Samverkansprojekt Riskbild Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "... 23 ... 25. 2.1. Samverkansprojekt Riskbild Östergötland... 6 ... 28"

Transkript

1

2 Östergötlands län Länsstyrelsens krisberedskapsarbete Syfte Avgränsningar Definitioner och förkortningar Samverkansprojekt Riskbild Östergötland Identifierade och värderade hot och risker i länet Teknisk infrastruktur Transporter Skydd, undsättning och vård Ekonomisk säkerhet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Områdesvis samordning, samverkan och information Social oro Klimatförändringar Kritiska beroenden Länsstyrelsens krishanteringsförmåga Förmågan i länet Bilaga 1 Särskild förmågebedömning

3 Östergötland är ett diversifierat län med geografiska, infrastrukturella och demografiska skillnader och riskbilden ser därför olika ut beroende på var man befinner sig. Länet har invånare 1, uppdelat på 13 kommuner, vilket befolkningsmässigt gör Östergötland till det fjärde största länet i Sverige. Infrastrukturen i länet är väl utbyggd med E4:an, Södra stambanan, Norrköpings hamn samt länets många riksvägar. I augusti 2012 föreslog regeringen att Ostlänken ska byggas vilken kommer att påverka kommunikations- och transportmöjligheter både inom och genom länet. Länet har två storstäder med särskild riskbild. Både Norrköping och Linköping har hög befolkningstäthet med den storstadsproblematik som det medför. Norrköping är den kommun i Sverige som har näst flest Sevesoanläggningar vilka flera är belägna i tätorten och nära naturkänsliga miljöer. Länet har tre kustkommuner som löper risk att drabbas av oljeutsläpp i Östersjön. En olycka till havs kan påverka känslig natur i kustnära områden. Svårtillgängliga kustområden kan också försvåra en räddningsinsats. Östergötland är dessutom Sveriges fjäderfä-tätaste län vilket innebär en större spridningsrisk vid utbrott av smittsamma djursjukdomar, epizootier. Länsstyrelsens arbete med risk- och sårbarhetsanalys regleras i Förordning (SFS 2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, länsstyrelseinstruktion och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7). För att stärka sin egen och samhällets krisberedskap ska Länsstyrelsen årligen, enligt 9 i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, genomföra en risk- och sårbarhetsanalys. Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen delas in i två delar, den egna verksamheten och det geografiska områdesansvaret. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet samt att skapa ett underlag för egen planering. 1 Enligt SCB:s statistik från 30 juni

4 Kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser, Landstingets Östergötland risk- och sårbarhetsanalys samt tidigare kartläggning av hot och risker inom samverkansprojekt Riskbild Östergötland, perioden utgör underlag för den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. I analysen ingår inte risk- och sårbarhetsanalyser från statliga myndigheter, vilka omfattas av krisberedskapsförordningen då dessa inte haft något krav att skicka sina risk- och sårbarhetsanalys till länsstyrelserna. Dock deltog flera statliga myndigheter i de workshops som genomfördes i Länsstyrelsens regi under i syfte att identifiera hot och risker. 51 myndigheter och organisationer deltog och 181 åtgärdsförslag processades fram. Kritiska beroenden Samhällsviktig verksamhet MSB CBR RKS RSA LSO RÖ Styrel TiB Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levande verksamheter relativt omgående leder till att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort 2 En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor. 3 Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Funktionen för Civil Beredskap och Räddningstjänst, Länsstyrelsen Östergötland Regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. Landshövdingen är ordförande och försvarsdirektören sekreterare. Rådet består av ledamöter från Landstinget i Östergötland, Polismyndigheten, Linköpings och Norrköpings kommuner, Försvarsmakten, Linköpings Stift, Sveriges Radio Östergötland och ÖSTSAM Risk- och sårbarhetsanalys Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Riskbild Östergötland; ett samverkansprojekt lett av RKS som drivs i treårscykler Styrning till prioriterade användare vid kortvarig el-brist Tjänsteman i beredskap 2 MSB, MSB,

5 För den regionala risk- och sårbarhetsanalysen har Länsstyrelsen använt metaplanmetoden och kompletterat denna med en grovanalys. Resultatet redovisas i enlighet med Myndighetens för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter. Kap 2.1 beskriver mer utförligt arbete och resultat inom samverkansprojekt Riskbild Östergötland. Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen bygger på kommuners och landstings inskickade riskoch sårbarhetsanalyser. Underlaget som inkommit till länsstyrelsen har bearbetats, analyserats och kategoriserats utifrån riskområden och risker inom dessa. Kommunerna har använt sig av ett antal olika metoder genomfördes sex workshops inom samverkansprojekt Riskbild Östergötland. Den metod som då tillämpades var metaplanmetoden och redovisningen skedde utifrån de sex nationellt vedertagna samverkansområdena. För att ytterligare komplettera risk- och sårbarhetsanalysen anordnade Länsstyrelsen i oktober 2011 ett seminarium för länets kommuner, landsting och andra externa aktörer. Målsättningen var att skapa ett underlag för en fördjupad regional riskanalys och få en tvärsektoriell syn och bedömning av risker och riskobjekt. Ett gemensamt perspektiv underlättar jämförelser mellan olika aktörer och en tydligare riskbild för Östergötland. Arbetet med att identifiera samhällsviktig verksamhet genomfördes framför allt i samband med projektet Styrel under 2010 och Under 2013 genomfördes ett seminarium om ekonomisk säkerhet. Det var ett första steg att kvalitetsäkra de analyser som genomfördes under Figuren nedan illustrerar de huvudsakliga delarna som ingår i arbetsprocessen i framtagandet av den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Identifiera aktörer Totalt 51 deltog Styrel Identifiering av samhällsviktiga verksamheter Riskbild Östergötland I Riskbild Östergötland II Riskbild Östergötland III Riskbild Östergötland IV Framtagande av hot och risker Identifierade 181 stycken 6 st samverkansområden Teknisk infrastruktur Transporter Skydd, undsättning och vård Ekonomisk säkerhet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Områdesvis samordning, samverkan och information Fortsatt kartläggning RSA Kommuners Landstinget Utbildningsoch övningsplan Prioriterade områden - Social oro - Kontinuitetshantering - Resultatmål RSA Kommuners Landstinget Figur 1 Arbetsprocessen 5

