras klenare stammar. Skogen förnyelseavverkas aldrig, målet är att få ett bestånd där det växer träd i alla diameterklasser. Efter en avverkning ska beståndet vara livskraftigt. Det betyder att träden ska vara oskadda, ha en brösthöjdsdiamater på mer än sju centimeter och att kronorna ska vara livskraftiga. Vill man pröva på den nya skötselmetoden i sin skog gäller det att på förhand fylla i blanketten Anmälan om användning av skog. Greger Erikslund säger att det inte kommer att bli möjligt att avverka alla värdefulla och livskraftiga träd i ett bestånd, och i efterskott hävda att skogen avverkades enligt kriterierna för kalhyggesfritt skogsbruk. Hittills har reglerna varit att anmälan om användning av skog ska göras fjorton dagar före avverkningen. Efter årsskiftet är förslaget att anmälningen ska lämnas in senast tio Så här gles är skogen när den avverkats enligt metoden kalhyggesfritt skogsbruk. Skogen ser också annorlunda ut, det finns träd i alla storlekar på ytan. Foto: Metla/Erkki Oksanen 12 Skogsbruket 11/2013

13 Terminologin nu HUGGEN i sten En ny metod kräver en ny term. Under lagberedningen har många olika skogstermer florerat fritt. När Tapios rekommendationer i god skogsvård uppdaterades fastslogs att termen eri-ikäisen metsän kasvatus heter kalhyggesfritt skogsbruk på svenska. Medan kalhyggesfritt skogsbruk bäst kan definieras som en skötselmetod, är plockhuggning och luckhuggning avverkningsmetoder. under 0,3 hektar bruk kommer man inte åt att byta trädslag eller ta bort infekterade stubbar. Hur ska rotrötan bekämpas vid kalhyggesfritt skogsbruk, frågar Greger Erikslund och hoppas att de nya skogsvårdsanvisningarna ger svaret. Greger Erikslund säger att kravet på hållbart skogsbruk i Finland inte har försvunnit någonstans trots att förändringarna är många. Skogsägaren ansvarar för att ett utvecklingsdugligt bestånd blir till efter avverkningen. Text: Marianne Palmgren Avverkningsmetoden luckhugging har dryftats en hel del under lagberedningen. Nu står det klart att förnyelsekravet inte gäller om luckorna är mindre än 0,3 hektar. Men då är förutsättningen att det finns tillräckligt med livskraftig och tät skog mellan luckorna. Vilket täthetskrav skogen mellan luckorna har beror på hur många luckor som avverkas, säger forskare Sauli Valkonen på Skogsforskningsinstitutet Metla. Han tillägger att luckornas form är viktig vid luckhuggning. Och blir det för lite skog mellan luckorna producerar man för mycket kantskog med vindfällen som följd. Skogen mellan luckorna kan senare slutavverkas och odlas. Alternativt kan man göra fler luckor och förnya skogen på naturlig väg. Avverkningsmetoderna plockhuggning och luckhuggning kan användas skilt för sig. Men de kan också användas vid kalhyggesfritt skogsbruk till exempel genom under 0,3 hektar Kriterierna börjar klarna ILLUSTRATION: maj-len roos att kombinera luckor och plockhuggning i beståndet. under 0,3 hektar Ett exempelfall: Du vill du utföra en luckhuggning i ditt bestånd. Forskare Sauli Valkonen berättar hur du går tillväga. Du får hugga ett obegränsat antal luckor i beståndet. Men du måste ha koll på är att det finns tillräckligt med skog kvar mellan luckorna. Det gör du genom att mäta beståndets grundyta. Grundytan är ett mått på hur tätt beståndet är. Du mäter den med ett relaskop. När du mäter grundytan i luckhuggningen ska du räkna med såväl luckorna som skogen mellan luckorna. Låt oss säga att du avverkar en tredjedel av ytan. Enligt förslaget till ny skogslag ska ytans grundyta vara minst 10 kvadratmeter per hektar. I luckorna är grundytan nära noll. Det betyder att skogen som blir kvar ska ha en grundyta som är minst 15 kvadratmeter per hektar (det vill säga 1/3 x 0 m 2 /ha + 2/3 x 15 m 2 /ha = 10 m 2 /ha). Om du avverkar hälften av ytan som luckor, ska beståndet som blir kvar ha en grundyta som är 20 kvadratmeter per hektar. Det är tillåtet att när som helst göra flera luckor i beståndet. Det har ingen betydelse om det finns plantor eller inte i luckorna. Det viktiga är att beståndet, som blir kvar, uppfyller skogslagstiftningens krav och alltså har kvar tillräckligt med grundyta. När det i luckorna finns ett utvecklingsdugligt bestånd, där plantorna är 40 centimeter höga och antalet uppgår till exempelvis per hektar, behöver du inte längre inkludera luckorna i det etablerade plantbestånd då du räknar ut grundytan. Om du helt och hållet avverkar skogen mellan luckorna gäller förnyelsekravet. I praktiken måste du så, plantera, eller förnya ytan på naturlig väg. Text: Marianne Palmgren Skogsbruket 11/

