Riv barriärer för smartare elnät!

Transkript

1 Riv barriärer för smartare elnät! En intervjustudie med aktörer på elmarknaden

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning De intervjuade Frågeområden Sammanställning av intervjusvar Kapital & Lönsamhet Konsumenternas roll Lagar & Regler Informationsbrist Oligopol & Marknad Teknik Slutsatser av intervjuerna Kapital & lönsamhet Efterfrågan (konsumenternas roll) Stimulans/reglering (Lagar & regler) Informationsbrist Oligopol & marknad Teknik Avslutande reflektioner Åtgärder för att öka efterfrågan på smarta energitjänster Minska barriärer för etablerandet av energitjänster sida 1/11

3 1 Inledning En uthållig energianvändning med en begränsad klimatpåverkan är en av de stora utmaningarna idag och för framtiden. En fortsatt utveckling av samhället förutsätter tillgång på stora mängder elenergi. Samtidigt måste elanvändningens påverkan på miljön minimeras. Syftet med så kallade smarta energitjänster är att genom ökad förbrukningsflexibilitet begränsa energianvändningens påverkan på klimatet. Det handlar i grunden om att dels minska energianvändningen, dels styra efterfrågan till perioder då utbudet av klimatneutral energiproduktion är god och dels att elektrifiera nya energianvändningsområden med stor klimatpåverkan främst transportsektorn. Det har under flera år diskuterats olika lösningar för hur elförbrukningen ska kunna styras och bli mer hållbar, redan i mitten på 90-talet uppstod begreppet intelligenta hus. I dag förs diskussionen mer kring smarta elnät och om att skapa en mer flexibel och effektiv produktion, distribution och användning av el genom att utnyttja modern teknik. Regeringen har uppfattat smarta elnät som ett viktigt verktyg för att effektivisera elförbrukningen och tillsatt ett råd för smarta elnät och har dessutom en stark tilltro till att aktiva elkonsumenter och deras engagemang kommer att driva denna utveckling framåt. För i Sverige har vi väldigt kunniga, medvetna, och engagerade konsumenter. Konsumenter som gärna vill vara med och ta ansvar och påverka, bara de får chansen. - Anna-Karin Hatt, IT- och energiminister Men varken intelligenta hus eller smarta elnät har ännu särskilt stor spridning i svenska hem och elkonsumenterna visar alltjämt ett ljumt intresse för att styra sin elförbrukning köpa smarta energitjänster. Med tanke på att Sverige varit tidiga med initiativ för att möjliggöra denna utveckling, såsom införande av smart mätning, införande av koldioxidskatter och införande av system för gröna elcertifikat, är den stora frågan vilka hinder och barriärer som finns på elmarknaden för att dessa tjänster ska få ett större genomslag? För att ta reda på vilka barriärer som finns på den svenska elmarknaden mot smarta tjänster och smarta elnät genomfördes ett antal intervjuer med marknadsaktörer på den nordiska elmarknaden. I denna sammanfattning presenteras vilka barriärer som anses utgöra de största hindren för smarta elnät och smarta tjänster. sida 2/11

4 1.1 De intervjuade De intervjuade är representanter från företag och organisationer vars verksamhet kretsar kring, eller är starkt kopplade till, smarta el-tjänster. För att få en så allsidig bild av marknaden som möjligt så representerar respondenterna ett brett spektrum av den smarta elmarknaden. De åtta respondenterna är: Bernt Bremdal, forskningskoordinator, The Norwegian Centres of Expertise The Norwegian Centres of Expertise etablerades för att främja innovation i de mest expansiva och internationellt orienterade industrierna i Norge. Det ägs av Norges forskningsråd, SIVA och Innovasjon Norge. Joakim Ottander, VD, Exibea Exibea skapar produkten Eliq, som man kopplar upp till elmätaren för att mäta elförbrukningen. Eliq kan även användas för att jämföra och vara interaktiv med andra över internet. Knut Eirik Gustavsen, COO, E-Smart Systems E-smart Systems gör software lösningar för energibranschen. De satsar på ny teknologi och smart-grid på den nordeuropeiska och amerikanska marknaden. Magnus Bolmsjö, VD, Lund Science Lund Science gör mätsystem som främst mäter vattenförbrukning i fastigheter. De mäter också temperatur, elförbrukning och energiåtgång i alla lägenheter i fastigheterna, som kan ligga till grund för de boendes elräkningar. Markus Hökfelt, Affärsutvecklingschef, Fortum Fortum producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla. Fortums smarta eltjänster innefattar bl.a. energidisplayer för mätning av elförbrukning, solpaneler för privatpersoner och laddningsstationer för elbilar. Rikard Strid, CEO, Manodo Manodo skapar programvaror och tjänster för att underlätta mätning av elförbrukning och kommunikation mellan hyresvärd och de boende. Tobias Ryberg, analytiker, Berg Insight Berg Insight genomför marknadsanalyser av bland annat energimarknaden. Christian Weibull, ansvarig för försäljning och avtalskunder, Minol Minol arbetar främst med mätning av vattenförbrukning. De mäter även el- och värmeförbrukning för individuell debitering i fastigheter. sida 3/11