6 Länsstyrelsen Östergötlands arbete med regional risk- och sårbarhetsanalys sker till viss del inom samverkansprojektet Riskbild Östergötland. Riskbild Östergötland är inne på den tredje projektomgången, De genomförda projektperioderna är Riskbild Östergötland I , Riskbild Östergötland II samt Riskbild Östergötland III Samverkansprojektet koordineras av Länsstyrelsens beredskapsfunktion CBR och deltagarna kommer från länets kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Syftet med samverkansprojekt Riskbild Östergötland är: Att öka riskmedvetenheten och bredda kunskapen och ett fortsatt engagemang i krishanteringsfrågor bland länets aktörer. Att få en fördjupad kunskap om vilka risker och händelser som kan hota människors hälsa och säkerhet, miljö och egendom inom Östergötlands län. Att ha en god beredskap mot olyckor och händelser i länet. Målet med den första projektperioden, , var att skapa en regional riskbild, det vill säga identifiera de hot och risker i länet som kan generera en extraordinärhändelse. Arbetet med att kartlägga riskerna genomfördes i workshops-format som framför allt var baserad på metaplanmetoden. Metoden syftar till att gruppen ska fokusera på problem och möjligheter till lösningar. Metaplan är en teknik för att kommunicera i grupper och som skapar delaktighet och engagemang. Det är viktigt att alla får visa och ta del av den kunskap som finns i gruppen. Metoden uppmuntrar deltagarna att fabricera så många alternativ som möjligt under varje frågeställning. Markörer används för att prioritera de händelser som anses vara allvarligast utifrån de händelser som identifierats. Det genomfördes sex workshops som utgick från de sex samverkansområdena: teknisk infrastruktur, transport, skydd, undsättning och vård, ekonomisk säkerhet, spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier, radioaktiva ämnen samt områdesvis samordning, samverkan och information. För den andra projektperioden gavs sex uppdrag med tolv tillhörande åtgärder för att öka säkerheten och beredskapen i länet Arbetet syftade till att hitta åtgärder för att minska de identifierade riskerna. Dessa var: Informationshantering Metod för framtagande av gemensam lägesbild Regional övnings- och utbildningsplan Utveckla konceptet Samverkan Östergötland Fördjupande studier (transport av farligt gods, klimatförändringar, kartläggning av samhällsviktig verksamhet) Höja kompetensen bland aktörer inom områdena el- tele- och informationsteknologi 6

7 Under projektperioden Riskbild Östergötland III ( ) pågår arbetet inom särskilt utpekade områden. Dessa är : Förbättra länets kriskommunikation Riskmätning om upplevd trygghet bland östgötarna Regional samverkanskurs- KRIS Gemensam utbildnings- och övningsplan Teknisk infrastruktur (inkl. Styrel) Fortsatt identifiering av samhällsviktiga verksamheter Samverkan Östergötland Den pågående projektperioden för Riskbild Östergötland IV ( ) har följande prioriterade områden: Resultatmål för samhällsviktig verksamhet identifiera och säkerställa samhällsviktiga funktioner Kontinuitetshantering ta fram en modell och handbok Identifiera och hantera sociala risker och social oro i samhället Kriskommunikation, öka förmågan att hantera sociala medier vid en större kris Fortsatt arbetet med Samverkan Östergötland 7

