ATP-mätning för utvärdering av rengöringseffekt hos dukar och moppar vid avtorkning av slät, icke-porös yta

Transkript

1 ATP-mätning för utvärdering av rengöringseffekt hos dukar och moppar vid avtorkning av slät, icke-porös yta Frank Axelsson, CEO Hygiene Diagnostics AB 1 Inledning Rengöringsdukar och moppar suger upp vätska, lösgör ytsmuts och rengör i olika grad beroende på deras struktur, komposition och kvalitet. Ur ett hygienperspektiv finns därför ett behov av att kunna jämföra och verifiera kravuppfyllnad för olika produkter. En rad laborativa testprotokoll har föreslagits för ändamålet som mäter reduktion av bakterier eller damm på ytor. 1,2 ATP-bioluminiscens har på senare år föreslagits för hygienkontroller inom sjukvården som en komplementär metod till visuella kontroller. Tekniken mäter osynlig organiskt cellmaterial uttryckt i relativa ljusenheter och tar endast några sekunder. Ett experimentellt testprotokoll basererat på EN (4-rutors-test) och ATPmetoden har utvecklats av Hygiene Diagnostics AB med syfte att kunna mäta avtorkning av ett specificerat smutsprov på en slät, icke-porös yta. Resultatet som erhålls kan jämföras med ATP-gränsvärdena för olika hygiennivåer i Dansk hygienstandard DS Testprotokollet gör det möjligt att snabbt och enkelt utvärdera rengöringsförmågan hos olika moppar och dukar. 2 Material och metod 2.1 Testprincip Testsystemet är baserat på ett förenklat 4-rutors-test enligt SS-EN 16615:2015 vilket anpassats till ATP-mätning. 3 Mätningarna kräver ingen mikrobiologisk analys eller aseptisk teknik. Vid ATPmätningar är det dock viktigt att ytor och prov inte kontamineras med ATP från händer, munnen (saliv) eller annan smuts. Engångshandskar, munskydd och rena material bör därför användas. 1 SP Test report: Vikan AB, ref. KMp P504164rev.Test of cleaning mops and cleaning cloths, Institut de Recherche Microbiologique Test-report No.228/0507/M-1 Decitex. Microfibre detergency efficacy on vinyl flooring following an experimental protocol derived from standard EN13697, SS-EN 16615:2015 Kemiska desinfektionsmedel och antiseptiska medel Kvantitativ provning för utvärdering av baktericid och jästicid aktivitet vid mekanisk bearbetning av icke-porösa ytor med fuktad torkduk inom hälso- och sjukvården (4-rutors-test) Provningsmetod och krav (fas 2, steg 2). 1

2 Testytan markeras med 4 rutor i rad (bild 1). Varje ruta har storleken 5 cm x 5 cm (25 cm 2 ). Rutorna kontamineras med ett standardiserat smutsprov som består av en blodliknande proteinblandning med ATP tillsatt. Smutsprovet fördelas jämt över alla fyra testrutor och får torka. En ren duk eller mopp fuktas lätt med vatten med hjälp av en sprayflaska. Duken eller moppen placeras under en enhetlig tyngd på 2.5 kg (12.1 cm x 8.6 cm) och dras sedan över rutorna. Ett gemensamt prov svabbas upp från de fyra testrutorna T1-T4 med ett ATPsvabbtest. Svabbytan motsvarar sammanlagt 100 cm 2. Ett negativt kontrollprov tas från en ren kontrollruta T0 med storlek 10 cm x 10 cm (100 cm 2 ). Samma kontrollyta kontamineras därefter med smutsprovet som får torka. Ett positivt kontrollprov tas sedan från T0 med ett nytt ATP-svabbtest. Rengöringseffekten beräknas utifrån smutsprovets reduktion. Bild 1: Testytan enligt 4-rutors-test. 2.2 Material Testyta av PVC plast med PUR beläggning (100 cm x 20 cm, 2.5 mm). ATP-mätare Clean-Trace ATP-svabbtest ATS (Artificial Test Soil) smutsprov med ATP tillsats. Destillerat vatten, 500 ml 2.5 kg tyngdblock (12.1 x 8.6 cm) Pipett & pipettspetsar 100 ul Sprayflaska Engångshandskar, puderfria i vinyl Munskydd Tuschpenna, permanent vattenfast 2