14 Snabbare och snyggare med förröjning Om gallringsskogen är förröjd blir kvaliteten på gallringen bättre. Gallringen går också snabbare i skogar som är förröjda, vilket ger lägre avverkningskostnader. Den skogsägare, som har tid och möjlighet, kan förröja sin skog själv och spara pengar. Förröjningen är en siktröjning som görs för att avverkningsmaskinen ska kunna arbeta effektivt och utan att förorsaka skada vid gallring och slutavverkning. Inför den första gallringen behövs nästan alltid en förröjning och ibland även inför senare gallringar och slutavverkningen. Att förröja innebär att man tar bort buskar och klena stammar innan det är dags att avverka. Vid gallring ser skogsmaskinsföraren vilka stammar som ska sparas och vilka som bör avverkas. Utan förröjning är risken för skador större, eftersom de stammar som upparbetas kan studsa mot undervegetationen och träffa de kvarvarande träden. På våren, när saven stiger, lossnar barken lätt vid beröring. Gallringsskogen blir snyggare efter utförd gallring om den är förröjd. Bäst blir resultatet om förröjningen görs ett par år innan det är dags att gallra. Då hinner buskar och klena stammar tyngas ner av snön under vintern. Det är inte ovanligt att skogsägare är för optimistiska när de planerar hur mycket de ska hinna med. Man kan röja en del själv och låta någon annan göra resten. Den som väljer att förröja själv, har en utgift mindre. I fjol var snittpriset för förröjning 274 euro per hektar. Den som bara sporadiskt jobbar med röjning, får räkna med att det tar minst tre dagar att förröja en hektar. Ta inte i för hårt under den första dagen utan börja med ett par timmars arbetspass. Annars är risken stor att de ovana rörelserna och belastningen från röjsågen ger ömma muskler. Det rådet ger en skogsarbetare som Skogsbruket har talat med. Vanligt förröja själv Lite mindre än hälften av gallringsskogarna blir förröjda. Tallskogar behöver sällan förröjas. Inför slutavverkningar förröjer vi Menses röjningskniv hindrar inte avverkningsarbetet då röjningskniven finns på sidan av avverkningsaggregatet. Foto: Mense Oy också om vi ska ta ut grot från förnyelseytan, säger Fredrik Karlsson på skogstjänstbolaget Wideskog. Enligt honom är skogsägarna pigga på att förröja. Skogsägarna brukar själva förröja ungefär hälften av de avverkningsytor, som ska åtgärdas. På det sättet sparar han eller hon in euro per hektar. Beslutet, att förröja själv, fattar skogsägaren när vi tillsammans besöker objektet och kommer överens om när avverkningen ska utföras. Maskiner kan förröja Även för det här arbetet finns det maskiner. Mense Oy i Taavetti tillverkar en röjningstillsats, en röjningskniv som monteras på sidan av upparbetningsaggregatet. Skärverktyget består av knivar som klarar av att kapa upp till sex centimeter grova stammar. Forsknings- och utvecklingsbolaget Metsäteho, som ägs av landets ledande skogsindustriföretag, har testat röjningskniven för att få veta hur förröjningen påverkar avverkningsmaskinens produktivitet och hur stora kostnaderna blir jämfört med om en skogsarbetare förröjer med röjsåg. Resultatet blev att siktröjning med röjningskniv på avverkningsaggregatet är billigare när antalet stammar som röjs är under per hektar. I testet var priset för manuell förröjning 30 euro och för maskinell 70 euro per timme. På den första prototypen fäste vi röjningskniven under svärdet på avverkningsaggregatet. Det var ingen bra lösning, för stubbarna blev högre. När vi kom på att röjningskniven också kunde fästas på sidan av avverkningsaggregatet, var problemet löst, säger vd Seppo Mentula på Mense Oy. Enligt honom finns det ett stort intresse för röjningskniven bland skogsmaskinsentreprenörerna. Att de tvekar att köpa den beror på att de är rädda för att förröjningen ska falla på deras lott utan att de får ersättning för merarbetet. Många entreprenörer har i sina avtal med uppdragsgivaren en paragraf som säger att de har rätt att lämna en avverkningsyta halvfärdig om den inte är förröjd. Text: Gerd Mattsson-Turku 14 Skogsbruket 11/2013