8 Länsstyrelsens identifiering bygger på det arbete som gjordes i samband med pandemippdraget 2007 och Styrelsuppdraget Under pandemiuppdraget identifierades 270 samhällsviktiga verksamheter inom 10 sektorer. Länsstyrelsen gjorde, i samverkan med en styrgrupp, ett urval av verksamheter som kunde anses vara samhällsviktiga ur ett regionalt perspektiv. Totalt identifierades 69 verksamheter/organisationer. De verksamheter som identifierades i pandemiuppdraget som samhällsviktiga kategoriserades i enlighet med MSB:s sektorsindelning. Dessa sektorer är energiförsörjning, information och kommunikation, finansiella tjänster, socialförsäkringar, hälso- och sjukvårds samt omsorg, skydd och säkerhet, transporter, kommunalteknisk försörjning, livsmedel, handel och industri samt offentlig förvaltning Arbetet med att identifiera samhällsviktig verksamhet fortsatte och fördjupades i och med Styrels-projektet under Länsstyrelsen hade till uppgift att initiera, samordna och leda arbetet i det egna länet och sammanställa ett länsövergripande planeringsunderlag i samverkan med länets kommuner, centrala myndigheter och elbolag. Kartläggningen resulterade i att över 2000 samhällsviktiga verksamheter fördelade över ett antal samhällssektorer identifierades. Av de verksamheterna har drygt 400 stor betydelse för liv och hälsa på kort sikt, bland annat akutsjukvård, utryckningsverksamhet samt kommunal omsorg. Det genomförda karläggningsarbetet visar att är samma verksamheter som är samhällsviktiga oavsett som det gäller ett pandemiutbrott eller ett långvarigt elavbrott. Anledningen är att det är samma grundfunktioner i samhället måste fungera tillfredställande för att förebygga att en allvarlig kris uppstår och/eller för att kunna hantera och dämpa effekterna av densamma. Dock visade resultatet från pandemiuppdraget att scenariot skiljer sig från andra extraordinära händelser i vissa avseenden. Vid en influensapandemi insjuknar en stor andel av befolkningen vilket innebär en stor påverkan på de personalberoende verksamheter som t.ex. sjukvård och omsorg. Sjukvården drabbas dessutom dubbelt då många insjuknar och söker vård samtidigt som verksamheten drabbas av personalbortfall. En hårt belastad sjukvård utlöser först och främst stora personalbehov för medicinska åtgärder men utlöser också en rad beroendekedjor i form av sjukvårdsupplysning, informationsspridning och smittskydd. Styrel belyser andra beroendeförhållanden som finns vid elbortfall i länet. Ett exempel är Norrköpings flygplats som förutom egen el är beroende av ett fungerande system av hinderljus. Det finns dock ingen samlad kunskap om dessa hinderljus och hur det ska gå att säkerställa att dessa får el för att göra det möjligt att använda flygplatserna i länet. Kommunerna har i sina risk- och sårbarhetsanalyser haft i uppdrag att identifiera samhällsviktig verksamhet. Dessa överensstämmer med de sektorer som MSB har identifierat som samhällsviktig verksamhet 4. Tyngdpunkten ligger emellertid på den kommunala servicen (hälsooch sjukvård samt omsorg) där bland annat hemtjänst, äldreboenden, gruppbostäder och barnomsorg återfinns. 4 MSB:s Faktablad Augusti

9 Landstinget redovisar i sin risk- och sårbarhetsanalys 5 den samhällsviktiga verksamheten som de ansvarar för. Det vill säga tre akutsjukhus, 42 vårdcentraler inom primärvården, 16 stycken ambulanser dygnet runt samt drygt 1100 vårdplatser inom landstinget. Länsstyrelsen kommer, tillsammans med länets centrala myndigheter, kommuner, landsting och elbolag, genomföra en revidering av Styrel som ska redovisas Östergötland är den 4:e storstadsregionen i Sverige med flera samhällsviktiga verksamheter och samhällsfunktioner. Länsstyrelsen gör bedömningen att riskanalysen från 2007 fortfarande är i stort sätt aktuell vad gäller hot, risker och sårbarheter. Dock har riskområdena social oro och klimatförändringar tillkommit. Det finns även en ökad medvetenhet om kritiska beroenden exempelvis störningar inom elförsörjning, elektroniska kommunikationer och transporter är exempel på kritiska beroenden som kräver en fortsatt analys. Följande är en sammanfattning av de extraordinära händelser som identifierades inom Riskbild Östergötland I ( ) och i risk- och sårbarhetsanalysen från Kapitel 4.1 redovisar mer utförligt vilka extraordinära händelser som kan uppstå i länet och en hot- och riskvärdering som inkluderare sannlikhet och konsekvens. Inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur bedöms risken för händelsen Omfattande elavbrott vara mycket hög. Beträffande samverkansområdet Transporter bedöms risken för händelsen Sabotage/terror inom transportsektorn vara mycket hög. När det gäller samverkansområdet Skydd, undsättning och vård bedöms risken för händelserna Pandemi, Kärnkraftolycka och Elbortfall vara mycket hög medan risken för händelserna Farligt gods/transportolycka och Utslagen vattenförsörjning bedöms vara hög. Avseende samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen bedöms risken för händelsen Smittsamma sjukdomar som drabbar människor som mycket hög. Risken för händelserna Utsläpp av farliga ämnen, Terrorhandling mot dricksvatten och livsmedel, Kärnteknisk olycka och Djursjukdomar bedöms vara hög. Inom samverkansområdet, Områdesvis samordning, samverkan och information, bedöms risken för händelsen Avsaknad/brist av gemensam lägesbild vara mycket hög. Risken för händelserna Bristande/svåra kommunikationsvägar, Oklar ledning/ansvarsfördelning externt, Samordningssvårigheter kring information till allmänheten bedöms vara hög. Länsstyrelsen har tagit initiativ till att uppdatera och kvalitetsäkra analyserna som gjorts under tidigare projektperioder. Under 2013 har ett seminarium om ekonomisk säkerhet genomförts och resultatet av denna redovisas under Under 2014 planeras ytterligare delar av risk- och sårbarhetsanalysen uppdateras och kvalitetsäkras. 5 Redovisning av Lanstinget i Östergötlands Risk- och sårbarhetsanalyser under (LiÖ ) 9