3 3 Utförande 3.1 Preparering av smutsprov ATS består av frystorkade blodproteiner med ATP tillsats. Innehållet redovisas i bilaga 1 och prepareras enligt tillverkarens anvisningar. 4 Till flaskan med ATS tillsätts 100 ml destillerat vatten. Flaskan skakas i 10 minuter och bör stå i cirka 20 minuter för att skummet ska hinna lägga sig. Det krävs spädningar och ATP-tester innan ATS lösningen kan används. Provrör med tre olika spädningar 1:10, 1:100 samt 1:1000 bör förberedas och ATPtestas (mätning utförs genom att pipettera 100 ul smutsprov direkt till ett ATP-teströr). Önskat RLU-värde för ATS-lösningen bör ligga runt RLU. När ett utspätt smutsprov torkar på testytan erhölls RLU värden vid svabbprovtagning i storleksordning RLU. Detta motsvarar en hög kontamineringsnivå i vårdlokaler enligt ATP mätningar Förberedande rengöring och negativt kontrollprov 3.3 ATP metod Varje provyta avgränsades med en vattenfast tuschpenna. Innan ett valideringstest påbörjades bör alla testytor rengöras noggrant med t.ex. vattenånga och torkas av med en ren mikrofiberduk. 6 Detta är viktigt steg även för nya PVC ytor med PUR beläggningar som kan vara oljiga och belamrad med förorening. Efter förberedande rengöring tas kontrollprov T0neg. Rengöringen av testytorna ska ge låga värden < 100 RLU annars bör rengöringen göras om. 3M Clean-Trace svabbtester rekommenderas för detta protokoll. Provtagning sker enligt tillverkarens instruktioner. Svabbar tas ut från behållare och dras i ett avgränsat och konsekvent mönster på ytan (upp och ner, sedan i sidled samtidigt roteras svabben en gång). Svabbar stoppas tillbaka i sina behållare och får reagera med reagenset i ATP-testet. Behållaren skakades sedan under ca 10 sekunder. Varje reaktion tilläts högst 60 sekunder innan mätning. ATP resultaten redovisas i relativa ljusenheter (RLU). Transkriptionsfaktorn för detta rekommenderade ATP-system är 1 femtomol ATP = 10 RLU. 3.4 Kontaminering av T0pos och Testytor T1-T4 100 µl av smutsprovet (utspädd ATS-lösningen) fördelas ut jämt med hjälp av pipettet på testytorna T1-T µl av smutsprovet pipetteras också ut på positiv kontrollyta T0pos. Proverna fördelas ut jämnt över markerat område med ren vinylhandske. Ytorna får lufttorka i cirka 30 minuter. Det måste vara helt torrt. 4 Healthmark Industries CO, USA 5 Mulvey et al. Finding a Benchmark for hospital cleanliness, Journal of Hospital Infection 77(2011) För ångrengöring rekommenderas en 900W Biltema Steam Cleaner (art ). 7 Enligt uppgift från 3M Svenska AB 3

4 3.5 Test av rengöring med microfiber Duken eller moppen placeras runt tyngden. Cirka 5 ml hårt vatten 8 sprejas över textilen för att fukta den lätt. Paketet dras med jämn fart över de fyra rutorna från T1 till T4 och sedan tillbaka över rutorna från T4 till T1. ATP prov tas genom att svabba samtliga fyra rutor. Hela arrangemanget med de olika ytorna visas i bild 2. Bild 2. Provytan med material. 3.6 Beräkning av resultat T0 neg: Negativ kontrollyta, 10 cm x 10 utan smutsprov T0 pos: Positiv kontrollyta, 10 cm x 10 cm med smutsprov T1: Testruta 1, 5 cm x 5 cm T2: Testruta 2, 5 cm x 5 cm T3: Testruta 3, 5 cm x 5 cm T4: Testruta 4, 5 cm x 5 cm Rengöringseffekten beräknas enligt följande: Smutsprov = T0 pos - T0 neg %rengöring = (T0 pos-t1-t2-t3-t4) x 100/ (T0 pos - T0 neg ) Följande statistiska parametrar beräknas: Grubbs outlier test; T1+T2+T3+T4 (alpha = 0.05), identifierar avvikande värde Medelvärde Standardavvikelse SD 95% CI Konfidensintervall Minimum Maximum Median 8 Dricksvatten kvalité kan kontrolleras via kommunernas hemsidor. Hårt vatten kan tillverkas enligt t.ex. SS-EN 16615:2015 eller motsvarande. 4

5 4 Sammanfattning och tolkning av resultat Ett experimentellt testprotokoll för moppar och dukar basererat på ATP-tekniken har utvecklats av Hygiene Diagnostics AB. Syftet är att kunna mäta avtorkning av ett specificerat smutsprov på en slät, icke-porös yta. Resultatet från mätningarna kan jämföras med ATP-gränsvärden för olika hygiennivåer i den Danska hygienstandarden DS (se bilaga 2). På detta sätt kan produkterna som testas även graderas efter olika hygienkrav. För mer information om detta protokoll kontakta: Frank Axelsson, Hygiene Diagnostics AB frank@hygiene-diagnostics.se Tel:

6

7 Städning syftar till både trivsel och underhåll, men viktigare i många vårdlokaler är att få bort smittoämnen och därigenom förhindra infektioner. Standarden DS Infektionskontroll inom hälso- och sjukvården - del 10: Krav på städning är ett grundläggande kvalitetsverktyg för vårdhygieniska miljöer och är normativ till Nordisk Städstandard, SS :2012 (tidigare INSTA 800). Hygienstandarden omfattar principer för städning och kvalitetskontroll och vänder sig till alla sektorer i samhället med behov av hygienstädning, t.ex. sjukhus, vårdhem, patienthotell, vårdcentraler och tandläkarmottagningar och leverantörer av städtjänster. Objektiva rengöringskontroller med ATP-mätare Risken för smittspridning orsakad av osynliga föroreningar kan inte hanteras med enbart okulära städinspektioner. Hygienstandarden har därför fastställt objektiva rengöringskontroller som kompletterar den okulära bedömningen. Metoderna ingår som informationsbilagor med gränsvärden för bakterier och ATP (adenosintrifosfat). ATP förekommer i allt organiskt cellmaterial och ger ett mått på ytors renhet. Mätningar sker med handhållna ATP-mätare och tar några sekunder. Gränsvärdena för ATP är satta i absoluta substansmängder vilka kan räknas om till mätutrustningens relativa ljusskala (se tabell 1). Hygienstandarden DS finns att köpa och ladda ner på DS webshop. RenaRum 7/