15 Garanti mot sönderkörd mark Sönderkörd mark är ett stort problem i dagens skogsbruk. Ju blötare mark, desto större risk för djupa spår av skogsmaskiner. Den 1 juli införde Södra*) i Sverige markskoningsgaranti i slutavverkningar som bolaget utför i skogsägarnas skogar. Markskador tillhör det vi får mest kritik för. De negativa miljöeffekterna och de starka reaktionerna på sönderkörd mark gör att vi nu satsar ännu hårdare än tidigare på att köra utan allvarliga skador i våra slutavverkningar. Med vår markskoningsgaranti tar vi ett stort steg framåt mot lösningen på markskadeproblemet, säger Södras skogschef Göran Örlander. Snäva värden Markskoningsgarantin innebär ett bättre förebyggande arbete i samband med slutavverkningar. Om skador trots allt uppstår reparerar Södra dem. De förebyggande åtgärderna innebär först och främst bättre planering av slutavverkningarna med hänsyn till markens bärighet och till väderleken. Dessutom är risning av körstråk, användning av terrängbroar och stockmattor och skogstraktorer utrustade med bärande band de viktigaste åtgärderna för att undvika att marken körs sönder. Skulle marken trots de förebyggande åtgärderna skadas träder markskoningsgarantin in. Den innebär att Södra återställer marken i sitt ursprungliga skick om körstråken får skador som är mer än 25 cm djupa på en sammanhängande sträcka av 50 m. Rent praktiskt innebär det att vi med grävmaskin lägger igen spåren med befintligt material, säger Örlander. Om vi vet att slutavverkningsytan ska markberedas kan vi göra en överenskommelse om att detta görs när alla operationer är över. Om det är uppenbart att det är en markskada rapporterar entreprenören om detta till vår personal, som i sin tur tar kontakt med markägaren. Markägaren har i slutändan naturligtvis skyldigheten att bevaka att allt blev rätt och i annat fall lämna in en reklamation. Under två års tid har vi testat markskoningskonceptet och erfarenheterna är myck- Foto: Linus Iseborn Genom användning av skogstraktorer med bärande band på risade körstråk kan markskador förebyggas. et goda. Tack vare de förebyggande åtgärderna har väldigt många markskador undvikits. Finland avvaktar Regiondirektör Janne Seilo på UPM:s skogskontor i Jakobstad uppger att man med intresse följer med vad som sker i Sverige. UPM:s mål är att med alla tänkbara metoder motverka att det uppkommer markskador vid avverkningar. Det viktigaste är att välja rätt avverkningsmetod, rätt tidpunkt för avverkningen och rätt maskinpark. Vår fältpersonal ska göra de rätta valen. Om det trots allt skulle bli omfattande markskador, är vi måna om att reparera skadorna. Tillsvidare har UPM inga planer på att ta i bruk en markskoningsgaranti av det slag som Södra har. Text: Gerd Mattsson-Turku *) Mer än skogsägare i Sydsverige är medlemmar i den ekonomiska föreningen Södra. Södra är också en stor arbetsgivare då människor arbetar inom koncernen med virkesanskaffning och på Södras sågverk, cellulosa- och pappersfabriker. Metsä Group, f.d. Metsäliitto, fungerar enligt samma principer som Södra. Drivningskvaliteten sämre Drivningskvaliteten i gallringar har blivit något sämre både vid energivedsgallringar och vid övriga gallringar jämfört med resultaten i fjol. Det visar granskningar som Finlands skogscentral har gjort. Det vanligaste felet är stamskador på trädbeståndet. Antalet stamskador varierar från objekt till objekt. På de bästa objekten har man lyckats genomföra drivningen nästan helt utan skador, men på de sämsta har över fyrtio procent av de träd, som får stå kvar, skador på stammarna. På en del av de granskade gallringsobjekten har gallringen varit för hård, d.v.s. att trädbeståndet är alltför glest efter gallringsavverkningen. I många fall drar stamskadorna ytterligare ner värdet på trädbeståndet. En förröjning förbättrar arbetsförhållandena på avverkningsobjektet och minskar skaderisken. Men bara ungefär en tredjedel av de granskade objekten var förröjda. Vid förröjning avlägsnar man undervegetation för att förbättra sikten för den skogsmaskinförare, som ska sköta avverkningen. Foto: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 11/

16 Geocaching skattjakt med gps Under de senaste åren har geocaching blivit otroligt populärt bland barn, unga och vuxna. Jag beslöt mig för att ta reda på vad denna världsomspännande, moderna skattjakt egentligen går ut på och åkte ut på geocaching tillsammans med familjen Lillas från Vörå. Nioåriga Anna cyklar omkring på gården tillsammans med sin bror Mats, 7 år. Fyraåriga Jonas gör sig också redo att hoppa upp på cykeln. Pappa Tom sätter sig framför datorn för att välja geocacher vi ska åka ut och leta. Mamma Annette packar en picknickkorg. Det var väl egentligen jag som hämtade hem idén om geocaching för ett par år sedan. Jag läste om det i en tidning, blev intresserad och frågade runt lite, säger Annette. En av hennes kollegor på Karvsor skola sysslade redan med geocaching och bjöd med familjen Lillas på skattjakt. Det tog inte lång tid förrän vi skaffade en egen gps och geocaching blev hela familjens hobby, berättar Tom. Han jobbar till vardags som datalärare på Korsholms vuxeninstitut och är den som sköter det tekniska bakom familjens nya hobby. 16 Skogsbruket 11/2013