10 Materialet bygger till största del på de workshops som genomfördes i länet För varje samverkansområde genomfördes en workshop där aktörer som verkar inom området deltog, till exempel myndigheter, organisationer och företag. För att värdera hot och risker behandlas vilka extraordinära händelser som är sannolika i länet och hur stora konsekvenser händelserna kan medföra. Graden av sannolikhet bedömdes med hjälp av en femgradig skala, från ett som innebär mycket låg sannolikhet till fem som betyder mycket hög sannolikhet. Se figur 2 för närmare beskrivning. Nivå Beskrivning av sannolikhet på medellång sikt 1 Mycket låg sannolikhet 2 Låg sannolikhet 3 Medelhög sannolikhet 4 Hög sannolikhet 5 Mycket hög sannolikhet Figur 2 Bedömningsskala av sannolikhet för extraordinär händelse Vid bedömningen av konsekvens används även en femgradig skala, från ett som innebär mycket begränsad konsekvens till fem som betyder katastrofala konsekvenser. För närmare beskrivning se figur 3. Nivå Konsekvenser 1 Mycket begränsade Beskrivning av konsekvenser på medellång sikt Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution. 2 Begränsade Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner. 3 Allvarliga Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende. 4 Mycket allvarliga Mycket stora eller direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende. 5 Katastrofala Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet. Figur 3 Bedömningsskala av konsekvens för extraordinär händelse 10

11 Efter en bedömning av sannolikhet och konsekvenser gjordes en hot- och riskvärdering för de händelser som har bedömts vara mest allvarligaste. Händelserna värderas efter en riskskala (se figur 4 nedan). Figur 4 Riskskala 11

12 Sannolikhet Inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur bedöms risken för händelsen Omfattande elavbrott vara mycket hög. Risken bedöms vara hög för händelserna Avbrott i stor nod, Effektbrist lokalt och regionalt, Förgiftning av vattenintag och Stopp i många telestationer/kommunhuvudnoder. För händelserna Längre elavbrott än vad reservkraft klarar av, Frekvensstörning, Spänningskollaps och Störning i tid och frekvens (till exempel GPS) bedöms risken vara medelhög. I sammanställningen av hot- och riskvärderingen har endast händelser som bedömts högst sannolika eller leda till stora konsekvenser tagits med Konsekvenser Omfattande elavbrott Stopp i många telestationer/kommunhuvudnoder Effektbrist (lokalt och regionalt), förgiftning av vattenintag Avbrott i stor nod Längre elavbrott än vad reservkraft klarar, frekvensstörning, spänningskollaps Störning i tid och frekvens Figur 5 Värdering av hot och risker inom Teknisk infrastruktur En händelse inom Teknisk infrastruktur kan påverka såväl liv, miljö och egendom men också samhället i stort. De konsekvenser som anses vara gemensamma för de identifierade händelserna är att viktiga samhällsfunktioner slås ut och att det starkt påverkar befolkningen. Det finns flera gemensamma konsekvenser för identifierade händelser. Det blir till exempel svårt att kommunicera och att nå nödnummer. Vid längre elavbrott kan vattenpumpar stanna och avloppsvattnet kan då bräddas till närmste recipient vilket kan leda till övergödning i mark och vatten samt hygienproblem. Andra konsekvenser kan vara produktionsbortfall inom industrier, risk för till exempel problem med uppvärmning av boendelokaler inom omsorgen samt att räddningstjänsten får ta hand om fler larm än under normala förhållanden. Skola, vård och omsorg kan påverkas. Störningar inom elektronisk kommunikation kan ge konsekvenser för samhällets ekonomisystem. 12

13 Sannolikhet Inom samverkansområdet Transporter bedöms risken för händelsen Sabotage/terror inom transportsektorn vara mycket hög. Risken för händelserna Transportolycka av farligt gods genom tätort och Flygolycka (människor ombord och på marken) bedöms vara hög. För händelserna Farligtgodsolycka (väg), Farligtgodsolycka (järnväg), Tågurspårning (persontåg), Explosion i oljedepå, Farligtgodsolycka vid vattentäkt och Akut drivmedelsbrist (ransonering) bedöms risken vara medelhög. I sammanställningen av hot- och riskvärderingen har endast händelser som bedömts högst sannolika eller leda till stora konsekvenser tagits med Konsekvenser Farligtgodsolycka (väg) Transportolycka av farligt gods genom tätort Farligtgodsolycka (järnväg) Sabotage/terror inom transportsektorn Flygolycka (människor ombord och på marken) Tågurspårning (persontåg), explosion i oljedepå, farligtgodsolycka vid vattentäkt, akut drivmedelsbrist (ransonering) Figur 6 Värdering av hot och risker inom Transporter Konsekvenser för miljön av identifierade händelser kan bli akut såväl som långvarig och kräva stora personella och materiella resurser. Påverkan kan beröra såväl luft som mark och vatten. Vattentäkter som kan komma till skada vid farligt gods olyckor finns bland annat vid sjön Glan och i närheten av Mjölby. Förberedande åtgärder har gjorts i länet för sådana händelser, men dock inte vid samtliga vattentäktsområden. Konsekvenserna för liv kan bli omedelbar med dödsfall och skador men även få en mer långdragen påverkan på samhället genom utrymning av områden eller att avspärrningar måste ske, vilket medför samhällspåverkan och avbrott i infrastrukturen och omstyrning av annan trafik. De samhällsviktiga transporter som krävs för samhällets grundläggande behov kan bli svåra att tillgodose. De geografiska områdena som påverkas kan dessutom komma att bli stora. Detta medför att det totalt sett kan komma att kräva stora insatser av samhället rörande såväl personella som materiella och ekonomiska resurser. Det kan dessutom bli än mer omfattande om det blir stor oro bland befolkningen. Uppstår rädsla och panik/kaos bland passagerare kan det i sin tur medföra ökade risker. De situationer som då kan uppkomma kan bli svåra att hantera och ytterligare kompliceras på grund av de beroendeförhållanden som finns, till exempel om de tekniska systemen med information och kommunikation inte fungerar som de ska. 13