5 1.2 Frågeområden Intervjuernas huvudsyfte var att identifiera vilka barriärer som finns och hur de motverkar ett gott innovationsklimat på den svenska elmarknaden. De områden som därmed berördes var: Kapital & Lönsamhet Konsumenternas roll Lagar & Regler Informationsbrist Oligopol & Marknad Teknik 1.3 Sammanställning av intervjusvar De svar som är presenterade nedan är exempel på åsikter som var återkommande under majoriteten av intervjuerna Kapital & Lönsamhet Hur ser de affärsmässiga marknadsförutsättningarna ut? I Sverige är det svårt att få ihop kapital till verksamhet och utveckling av prototyper. Det krävs alltid en motfinansiering när man söker bidrag. I till exempel USA är det mycket lättare att komma åt privat kapital. - Joakim Ottander, Exibea. De mindre företagen måste få en chans att nå ut till större volymer. Volymer som bara som de större elbolagen har. - Bernt Bremdal, The Norwegian Centres of Expertise. Vi går inte med vinst än. Vi räknar med att nå break-even under år sju. Det tar väldigt lång tid innan man tjänar pengar i den här branschen. - Joakim Ottander, Exibea. sida 4/11

6 1.3.2 Konsumenternas roll Lagar & Regler Informationsbrist Hur kan man få kunderna att öka sitt engagemang och sin efterfrågan? De lösningar som elbolagen nu tar fram för att kunderna ska kunna mäta sin elförbrukning är det mest nördar som bryr sig om. - Magnus Bolmsjö, Lund Science. Prioriteringsföljden för konsumenterna är som följer: Pris, rättvisa och miljö. Miljö är absolut inte primärt för kunden alltså. Man måste nå dem via plånboken. - Christian Weibull, Minol. Motivationen blir helt enkelt inte särskilt hög, eftersom det inte smärtar tillräckligt i plånboken hos kunderna. - Markus Hökfelt, Fortum. Vad kan politiker och myndigheter göra för att underlätta för marknaden? Det finns idag inget pris på miljöförstöring och då fungerar inte marknadskrafterna. - Markus Hökfelt, Fortum. De svenska lagarna och reglerna kring smarta el-nät är för krångliga. - Christian Weibull, Minol. Det man kan göra är att tvinga människor att försöka spara energi och resurser. I framtiden kommer vi kanske ha en CO2-budget per människa. - Rikard Strid, Manodo. Upplever ni att tillgången på information om kunderna inte är tillräcklig (anläggningsregister, mätvärden, etc.)? Det är svårt att få tillgång till mätdata från elnätet. Det är en barriär eftersom de stora bolagen äger informationen och inte vill dela med sig. - Tobias Ryberg, Berg Insight. Den största utmaningen för nya aktörer är hur de ska få tillgång till vital kundinformation../. Men då måste man också få tillgång från elbolag att läsa av förbrukningen av el. - Knut Eirik Gustavsen, E-smart Systems. Kanske kan man skapa en gemensam informationshub där mätdata samlas. En sådan lösning kanske kan tvingas fram av lagstiftning. - Tobias Ryberg, Berg Insight. sida 5/11