17 Passar alla Geocaching är en skattjakt där man söker skatter i form av gömmor. Gömmorna kallas cacher och finns utplacerade runtom i världen. Vem som helst kan gratis gömma eller söka en cache. Cacherna är behållare, ofta filmburkar eller dylika små askar, i vilka man gömt en loggbok. Den som hittar cachen antecknar sin signatur på pappret och, ifall man så vill, registrerar fyndet online. Geocacherna söks med hjälp av koordinater, varför du behöver en gps eller en mobiltelefon med gps för att komma igång. Det finns ett flertal webbplatser där du hittar koordinater till gömda cacher, den största är Cacherna kan vara gömda precis var som helst: i en park, under vatten, på ett trafikmärke mitt i stan eller i slutet av en lång skogsvandring. Cacherna är alltid väl gömda, tanken är att vanliga förbipasserande inte ska se dem. Ofta är de placerade på vackra eller annars speciella platser som folk i allmänhet inte känner till. Svårighetsgraden varierar och du som skattletare kan på så vis anpassa hobbyn till dina önskemål och förutsättningar. Letandet är bara halva upplevelsen Vi har nått vårt första mål för dagen och går över en bro. Nu står jag på den, utropar Anna som håller gps:en i handen. Barnen dyker snabbt ner under bron och efter lite sökande hittar de en plankbit intryckt under brofästet. I plankan har någon borrat ett hål och placerat en filmburk. Tom antecknar familjens signatur i loggboken. För familjen Lillas är geocaching en hobby som vilken som helst. Ifall vi inte har något speciellt för oss ger vi oss gärna ut på skattjakt. Det roliga är att det här är något vi kan göra tillsammans hela familjen, säger Tom. Enligt barnen är det bästa med geocaching att man får vara ute och klättra. Det är också roligt att åka bil, vara på picknick och hitta gömmorna. Att hitta cacherna är nämligen ingen självklarhet, ibland är de så väl gömda att man får ge upp. Jag gillar då cacherna är gömda lagom svårt på vackra platser man annars antagligen inte skulle ha upptäckt eller besökt. Extra bra är det ifall man ser att gömmaren har konstruerat något eller engagerat sig lite extra för att fixa ett smart gömställe, säger Tom. I början var det svårt att veta vad man skulle söka, men man lär sig snabbt. Det svåraste är därför då man kommer till ett nytt slags gömställe, säger Annette. Lika roligt utomlands Familjen Lillas brukar främst söka geocacher i närområdet. Familjen passar också på att söka geocacher då de reser, till exempel vid rastplatser. Förra sommaren var vi på Nordkap, där fick vi vår hittills nordligaste cache, berättare Annette. Vi går genom skogen på väg mot cache nummer två. Mats navigerar oss mot ett vindskydd. Det är oftast jag, Anna eller pappa som håller i gps:en, berättar han. Framme vid vindskyddet börjar sökandet. Alla skrymslen och vrår genomsöks noggrant och familjen funderar skrattande över hur komiska geocachare på jakt kan se ut för förbipasserande mugglare, geocacharnas benämning på oinsatta personer. Efter en stund lyckas Mats och Anette hitta cachen, ett plastprovrör som låg nedsänkt mellan vindskyddets vägg och tak. Där fick vi vår 93:e cach, meddelar Tom medan Annette plockar fram picknickkorgen och barnen springer iväg för att klättra i tallarna på berget. När vi går tillbaka mot bilarna säger Anna till mig att jag inte längre är en mugglare. Det känns bra. TEXT och foto: nina jungell Vill du veta mer om geocaching? Gå in på Nytt skogsbolag i västra Finland Westas Oy, som grundades i början av året, har köpt två sågar, Raunion Saha och Pihlavan Saha. Majoritetsägare är Pekka Kopra, som också är en stor ägare i Versowood Oy. Minoritetsägare är A. Ahlström Oy, som ägde Pihlavan Saha. För att tillgodose virkesbehovet hos Raunion Saha i Koskis, som ligger 30 kilometer västerut från Somero, och Pihlavan Saha i Björneborg, ska virkesanskaffningsmängderna på årsnivå vara närmare en miljon kubikmeter. Pihlavan Saha sågar både tall och gran medan Raunion Saha främst sågar gran. Enligt Pekka Kopra, vd för Westas, fortsätter både Raunion saha och Pihlavan Saha som operativa dotterbolag medan virkesanskaffningen lyder under moderbolaget. Vårt inköpsområde omfattar sydvästra Finland, säger Pekka Kopra. Kimito hör till vårt inköpsområde och även Kristinestad och Närpes i Sydösterbotten. Pontus Enestam på Kimitonejdens skogsvårdsförening ser inga nackdelar med att Westas tar över Raunion Saha. Jag uppskattar att Raunion Saha på årsnivå har köpt kubikmeter virke på Kimitoön. Jag vet inte de exakta mängderna då många skogsägare säljer virke utan att koppla in skogsvårdsföreningen. Anders Kaivo-oja på Skogsvårdsföreningen Österbottens kontor i Kristinestad säger att Pihlavan Saha har varit en aktiv virkesköpare i Sydösterbotten. Jag uppskattar att närmare tjugo procent av allt virke som sålts i Sydösterbotten har gått till Pihlavan Saha. Det här är en grov uppskattning, då bara en del av skogsägarna låter skogsvårdsföreningen ta in anbud för deras räkning. Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 11/