14 Sannolikhet När det gäller geografisk spridning bedöms händelser främst ske vid höga hastigheter samt där farligt gods transporteras, till exempel kan en farlig godsolycka med lastbil ske på riksväg 50, 51, 55 och E4:an. Även E22 samt i närheten av Norrköping där största delen av länets Sevesoanläggningar ligger är geografiska platser där olyckorna kan inträffa. Tätorterna i länet kan även påverkas då farligt godsolyckor vanligen sker i närheten av städer. Övergripande mål för samverkansområdet är att leda och samordna polisens, räddningstjänstens, hälso- och sjukvårdens, socialtjänstens samt de sjö- och gränsövervakande myndigheternas verksamhet vid en svår påfrestning på samhället. Detta syftar till att skapa krishanteringsförmåga och operativ förmåga. I samverkansområdet Skydd, undsättning och vård bedöms risken för händelserna Pandemi, Kärnkraftolycka och Elbortfall vara mycket hög. Risken för händelserna Farligt gods/transportolycka och Utslagen vattenförsörjning bedöms vara hög. För händelserna Oväder (inkluderat höga flöden), Stora bränder och Stora transportolyckor bedöms risken vara medelhög. I sammanställningen av hot- och riskvärderingen har endast händelser som bedömts vara högst sannolika eller leda till stora konsekvenser tagits med Oväder Konsekvenser Stora bränder, stora transportolyckor Pandemi Kärnkraftolycka Elbortfall Farligt gods/transportolycka Utslagen vattenförsörjning Översvämning, flera samtidiga mindre händelser, helt oväntad händelse Figur 7 Värdering av hot och risker inom Skydd, undsättning och vård 14

15 En Kärnkraftolycka anses vara den allvarligaste händelsen. En sådan händelse kan lamslå samhällsfunktioner och det skulle bli en stor påfrestning för sjukvården, folkhälsan och miljön framöver. En Pandemi drabbar många människor och får då konsekvenser för sjukvården som kan kollapsa. Pandemin kan orsaka brist på sjukvårdspersonal och viktiga nyckelpersoner i samhället om dessa insjuknar. 6 Sekundära effekter kan vara störning av system, materiel, maskiner, ekonomi etc. Det kan också orsaka stress och oro som i sin tur leder till oroligheter. En stor fråga blir tillgången på bromsmedicin och vaccin. Ett Elbortfall kommer att innebära en stor påfrestning på samhället och enskild individ, då hela samhället är beroende av el. Samhällets komplexitet förstärker sedan påfrestningen vartefter tiden går. Ett omfattande elavbrott kan ställa stora krav på att länet samordnar sina resurser. Det i sin tur ställer stora krav på kommunikation, vilket avsevärt kan försvåras då en händelse kan generera kommunikationsbortfall. Den geografiska spridningen av händelserna är beroende av yttre faktorer. För att Gisslanläge, Demonstration, Terrorism, Utslagen vattenförsörjning och flera händelser ska bli extraordinära förmodas de inträffa där det finns befolkningskoncentration i offentliga rum. Gisslanläge och Terrorism kan även vara beroende av intressanta platser för den som tar gisslan eller utför terrorhandlingen. Det kan röra sig om bland annat statliga verk som finns i Norrköping och Linköping, flygplatser, banker eller sjukhus. Stora bränder som sker där det är befolkningstätt och/eller där det finns viktiga industrier/arbetsplatser leder till omfattande konsekvenser för samhälle, miljö, hälsa och egendom. För kulturmiljön vore det förödande om äldre orter som till exempel Skänninge i västra Östergötland förstördes, eller andra platser med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och/eller kyrkor. En del händelser är beroende av väder och vind i hur allvarliga de blir, exempelvis Kärnkraftolyckor och Elbortfall. Större Oväder och flera av de andra nämnda händelserna skulle troligen orsaka skada oavsett geografiska läget i Östergötland. Stormen Gudrun 2005 orsakade, förutom personskador och skogsvårdskador, även skador på ett flertal förhistoriska gravar och gravfält både via rotvälta och via körning med timmertransporter. Jordskred inträffar vanligen i sluttande områden, med lös jord, utmed vattenområden. Sådana exempel i länet är vid Bråviken, Stångån och Motalaström. Statens geotekniska institut (SGI) kan genom kartering ta fram bilder som visar på var det är störst risk för jordskred. Översvämningar orsakat av kraftigt regn sker oftast utmed vattendrag och i områden med hårda underlag där vattnet inte kan rinna undan. Om det dessutom är i ett tätbebyggt område orsakar troligen jordskredet eller översvämningarna stora skador på egendom och utsätter människor för fara. Tankbåtshaveri kan ske i skärgården i Bråviken och längs östkusten. Risken är betydligt mindre att kanalbåtarna genom Östergötland skulle kunna orsaka en extraordinär händelse. En Stor kemikalieolycka inom industrin kan inträffa där Östergötland har sina större industrier. I Norrköping finns det bland annat en del Sevesoföretag, det vill säga företag som innehar stora mängder kemikalier. I Motala, Kinda och Mjölby finns det större industrier. Farligt gods/transportolyckor sker oftast på de större vägarna, järnvägar, hamnar, till sjöss och möjligen militärflygplan. 6 Landstinget har gjort beräkningar om en pandemi motsvarande spanska sjukan skulle drabba Östergötland. 15

