Susanne Ås Sivborg, GD Patent- och registreringsverket (PRV)

Transkript

1 Välkommen till Vår nya webbplats som tack vare en bättre sökmotor på ett enkelt sätt erbjuder information om immaterialrätt. Låt dig inspireras av våra texter som visar vad som går att skydda. Skydda dina idéer

2 Bakom en bra idé ligger det ofta hårt arbete och stora investeringar. Med patent på nya produkter, skyddade varumärken och unik design växer ofta möjligheten att få avkastning på gjorda investeringar och hålla konkurrenterna borta. För att lyckas med detta är det viktigt med en väl genomtänkt patentstrategi där man funderat igenom vad man vill uppnå, vilka risker och begränsningar som finns, samt vilka möjligheter och fördelar man skapar. En patentstrategi för den uppfinning man har är en förutsättning för att kunna utveckla ett företag och för att optimera de immaterialrättsliga investeringar man väljer att göra. Först och främst måste man fråga sig vad det är man vill skydda och hur man vill skydda det. Hur ser marknaden ut, var finns konkurrenterna och var ska produkten tillverkas? Hur många ansökningar vill man göra, och vad ska de täcka in? En av de viktigaste frågorna att tänka igenom är slutligen om man är beredd att försvara sina rättigheter. Utan möjligheter att försvara sig vid ett eventuellt patentintrång så tjänar kanske skyddet inte mycket till. Vi vet att en allt större del av ett företags värde idag är beroende av dess immateriella tillgångar. Dessa måste man värna om. Sverige har alltid varit ett kreativt land med många banbrytande uppfinningar. Vi är ett aktivt entreprenörsfolk, och idag har Sverige en 12:e plats i världen när det gäller totalt antal patentansökningar. Dessutom är Sverige ett bra land att börja i när man vill söka patent. PRV är ett kompetent och livskraftigt nationellt patentverk som står sig bra i den internationella konkurrensen, och vi ligger högt när det gäller korta handläggningstider. PRV är sedan många år en PCT-myndighet och erbjuder granskningar och utlåtanden enligt det världsomspännande PCT-systemet, vilket är en bra och billig början när man vill ha patent i flera länder. Susanne Ås Sivborg, GD Patent- och registreringsverket (PRV)

3 ANNONS Även stor och stark måste vara snäll För de flesta branscher innebär den rådande konjunkturen en hårdnande konkurrens om kunderna. Ett uttryck härför är den allt mer intensiva och aggressiva marknadsföring som används som ett sätt att hävda sig på marknaden. Med nya regler för marknadskommunikation gäller det dock att hålla tungan rätt i mun. Det kan bli både kostsamt och leda till badwillskador för varumärket att falla in på fel spår. Samtidigt kan det vara lika vådligt att förhålla sig passiv till konkurrenters otillbörliga marknadsföring särskilt om konkurrenten redan har en större marknadsandel. Som tur är skiljer dock inte marknadsföringslagen på stor och liten. Marknadsrätten är det rättsområde som sätter gränserna för hur företag och andra kommersiella aktörer får kommunicera med marknaden. De huvudsakliga reglerna för marknadsrätten finns i Marknadsföringslagen men en rad andra speciallagar, regler och branschrekommendationer kompletterar området. Marknadsrätten har också ett intimt förhållande till immaterialrätten eftersom reklam allt som oftast innehåller varumärken, firmor, upphovsrättsligt skyddade prestationer och uttryck. I ett genomtänkt skydd för företagets immateriella rättigheter ingår därför den marknadsrättsliga hanteringen och strategin som en central del. Advokat Carl Anders Svensson Advokat Daniel Tornberg Marknadsrätten genomlever för närvarande stora förändringar. Reklam är idag ofta gränsöverskridande och sker med hjälp av nya tekniska innovationer i takt med att informationsteknologin utvecklas. Sedan den 1 juli 2008 gäller dessutom en ny marknadsföringslag i Sverige. Lagen genomför direktivet om otillbörliga affärsmetoder som trädde ikraft 12 december 2007 då EU fick en gemensam lagstiftning för marknadsföring. Direktivet syftar till att ge enhetliga regler på hela den europeiska marknaden om hur ett företags produkter eller tjänster får marknadsföras. En viktig nyhet är den s k Svart Listan som räknar upp 31 vilseledande eller aggressiva marknadsföringsåtgärder som alltid är förbjudna (Svarta listan och lagtexten kan i sin helhet läsas på Överträdelser av Svarta Listan skall som huvudregel leda till marknadsstörningsavgift som är lagens kraftigaste ekonomiska sanktion. Ur listan kan s k lockerbjudanden nämnas d v s att erbjuda produkter till ett visst pris utan att den finns i rimligt tillräcklig mängd för att möta efterfrågan. Även marknadsföring som strider mot annan lagstiftning omfattas av Svarta Listan t ex alkohollagen eller läkemedelslagen. För det svenska företaget innebär förändringarna ett mer komplext regelverk att sätta sig in i än vad som gällt tidigare. För att slippa ovälkomna påhälsningar från konkurrenter eller den övervakande myndigheten Konsumentverket är det dock hög tid att göra det. Advokatfirman Konsultbyrån för Marknadsrätt är Sveriges ledande advokatbyrå inom marknadsrätt. Byrån bildades 1969 i samband med att den första marknadsföringslagen tillkom. Juristerna är alla specialiserade med lång och djup erfarenhet av reklam och marknadsföringsjuridik I mail@marknadsratt.se I Om du har en god idé, är det en god idé att ringa till oss. Immaterialrätt är ett brett och svåröverskådligt rättsområde och det gäller att ha det bästa stödet när det behövs. Det stödet kan vi ge dig. Med Gabriel Lidman i spetsen har vi ett av Sveriges bästa team inom immaterialrätt. Nilsson & Co är en premiumbyrå specialiserad på tvistlösning inom olika rättsområden. Vårt fokus är alltid att våra klienter ska nå bästa möjliga resultat när de anlitar oss. Vi har samlat några av Sveriges ledande experter inom en rad olika områden och vi står redo att hjälpa dig. KONTAKT: Gabriel Lidman E-POST: gabriel.lidman@nilssonco.se TELEFON:

4 De var också först med att ge skydd mot eftertryck, det som så småningom skulle utvecklas till en upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Både patenträtt och upphovsrätt kom till Sverige först på 1800-talet. Idag är behovet av rättsligt skydd större än någonsin. Upphovsrättsskyddat material rör sig med ljusets hastighet mellan servrar och kontinenter med varumärkesintrång och piratkopiering som följd. Hur skyddar man sin text, sin musik, sin bild eller sin affärsidé och sitt varumärke i en alltmer gränslös värld? EU bidrar till kampen, bland annat den nya IPRED-lagen som kommer att träda i kraft om ett par månader. Men vi är sent ute med att följa unionens direktiv, faktum är att Sverige fälldes i EG-domstolen förra året för att inte ha införlivat de nya reglerna i tid. Men efter första april är det alltså fritt fram för skiv- och filmbolag att ge sig ut på jakt i nedladdningsträsket och kan mot begäran få ut användarens IP-adress vid ett eventuellt intrång. Hollywood snart på en dator nära dig. Ordet för dagen inom området stavas strategi. Ett patent behöver inte innebära produktion, det kanske ska licensieras ut eller säljas på auktion? Också upphovsrätten överlåts, kanske till ett förlag eller ett grammofonbolag. Att tänka strategiskt kring de här frågorna blir allt viktigare när bolagens värde mer och mer går från de materiella tillgångarna till de immaterialrättsliga. Immaterialrätt på djupet eller en timmes översiktlig avtalsrätt Dina utmaningar är vår vägledning. Vi vet att en bra advokat är lika intresserad av att vara en del av klientens dagliga verksamhet som att snabbt finnas där med råd och expertis när det oförutsedda inträffar. Vår rådgivning tar fasta på dina affärsförutsättningar och vad som är bäst för dig. Vare sig det gäller generella tjänster inom affärsjuridiken eller unika, högkvalitativa tjänster som kräver specialistkunskaper. Välkommen till Hamilton.

5 Hur fungerar då upphovsrätt i dessa tider av nedladdning och kopiering? Ganska bra, sammanfattar Gunnar Petri. Många författare, konstnärer och musiker kan utöva sin verksamhet och få betalt genom den publik som de drar till sig. Upphovsrätten är i grund och botten en fråga om demokrati, den skapar förutsättning för ett artistiskt oberoende. Det är ingen slump att upphovsrätt inte fungerar i totalitära stater, säger Gunnar Petri. Problemen på området i dag är flera: dels har juridiken svårt att hänga med samma tempo som den moderna tekniken utvecklas, dels har den utvidgats till områden där den inte riktigt passar. Det gäller exempelvis datorprogram och databaser, där borde man ha hittat en patenträttslig lösning, menar Gunnar Petri. En tredje svårighet är den långa skyddstiden. Upphovsrätten träder i kraft automatiskt i den stund verket skapas och gäller i 70 år efter upphovsmannens död. Ju längre tid som läggs mellan upphovsmannen och verket, desto tunnare blir bandet mellan de två. Likaså respekten för upphovsrätten avtar med tiden. Någon gång måste verket gå över till domaine public allmän egendom, säger Gunnar Petri och förespråkar en lösning närmare den som man hade i Tyskland på sin tid, då skyddstiden var 30 år. Upphovsrätten gäller numera i stort sett hela världen. Den fungerar olika bra i olika länder, men skyddet finns. För att ett alster ska räknas som verk och bli upphovsrättskyddad krävs ett visst mått av originalitet, så kallad verkshöjd. Hur avgör man det? Man har löst det så att i princip allt har verkshöjd. Det finns i alla fall knappt några tvister på området, fortsätter Gunnar Petri. Den som bryter mot upphovsrätten kan antingen bli stämd av rättshavaren eller ställd till svars av samhället, i vissa fall kan det ge fängelse. Gunnar Petri spår en fortsatt omfattande diskussion om upphovsrättens vara eller icke vara. Och debatten är betydligt hätskare utomlands än i Sverige. Försvararna tar fram individen, fienderna tar upp Walt Disney eller något annat produktionsbolag. Just relationen mellan upphovsmannen och producenter är en av frågorna som tas upp i en utredning som påbörjades i april Den leds av professor Jan Rosén och väntas bli klar relativt snart. Det är inte vad vi gör utan hur vi gör det. Innovationer & Värde I dagens snabba samhälle är det viktigare än någonsin att skydda det som gör ditt företag unikt. Att sedan omsätta sina skyddade innovationer i lönsamma affärer handlar om att hitta rätt förutsättningar för en kommersiell framgång. I grunden fi nns det två alternativa vägar, att utveckla, lansera och sälja sina egna produkter med de fördelar innovationen ger alternativt att sälja rätten att nyttja innovationen till någon annan som är beredd att betala för detta. Oavsett vilken strategi du väljer fi nns det mycket du kan göra för att öka värdet på dina innovationer. Hur ser din strategi ut? Kunskap & Helhetssyn På Bergenstråhle & Lindvall har vi en helhetssyn som bygger på erfarenhet och kompetens inom teknik, juridik och affärsmannaskap. Vi ser patent, designskydd och varumärken i första hand ur ett affärsmässigt perspektiv. Vi vet att det inte fi nns en specifi k strategi som är rätt för alla företag, utan vårt engagemang gör att vi ser möjligheterna med kundens ögon. Oavsett hur du tänkt kommersialisera dina innovationer och oavsett var du befinner dig i processen ger vi dig rätt stöd och rätt råd i rätt tid. Det som gör oss unika är inte vad vi gör utan hur vi gör det. Kontakta oss för att maximera dina möjligheter. Hemsida: Telefon: E-post: Fax: info@bergenstrahle.se

6 Vi är alltid topprankade inom IP, säger Håkan Borgenhäll, chef för immaterialrättsgruppen. Rydin- Carlsten bidrar med framför allt med immaterialrätt, men även allmän affärsjuridik. Lindahl å sin sida är starka på bland annat bank-, finans- och fastighetsjuridik men har även en avdelning för IT och telecom som angränsar till RydinCarlstens immaterialrätt. Det blir en synergieffekt här, fortsätter Håkan Borgenhäll. Med en starkare immaterialrätt står det nya Lindahl väl rustade för att möta marknadens allt större krav. Ett företags tillgångar ligger inte längre i maskiner utan i varumärken och kunnande, områden som kräver sin juridik. I dag finns en ökad medvetenhet hos företagen att man måste jobba i förebyggande syfte med de här frågorna. Då behöver advokatbyråerna större resurser. Nu har vi en större bredd och kan ge mer stöd till företagen, menar Håkan Borgenhäll. På nya Lindahl har man 20 personer som arbetar med immaterialrätt och ytterligare 20 på deltidsbasis. Det är framför allt fyra områden som företag behöver hjälp med: patent, varumärken, upphovsrätt och mönsterskydd. Kunderna finns bland annat inom läkemedel, telecom, konfektion och möbelindustrin. Ett exempel är Hästens som har fått sina rutiga sängar skyddade, berättar Håkan Borgenhäll. Lindahl jobbar internationellt och har ett stort nätverk runt om i världen som de använder sig av vid intrång. Byrån har 300 anställda varav 100 finns i Stockholm. Till årsskiftet kommer alla dessa att hamna under samma tak, i helt nya lokaler i Sahlénshuset. Håkan Borgenhäll har jobbat med immaterialrätt i 22 år. Vad är svårast? Två saker: Var gränsen för ditt skydd går och exakt vad du kan få skydd för. På Tullverket jobbar i dag 15 personer med att förhindra att misstänkta förfalskningar kommer in i landet. De har en del att göra; förra året gjorde man 700 ingripanden vid landets gränser. Det är mestadels kläder och skor, säger Per Holgersson, en av tre nationella specialister inom immaterialrätt. Tullverket kan stoppa försändelser med misstänkta förfalskningar vid handel med länder utanför EU efter att ha fått in en ansökan från rättighetshavaren om att få sina immateriella rättigheter skyddade. Tullverket kan också ingripa mot misstänkta förfalskningar på eget initiativ och sedan kontakta rättighetshavaren som får ta beslut om hur de vill gå vidare. Det stoppade godset kan hållas kvar i tio dagar vilket ger rättighetshavaren en möjlighet att kontakta importören för att nå en överenskommelse. I de flesta fall kommer parterna överens och det är få ärenden som går vidare till domstol, berättar Per Holgersson. Den vanligaste lösningen är att rättighetshavaren och importören upprättar ett avtal som innebär att det förfalskade godset förstörs under Tullverkets kontroll, men på rättighetshavarens bekostnad. För att Tullverket ska kunna bli mer effektiva i arbetet med att skydda immateriella rättigheter efterlyser Per Holgersson ett ännu bättre samarbete med näringslivet. Ju fler tips vi får in om handel med förfalskade varor, desto lättare är det för oss att ingripa.

7

8 Malin Forsman och Roger Hellström är advokater och delägare på Advokatfirman Fylgia, båda med lång erfarenhet inom immaterialrätt och IT-rätt. De talar om den okunskap som finns bland företag för det värde företagets immateriella rättigheter faktiskt har. Värdet på de immateriella rättigheterna i ett företag överstiger inte sällan värdet på övriga tillgångar i företaget, enligt Malin, som säger att hon inte nog kan understryka vikten för företag att säkerställa sina rättigheter. Med immateriella rättigheter avses främst varumärke, mönster, patent och upphovsrätt. De immateriella rättigheterna ger uttryck för en ensamrätt; ett varumärke ger företaget en ensamrätt att marknadsföra sina varor eller tjänster med hjälp av varumärket, en upphovsrätt eller ett patent ger företaget rätt att bestämma hur produkten skall exploateras. Ett välskött varumärke är till exempel en kvalitetsstämpel för företaget, och effekten kan då spilla över på varor inom andra produktområden, menar Roger. Adidas, som började med att sälja bra träningskläder och väskor, utökade därefter produktkatalogen med hygienartiklar, för att därefter gå in i parfymbranschen För att optimera värdet av bolagets immaterialrättsliga tillgångar bör man göra en analys i form av en trestegsraket, menar Malin. Första steget är att inventera vilka tillgångar man har i bolaget som kan vara immaterialrättsliga. Vad använder ni för varumärken i samband med företagets marknadsföring? Är företagets försäljning baserat på uppfinningar, processer, programvaror, texter, bildmaterial eller andra typer av koncept som tagits fram inom bolaget? Det andra steget i en sådan trestegsraket är att analysera om dessa immaterialrättsliga tillgångar också tillhör företaget, eller om man bara sett det som självklart. Det här är den vanligaste falluckan, enligt Roger. Malin berättar om programvarubranschen, där man inte sällan utvecklar sina produkter genom att inspireras - inte sällan genom ren kopiering av kodrader - av andras kodande i branschen. Följden blir att företagsledningen inte har en aning om vad programkodens alla delar kommer ifrån, t.ex. om en del är öppen källkod, och i så fall vilken licens den hör hemma under. Eller så vet man visserligen att någon annans programvara använts, men man har av misstag skaffat en icke-kommersiell licens till den (för att det helt enkelt var snabbaste sättet att ta del av källkoden), vilket innebär att man inte får sälja kopior av sin programvara utan att därmed riskera krav eller att begå upphovsrättsintrång. Malin betonar därför vikten av att ha koll på ursprunget till samtliga delar av programkoden. Men det är inte bara kodens ursprung som är relevant, fyller Roger i, det är också avgörande vem på företaget som skriver den. Det är sällan något problem så länge det är anställda, men när du också tar hjälp av konsulter kan du få problem utan ordentliga avtal. Har man inte tydligt avtalat om vem som har rätt till det som upprättas av konsulter utgår man från att konsulten är upphovsmannen, fortsätter Roger. Se därför till att du har den rätt du behöver för din fortsatta verksamhet, oavsett om du är konsult eller uppdragsgivare, avslutar Roger. Det tredje och sista steget i trestegsraketen innebär att analysera om de immaterialrättsliga tillgångarna är skyddade. Har ni registrerat de varumärken som ni använder? Har ni patenterat uppfinningar som används i verksamheten? Har ni förbehållit er upphovsrätten för programvaran eller hemsidan? Att det immaterialrättsliga skyddet upprätthålls är ofta avgörande för intresset hos investerare, säger Malin, och ger exempel där man lagt ner miljontals kronor årligen på att skydda sina tillgångar, och det gett mångfalt tillbaka i företagets resultat. RÄTT SKYDD BYGGER TILLGÅNGAR AVTALSRÄTT BOLAGSRÄTT IMMATERIALRÄTT CSR GHATAN BAUER ADVOKATBYRÅ AB FLORAGATAN 13, STOCKHOLM TEL: +46 (0)

9 ATTORNEYS-AT-LAW AVOCATS STOCKHOLM JÖNKÖPING PARIS Svensk och internationell affärsjuridik Advokatfirman Carler Box Stockholm Tel Fax

10 Det gamla sättet att ta sig igenom innovationsprocessen håller på att förändras. Traditionellt har det varit ett och samma företag, ibland en och samma person, som har stått för allt från idé till produkt och slutligen produktion, och det räckte ofta till kommersiell framgång. I takt med ökande konkurrens har design, eller produktpaketering, och framför allt marknadsföring blivit helt affärskritiska. Sverige har oerhört många patent i förhållande till antalet invånare, nästan dubbelt så många som genomsnittet för övriga Europa. Alltså har vi en väldigt bra grund för att göra bra affärer, men någonstans på vägen till en lönsam affär så tappar vi vårt försprång. Innovatören och entreprenören är ju sällan samma person, säger Peter Friedrichsen, vd på Bergenstråhle & Lindvall och luftar samtidigt en teori om att vi i Sverige har en tradition av att uppfinna och ser det som något fint medan vi inte har samma tradition när det gäller affärsmannaskap. Av alla innovatörer Bergenstråhle & Lindvall träffar så tror de allra flesta att vägen till framgång är att själva utveckla sin idé till en produkt och en lönsam affär. Ett växande antal ser möjligheten att licensiera ut sin teknik som vägen till framgång, medan ett fåtal ens tänker på möjligheten att sälja sin idé. Sanningen är snarare den att många mindre företag, eller enskilda uppfinnare, har en väldigt liten möjlighet att själva klara alla led. Det är viktigt att känna till att det finns en alternativ väg, säger Heléne Strandin, partner på Bergenstråhle & Lindvall. Bygg upp en hållbar affärsidé runt din innovation och sälj din affärsidé istället för att försöka bygga ett företag. Det finns andra som är experter på att utveckla produkter, att designa produkter, att paketera produkter, att marknadsföra produkter och att sälja produkter. Varför inte utnyttja detta? Tidigare när man hade alla delar inom företaget var det lättare att ha kontroll och därigenom skydda sina innovationer. I dag när man har lagt ut t ex produktionen så blir det istället viktigt att skydda sina innovationer genom att skriva avtal, fortsätter Heléne Strandin. Läkemedelsindustrin fungerar i vissa fall på just det här sättet. Det finns bolag som bara sysslar med att forska fram och patentera substanser som är potentiella läkemedelskandidater. Projektet och patentet säljs sedan till ett annat bolag som gör kliniska prövningar där substansen testas på människor. Sist i en kedja av bolag kommer sedan AstraZeneca och andra multinationella läkemedelsbolag som marknadsför och säljer de färdigutvecklade produkterna. Peter Friedrichsen efterlyser till sist en annan insikt och inställning till patent bland företagsledningar. Man måste se patentet som en investering, inte som en försäkring som kostar pengar. En investering förväntar man sig avkastning från, och det ska man göra från investeringar i patent också. Ett företag kan lägga massor av pengar på att utveckla en ny unik lösning, men sedan tvekar man om det är värt att patentskydda den. Om patentskyddet gör att man får ett försprång i marknaden, genom egna produkter, eller att man kan få licensintäkter etc, så är det ofta värt att skydda sin lösning. För alla företag handlar det ju om att bygga en unik position i marknaden, och ju längre tid man får vara unik desto mer värde laddar man sitt varumärke med.

11 Nedladdning av musik eller film ger i normalfallet inte fängelsestraff utan bara böter, förklarar Anders Kylhammar, expert på immaterialrätt på Sandart & Partners Advokatbyrå i Stockholm. Den nya IPRED-lagen, International Property Rights Enforcement Directive, har sitt ursprung i ett EU-direktiv och beräknas träda i kraft första april i år, när Riksdagen har fattat beslut. Det är en bra lag, menar Anders Kylhammar, som innebär förändringar av lagarna om upphovsrätt, designskydd, patent och varumärkeskopiering. Jag förstår att det kan uppfattas som integritetskränkande när någons namn bakom en IP-adress lämnas ut, men lagändringarna ökar möjligheten att identifiera vem som gjort upphovsrättsintrång och sedan framföra anspråk utan att folk straffas. Syftet för rättsinnehavaren är ju oftast inte att folk ska straffas eller betala gigantiska belopp i skadestånd, utan helt enkelt att de ska sluta ladda ned på olagligt sätt och i stället köpa filmen eller musiken i fråga. Det är flera andra aspekter med den nya IPRED-lagen som mer eller mindre drunknat i debatten om IP-adresserna. Det kommer till exempel att ges möjlighet att väcka talan mot någon som förbereder eller medverkar till ett intrång, vilket blir intressant i de fall då ett intrång innebär en särskilt stor skada. Det gäller till exempel i läkemedelsindustrin där en kopia av ett läkemedel leder till en omedelbar prissänkning för forskande läkemedelsbolag som marknadsför patenterade läkemedel, säger Anders Kylhammar. Möjligheten till skadestånd kommer också att öka i och med den nya lagen. Tidigare har den som gjort intrång fått betala skälig ersättning, motsvarande en licensavgift, samt ytterligare skadestånd. Nytt från och med april blir att lagen uttryckligen kommer att ange ersättning för minskad försäljning m.m., som ska täcka förlusterna för rättighetsinnehavaren. Om rättighetsinnehavaren vinner i domstolen har han eller hon möjlighet att publicera information om fallet i en annons i tidningen. Det kan man redan i dag, men skillnaden blir att i framtiden blir det den som gjort intrånget som får betala för publiceringen, fortsätter Anders Kylhammar. På det hela taget är lagen ett bra sanktionspaket. Och arbetsbördan för polis, åklagare och domstolarna i brottmål kommer att minska betydligt. Vi kommer att bli av med onödiga brottmål när upphovsmän och andra rättsinnehavare kan driva sina krav på den vanliga civilrättsliga vägen, avslutar Anders Kylhammar. Så har artisten t.ex. ingått ett artistavtal ( skivkontrakt ) med ett skivbolag, ett merchandiseavtal med ett merchandisebolag, ett managementavtal med en manager och ett bokningsavtal med en konsertagentur. Har det varit så att artisten även varit verksam som låtskrivare/textförfattare, har artisten även kunnat ingå ett förlagsavtal med ett musikförlag. Det faktum att skivförsäljningen rasar och det har blivit mer riskfyllt än tidigare att investera i inspelningar och lanseringen av artister, har dock inneburit att förut beskrivna mönster förändrats. Den som numera investerar i inspelningar önskar nämligen allt oftare förvärva en större andel av artistens verksamhet än bara rättigheter till inspelningar. Det är i samband med detta de s.k. 360-gradersavtalen (på engelska även kallade multiple service agreements ) börjat dyka upp. I ett typiskt 360-gradersavtal tillförsäkrar sig den som investerar i inspelningen ensamrätten att spela in och ge ut inspelningar med artisten. Vid sidan av detta förvärvar bolaget, tillskillnad från i det traditionella artistavtalet, även den exklusiva rätten att nyttja artistens varumärke, namn och bild för t.ex. tillverkning och försäljning av merchandise. Är det så att artisten även skriver sin egen musik, brukar 360-gradersavtalet även omfatta någon slags upplåtelse av förlagsrättigheter till bolaget. Detta kombineras sedan med en managementfunktion för 360-gradersbolaget, som ger bolaget ensamrätt att förhandla med tredje man om t.ex. liveframträdanden, sponsringsuppdrag, reklamuppdrag etc. samt en rätt till provision på sådana uppdrag. Huruvida 360-gradersavtalet är framtidens melodi på en marknad där konsumenten väljer att inte betala för sin konsumtion av musik är frågan. Ur artistens perspektiv kan dock 360-graders avtal te sig tveksamt i flera hänseenden. Är det t.ex. rätt att lägga hela sin karriär i händerna på en avtalspart och besitter 360-gradersbolaget verkligen all den kompetens som krävs för att förvalta alla de rättigheter bolaget förvärvar i och med avtalet? Säkra tillgångarna Fylgia hjälper dig att på bästa sätt säkra och optimera värdet av företagets immateriella tillgångar. Vi kan immaterialrätt.

12 Vad är egentligen en företagshemlighet? Det är all information i ett företag som man håller hemlig och som skulle vara skadligt för företaget om en konkurrent fick kännedom om, sammanfattar Ralf Lyxell, advokat och delägare på Hamilton advokatbyrå i Karlstad. Det kan röra sig om manualer, offertmaterial, marknadsundersökningar, recept, marknadsföringsplaner, allt som någon annan kan tjäna pengar på. Och inget företag går säkert. Man kan bli drabbad om man har företagshemligheter i digitalt format och det har nästan alla, fortsätter Ralf Lyxell. Typfallet är en före detta del ägare eller anställd som slutar och startar konkurrerande verksamhet. I farozonen ligger framför allt små och medelstora företag där skyddet i många fall inte är detsamma som på ett stort företag. Man bör ha en paragraf om sekretess i anställningsavtalet, säger Ralf Lyxell. När en företagshemlighet väl har använts utan lov kan det bli svårt för den drabbade att bevisa hur stor skadan är. Det är därför bra om till exempel anställningsavtalet eller konsultavtalet innehåller en vitesklausul som på förhand bestämmer ett minsta skadeståndsbelopp för brott mot sekretessen. Som skadedrabbad behöver man då inte styrka skadans omfattning, bara att den inträffat, förklarar Ralf Lyxell. En annan preventiv åtgärd är att radera all information i datorer eller telefoner som en anställd eventuellt får ta med sig hem efter en uppsägning. I informationssamhället är en intellektuell prestation inte bara ett patent, ett varumärke eller en upphovsrätt, den är ofta en mix av olika rättighetstyper. Designern, innovatören eller entreprenören tänker inte i termer av mönsterskydd, patent eller upphovsrätt de har en idé, ett koncept som de vill skydda. Det är inte pragmatiskt att se vattentäta skott mellan de olika immaterialrätterna. Tvärtom, enligt Ralf Lyxell. Som ombud måste man se det som en matta av rättigheter som går omlott: varumärken, upphovsrätt, mönsterskydd och så vidare. Till exempel kan en företagshemlighet även skyddas av upphovsrättslagen, vilket är betydelsefullt om man vill vidta åtgärder mot någon som olovligen använder informationen. Enligt upphovsrättslagen kan man nämligen göra intrångsundersökningar vid misstänkta intrång, men någon motsvarande gryningsräd för misstänkt olovligt utnyttjande av företagshemlighet finns inte. Åtminstone inte ännu. Intrångsundersökningar är ett snabbt och effektivt sätt att få reda på ett intrångs omfattning och bevisövertaget gör att parterna förliks, berättar Ralf Lyxell. Exper ter på immaterialrätt PAT E E N HO F CEN A N E NCE

13 Nu har IP-auktionerna kommit till Sverige för att stanna. För första gången någonsin kan man få sitt patent, varumärke eller designskydd värderat av marknaden. Det är ett unikt sätt att värdera immaterialrätten, säger Michael Gaarmann, koncernchef för immaterialrättsbyrån Albihns. Tidigare har uppfinnaren letat köpare för sin idé utan att veta vad den egentligen är värd. I dag får man ett tydligt svar på den frågan, samtidigt som man kan följa ett index på liknande uppfinningars värdeförändring hemma på kammaren. I dessa kristider är det här är extra intressant för företagen som kan få en marknadsmässig värdering av sina immaterialrätter inför t ex ett besök hos banken. Då kan man visa vad företagets patent är värda, fortsätter Michael Gaarmann. En annan fördel med systemet är att man vid en auktion kan se vad försäljningspriset blir för enskilda IP-rätter, i stället för att det görs upp bakom stängda dörrar mellan säljare och köpare. Ocean Tomo heter det amerikanska företag som sedan ett antal år arbetar aktivt med IP-auktioner och som nu, i ett samarbete med Albihns, erbjuder dessa tjänster på den nordiska marknaden. De jobbar med värdering och auktioner av IP. Och det är ingen slump att de valde Albihns som samarbetspartner. Vi har all den kompetens inom juridik, teknik och affärskunnande som behövs, förklarar Michael Andersson, chef för strategisk service på Albihns. Byrån grundades 1891 och är flerfaldig etta i Sverige i Managing Intellectual Propertys årliga undersökningar som gäller bästa byrå vad gäller patent respektive varumärken/copyright. Här jobbar man på alla nivåer, det vill säga såväl med företag inom alla branscher som med privatpersoner och organisationer, myndigheter och technology transfer offices. Oavsett kund så har Albihns verktygen för att lägga upp en lämplig strategi på den komplexa och ständigt föränderliga IP-marknaden. Den första IP-auktionen i Stockholm är ännu inte fastställd men ambitionen finns att genomföra en under Immaterialrätt Specialisering www

14 Sen kan man välja att själv bygga upp en produktionsanläggning och ett försäljningsnätverk eller att licensiera ut patentet och låta andra göra jobbet. Då tjänar man pengar på royalties samtidigt som man slipper tänka på lågkonjunkturer, sociala avgifter och andra bekymmer i en företagares vardag. För att söka patent i Europa vänder man sig till det Europeiska Patentverket i München. Även om en europeisk patentansökan kan lämnas in på ett språk måste hela det beviljade patentet översättas till det officiella språket i respektive land där patentet skall gälla. Eller så var det åtminstone fram tills maj För många länder är det nu bara patentkraven som måste översättas, inte hela patentet, säger Andrew Hammond och pekar på att det är en väsentlig besparing för företagaren. Inom området pågår det en internationell harmonisering som gör det allt enklare och billigare att söka patent i andra länder. I dag finns en samarbetskonvention, Patent Corporation Treaty, där kan man lämna in en ansökan på ett språk med verkan i ett stort antal länder. Då får man ett provisoriskt patentskydd i närmare 140 länder i 30 månader, berättar Andrew Hammond. Sen kan man välja vilka länder man ska förlägga sitt patent till. Patentet räcker i 20 år och har en årsavgift för att finansiera systemet. Första årsavgiften kostar ett par tusen kronor, det sista är på närmare , säger Andrew Hammond. Ett problem internationellt är patentuppsvinget i Asien. På grund av mängden patent och avsaknaden av ett gemensamt språk så är det väldigt svårt för övriga världen att veta vad som är på gång där. Risken för intrång ökar. Västerländska företag kan få betala skadestånd eller bli tvungna att flytta sin tillverkning därifrån, fortsätter Andrew Hammond. Om det vid en analys av patentet visar sig att man kan fastställa patentintrång, måste man ta reda på var det har skett och av vilka. Det är även viktigt att säkra bevis genom att köpa ett exempel av intrångsföremålet. Andrew Hammond rekommenderar en proaktiv approach för att förhindra att intrång sker. En möjlighet är att sätta patentnummer på varje produkt, på så vis talar man tydligt om för konsumenten vad det rör sig om. En annan variant är att betona patent i marknadsföringsmaterialet. Det är ett sätt att varna marknaden, att visa att man har en seriös strategi, avslutar Andrew Hammond. En annorlunda mix Patent Varumärken Design Upphovsrätt Kommersialisering Firmor Domännamn Företagshemligheter Affärsjuridik Marknadsrätt Processrätt Advokatbyrån Gulliksson skiljer sig från mängden genom att förena kompetenser från tre olika områden: immateriella rättigheter, affärsjuridik och rättstvister. Det är en kunskapsmix som underlättar strategiska beslut och ger våra kunder ökad trygghet. Enligt Affärsvärldens mätningar är vi för närvarande störst på immaterialrätt bland Sveriges advokatbyråer. Malmö

15 SEPAF Innovation Index är en ny djuplodande barometer som visar hur aktiva svenska företag är när det gäller att investera i immateriella tillgångar som patent, varumärken och design. En rättvisande och lätt tillgänglig statistik är ett bra verktyg för både företagare, politiker, nationalekonomer, analytiker och ekonomijournalister för att i tid skönja och påverka utveckling i näringslivet och samhället i stort. Därför har vi sammanställt en rad uppgifter från svenska och internationella statistiska källor som redovisas både i ett index och i en trendmätare. säger Anders Ekman, ordförande i SEPAF, Sveriges Patentbyråers Förening. SEPAF Innovation Index jämför de senaste tolv månaderna med 2007 som basår. Trenden visar på de senaste månaderna jämfört med motsvarande tre månader året innan. Svenska företag ökade sina investeringar i immateriella rättigheter under 2008 och den positiva utvecklingen har fortsatt in på 2009, framförallt när det gäller patentansökningar. I första hand var det de internationella ansökningarna som ökade. Månadens index, som jämför de senaste 12 månaderna med basåret 2007, visar en relativt stark uppgång för patent. Trenden över de senaste tre månaderna, november 2008-januari 2009 jämfört med motsvarande månader ett år tidigare, visar en tillväxt på 16 % för svenska patentansökningar i Sverige och internationellt. Även varumärken visar en positiv trend. En negativ utveckling för design noterades dock för de senaste tre månaderna. Svenska företag har en stark tradition att investera i immateriella tillgångar som patent, varumärken och design och det har utgjort en av hörnpelarna i den svenska ekonomin. Av många ses investeringarna som ett hälsomått på svenska företagsklimatet i ett internationellt perspektiv. Sedan länge har det dock varit svårt att få fram statistik som visar svenska företags investeringar i dessa rättigheter. I dagens globaliserade näringsliv är det för beslutsfattare och analytiker väsentligt att snabbt kunna identifiera och förstå trender. Därför har vi tagit fram ett index, eller en barometer, som i detalj visar hur aktiva svenska företag är att söka patent, designoch varumärkesskydd, både inom Sverige och internationellt. Detta eftersom tidigare tillgänglig myndighetsstatistik redovisar t ex patentansökningar i Sverige. Då svenskt näringsliv är extremt internationellt, och svenska företag i allt högre grad arbetar med immaterialrätt internationellt, är helhetsbilden mer relevant om man med informationen vill spegla faktiska skeenden i svenskt näringsliv. Hela det statistiska underlaget finns på hemsidan: Att se det osynliga. Intellektuellt kapital är sällan synligt. Likväl är varumärken, patent, licenser och upphovsrätt ovärderliga för dina affärer. För att inte tala om medarbetarnas kompetens och företagets framtoning. Att förvalta och förädla immateriella tillgångar är att säkra upp för framtiden. Och att öppna fönster för nya affärer. Vi zoomar in dig och ditt företag. Hur kan vi göra störst nytta? Det handlar om att hitta den mest gynnsamma lösningen för företaget. Och att skapa affärsmässig stabilitet i ett längre perspektiv. Kontakta oss så berättar vi hur. Du träffar oss på Engelbrektsgatan 5 i Stockholm. Tfn

16 Som anställd har man skyldighet att anmäla en uppfinning till arbetsgivaren om den faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Oavsett om den har kommit till på jobbet eller på fritiden. Vad man har rätt till är skälig ersättning. Vårt arbete handlar mer om att utreda och ge handfasta råd, än att bara titta på en skälig ersättning, säger Marianne Lettström, jurist på Ingenjörsamfundet. Det kan handla om att den anställde själv kan kommersialisera sin uppfinning för att arbetsgivaren inte vill nyttja den. De flesta uppfinningar som blir lönsamma görs av anställda. Därför är det viktigt att företagen har en kreativ anda och högt i tak när det gäller nya innovationer. Det gäller att ledningen har en öppen dialog med sina anställda så att de törs komma med sina idéer, fortsätter Marianne Lettström. Förr var det mer en helhet när det var ett företag som stod för alla delar från idé till produktion. I dag är många inblandade: anställda, inhyrd personal från bemanningsföretag, olika bolag i olika länder, och så vidare. Och vad händer om det som en kund beställer att ett företag ska ta fram visar sig vara patenterbart? Det är viktigt att skriva avtal, säger Marianne Lettström. Om det trots allt skulle gå så långt som till en konflikt kan den anställda företrädas av sitt fackförbund, som också står för kostnaderna, som kan bli väl så stora. Den skäliga ersättning räcker inte som morot för den anställde att vara kreativ. I dagens kristider behövs andra verktyg och på Ingenjörsamfundet har man en innehållsrik verktygslåda: tidning, tv-serie och nytt på webben. Innovatörerna heter serien som sänds sex söndagar i TV8 med start den 15 mars. Här får vi följa utvecklingen på sex arbetsplatser där man har akuta verksamhetsproblem av olika slag. Lösningen stavas innovation. Från kris till succé, säger Jonas Ivarsson på Ingenjörsamfundet. Två experter kommer att guida tittarna genom hela innovationsprocessen: Kaj Mickos är professor emeritus i innovationsteknik och Hans Björkman är ekonomie doktor med fokus på kreativitet på arbetsplatser. Tillsammans med arbetsplatsens anställda kommer de att lägga grunden för en ny och gynnsam framtid. Vi vill visa på innovationsmetodik och innovationskraft som kan leda till nya produkter eller ett nytt sätt att arbeta, fortsätter Jonas Ivarsson. I samband med tv-serien ges tidningen Innovatörerna ut. Tidningen tar upp kreativitetstips och följer även vad som händer i tvserien. Den distribueras som bilaga i Metro Teknik fyra gånger under året och nästa nummer kommer 11:e mars. I samma veva lanseras ett nytt verktyg på Ingenjörsamfundets hemsida. Här kommer man att kunna testa innovationsförmågan, både hos sig själv och företaget man jobbar på. Du får även tips och metoder hur du kan bli mer innovativ på din arbetsplats och hur man kan gå vidare med en idé, berättar Jonas Ivarsson. Så under mars månad finns det god anledning att sätta på tv:n, bläddra i Metro Teknik och gå in på ADVOKATFIRMAN WAGENIUS & PARTNERS KONTOR: Hamntorget 5, Box 1393, HELSINGBORG Tel: , Fax: Agardhsgatan 57 A, BÅSTAD Tel: , Fax: Winstrupsgatan 1, LUND INVOLVED IN RESEARCH AND DEVELOPMENT? LOOKING FOR EXPERIENCED&DEVOTED SKILLS IN PATENTS, TRADEMARKS, DESIGNS AND OTHER IP MATTERS? QUALITY AND COST-EFFICIENCY SINCE JURISTER: Advokat Christer Wagenius christer.wagenius@wagenius.com Advokat Eva Gustafsson eva.gustafsson@wagenius.com Jur kand Jesper Gustafsson jesper.gustafsson@wagenius.com IdéoLuck AB, Sweden. # E&D EHRNER & DELMAR PATENTS TRADEMARKS DESIGNS Ehrner & Delmar Patentbyrå AB Box 10316, Stockholm Humlegårdsgatan 20. Tel info@ehrner-delmar.com

17 Goodwillposten ansågs vara svårbedömd eftersom den innehöll såväl förvärvade immateriella tillgångar som synergier. Idag kan man tydligare se värdena på de materiella och immateriella tillgångar som man erhållit genom förvärv av bolag. Fortfarande är det dock bara förvärvade immateriella tillgångar som syns i redovisningen, inte egna upparbetade tillgångar som till exempel egna varumärken, egen utvecklad teknologi, säger Björn Gauffin, på corporate finance-avdelningen på Grant Thornton i Stockholm Tidigare var det relativt sällan som värdet på specifika tillgångar värderades i samband med förvärv. Men nu finns det anledning att noggrant bedöma värdet på de immateriella tillgångarna och det är här t.ex. Grant Thornton kommer in i bilden. Tjänster avseende bedömning av värden på immateriella tillgångar som bransch växer därmed och det är ännu viktigare i USA än vad det är här. Grant Thornton följer dessutom årsredovisningarna för noterade bolagen noggrant, bland annat på grund av att man nu kan utläsa vilka de förvärvade immateriella tillgångarna är. På grund av dessa nya regler ökar de immateriella posternas andel av bolagens redovisning kraftigt. Vi har till exempel noterat att i de stora bolagen på börsen en kraftig ökning i den andel dessa utgör i relation till vanliga materiella tillgångar, exemplifierar Björn Gauffin ur deras undersökning. Enligt Björn Gauffin utgjorde 2007 de vanligaste immateriella tillgångarna varumärken, kundrelationer och teknologi/patent. Genom att separera identifierbara immateriella tillgångar från goodwill kan man nu bedöma förvärven på ett helt annat sätt. Bland ett stort antal immateriella tillgångar vilka idag åsätts värden återfinns kundrelationer och kundavtal, patent, teknologier, varumärken etc. I vissa branscher kan det röra sig om mycket specifika immateriella tillgångar. I flygbolag kan det gälla tillstånd att flyga från en viss flygplats på bra tider, s.k slots, eller i telebolag kan det avse mobiltelefonlicenser, exemplifierar Björn Gauffin. I USA har man hållit på längre och har mer erfarenhet. Hela processen är mer definierad än här. Dessutom är kraven på redovisningen mycket högre, berättar Brad Albright, nyinflyttad amerikan, också på Grant Thorntons corporate finance-avdelning. För att värdera immateriella tillgångar vid ett förvärv finns ett antal allmänt accepterade modeller och metoder, och det är princip samma metoder som används över hela världen. FAR SRS, organisationen för revisions- och redovisningsbranschen, har tagit fram rekommendationer för värdering av immateriella tillgångar, och kommer snart att dessutom ta fram en exempelsamling på hur värdering av olika tillgångar kan se ut. Det viktigaste är att välja en korrekt modell och att få bra indata, säger Björn Gauffin. Redovisningsreglerna innebär att man löpande behöver göra en bedömning av värdet på de immateriella tillgångarna i balansräkningen, så kallade nedskrivningstester. Eftersom varje tillgång redovisas var för sig, kan detta resultera i kraftigare svängningar i de noterade bolagens resultat och därmed även en risk på marknaden. I kristider ökar risken för att vissa immateriella tillgångar minskar i värde. Därför är det nödvändigt att löpande kontrollera sina tillgångar och göra löpande värderingar på posterna. Exempelvis kan en försämring av försäljningen av en produkt innebära att värdet på patent och varumärken minskar, vilket både innebär både sämre rörelseresultat och en nedskrivning av värdet på tillgångarna, säger Björn Gauffin. På Grant Thornton ägnar man sig för närvarande mycket åt nedskrivningsprövningar (eller s.k.impairment tests). Och så får vi också i uppdrag att granska andras värderingar och göra så kallande second opinions. Eftersom värderingsmodellerna och marknadsbedömningarna baseras på framtidsbedömningar finns alltid ett spann i vilket bedömningarna av de immateriella tillgångarna landar. Det är därför oerhört viktigt för oss att få bra och väldokumenterad indata från kunden och även bevaka omvärlden säger Björn Gauffin. Vi bevakar dina immateriella tillgångar Mycket talar för att flera av ditt företags mest värdefulla tillgångar är immateriella. Under flera decennier har vi byggt upp vår branschkunskap om våra klienters immatriella tillgångar. Vår expertis sträcker sig ifrån traditionell upphovsrätt, patenträtt och varumärkesrätt till immaterialrättsliga frågor vid utveckling av nanoteknik, bioteknik, life science och mjukvaror. Genom branschspecialisering lär vi känna våra klienters affärer lika väl som dom själva. I kombination med vår juridiska spetskompetens skapar det utrymme för att klienterna alltid kan ligga steget före sina konkurrenter. Oavsett om affärerna sker i Sverige, Europa eller på andra håll i världen.

18 Från tolfte våningen i de nya lokalerna på Norrlandsgatan har man en härlig utsikt över ett något vintergrått Stockholm. Vi flyttade hit i maj förra året, berättar Stefan Widmark och slår sig ner vid bordet tillsammans med Per Josefson och Caroline Ekström. Alla jobbar heltid med immaterialrätt, medierätt och marknadsrätt, tillsammans med ytterligare fem kollegor. Inräknat kontoren i Göteborg, Malmö och Helsingborg är det totalt jurister som jobbar uteslutande med immaterialrätt. Mannheimer Swartling finns även runt om i världen, bl.a. i New York, Bryssel, Tyskland, Ryssland och Kina. Historiskt har immaterialrätten varit förhållandevis liten på byrån. Under senare år har området dock vuxit rejält, antalet jurister som jobbar med immaterialrätt har fördubblats på tre år. Vi har en stor klientbas vilket gör att vi arbetar med all slags immaterialrätt, berättar Stefan Widmark. Ambitionen är att alla jurister inom immaterialrätt, media och marknadsrätt ska jobba med allt inom dessa områden så att kompetensen blir så bred som möjligt. Att vara många har flera fördelar. Vi arbetar väldigt nära i gruppen för att på så sätt kunna hjälpa varandra och tillvarata kunskap mer effektivt. Det är viktigt för att kunna säkerställa den höga kvalitet som vi i gruppen ska leverera, fortsätter Stefan Widmark. En annan fördel är att man kan tillfredsställa marknadens krav på tillgänglighet. Just nu har man en företagsöverlåtelse på gång som fem personer jobbar heltid med. Den servicen har man givetvis svårt att erbjuda på en mindre byrå. Internutbildning är en viktig del av arbetet på Mannheimer Swartling. I bland tar gruppen helt enkelt in en föreläsare till huset, så sker kursen på plats. I särskilda fall åker enstaka personer ur gruppen på utbildning utomlands, och genomför därefter en dragning för resterande gruppmedlemmar. På så sätt sprids kunskapen till samtliga på ett mer kostnadseffektivt sätt. Det är också en fördel att vara många, då man kan avvara en person lättare utan att verksamheten och det dagliga arbetet blir lika sårbart. Det är lättare att skicka en av åtta i stället för en av tre, menar Stefan Widmark och tycker att det ökar förutsättningarna för att bibehålla en bred kompetens. Som ytterligare service till kunden ordnar man seminarier inom immaterialrätt, media och marknadsrätt, vilket har blivit väldigt populärt. Seminariet om produktplaceringar i mitten av februari blev tidigt fullbokat, konstaterar Caroline Ekström. För att locka till sig de bästa medarbetarna rör sig byrån bl.a. i olika studentsammanhang och marknadsför sig. Alla har märkt av att intresset för immaterialrätt har ökat markant hos studenterna, i takt med att det blir viktigare i samhället i stort. Och många av dem vill få jobb på Norrlandsgatan 21. Det gäller att ha ett bra rykte, och det har vi, fortsätter Caroline Ekström Kommer immaterialrättsgruppen att fortsätta växa? Ja, sakta med säkert, säger Per Josefson. Vi skyddar din idé Tullverket stoppar försändelser med misstänkta förfalskningar vid handeln med länder utanför EU. Att ansöka om att Tullverket ska ingripa mot misstänkta förfalskningar är kostnadsfritt. Tillsammans med näringslivet kan Tullverket göra sin insats för att bekämpa handeln med förfalskade varor och skydda exempelvis ditt varumärke, din design eller ditt patent. Besök tullverket.se och läs mer om hur du gör för att ansöka om vårt ingripande. Tullverket är en statlig myndighet som kontrollerar flödet av varor in och ut ur Sverige, bidrar till ett säkert samhälle och konkurrensneutral handel. Vi förenklar den legala handeln och förhindrar den illegala genom att erbjuda smidiga tullrutiner för utrikeshandeln, en enkel gräns passage för resande och ett effektivt gränsskydd. Vårt uppdrag kommer från Sveriges riksdag och regering. Tullverket grundades 1636 och har i dag cirka anställda. Generaltulldirektör är Karin Starrin. Foto: Kristian Berlin

19 TRÄNA PÅ ETT SPA BLI MEDLEM PÅ STUREBADET Vår grundfilosofi bygger på fyra hörnstenar; fysisk träning, mental avspänning, välgörande behandlingar och hälsosam kost. Genom en balans av dessa delar strävar vi efter att stödja och inspirera dig som medlem till ett hälsosamt liv. Vår medlemsklubb erbjuder dig en träningsupplevelse med över 90 gruppträningspass, vattenträning, gym och konditionsträning samt en ny, tyst Body- & Mindsal. Välkommen till Sturebadet! Din oas i vardagen För mer infomation om våra medlemsalternativ, kontakta vår medlemsservice på , eller gå in på

20 Att skapa god design är en lång och arbetsam process, inte sällan med en hel del investeringar inblandade. När den väl är klar måste den ha ett skydd så att ingen annan kan använda den utan ditt tillstånd. Ansökan om designskydd i Sverige sker hos Patent- och registreringsverket och kostar kronor. Tillsammans med ansökan ska bilder på produktens hela utseende visas. Skyddet gäller i perioder om fem år och kan förlängas maximalt till 25 år. Om du upptäcker att någon använder din registrerade design kan du vända dig till allmän domstol. Domstolen kan förbjuda den som gjort intrång att fortsätta, utdöma skadestånd eller i vissa fall döma till fängelse. För att vara säker på att ingen annan har skyddat just den design du tänker registrera, kan du söka i databasen på PRV:s hemsida. I Designregistret finns alla mönsterskyddsansökningar som blivit registrerade och är i kraft. Det går även bra att göra en sökning på designskydd gjorda inom EU på OHIM, Office of Harmonization for the Internal Market, Hit vänder du dig också om du vill ha ett skydd som gäller i hela EU. Från den dagen du ansöker om designskydd har du en så kallad prioritetstid på 6 månader. Det betyder att om du inom den perioden söker skydd i ett nytt land får du samma registrerade ansökningsdag som i din första ansökan. Om du har offentliggjort din design innan du ansöker om ett designskydd har du 12 månader på dig att lämna in din designansökan hos PRV. Detta kallas för en nyhetsfrist. Det kan därför vara av betydelse att kunna bevisa exakt när din design offentliggjordes.om du vill hemlighålla hur din design ser ut kan du begära att ansökan ska vara hemlig. Då blir inte bilden eller modellen offentlig, bara övriga uppgifter i ansökan. I en designansökan skyddas bara utseendet på produkten, inte produktens funktion. Licensavtalen erbjuder även andra fördelar, t.ex. ger de en möjlighet för företagen att nå ut med produkter och teknologi på marknader där man sedan tidigare inte har varit verksam. De stora företagen har under en längre tid använt sig av licensavtalen som affärsmodell, men tyvärr har många mindre företag ännu inte insett potentialen med dessa, säger advokat Sixten Nordmark, Ekenberg & Andersson Advokatbyrå, tidigare bolagsjurist på Atlas Copco. Licensavtalen ställer emellertid även avtalsparterna inför vissa problem. Framförallt är det konkurrens-reglerna inom EU och i USA som sätter begränsningar i användandet av licensavtal. Det är därför viktigt att ha en tydlig och långsiktig strategi när man skall ingå ett licensavtal, säger advokat Thomas Ekenberg, Ekenberg & Andersson Advokatbyrå. Trots att licensavtalen anses vara komplicerade finns dock en klar potential i dessa avtal även för de mindre företagen. De kan få tillgång till fler och större marknader utan att samtidigt expandera sin egen försäljningsorganisation, något som kan vara av särskilt intresse i sämre tider. Vi arbetar med affärsjuridik i ett internationellt perspektiv och biträder såväl större som mindre företag med olika typer av licenslösningar, och här har vi sett ett klart utrymme för många fler mindre företag att använda avtalsformen, säger jur. kand. Johan Sund, biträdande jurist på Ekenberg & Andersson Advokatbyrå.