18 euro/ ha Prisutvecklingen på skogsmark regionvis ( ) Område 1 Stadig pr år euro/ ha Hela landet Område 3 Område 4 Område Område 1 (Nyland, Egentliga Finland, Satakunda, Egentliga Tavastland, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen, Södra Karelen, Åland Område 2 = Södra Savolax, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland, Södra Österbotten, Österbotten, Mellersta Österbotten Område 3 = Norra Österbotten, Kajanaland Område 4 = Lappland Fastighetsköp, antal/år och medelpris, euro/ha Fastigheter över 2 ha, st Fastigheter över 2 ha, euro/ha 0 år Levnadskostnadsindex Priser på skogsfastigheter januari juni 2013 (4 landskap) Ändring från Landskap Antal Medelareal Medianpris, euro/ha Medelpris, euro/ha 2012 % (medianpris) Nyland 29 10, Egentliga Finland 57 12, Åland Österbotten 95 11, Lappland 54 37, Hela landet , Källa: Lantmäteriverket Skogsmarkspriserna har genomgående stigit de senaste tjugo åren. Priset på skogsmark följer inte längre virkespriserna. Enligt chefsexpert Esa Ärölä på Lantmäteriverket har prisuppgången på skogsmark varit moderat i jämförelse med hur priset för annan mark utvecklats. Den som studerar köpeskillingsstatistik bör hålla i minnet att försäljningsvärdet på en enskild skogsfastighet inte kan fastställas utgående från de medelpriser som finns i köpeskillingsstatistiken. Våra studier visar att virkesförrådet på största delen av de skogsfastigheter som säljs är mindre än genomsnittet. Medelvolymen är procent lägre än i privatskogar i genomsnitt i området. Medelpriser och medianpriser*) ger priser som betalts för skogsfastigheter med mycket plantskog. Medelstorleken 20 hektar I Finland byter skogsfastigheter ägare under ett år. De flesta fastighetsöverlåtelser är affärer mellan släktingar, gåvor eller arv. Bara en femtedel av fastighetsöverlåtelserna är så kallade representativa köp, vilket innebär att affären inte har gjorts mellan släktingar. Det är skogsfastigheter som enbart har skog, ingen åkermark eller byggnader, säger Esa Ärölä. Antalet fastighetsaffärer har stadigt stigit sedan början av 1980-talet med undantag av några år med lågkonjunktur då handeln med skogsfastigheter tillfälligt avtog. En skogsfastighet ska vara över 2 hektar för att komma med i vår statistik. De senaste åren har skogsfastigheter per år bytt ägare genom så kallat representativt köp. I södra Finland, geografiskt sett halva Finland, är storleken på de skogsfastigheter som kommer till försäljning i medeltal omkring 20 hektar, i norra Finland hektar. Till norra Finland räknas det som tidigare var Uleåborgs och Lapplands län. 18 Skogsbruket 11/2013

19 isuppgång på skogsmark För att kunna idka regelrätt skogsbruk bör en skogsfastighet vara minst 10 hektar, säger Ärölä. Drygt hälften av de skogsfastigheter som säljs är 10 hektar eller större. Nuvarande prisnivå Skogsmarkspriserna har utvecklats på olika sätt i olika delar av landet. Förutom faktorer som är knutna till virkesproduktionsförmågan, som ju blir sämre norrut, påverkas skogsmarkspriserna av att efterfrågan är mindre än utbudet i vissa regioner och av att det finns personer som vill köpa skog för annat ändamål än för ren virkesproduktion. I norra Finland är antalet potentiella köpare färre än i folkrika områden i södra Finland. Statistiken, som anger hur mycket som har betalts för skogsfastigheter under det första halvåret 2013, är inte helt tillförlitlig gällande den procentuella förändringen. Det beror på att antalet fastighetsköp är så pass lågt i de olika landskapen. Endast siffran som anger förändringen för hela landet, +7 procent, är tillförlitlig, säger Ärölä. Läsaren ska observera att jämförelseperioden i tabellen är januari juni I fjol steg priserna 3 procent och jag tror att siffran blir ungefär den samma för Ingen koppling till virkespriser Tidigare följde priset på skogsmark virkespriserna och skogsindustrins avsättning för sina produkter, med en viss fördröjning. Den här trenden bröts i början på 2000-talet. Då började annat än rent virkesproduktionsmässiga värden påverka skogsmarkspriserna. Trots den reella nedgången i rotpriserna har skogsmarkspriserna genomgående stigit, säger Ärölä. I jämförsele med prisutvecklingen på andra markanvändningsformer har skogsmarkspriserna stigit mindre. Mest har priset på tomtmark stigit. I huvudstadsregionen har priset nästan tredubblats sedan början av 2000-talet. Prisutvecklingen på åkermark har varit lika moderat som prisutvecklingen på skogsmark. Text: Gerd Mattsson-Turku *) Medianpriset eller medianen är det storleksmässigt mittersta värdet av köpeskillingarna. Medianpriset påverkas inte i lika hög grad som medelpriset av extrema priser. metsasaatio.fi I det här landet har vi insett att man för att förstå skogen måste vara där. Skogsstiftelsen hjälper till med skogsfostran bland barn och unga, t.ex. med bidrag till de skogsveckor som ordnas för skolklasser. Skogsstiftelsens finansiering ordnas med hjälp av en frivillig säljfrämjande avgift, som utgör 0,2 % av en virkesaffärs värde. I en genomsnittlig virkeshandel motsvarar det värdet av en stock. När skogsägaren bestämmer sig för att betala avgiften, bidrar det köpande företaget med ett lika stort belopp till stiftelsen. Skogsbruket 11/