16 Ett nytt seminarium genomfördes under 2013 för att kvalitetsäkra analysen som genomfördes Resultatet visar att det är fortfarande ungefär likande risker som är relevanta inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet. Sedan gjordes en ny lista gjordes som ersatte den gamla och de händelser som togs med var följande: RUN 7, Långvarigt elavbrott, IT-angrepp hos systemleverantör, Avbrott hos central aktör i det centrala betalningssystemet (Euroclear 8, Bankgirot 9, börsen 10, RIX 11, SWIFT 12 ), Avbrott i IT-system, elektroniska kommunikationer Två förslag på händelser togs inte med på listan, hot mot kontanthantering och problem hos få stora systemleverantörer. Det förra ansågs inte vara en sådan händelse som avses, det senare ansågs vara en konsekvens av andra händelser. När det gäller avbrott i IT-system är en central faktor också att det finns få men stora systemleverantörer. Sammantaget bedömdes konsekvenserna vara likartade för långvarigt elavbrott, IT-angrepp, avbrott hos central aktör i betalningssystemet och avbrott i IT-system, elektroniska kommunikationer. De bedöms också vara de mest allvarliga konsekvenserna, speciellt om det blir långvarigt. Det konstaterade att tidsaspekten är viktig, ju längre en kris eller ett problem varar, desto allvarligare blir konsekvenserna. Det är hög komplexitet i dagens betalningssystem då fler aktörer är inblandade och har kontakter åt flera håll, även beroende av att både IT och el fungerar. Det är även de tekniska systemen som bedöms ha störst sannolikhet att inträffa, men de kan orsakas av såväl tekniska problem som mänskliga faktorer. Seminariet konstaterade även att det finns ett stort behov av utbildning om ekonomisk säkerhet för kommuner och andra berörda aktörer i länet. 7 RUN: Är en anstormning av uttag, där ovanligt många sparare på kort tid tar ut eller försöker ta ut sina pengar från banken. 8 Euroclear Sweden: Är Sveriges centrala värdepappersförvaltare och landets inhemska system för utjämning och avveckling av transaktioner med svenska aktier och räntebärande värdepapper. 9 Bankgirot: Bankgirocentralen är den centrala aktören vid förmedling av massbetalningar i Sverige, som löneutbetalningar, kortbetalningar och autogirobetalningar. Bankgirot har också andra tjänster som elektronisk identifiering och elektronisk faktura. 10 Börsen: Bedriver börshandel av finansiella instrument och är motpart för både säljare och köpare vid handel med värdepapper. 11 RIX: Riksbankens system för stora betalningar och den centrala knutpunkten i landets finansiella infrastruktur. Alla betalningar mellan konton i olika banker går via RIX. 12 SWIFT: Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication hanterar bland annat en stor del av världens meddelande som skickas av finansiella institut vid betalningar och värdepapperstransaktioner. Det skickas miljoner sådana meddelanden varje dag. Bolaget ägs av de över finansiella instituten som är delägare, huvudkontoret ligger i Belgien och bolagets tjänster används i mer än 200 länder. 16

17 Sannolikhet Inom samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen bedöms risken för händelsen Smittsamma sjukdomar som drabbar människor som mycket hög. Risken för händelserna Utsläpp av farliga ämnen, Terrorhandling mot dricksvatten och livsmedel, olycka och Djursjukdomar bedöms vara hög. För händelserna Fartygsolycka med farligt gods, Sabotage och Förorenat dricksvatten bedöms risken vara medelhög. I sammanställningen av hot- och riskvärderingen har endast händelser som bedömts högst sannolika eller leda till stora konsekvenser tagits med Konsekvenser Smittsamma sjukdomar som drabbar människor Utsläpp av farliga ämnen Fartygsolycka med farligt gods Djursjukdomar Sabotage Förorenat dricksvatten Kärntekniskolycka Terrorhandling (livsmedel, drickvatten) Spridning av radioaktiva ämnen Figur 8 Värdering av hot och risker inom Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Inom samverkansområdet bedöms de största konsekvenserna uppstå på liv och miljö. Undantag förekommer, som vid kärnteknisk olycka där även byggnader kontamineras. Vid flera av händelserna kommer sjukvården att belastas hårt. Liknande bedömning görs vad gäller miljö, både i akuta skeden som i mer långvariga. Vid flera av dessa händelser kan avspärrningarna bli omfattande och utdragna över tiden. Det kan i sin tur bland annat medföra allvarliga störningar för transport- och distributionsverksamheten. Flertalet av dessa händelser kommer att medföra omfattande motåtgärder och sanering. Det kommer då att ställas krav på mycket personal och materiel och vara krävande för samhälle och individ. Vid samtliga av dessa händelser kommer informationsbehovet att vara stort En Kärnteknisk olycka bedöms leda till de mest allvarligaste konsekvenserna. Det skulle leda till en långsiktig stor katastrof för natur och omgivning. En kärnteknisk olycka skulle lamslå samhällsfunktioner och det skulle bli en mycket stor påfrestning för sjukvården. Radioaktiv 17