7 1.3.5 Oligopol & Marknad Teknik Motarbetar de större och etablerade aktörerna på elmarknaden nya innovativa företag? Elbolagen vill skapa fler tjänster till konsumenterna och de söker efter sådana som har innovativa lösningar. - Magnus Bolmsjö, Lund Science. Jag tror att det kommer bli mycket samarbeten mellan stora och små aktörer i framtiden. - Bernt Bremdal, The Norwegian Centres of Expertise. Samarbetet mellan små och stora företag är väldigt viktigt. Fortum samarbetar alltid med mindre företag för att ta fram sina innovativa el-lösningar. - Markus Hökfelt, Fortum. Hur ser de tekniska förutsättningarna ut för att leverera smarta el-tjänster? Att utveckla tjänster inom området Home Energy Management skulle kunna vara vårt nästa steg../. Inom det området finns dock en utmaning i form av olika standarder och protokoll för trådlös kommunikation som måste lösas. - Joakim Ottander, Exibea. Det finns idag för många hinder, eftersom det är för komplext att leverera tjänsterna. Tekniken är inte där ännu. Allt måste kunna ske automatiskt direkt när man installerar en produkt hemma. Konsumenterna är inte villiga att betala något extra om de inte är prylnördar../. Lösningen kommer med telekombolagen och internet-of everything - Rikard Strid, Manodo. sida 6/11

8 2 Slutsatser av intervjuerna Intervjusvaren visade tydligt att ett antal barriärer mot smarta elnät och smarta tjänster finns på elmarknaden. Här nedan görs en sammanställning av vilka barriärer som är mest tydliga och relevanta enligt de intervjuade marknadsaktörerna. Några av barriärerna upplevs vara större än andra, till exempel bristen på kapital och lönsamhet och efterfrågan. Det är också viktigt att tillägga att de hänger ihop med varandra, lönsamheten är till exempel tydligt kopplad till efterfrågan. När det generellt gäller de stora aktörernas dominans på marknaden upplevde inte de mindre aktörerna det som ett problem, men däremot var det flera som upplevde att kundinformationen ofta var inlåst hos de större aktörerna vilket skapade hinder för de mindre aktörerna. 2.1 Kapital och lönsamhet Flera företagare vittnar om svårigheter att få tillgång till nödvändigt kapital för att komma igång med verksamhet och för utveckling av tidiga prototyper. Dessutom upplevs resan för mindre innovationsföretag lång innan någon form av lönsamhet kan uppnås. Ett skäl till detta är att den svenska och nordiska marknaden uppfattas som för liten för att det under rådande omständigheter ska vara möjligt att uppnå tillräckliga volymer. 2.2 Efterfrågan (konsumenternas roll) Flertalet av undersökningens respondenter menar att intresset från elkonsumenternas sida att investera i lösningar för egenkontroll av energiförbrukningen är svalt. De incitament som krävs för ett ökat intresse saknas idag. När det gäller ekonomi är det helt enkelt så att den besparing som elkonsumenterna kan uppnå i de flesta fall är för liten för att vara tillräckligt intressant. Ej heller miljöperspektivet är tillräckligt starkt som argument för att konsumenterna ska välja att göra investeringar i tillgängliga tjänster och produkter. 2.3 Stimulans/reglering (Lagar och regler) För att få fart på den marknad där intervjupersonernas företag är verksamma krävs enligt respondenterna stimulansåtgärder av olika slag. Konkret handlar det bland annat om att sätta ett pris på miljön. Exempel på sådana åtgärder kan vara förändringar av regler och lagar som leder till att företag och konsumenter får incitament att investera i smarta energitjänster. Högre elpriser och personliga CO2-budgetar kan bidra till att göra människor mer benägna att ta ett utökat ansvar för den egna elkonsumtionen. 2.4 Informationsbrist Information om kunderna, mätdata från elnätet med mera är avgörande uppgifter för många innovativa aktörer på marknaden. Idag är kundinformationen inlåst hos el- och elnätsbolagen. Intresset att dela med sig av kundinformation och mätdata är litet vilket begränsar innovatörernas möjlighet att utveckla och testa nya smarta tjänster och produkter. sida 7/11

9 2.5 Oligopol och marknad 2.6 Teknik Den svenska elmarknaden är mogen. Etablerade aktörer är naturligt trögrörliga vilket leder till att förändringar går långsamt. Det innebär dock inte att de stora elbolagen motarbetar innovationsföretagen. Uppfattningen bland flertalet intervjuade är tvärt om att intresset bland de stora elbolagen, för innovativa samarbeten och utvecklingsprojekt, är stort. Att ta fram lösningar, produkter och tjänster, som på allvar kan få marknaden att lyfta kräver teknisk standardisering och vidareutveckling av tekniken. Enkelhet är nyckeln till framgång och det troliga framtidsscenariet är att tillverkare väljer att bygga in nya funktioner i sina produkter. På så sätt kommer de smarta lösningarna konsumenterna till del utan att de behöver göra egna, extraordinära, investeringar. sida 8/11