20 Flis från Åland blir mjölktetror Det går snabbt och effektivt att lasta en båt med flis. Hjullastaren kör flis från högarna på gårdsplanen till bandet som transporterar flisen direkt ombord på båten. Bilden är från Rundbergs anläggning på Möckelö i närheten av Mariehamn. Merparten av allt som avverkas i skogarna på Åland blir cellulosaflis som skeppas till Gävle. De två åländska skogsbolagen har i många år sålt till samma köpare, BillerudKorsnäs som är en världsledande tillverkare av förnybara förpackningar. Carl Rundberg, grundaren av skogsbolaget med samma namn, var först med flistillverkning på Åland satte han upp sin första flistugg, då på Lotsbrokajen i Mariehamn där den stora färjeterminalen ligger i dag. Han var tidigt ute enligt bolagets 50-årshistorik där man kan läsa följande: När Rundberg startar sin flishantering har flistillverkningen knappt trampat ur barnskorna. I Sverige går debattens vågor höga kring fördelar och nackdelar med flis. I Finland avvaktar man ännu. Flis är en lättlastad vara. Den ger ägarna till våra småskutor frakter över Ålands hav. Skutskepparen bör få finnas kvar i den åländska landskapsbilden, sade Rundberg i 20 Skogsbruket 11/2013 en artikel i Hufvudstadsbladet 1966, då två båtar körde flis från Åland till Sverige. Rundberg fick vara ensam på den åländska marknaden till Då startade Ålands Skogsägarförbund sin flisanläggning i Godby och man sålde till samma köpare Korsnäs pappersbruk i Gävle. Trygghet Mycket är sig fortfarande likt. Både Rundbergs och Ålands Skogsägarförbund säljer cellulosaflis till Gävle, men numera heter köparen BillerudKorsnäs efter att två bolag gick ihop Det är en trygghet för oss att ha en stabil kund. Vi har haft ett bra samarbete genom åren och har tagit fram de fraktioner, det vill säga storlek och tjocklek på flisen, som köparen vill ha, säger Jan Stenlund, vd för Carl Rundberg Ab. Vårt långvariga samarbete är viktigt för båda parter. Vi är en pålitlig leverantör och köparen värnar om oss även i dåliga tider. Vi står i dag för fyra procent av deras totala flisbehov och är därmed deras näst största externa leverantör. Man kan säga att alla bottnar på mjölktetrorna från BillerudKorsnäs kommer från oss, konstaterar Joakim Blom, vd för Ålands Skogsägarförbund. Visst har de åländska skogsbolagen sneglat på andra tänkbara köpare under årens lopp, men så länge BillerudKorsnäs betalar ett marknadsmässigt bra pris finns det ingen anledning att bryta det långvariga samarbetet. Säker bransch BillerudKorsnäs har specialiserat sig på förpackningar, framför allt så kallad vätskekartong som tål flytande innehåll. Det är i dag en betydligt pålitligare marknad än den för tidningspapper, där efterfrågan sjunkit kraftigt. Enligt företagets egen prognos kommer efterfrågan på förpackningar snarare att öka än att minska i takt med att välståndet i världen ökar. Det i sin tur är ingen nackdel för de åländska skogsbolagen, som därmed kan räkna med att behovet av flis kvarstår eller till och med ökar. Ålands skogsägarförbund säljer i snitt löskubikmeter flis till Gävle. Rundbergs säljer cirka löskubikmeter. Det betyder att i snitt 70 procent av

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND Finland HELA FINLAND ÄR STARKT SKOGBEVÄXT Skogen* utgör 86 % av landets markareal. Om impedimenten** inte inräknas, är skogens andel av markarealen 67 %.

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten

Läs mer

Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group

Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen 1 Ny bioproduktfabrik i Finland Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen Den största investeringen i skogsindustrins historia i

Läs mer

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2 Gisekvarn 2009-09-02/lb Hemsida: E-post: www.gise.se foreningen@gise.se Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2 Allmänt Under sommaren har arbetet med skogsvårdsprojektet drivits vidare. Tidplanen är

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden... INNEHÅLL Skogsföryngring vid ledningsområden.................. 5 Plantskogsskötsel vid ledningsområden................. 6 Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden..... 6 Gallring av vuxen skog

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt

Läs mer

Om våra massiva och sköna trägolv.

Om våra massiva och sköna trägolv. Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades

Läs mer

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn.