18 strålning vid en kärnteknisk olycka kan spridas med väder och vind och det kan då hamna var som helst i länet. Undantaget är om spridning av radioaktiva ämnen sker medvetet genom till exempel sabotage eller terrorhandling. Då bedömdes Linköping och Norrköping som de mest troliga platserna, kanske kring industri eller platser med befolkningskoncentrationer. Smittsamma sjukdomar som drabbar människor är högst allvarliga då sjukvården kan kollapsa, orsaka brist på sjukvårdspersonal och att viktiga nyckelpersoner i samhället försvinner. Sekundära effekter kan vara förstörning av materiel eller maskiner för att fel person är på fel plats. Detta kan också orsaka stress och oro, produktionen kan stanna och skyddsnät försvinna då viktig personal är sjuk. Terrorhandlingar mot dricksvatten och livsmedel sprider, som många andra händelser, panik och oro samt kan få både snabba och stora konsekvenser för liv och egendom. Förorenat dricksvatten och livsmedel kan generera kraftiga samhällsstörningar. Är dricksvattnet förorenat kan hela samhällen slås ut och det kan bli svårt att få tag på både personal och nyckelpersoner. Det kan vara svårt att i ett tidigt skede upptäcka föroreningen, vilket medför att många hinner konsumera vattnet. Liknande resonemang gäller förorenat livsmedel. Generellt torde färre bli berörda då det är lättare att upptäcka vad som är förorenat och lättare att varna allmänheten, innan det hinner få samma spridning och konsekvenser som förorenat dricksvatten. Terroraktioner mot dricksvattenförsörjning och livsmedel tros ske mot anläggningar som hanterar detta i till exempel Linköping. De vattenintag som finns i länet bedöms också som mål som kan få allvarliga konsekvenser om smitta kommer den vägen. Även andra föroreningar av dricksvattnet kan ske och inträffa i hela länet. Det kan komma att få en stor spridning innan det upptäcks och kan hejdas. Andra typer av sabotage kan ske mot stora kemiföretag, slakterier eller utmed järnvägen för att åstadkomma en farligt gods olycka. Norrköpings hamnområde med industrier och transporter bedöms som en plats där en händelse kan få stora konsekvenser. Samma typ av riskobjekt/områden gäller för utsläpp av farliga ämnen. Inom detta samverkansområde är även beroendet av el stort. Sabotage mot teknisk infrastruktur kan därför få stora konsekvenser när det gäller spridning av smitta eller kemikalier. Konsekvenser av omfattande Djursjukdomar kan leda till samhällsstörningar, speciellt om det är en zoonos. Människor, livsmedelsproduktion, transporter till och från samt förbi drabbade gårdar/områden påverkas. Händelsen innebär psykisk oro både för den enskilde och för allmänheten som till exempel inte vågar vistas eller äta vad man brukar. Större epidemier bland djur kan leda till ekonomisk katastrof för näringen. Miljön kan allvarligt påverkas då till exempel många döda och sjuka djur behöver omhändertas. 18

19 Sannolikhet Inom samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information bedöms risken för händelsen Avsaknad/brist av gemensam lägesbild vara mycket hög. Risken för händelserna Bristande/svåra kommunikationsvägar, Oklar ledning/ansvarsfördelning externt, Samordningssvårigheter kring information till allmänheten bedöms vara hög. För händelserna Oklara samverkansrutiner, Resursbrist, Avsaknad av information och Oklar lednings/ansvarsfördelning internt bedöms risken vara medelhög. I sammanställningen av hot- och riskvärderingen har endast händelser som bedömts högst sannolika eller leda till stora konsekvenser tagits med Konsekvenser Avsaknad/brist av gemensam lägsbild Bristande/svåra kommunikationsvägar, oklar ledning/ ansvarsfördelning externt Samordningssvårigheter kring information till allmänheten Oklar ledning/ ansvarsfördelning internt Oklara samverkansrutiner, resursbrist Avsaknad av information Figur 9 Värdering av hot och risker inom Områdesvis samordning, samverkan och information Flera av problemen/svårigheterna skapar liknande konsekvenser, till exempel kan de frambringa felaktiga beslut, resursslöseri, förvirring, ökad kris och till sist kan ett kaos bland befolkningen och inom samverkansområdet uppstå. Bland framtagna problem/svårigheter bedöms Avsaknad/brist av gemensam lägesbild, Bristande/svåra kommunikationsvägar (kommunikationsbrist) och Oklar ledning/ansvarsfördelning externt vara de händelser som leder till de mest allvarligaste konsekvenserna inom samverkansområdet. Den övergripande orsaken till bedömningen är att händelserna leder till en generell dålig förmåga att hantera krisen. Avsaknad/brist av gemensam lägesbild genererar dåligt beslutsunderlag. Det kan skapa splittring bland aktörerna vilket påverkar både intern och extern samverkan. Sämre beslut fattas och det leder till dåligt resursutnyttjande. Bristande/svåra kommunikationsvägar (kommunikationsbrist) och Oklar ledning/ansvarsfördelning externt försvårar agerandet, vilket tillsammans leder till sämre fungerande krishantering. Resursbrist (lokaler, personal ) leder till dålig uthållighet, bristande förmåga att klara den extraordinära händelsen, vilket i sin tur leder till ett dåligt resultat. Resursbrist kan bli påtagligare i 19