10 3 Avslutande reflektioner Tieto är övertygad om att smarta energitjänster och smarta elnät på ett effektivt sätt bidra till en mer uthållig energianvändning med en begränsad klimatpåverkan. Men intervjuer med marknadsaktörerna visar på att det finns barriärer för smarta energitjänster och lite tyder på att dessa barriärer är på väg att rivas. I dagsläget har marknaden större delen av ansvaret för att utveckla och implementera nya tjänster och nya lösningar men utvecklingen går uppenbarligen mycket långsamt. Regeringen har för stor tillit till att marknadsaktörerna och efterfrågan av tjänsterna ska driva utvecklingen framåt. Sverige och de övriga Nordiska länderna har inom många områden varit tidiga initiativtagare till uthållig energianvändning med begränsad klimatpåverkan. Detta borde kunna gynna utvecklingen av en ny möjlig exportindustri med fokus på värdekedjan kring smarta energitjänster. Visst är utmaningarna i länder med så riklig tillgång på vattenkraft som vi har i exempelvis Sverige och Norge annorlunda än de som exempelvis Tyskland, Nederländerna eller Storbritannien har. Men med tanke på det kalla klimatet, den energiintensiva industrin och den förhållandevis stora transportsektorn, finns alla möjligheter att bygga upp en ny exportindustri kring smarta energitjänster. Tieto menar att det finns ett antal åtgärder som behöver genomföras för att snabba på utvecklingen av smarta energitjänster. Vissa av dessa arbetas det redan med, men vi tror att det krävs ett hårdare, mer målmedvetet och i bland kompromisslöst fokus. Åtgärderna kan delas in i följande huvudsakliga kategorier; 1. Åtgärder för att öka efterfrågan på smarta energitjänster 2. Minska barriärer för etablerandet av energitjänster 3.1 Åtgärder för att öka efterfrågan på smarta energitjänster Sätt pris på miljön, öka de ekonomiska incitamenten för elanvändarna att ta ansvar. Ett brett införande av timbaserad mätning och avräkning av energianvändningen samt införande av nettodebitering, är viktiga verktyg som delvis är på gång, men fortfarande återstår mycket. Det är även möjligt att titta på krav på energieffektivisering för privathushåll med stöd av den numera obligatoriska energideklarationen samt individuella utsläppsrätter. Tieto s bedömning är att elanvändarna varken är intresserade av eller tillräckligt kunniga om elmarknaden. Gränssnittet mot elanvändarna behöver förenklas för att få aktivare konsumenter. EI s rapport från Juni 2013 Enklare för kunden förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad, visar tyvärr med all tydlighet att denna utmaning inte tas på allvar: sida 9/11

11 Varför ska vi i Sverige fortfarande envisas med att bibehålla en förlegad två-kontraktsmodell med hänvisning till det Nordiska samarbetet då både Norge och Danmark övergår till en enkontraktsmodell? Varför ska endast nästan alla kundärenden och fakturafrågor hanteras av elhandelsbolaget då en elhandlarcentrisk marknadsmodell införs? Hur kan vi med enkelhet förklara för slutkonsumenten, att ett elnät är så skyddsvärt att en kund som gjort rätt för sig och betalat sina fakturor i tid, ändå per automatik får ett dyrt tillsvidareavtal hos en annan elleverantör omelhandlaren inte betalar utestående fordringar till elnätsbolaget? Troligen har kunden dessutom fått sig den elleverantör tilldelad som denne tidigare valde bort. Självklart borde kundens behov stå i centrum i inte riskera att få ett tillsvidareavtal. Öka tryggheten för elanvändare att investera i mikroproduktion, energilager och smarta energitjänster accelereras. Underlätta för kunden att köpa en elbil eller laddhybrid vid kommande byte av bil. Enligt regeringens betänkande av Utredningen om nettodebitering av el från juni 2013, anses inte subventioner till mikroproduktion (främst solceller) vara tillräckligt effektiva för att motivera kostnaden och den administrativa bördan. Tieto hoppas att regeringen söker nya, enklare och förhoppningsvis mer effektiva åtgärder för att minska dessa barriärer. 3.2 Minska barriärer för etablerandet av energitjänster Ta bort den våta filten. Bygg inte en Rolls Royce, dra erfarenheter från andra industrier. Elnätsföretagen är naturliga monopol och deras intäkter regleras med intäktstak. Elnätsföretagens drivkrafter att utveckla smarta energitjänster begränsar sig därför normalt till sådana investeringar som bidrar till en effektiv nätdrift och en hög tillgänglighet i nätet. Nätföretagen kommer inte att bidra till smarta elnät i övrigt. Därför är det viktigt att nätföretagen tydligt åläggs att på ett standardiserat sätt tillhandahålla den information och de gränssnitt som behövs för den avreglerade delen av marknaden så att den har möjlighet att utveckla smarta energitjänster. Ett exempel på vad som behöver tillhandahållas är frekvent uppdaterade timvärden, viss anläggningsinformation och en standardiserad anslutningsport för utrustning till intelligenta hus på elmätarna 1. Idag har regleraren lagt en våt filt över denna utveckling genom att hänvisa till utredning efter utredning om en nationell och myndighetsdriven hubb. I Danmark har införandet av en sådan hubb tagit mer än fem (5) år från beslut och i Sverige har vi sannolikt ett par år kvar innan ens ett beslut är möjligt. 1 I det fall mätaren saknar denna port, finns möjlighet att tillhandahålla en virtuell via Internet med viss fördröjning, genom att nätföretaget samlar in mätvärden och händelser centralt och tillhandahåller dem via en central tjänst (exempelvis en sk feed eller web service). sida 10/11

12 En snabbare och mer kostnadseffektiv process hade varit att liknande andra industrier, såsom finansiella sektorn och telekomsektorn, tydligt definiera vilka krav marknadens aktörer har att förhålla sig till särskilt den reglerade delen och lämna genomförandet till marknadens aktörer. Tieto menar att vi inte har råd att invänta den stora, och sannolikt ineffektiva myndighetsdrivna, nationella hubben utan förespråkar en process där marknadens aktörer stegvis kan genomföra de nödvändiga förändringarna. Lagstiftaren, regeringen och tillsynsmyndigheten är särskilt oroade för att reglera den i dag oreglerade delen av elmarknaden. Det kan dock finnas skäl till att stärka elanvändarens rättigheter till att få tillgång till data om sin egen konsumtion och totala kostnad samtidigt som förbrukningen sker (i realtid). Om detta skulle kunna tillhandahållas på ett standardiserat och enkelt sätt, får elanvändaren och elleverantören tillgång till den prissignal som obönhörligen krävs för att kunna sjösätta de förväntade smarta energitjänsterna tätt kopplade till ekonomiska incitament för elanvändaren. Det finns en uppenbar risk för att elhandlarna ser denna prissignal som en affärshemlighet och ett sätt att främja sina egna smarta energitjänster och bygga barriärer mot oberoende leverantörer av smarta energitjänster. Storleken av dessa, redan befintliga, barriär är svåra att bedöma, men en översyn över detta bör övervägas. Införandet av nya lagar och regler eftersträva att skapa överblickbara och tydliga förutsättningar som kan införas i rask takt. Detta kan låta självklart, men i den tidigare nämnda rapporten från EI i juni i år Enklare för kunden förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad, föreslås exempelvis att ca 200 elnätsföretag och 150 elhandelsföretag ska använda bilaterala avtal för att komma överens om vilka villkor som ska gälla för samfakturering. En i grunden positiv förändring riskerar att hamna i långbänk på grund av att maktbalansen i en förhandling av avtalen är ojämn och vi har överklaganden att vänta. Framför allt oberoende elhandlare med begränsad uthållighet kan riskera att gå i konkurs om de inte tidigt får sina avtal om samfakturering på plats. Vidare sägs i samma rapport att förslagen till förändring av elmarknaden ska ses som ett första steg till en gemensam Nordisk slutkundsmarknad och en elleverantörscentrisk marknadsmodell. De antyder att förslagen kommer att ändras eller preciseras ytterligare då NordREG förtydligar sina riktlinjer, om exempelvis kontraktsmodellen, samt efter att en ny utredning om en nationell myndighetsdriven hubb är färdig. Då flera av EI s lämnade förslag till förändring är en bit på vägen men ändå inte tillräckliga, är de samtidigt riskfyllda, tidskrävande och kostsamma att genomföra, vilket riskerar att den sammanlagda färändringsagendan försenas. Flera av de åtgärder vi borde genomfört med god marginal innan 2020 för att uppnå klimatmålen, kommer istället att kunna vara en realitet först en bit in på 2020-talet. sida 11/11