Belägenhet Fastighetsbeståndet består av 17 fastigheter som är belägna nära Tallinn. ESTLAND, 291 hektar Euroforest AB (publ) säljer en portfölj om totalt 17 fastigheter och 291 hektar mark varav merparten skogsmark. Fastigheternas uppskattade virkesförråd uppgår till ca 28 000 m3f varav

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Maskinell drivning vid plockhuggning. Skogsbruk i olikåldriga bestånd seminarieserie Matti Sirén, Metla

Maskinell drivning vid plockhuggning. Skogsbruk i olikåldriga bestånd seminarieserie Matti Sirén, Metla Maskinell drivning vid plockhuggning Skogsbruk i olikåldriga bestånd seminarieserie Matti Sirén, Metla Avverkningskostnaderna beror på förhållandena, drivningskvaliteten har stor inverkan på framtidens

Läs mer

Utmaningar inom skogssektorn

Utmaningar inom skogssektorn Utmaningar inom skogssektorn - SLC:s allmänna förbundskongress 27-28.6.2012 Stefan Thölix Fullmäktigeordförande Aktuellt Internationell skogspolitik Finlands skogscentral Svf-lagen Kemera/Petu Övriga lagar

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,

Läs mer

hlager 2: 75 m 3 15 km 17 km h Lager 3: 100 m 3 hlager 5: 100 m 3 15 km 22 km 17 km 17 km 14 km Lager 1: 50 m 3

hlager 2: 75 m 3 15 km 17 km h Lager 3: 100 m 3 hlager 5: 100 m 3 15 km 22 km 17 km 17 km 14 km Lager 1: 50 m 3 MATEMATIKUPPGIFTER I INTRÄDESFÖRHÖRET 2000 Uppgift 1 En långtradarchaufför skall frakta virke från olika lager till fabriken (se nedanstående bild). Hur lönar det sig för chauffören att frakta virket,

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK Biobränslen Finland har lovat öka användningen av biobränslen och minska användning av olja och stenkol. Skogsbränslen eller toppar, kvistar och stubbar är viktiga

Läs mer

Gunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar. Sida 1(8)

Gunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar. Sida 1(8) Sida 1(8) Namn: Jakob Lindbladh Klass: Gunnesboskolan 9c Datum: 17/5/ - 21/5/ Handledare: Helene Berg, Tetra Recart AB Gunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet

I juni 2011 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, juni I juni 0 åkte finländarna på kryssning till Estland eller reste till Medelhavet I juni åkte finländarna lika ivrigt på kryssning som i fjol. Sverige förlorade

Läs mer

Byagruppen. Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb

Byagruppen. Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb Byagruppen Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid 2 Bakgrund sid 3 Varför pratar vi så mycket om begreppet

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2014

Byggnader och fritidshus 2014 Boende 2015 Byggnader och fritidshus 2014 Fritidshus från 1960 och 1970 talen närmast ett vattendrag Enligt Statistikcentralen fanns det 500 400 fritidshus i slutet av år 2014. Hälften av fritidshusen

Läs mer

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Min APU i Slovenien Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Jag heter Carl Bjärkse och går i V09S. Jag går skoglig inriktning på Vretagymnasiet, den 1 Maj 2010 åkte jag och Magnus Pettersson till Slovenien på utlands

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att

Läs mer

Vackra trägolv med unika bredder

Vackra trägolv med unika bredder Vackra trägolv med unika bredder Nordingrå TräGolv Skönhet Inget material värnar, som det rena träet, om miljö och känsla i våra hem. Trä ombonar och värmer. Det är tidlöst och ger en känsla av sparsmakad

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt

Läs mer

RP 194/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 194/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 194/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 a och 88 i lagen om fiske, 8 i jaktlagen och 2 i renskötsellagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

10 % rabatt på solceller

10 % rabatt på solceller NYHETER OCH ERBJUDANDEN TILL DIG SOM ÄR KUND HOS VATTENFALL VÅR 2014 Solenergi framtidens energikälla Erbjudande på solceller 10 % rabatt på solceller Tävla med oss! Vinn en luftvärmepump, värd upp till

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus Förhandsröjning i skog där avverkningsmaskin kommer till användning Foto: Martti Taipalus HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Förord Både när det gäller gallring och förnyelseavverkning har den maskinella

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Sauli Valkonen, Timo Saksa, Ville Hallikainen, Riikka Piispanen & Juha Siitonen Skogsforskningsinstitutet Metoder i kalhyggesfritt skogsbruk

Läs mer

Bli en bättre beställare

Bli en bättre beställare Bli en bättre beställare Röj i tid Det är din skog - och för det bättre är du som ekonomi bestämmer. i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Om våra paneler för väggar och tak.

Om våra paneler för väggar och tak. Om våra paneler för väggar och tak. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste som du behöver veta om panelerna från Norrlands trä, grundat

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2013

Inkvarteringsstatistik 2013 Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2013 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med en procent år 2013 År 2012 var antalet övernattningsdygn rekordhögt, dvs fler än 20 miljoner,

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2009

Byggnader och fritidshus 2009 Boende 2010 Byggnader och fritidshus 2009 Flest fritidshus i Väståbolands kommun år 2009 Enligt Statistikcentralen fanns det 485 100 fritidshus i Finland i slutet av år 2009. Flest fritidshus till antalet

Läs mer

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS SKÖRDARAGGREGAT SKGSTEKNLGISK TTALKMPETENS 1 SKÖRDARAGGREGAT 16RH 16RHS 18RH 18RHS SKÖRDAR TEKNLGISK AUKTRITET ÖVERLÄGSEN SLITSTYRKA CH UTRUSTNING Keslas långa erfarenhet av skogsteknologi har gett företaget

Läs mer

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Merikartvägen N Torkkola Lillkyro 7 Torkkola vindkraftspark finns i Vasa längs med Merikartvägen, söder om Kyrö älv. Yta: ca 1 000 hektar Skiften: över 200 Markägare:

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2013, september Utländska turisters övernattningar ökade med 3, procent i september 2013 I september 2013 uppgick övernattningarna turister i inkvarteringsanläggningarna

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 2 procent i januari 2014 De utländska turisternas övernattningar ökade med 2,0 procent och i

Läs mer

Sparbanken & Sb-Hem. Bostadsmarknaden. Våren 2016

Sparbanken & Sb-Hem. Bostadsmarknaden. Våren 2016 Sparbanken & Sb-Hem Bostadsmarknaden Våren 2016 CENTRALA TEMAN Sparbanksgruppen väntar sig att bostadsmarknaden i Finland i år ska växa 2 5 procent och att priserna ska stiga med totalt 1 2 procent i hela

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet BNP-tillväxt för finländska landskap. Rangordning under valda perioder 1984-2007 1984-1994 1995-2005 1995-2007 _ 1 Nyland 1 Nyland

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Vackra trägolv för användning i generationer

Vackra trägolv för användning i generationer Vackra trägolv för användning i generationer Omslagsbild: Furu massiv ljusgrå slät Ovan: Furu massiv obehandlad slät (samma utseende får du om du väljer klarvax) En av världens viktigaste och mest fantastiska

Läs mer

MenSe röjningsaggregat

MenSe röjningsaggregat MenSe röjningsaggregat för effektiv och säker röjning av kraftledningsgator 2014-10-9 MenSe Oy Grundat 1996 Produktionsanläggning i Taavetti i sydöstra Finland. Design, tillverkning och försäljning. Verkstad

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

MONTERINGSANVISNINGAR TRÄGOLV OCH HEAVY DUTY ALLMÄNT

MONTERINGSANVISNINGAR TRÄGOLV OCH HEAVY DUTY ALLMÄNT MONTERINGSANVISNINGAR TRÄGOLV OCH HEAVY DUTY ALLMÄNT Läs noggrant igenom monteringsanvisningarna innan du monterar golvet. Trä är ett levande naturmaterial och varje golvbräda är unik. De massiva trägolven

Läs mer

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011 Transport och turism 0 Finländarnas resor 0, december Utlandsresor populära bland finländarna i december 0 I december styrde finländarna resan mot utlandet och man gjorde nästan 00 000 resor med inkvartering

Läs mer

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1.-0..01) Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1308/2013 Statsrådets förordning om hållbar skötsel och användning av skog Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet

Läs mer

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, januari Utländska turisters övernattningar ökade med procent i januari I januari 2011 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 535 000 dygn

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, februari Finländska turisters övernattningar ökade med en procent i februari Korrigerad 1842011 De korrigerade punkterna är markerade med rött I februari

Läs mer

Skogs bruket 5 2014. Få provar. luck- och plockhuggning. Storinvesteringar välkomnas Vandra och koppla av i skogen Skogsägare kämpar mot kraftlinjer

Skogs bruket 5 2014. Få provar. luck- och plockhuggning. Storinvesteringar välkomnas Vandra och koppla av i skogen Skogsägare kämpar mot kraftlinjer Skogs bruket 5 2014 Få provar luck- och plockhuggning Storinvesteringar välkomnas Vandra och koppla av i skogen Skogsägare kämpar mot kraftlinjer Skogsbruket 5 2014 var ckhuggning Få pr- ooch plo i detta

Läs mer

ISO 6780: Flat pallets for intercontinental materials handling -- Principal dimensions and tolerances

ISO 6780: Flat pallets for intercontinental materials handling -- Principal dimensions and tolerances ISO 8611: 1-3 Pallets for materials handling -- Flat pallets -- Part 1: Test methods Pallets for materials handling -- Flat pallets -- Part 2: Performance requirements and selection of tests Pallets for

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 13 procent i januari 2012 I januari 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 60 000

Läs mer

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010 Transport och turism 011 Finländarnas resor 011, mars I mars 011 reste finländarna utomlands I mars ökade finländarnas fritidsresor med övernattning utomlands med 1 procent jämfört med motsvarande period

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Finländarna reste flitigt under januari april 2012

Finländarna reste flitigt under januari april 2012 Transport och turism 01 Finländarnas resor 01, vår (1.1-0..01) Finländarna reste flitigt under januari april 01 I början av år 01 reste finländarna flitigt både i Finland och till utlandet. Finländarna

Läs mer