20 en mindre kommun. Exempelvis när det gäller information så saknar vissa kommuner i länet informationschefer och en organisation för informationsbearbetning under en kris. Dock finns det en medvetenhet om att det går att få hjälp av andra kommuner i länet. Nyckelpersoner kan möjligen vara lättare att finna i de större städerna/kommunerna än de mindre. Samordningssvårighet kring information till allmänheten och Panik/kollaps bland personal och/eller allmänhet skapar förvirring och de inblandade förlorar kontrollen. Oklara samverkansrutiner och Bristande/svåra kommunikationsvägar (kommunikationsbrist) bidrar till resursslöseri, osämja, dålig samordning och i förlängningen kaos. Oklar ledning/ansvarsfördelning internt och Oklar ledning/ansvarsfördelning externt ger konsekvenser som till exempel dubbelarbete och oklara besked om åtgärder. Insatser blir också svåra att genomföra vid en oklar ledning. Externt skapar detta problem och förvirring hos allmänheten. Bristande eller svåra kommunikationsvägar kan bli påtagligare på de geografiska platser som till exempel saknar bredband eller mobiltelefontäckning. Samordningssvårighet kring information inom verksamhet leder till samhällsförakt, otydligt budskap och felaktig information som kan skapa rädsla och förhastade beslut. Samordningssvårigheter förorsakar också belastning, och resursbrist för alla aktörer. Otydlig terminologi/definitioner skapar konsekvenser som missförstånd och fel beslut i viktiga lägen. Samhällets krav på åtgärder bidrar till konsekvenser så som felaktiga prioriteringar hos aktörerna och det kan även skapa intressekonflikter mellan allmänheten och aktörerna inom krishanteringssystemet, till exempel olika myndigheter, kommuner och berörda företag. Problem/svårigheter med att Tillämpa och tolka lagar leder till handlingsförlamning, i viss mån lagbrott samt försvårar samverkan. Hur lagar tillämpas och tolkas kan bero på den geografiska platsen. Problemet/svårigheten i tillämpningen och tolkningen kan bli större vid en kommungräns och/eller vid en länsgräns. Att tillgodose medias önskemål och inte alltid vara medveten om vad som bör sekretessläggas kan skapa oönskade effekter så som terrorism och sabotage. Problem eller svårigheter med att Tillgodose massmedias önskemål bedöms mer vara ett storstadsproblem där fler medier konkurrerar på samma yta. Om en extraordinär händelse inträffar i en mindre kommun kan det dock uppstå problem och svårigheter i att snabbt tillgodose mediernas önskemål. Intressekonflikt mellan olika aktörer internt/externt kan resultera i spekulation och förvirring bland medborgare och inom respektive myndighet/organisation. Även Avsaknad av information bidrar till dessa konsekvenser. När det gäller de krav som samhället har på samverkansområdet kan den geografiska spridningen variera på grund av toleransgraden inom olika geografiska platser. Exempelvis diskuterades det under workshopen att man i tätorter möjligen ställer högre krav på att få snabb och korrekt information. På landsbygden visar man generellt mer tolerans till små och stora störningar som samhället utsätts för. Detta betyder inte att aktörer inom krishanteringssystemet prioriterar eller borde prioritera tätorter före landsbygden när det gäller fungerande samordning, samverkan och information. 20

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC,

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC, FORSA en mikrokurs MSB:s RSA-konferens, WTC, 2015-05-04 Vidar Hedtjärn Swaling, Analytiker Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Enh. Samhällets säkerhet Avd. för försvarsanalys Målsättning Lära känna

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

RSA från lokal- till europeisk nivå

RSA från lokal- till europeisk nivå RSA från lokal- till europeisk nivå Konferens om risk- och sårbarhetsanalys 2014-05-06 Magnus Winehav, MSB Agenda RSA lokal nationell nivå Nationell risk- och förmågebedömning EU civilskyddslagstiftningen

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap

Läs mer

En ny period i samverkansprojektet Riskbild Östergötland IV, är nu påbörjad med nya spännande utmaningar!

En ny period i samverkansprojektet Riskbild Östergötland IV, är nu påbörjad med nya spännande utmaningar! Riskbild Östergötland Slutrapport för perioden 2010-2012 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 451-10120-12 Förord Vi lever i ett väl utvecklat samhälle och ställer höga krav på dess funktion och handlingsförmåga.

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Krisberedskapsplan 2015-2018

Krisberedskapsplan 2015-2018 Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 3 Metod... 3 Nämndens prioriterade åtaganden... 4 Nämndens kritiska

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom Samhällsviktig verksamhet i Styrel Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom 1 Samhällsviktig verksamhet prioriteras i Styrel för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna få el även i händelse av kortvarig

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Region Jämtland Härjedalens risk- och Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(17) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2015-09-29 Nyutgåva Regionstyrelsen 3(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Styrdokument för kommunal krisberedskap 1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under

Läs mer

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011. Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser

Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011. Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011 Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser Rev 2011-10-26 2012-01-11 Britt Knutas Bilaga 4 - Landstinget Dalarnas förmåga

Läs mer

... 9... 10... 11 ... 26... 27

... 9... 10... 11 ... 26... 27 ... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där

Läs mer

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap >> Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Plan för arbete med krisberedskap 2016-12-09 Sid 1/23 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-11-24, 174 För revidering ansvarar:

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS 2013-02-07 Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet clas.herbring@msb.se MSB:s Uppdrag MSB har ansvar för frågor om skydd mot

Läs mer

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige Styrdokument för Krisberedskap 2016-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-02 38 Syfte, bakgrund och disposition Detta dokument beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller

Läs mer

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 2010:77 RI (Dnr 001-962/2010) Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun med bilagorna Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-28

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-25 213, 2015KS/0531 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Värmdö kommun och dess geografiska område... 3 Arbetsprocess och metod...

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga RSA-konferens den 6-7 maj 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Stadskansliet Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB Styrel Inriktningsdokument för prioriteringsordning Anna Rinne MSB MSB:s uppdrag i regleringsbrevet 2010 MSB ska tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät utarbeta ett inriktningsdokument

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Krishanteringsplan för Region Halland

Krishanteringsplan för Region Halland 1 Krishanteringsplan för Region Halland 1. BAKGRUND 1.1 Region Halland Region Halland ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvårdsamt regional utveckling. Planen är övergripande tidigare utarbetade krishanteringsplaner,

Läs mer

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer