Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturinsatser mildrar kraftverkens skador"

Transkript

1 Miljöfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador 1

2 Bra Miljöval - el i naturvårdens tjänst Vad är Bra Miljövalmärkt el? Konsumenter som väljer el märkt med Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval får el baserad på sol-, vind- och vattenkraft eller biobränslen. På så sätt minimerar konsumenten sitt utsläpp av växthusgaser. De stödjer därmed varken kärnkraft, kolkraft eller naturgasproduktion. Elproduktionen måste också uppfylla vissa specifika miljökrav för varje energikälla. För att vattenkraft ska märkas som Bra Miljöval krävs t.ex minimitappning i flodfåran. Elbolag som har el märkt Bra Miljöval avsätter också en del av sin omsättning i miljöfonder som främjar energieffektivisering eller biologisk mångfald. Foto: Hans Månsson 2

3 MÅNGA vattenkraftverk påverkar den biologiska mångfalden i vatten negativt genom förändringar i vattenflöde och genom att blockera vandringsvägar för växter och djur. Men det finns ofta enkla åtgärder som kan minska skadorna. När privatpersoner och företag väljer el från vattenkraft märkt med Bra Miljöval avsätter de kraftbolag som producerar elen pengar i en miljöfond. Den är till för att minska kraftstationernas skador i naturen. Naturskyddsföreningen förvaltar fonden och avgör vilka projekt som ska stöttas. Såväl bolagen själva som myndigheter, organisationer och privatpersoner kan söka stöd. Pengarna används till konkreta åtgärder, allt från att att riva vandringshinder till att stötta tillämpad forskning. Tanken med fonden är att pengarna som kraftbolagen investerar i miljöåtgärder på det här sättet kan styras till de vattendrag där de gör mest nytta. Under de senaste åtta åren har drygt 60 miljoner används till olika miljöförbättrande projekt. Åtgärderna leder bland annat till att djur- och växtarter som är beroende av strömmande vatten eller regelbundna översvämningar får hjälp att fullborda sina livscykler. Flera av projekten finansieras helt av Miljöfonden, några delvis. Sammantaget blir det många betydelsefulla insatser. Ålyngelledare i Ätran Foto: Ingemar Alenäs 3

4 Miljöfondsprojekt gynnar biologisk mångfald Biokanaler och omlöp Strömmande vatten är livsviktigt för många arter, till exempel bäcksländor, strömstare, stormusslor, ål och öring. Det är därför många som drabbats på grund av kraftverksbyggen. Bara bland det fyrtiotal fiskarter som finns i Sveriges sjöar eller forsar påverkas mer än hälften negativt av vandrings hindren i deras lekvatten. På senare år har både myndigheter och kraftverksbolag alltmer uppmärksammat och börjat åtgärda dessa problem. Ett sätt att minska effekterna av kraftverksdammar är att bygga naturlika vandringsvägar, så kallade omlöp förbi dammarna. Dessa är anpassade för att underlätta vandring för flera olika fiskarter och vattenlevande organismer. Omlöp fungerar ofta bättre än så kallade fisktrappor eftersom de också underlättar vandring för arter som inte hoppar. För att göra det lättare för fisken att passera omlöpet släpper kraftverken vissa tider fram större vattenmängder än den obligatoriska minimitappningen som kraftbolag märkta med Bra Miljöval måste ha. Omlöp som anlagts för miljöfondspengar finns nu vid ett tiotal kraftverksdammar, bland annat i Rolfsån, Lillån och Rottneån. Även vid Lundströmmens kraftverk i Delångersån, i Emån och i Braån i Kävlinge. Ett annat miljöfondsprojekt är Eldbäcken vid ett kraftverk i Västerdalälven där man skapat ett mer variationsrikt omlöp, en biokanal, som binder samman dammen med den gamla älvfåran. Eldbäckens biokanal har inte bara passager med strömmande vatten utan även långsamt strömmande djupt vatten och öar. Eftersom kanalen är anlagd från grunden för att efterlikna en naturlig miljö intresserar den flera forskargrupper som följer utvecklingen för strandens växter, bottenfaunan, kräldjur, stormusslor och fisk. Även marken runt omkring vattendragen är en viktig näringskälla och den studeras noggrant, berättar doktorand Stina Gustafsson som forskar på Eldbäcken. Äntligen börjar det komma lite gröna fläckar och vissa svämplan ser riktigt trevliga ut. Gölarna Stina Gustafsson och hennes kolleger samlade in 216 bottenfaunaprover i biokanalen under sommaren Proverna togs till Karlstads universitet för analys. Foto: Olle Calles Biokanalen i Eldbäcken är, till skillnad från en fisk trappa, ett försök att skapa en naturlig passage för många arter förbi kraftverket. Både växter och djur ska trivas här. Foto: Stina Gustafsson är fulla av elritsor, men längre uppströms hittar vi en del abborre, stäm, simpa och längst upp ett gäng gäddor, skriver projektledaren Olle Calles i forskarnas bildrika blogg där alla intresserade kan se hur arbetet fortskrider. Läs mer på Naturresurs rinnande vatten är en portal med flera forskares bloggar: under fliken Miljöprojekt och Fortums nordiska miljöfond 4

5 Biokanaler och omlöp I Rottneån i Småland har Miljöfonden varit med och stöttat ett projekt som byggt ett omlöp vid Stocke kvarn. Detta har gett öringen i Helgasjön nya lekvatten. Dessutom glädjer det människor på vandringslederna längs ån att området åter fått sin forna karaktär. Återställning och biotopvård Miljöfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador För att förbättra livet för både vild och odlad lax och öring i Klarälven pågår flera projekt med stöd av Miljöfonden. Arbetet med att återskapa älvens stängda sidofåror har pågått i flera år. Dessa är en effekt av timmerflottningen som en gång i tiden har pågått i älven, Man har rivit de gamla flottningsrännorna och lagt tillbaka stenblock i vissa partier. Sten och grus har även lagts ut för att förbättra lekbottnarna i Ljungan, Långan, Storån och Emån. Många äldre fisktrappor gynnar bara fiskar som klarar av att klättra. Foto: Johan Kling Omlöpet vid Bosgårdens kraftstation, en nybyggd vandringsväg i Storån som rinner genom Härryda och Marks kommuner. Foto: Monica Havström Vid Rolfsån och Lillån pågår två andra projekt där man har tagit stor hänsyn till den biologiska mångfalden, mer om dessa på sid 16. 5

6 Naturen längs Lillån lockar till besök. Efter ett omfattande röjningsarbete är stigarna tillgängliga för alla som vill vandra. Foto: Mathias Gustavsson Biotopvård och omlöp Genom bl.a. Miljöfonden har Lillån i Vänersborgs kommun fått ett stort ansiktslyft. Från att bitvis ha varit en igenvuxen å och med mycket långsamt vattenflöde strömmar nu Lillåns vatten nästan som i forna dagar. Det ger öringstammen en chans att bli mer livskraftig när den kan vandra i de nya omlöpen. Vid en stuga som hyrs av Fältbiologerna har ett gammalt odlingslandskap åter tagits i bruk och Foto: Mathias Gustavsson fått betande djur. Stigarna längs ån har rustats upp och breddats där det behövdes. Nu finns det bänkar för den som vill vila benen en stund och grillplatser för hungriga. Tidigare var det rätt svårt att ta sig fram i området men satsningen på Lillåns miljö har gjort att fler tar sig ut och kan njuta av livet längs vattendraget. Läs mer på och sök på Lillån 6

7 I Norrahammar ska den gamla massadammen formas om till tre mindre spegeldammar med passage för fisken som vill vandra i Tabergsån. Illustration: Jönköpings kommun Spegeldammar och fiskvägar Genom Miljöfonden har flera outnyttjade dammar vid gamla kraftverk och sågverk rivits och marken runt omkring återställts. Ett exempel på det är den så kallade massadammen i Norrahammar. Det är ett mångårigt miljöprojekt i flera steg för att förbättra stadsmiljön i Jönköpings kommun. Vi började hösten 2010 med att sänka vattennivån i massadammen. När bygget är klart får öringen åter en lång vattensträcka för sin vandring, berättar Rolf Erlandsson på kommunens miljökontor. Andra fiskar som vätterharr, flodnejonöga och bäcknejonöga gynnas av det nya vattenflödet, även om sats ningen i huvudsak görs för vätteröringens skull. Det är roligt att pengarna från vattenkraften återvinns i naturens eget kretslopp på detta långsiktiga och strategiska sätt. Det gynnar många djur och människor i området, säger Rolf Erlands son. För att tillfredsställa folks kulturhistoriska intresse behåller man även vattenspeglar och bygger tre mindre spegeldammar som länkas samman med små fall. Tack vare denna lösning bygger man också bort översvämningsrisken som tidigare har varit ett hot mot järnvägsvallen intill. Den gamla dammen byggdes 1873 för att försörja Spånhults trämassefabrik med vatten. Läs mer på och sök på massadammen Flodnejonöga. Illustration: Thommy Gustavsson 7

8 Dammrivning En forskargrupp vid Umeå universitet startade en helt ny studie kring dammrivning när de fick pengar från Miljöfonden. Projektet fick namnet Dammrivningseffekter i akvatiska miljöer, DREAM, och går ut på att se vilka effekter det får för flora och fauna när man åter ger vattnet en chans att flöda. Doktoranden Anna Lejon gör en studie av flera dammområden, bland annat ett i Nätraån där Kubadammen rivits i Bjästa, söder om Örnsköldsvik. Jag har samlat material från stränderna för att se hur växter och sedimentavlagring påverkas. Redan efter tre månader såg vi hur växter etablerade sig i strandbrynet. Det nya vattenflödet Ny vegetation hade vuxit upp redan en månad efter att Kubadammen i Nätraån revs. Bilder från sommaren Foto: Anna Lejon gynnar även fisk som öring, sik, flodnejonöga och harr. Just i Nätraån finns det även flodpärmussla som nu får en chans att föröka sig, berättar Anna. Kubadammen byggdes under 1970-talet för att magasinera vatten till en pappersmassafabrik, men den stängdes för 30 år sedan. Naturvårdsverket och många intressenter har sett till att dammens yta har sänkts, vattnet kan flöda igen och en gammal fors har återskapats. Läs mer om DREAM på Dammen rivs vid Forsby gamla kraftstation i Testeboån, utanför Gävle. Foto: Niclas Hjerdt 8

9 Återställning och Biotopvård I många åar och älvar har de strömmande partierna rensats en gång i tiden för att underlätta för timmarflottning. För att få tillbaka de biologiska värdena behöver de ursprungliga biotoperna återställas. Därför lägger man ut grus, sand, stenblock och död ved i dessa områden. Där erosionen vid stranden är stor behöver växter planteras för att skapa en ny skyddszon. Det gäller att värna träd och buskar intill bäckar och älvar, de ger skugga och erosionsskydd. Strandvegetationen har också stor betydelse för den biologiska mångfalden i vattendraget. Vid Rolfsån, Lillån och Rottneån har man satsat på återställning parallellt med att bygga omlöp. Ett annat exempel är projektet Älvängar där man har jobbat med biotopvård i Dalälven. Läs mer på Foto: Mathias Gustavsson 9

10 På följande sidor berättar vi om projekt för hotade arter. Först ut är ålen. Foto: Ingemar Alenäs Ål Miljöfondsprojekt hjälper hotade arter i vatten och på land Ålen är akut utrotningshotad, på grund av utfiskning, habitatförstöring och vandringshinder i form av dammar och kraftstationer. Sedan 50-talet har antalet ålyngel som simmar till Europa från Sargassohavet minskat med över 99 procent. Avgörande för artens överlevnad just nu är att vuxna vandringsålar bereds fri väg tillbaka till Sargasso för att fortplanta sig. Därför simmar den lekmogna ålen tvärs över hela Atlanten för att hitta en partner som också lyckats ta sig till parningsplatsen långt ner i havsdjupen söder om Bermuda. Ynglen driver sedan under tre år med Golfströmmen hela vägen till kusterna i Europa, vandrar uppströms till sötvatten där den stannar i upp till 30 år innan det är dags att återvända till det varma lekvattnet. Denna 700-milafärd har ålar gjort i urminnes tider och är en effekt av kontinentaldriften. Ålen är ett av de djur som funnits längst på vår planet. Det är bråttom att underlätta vandringen för Ett fascinerande skådespel de små ålarna klättrar under mörka sensommarnätter för att ta sig förbi vandringshinder i svenska åar. Tidigare, när de var yngel, har de kommit med strömmarna 700 mil från Sargassohavet norr om Västindien. En vanlig syn vid kraftstationer är en åltipp med djur som krossats i galler eller turbiner. Forskare beräknar att 7 av 10 ålar som försöker ta sig förbi ett kraftverk omkommer. Foton: Ingemar Alenäs 10

11 Ålen är en av flera hotade arter som får hjälp av miljöfondspengar Ålen är en fascinerande fisk som både kan klättra uppför murar och och kravla flera kilometer på land.. Foto: Ingemar Alenäs ålen om den ska ha en chans att överleva som art. Därför behövs både ålyngelledare för den unga ålen som vandrar uppströms till sin uppväxtplats och galler vid turbiner för att skydda den vuxna ålen som söker sig till havet. Många kraftverk saknar fortfarande ålgaller eller har galler som är ineffektiva. Vi har studerat ålvandring förbi kraftverk under flera år för att hitta metoder som hjälper ålen att överleva. Det är till exempel tydligt att om vi lutar gallren i en viss vinkel är det avsevärt bättre för den återvandrande ålen, säger Olle Calles, forskare vid Karlstads universitet. Han menar att det behövs fler åtgärder vid landets kraftstationer, som avledare där ålen kan simma förbi och rätt utformade galler som räddar ålen från att sugas in i turbinerna. Vid Ätrafors kraftverk i Halland har kraftbolaget provat en ny typ av galler som ger ålen ett bra skydd. Den nya gallerlösningen gynnar dessutom kraftproduktionen. Det har visat sig att Ålar som fångats långt upp i Ätran och räddats från turbindöden genom transport till Ätrans mynning. Foto: Olle Calles 11

12 ett lutande galler till och med höjer krafteffekten. För att få en bild av hur många ålar som klarar att ta sig nedströms förbi kraftverk och hur många som dör i galler eller turbiner sätter Olle Calles forskarlag sändare på vissa djur. Studierna görs i flera åar, bland annat i Ätran, Göta älv, Säveån och Rolfsån. Utan fondpengarna hade vi inte kunnat göra dessa stora forskningsstudier som krävs för att hitta lösningar på problemen. Miljöfondens satsning på projektet har lett till att vi sedan fick många andra medfinansiärer, berättar Ingemar Alenäs, tidigare kommunekolog i Falkenberg och nu projektledare för ett internationellt ålbevarandeprojekt. Det är bra att kraftbolaget i Falkenberg har fått så goda resultat av det första gallerförsöket. Nu hoppas jag att de fortsätter och sätter upp galler vid resten av sina 53 kraftverk i södra Sverige, säger Ingemar Alenäs. Tack vare miljöfondspengarna har flera projekt uppmärksammats och det har lett till nya samarbeten. Här är ett studiebesök från Kina. Foto: Olle Calles Läs mer på Ålyngel Miljöfonden har även delfinansierat renoveringen av en hundra år gammal ålyngeluppsamlingsstation vid Olidans kraftverk i Trollhättan. De infångade ålynglen transporteras därifrån med bil till bra uppväxtområden. Det är förvisso en kortsiktig lösning att lyfta ål uppströms förbi kraftstationer för att rädda ålen, men på vissa platser är fallhöjden så stor att det är svårt att bygga omlöp. Hav och Vattenmyndigheten äger stationen och ansvarar för insatserna. Det är en viktig del av övervakningen av ålbeståndet. Ingen annan stans i Europa finns det motsvarande mätningar. Här finns insamlad data hundra år tillbaka i tiden och vi kan se utvecklingen, berättar Fredrik Nordwall, enhetschef på Fiskeriverket. Statistiken är talande. Vid stationen samlades åtta ton ålyngel in ett år på 1940-talet. Sommaren 2009 hittade man bara enstaka individer. Åluppsamlingsstationen i Trollhättan rustades upp och invigdes sommaren Under träbryggorna går rör ner i vattnet där ålyngel kan vandra upp. Foto: Fiskeriverket 12

13 Asp Aspen är en stor karpfisk som huvudsakligen finns i Mälaren, Hjälmaren och Vänern samt i dessa sjöars till- och frånflöden. Mindre populationer finns också i ett tiotal andra sjöar och vattendrag. Fisken finns med på rödlistan för arter som kräver särskilda åtgärder för att inte bli utrotade. Aspen har minskat kraftigt i antal, dels på grund av dammar och andra vandringshinder som byggts från 1850-talet och framåt i de vattendrag där den leker, och dels till följd av orenade utsläpp från industrier och toaletter långt in på 1900-talet. Även fiske har påverkat arten. Aspen behöver strömmande vatten för att leka. Genom att värna om fria vandringsvägar finns det fortfarande en god chans att denna fiskart ska leva vidare i svenska vatten. I Mälardalen pågår flera projekt för att stärka populationerna, som att bygga fiskvandringsvägar vid kvarnar och kraftstationer. Idag kan fisken vandra förbi Islandsfallet och Kvarnfallet i centrala Uppsala och vidare till en lekplats åtta kilometer upp i Fyrisån. När vi byggde fisktrapporna använde vi den bästa designen på steg och vinklar för att olika fiskar som asp, öring och nors ska klara av att ta sig upp, berättar Anders Larsson på Fyrisåns vattenförbund. Trapporna är dessutom en populär attraktion. Uppsalabor och turister gillar att stå på bron och njuta av skådespelet i vattnet. Nästa hinder att bygga bort är vid Ulva kvarn. Där utreder vi hur fiskpassagen ska se ut. Problemet är att få rännan att smälta in i den gamla kulturmiljön. Eventuellt kommer hela passagen att grävas ner under marknivån för att få rätt lutning. Det är en ovanlig lösning. En fiskräknare vid Islandsfallet visar att två till fem större fiskar om dagen passerar fisktrappan där mätaren sitter. Flera av dem är aspar. Det är ett framsteg då passagen upp i Fyrisån har varit helt spärrad för vandrande fisk i 167 år. Dessutom har vi hittat rom där och fått bevis på att det fortfarande finns asp som leker vid Islandsfallet, mitt inne i stan. Tack vare de nya fisktrapporna kan de sedan simma vidare, säger Anders Larsson med glad röst. Troligen har aspen ett homingbeteende, fisken återvänder som vuxen till de vatten den föddes i. Aspen kan bli över en meter lång och väga 12 kilo. Foto: Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Nyinvigd fisktrappa i Islandsfallet i Uppsala. Aspen är hotad och det krävs insatser om den ska överleva som art i Sverige. Så sent som på 40-talet torgfördes asp som matfisk i Uppsala men idag är det få som vet hur den smakar. Foto: Uppsala Vatten Ulva kvarn norr om Uppsala. Foto: Mathias Gustavsson 13

14 Men ingen vet var aspungarna tar vägen. De bara försvinner och kommer tillbaka som könsmogna efter fem år. Det är spännande men vi skulle behöva få svar på gåtan om ynglens uppväxtmiljöer så att fler kan klara sig. Aspen är fredad på sina lekplatser under april och maj men det är tillåtet för sportfiskare att fiska asp i Mälaren, om den släpps tillbaka. Den dagen aspen inte längre är hotad vore det kul att på nytt använda den som matfisk, säger Anders Larsson. Omlöpet vid Ulva kvarn delfinansieras av Miljöfonden. Fisktrapporna vid Islandsfallet och Kvarnfallet i Uppsala delfinansieras även av naturvårdsprojektet LONA. Läs mer på Aspen behöver strömmande vatten för att kunna föröka sig till en livskraftig population i Fyrisån. Det blir en utmaning att bygga bort vandringshindret vid den vackra kulturmiljön intill Ulva kvarn. Foto: Mathias Gustavsson Näringsfattiga sjöar I sjöarna Burvattnet och Mjölkvattnet i västra Jämtland har Miljöfonden finansierat ett näringsprojekt under sju års tid. Sjöarna är stora, djupa och naturligt näringsfattiga men sedan de reglerades på 1940-talet har de blivit utarmade på näring. Projektet har gått ut på att mildra skadorna på ekosystemen och stimulera tillväxten hos de naturliga fiskbestånden. Det har man gjort genom att tillföra växtnäring. Burvattnet och Mjölkvattnet ligger i Indalsälvens avrinningsområde i västra Jämtland. Forskare från universiteten i Umeå, Uppsala och Sundsvall samarbetar kring dessa försök. Hittills har projektet lett till tydliga förbättringar för fisken. Mätdata vid fångsttillfällen har sparats under en tioårsperiod. Mjölkvattnet fick större näringstillsatser under perioden Resultaten från provfiske före och efter dessa visar hur fiskens allmäntillstånd har förändrats. Exempelvis har beståndet av röding fördubblats på fem år och även individernas medelvikt har ökat. Mätningar från 2001 visade att rödingen slutade växa vid 5-6 års ålder och hade en spinkig kropp, men efter näringstillsatserna är nu tillväxten både kraftigare och bukarna större. Dessutom fortsätter rödingarna att växa även när de passerat sexårsåldern. Läs mer på 14

15 Flodpärlmussla och andra stormusslor Flodpärlmusslan fanns i många svenska vattendrag för hundra år sedan, men idag är arten starkt hotad och fridlyst. Musslans reproduktion är känslig och fungerar inte längre i hälften av de drygt 500 vattendrag där de vuxna musslorna påträffas. Musslans larver tar sig uppströms genom att åka snålskjuts på lax och öring, inkapslade i deras gälar. På så sätt är musslorna beroende av fria vandringsvägar trots att de själva är stationära. När larverna släpper sin värdfisk gräver de ner sig i sand- och grusbottnar på en lämplig plats i vattendraget. Där växer de sakta och efter sju år sticker musslan upp en centimeter över sanden. Efter 15 år kan den börja föröka sig. Flodpärlmusslan kan bli över 280 år. Den filtrerar vattnet och är därmed viktig i vattendragens näringskedja. Man kan hjälpa musslorna genom att inte dika ut eller avverka skog närmast vattendragen. Musselpopulationer kräver näringsfattigt vatten. De är också beroende av naturliga vattenflöden och vandrande öring. Kraftbolagen måste ta hänsyn till det och helst ordna fiskvägar vid kraftstationer så fisken kan vandra fritt, säger Martin Österling. Han deltar i flera forskningsprojekt vid Karlstad universitet som får stöd av miljöfondspengar. Musselprojektet omfattar 26 vattendrag i Västernorrland. Även i södra Sverige pågår studier på tiotalet platser för att kartlägga om samma faktorer som i norrländska vattendrag krävs för att den sydligare flodpärlmusslan ska kunna föröka sig. När under livscykeln är flodpärlmusslan som mest känslig? Varför förökar den sig bara i vissa vattendrag? Vi tittar bland annat på öringstammars betydelse för musslans överlevnad. Slutsatserna ska presenteras i en forskningsrapport. Vilken betydelse har era projekt för flodpärlmusslan? Vi kan ta fram fakta om musslornas livsvillkor som tidigare inte har varit kända och ge förslag på anpassade åtgärder för att minimera vattenkraftens skadeverkningar, säger Martin Österling. Även andra stormusslor i sötvatten är beroende av värdfiskar för att larverna ska kunna Det är ytterst få flodpärlmusslor som har en pärla. Förr skördades de av pärlfiskare men idag är de fridlysta. Foto: Martin Österling ta sig uppströms. Ann Gustavsson och Annie Jonsson, som läste vid Högskolan i Skövde, har gjort en studie om hur vandringshinder påverkar stormusslor i Västra Götaland. Deras resultat visar att hinder i form av dammar och kraftverk nedströms en musselpopulation påverkar föryngringen negativt. Det gäller särskilt arten spetsig målarmussla. Men ännu finns det många frågetecken kring musslornas biologi och vilka värdfiskar de är beroende av. Det behövs fler inventeringar för att veta vad som krävs för att säkra stormusslornas fortlevnad. Åtgärder för flodpärlmusslan görs på flera platser. Där det byggs fiskvägar gynnas även musslorna indirekt då fiskar hjälper musslornas larver att förflytta sig. Hotade flodpärlmusslor i Eldbäcken i Västerdal älven har flyttats temporärt till en annan bäck. Läs mer på under flik Miljöprojekt/ Fortums nordiska miljöfond 15

16 När omlöpet vid Bosgårdens kraftverk i Storån invigdes i maj 2010 fick Göran Bengtsson, länsöverdirektör i Västra Götaland, hålla tal. Man kan tro att det är naturen själv som skapat det, så fint är det. Foton: Monica Havström Öring och lax På 1940-talet kunde barnen som bodde invid Storån i Halland fånga lax med händerna. Vi stod barbenta i det grunda vattnet och kunde välja bland fiskarna som gömde sig bakom stenarna, berättar Gunnar Nilsson som bor kvar och nu är pensionär. Så rika laxbestånd får vi kanske aldrig uppleva igen men idag kan öring, lax och ål åter vandra fritt förbi kraftstationerna i Rolfsån och Storån, och vidare upp i Sörån eller Nolån tack vare nyanlagda omlöp. För att underlätta för fisken har även en oanvänd damm och andra vandringshinder rivits, och flodbottnar har återställts med lekgrus. Det var inte roligt att se laxen stå nedanför Bosgårdens kraftstation och inte kunna komma vidare. Men nu hoppas jag att det blir en förändring på lång sikt, säger Sven Johanson som äger mark längs ån. Flera viktiga delmål är nådda och idag kan fisken vandra en lång sträcka i Storån. Det ska bli spännande att se hur populationerna förändras de kommande åren, säger Anna Ek på länsstyrelsen i Västra Götaland, en av projektledarna. Det ökade vattenflödet i Storån gynnar även andra arter, som flodpärmussla, kungsfiskare och 16 sländor. Projektet i Rolfsåns vattensystem pågår sedan Fyra nya fiskvägar invigdes under Kraftverksägarna och alla andra inblandade fortsätter att arbeta med den biologiska återställningen längre upp i vattenområdet som sträcker sig genom Kungsbacka, Härryda, Marks och Bollebygds kommuner. Det återstår också att bygga passager till sjön Lygnern där den havsvandrande fisken inte kan ta sig upp. Läs mer på Fint att den nya bäcken är färdig efter allt jobb, säger Sven Johanson, en av markägarna efter invigningen.

17 Fler vandrande arter Flera forskare vid Karlstad universitet jobbar med att förbättra passagen för fisk som vandrar mellan havet och halländska Ätran med biflöden. Vi studerar främst lax, ål och havsnejonöga. Det är tre arter som är beroende av både söt- och saltvatten och de måste kunna röra sig fritt för att överleva. Men våra åtgärder gynnar alla arter, säger forskaren Olle Calles. En automatisk fiskräknare vid Hertings kraftstation håller till exempel koll på hur många laxar som tar sig förbi laxtrappan för att ge en bild av hur stor populationen är. Kraftstationen ligger nära åmynningen och byggs nu om för att alla vattenlevande arter ska ha en chans att passera. Effekterna av den nya passagen studeras mycket noga för att man senare ska kunna sprida erfarenheterna till andra kraftverk. Läs mer på Ett biflöde till Ångermanälven vid Vigda har återställts och alla vandringshinder är borta sedan ett kraftverk har rivits. Det gynnar inte bara fisken utan även utter och flodpärlmussla som har fått en flera mil längre sträcka att röra sig på. Sommenöringen i Småland får hjälp vid lekperioder genom att mer vatten släpps förbi Visskvarns kraftverk. Vid Gullspångs kraftverk har man byggt en fisktrappa och ökat vattenflödet för att rädda beståndet av Gullspångsöring och Gullspångslax som anpassat sig till ett sötvattensliv i Vänern. Läs mer på Havsnejonöga som leker i Ätran har fångats och fått en radiosändare för att forskare ska kunna följa den. Arten är klassad som starkt hotad. Foto: Lars Eriksson Ryssjefiske efter havsnejonöga. Forskare från Karlstad universitet har flera projekt vid Hertings kraftstation i Falkenberg. Foto: Johnny Norrgård 17

18 Röster om miljöfondsprojekten En av poängerna med Miljöfondens investeringar är att utveckla bra lösningar för hotade arter och sedan se till att de sprids vidare. Nu måste de goda resultaten från Ätrafors spridas till andra kommuner. Miljöfonspengarna är väldigt viktiga. Projekten som kommit till stånd genom dessa ger ökad kunskap, men väcker även intresse för de viktiga bevarandefrågorna. Det blev tydligt när Karlstad universitet kom med i arbetet i Halland. Det har sedan genererat mer projektpengar från andra organisationer som också vill bidra. Ingemar Alenäs, projektledare Living North Sea, Falkenberg Bidraget från Miljöfonden underlättar kommunens beslutsprocess. Det är viktigt att få stöttning från en prestigefylld organisation som Naturskyddsföreningen. Rolf Erlandsson, ansvarig på miljökontoret, Jönköpings kommun Tack vare el märkt Bra Miljöval har vi kunnat finansiera projekt som förmodligen inte hade blivit av annars. Detta har inneburit konkret miljönytta och har fått elproducenter att mer aktivt arbeta med vattenkraftens miljöpåverkan. Jesper Peterson, handläggare Bra Miljöval, Naturskyddsföreningen Jag tror inte vårt dammrivningsprojekt hade blivit av utan pengarna. Det var Naturskydds föreningen som tussade ihop oss med ett kraftbolag som vi annars inte hade samarbetat med. Christer Nilsson, professor vid Umeå universitet Kraftverksindustrin har påverkats av de miljöfondsåtgärder som gjorts i Sverige. Flera elbolag har planer på att finansiera nya projekt genom att bilda egna miljöfonder. Krångede kraftverk i Indalsälven. Foto: Mathias Gustavsson 18

19 Omlöp vid Bosgårdens kraftverk i Storån. Foto: Mathias Gustavsson Produktion: Jesper Peterson, Naturskyddsföreningen Text och formgivning: Monica Havström, frilansjournalist Omslagsfoto: Hans Månsson, ur boken Vattenvärld Göteborg

20 Foto: Hans Månsson Naturskyddsföreningen har sedan många år en miljöfond som är knuten till el märkt med Bra Miljöval. Denna skrift visar hur fondpengarna används för att mildra skador i naturen vid vattenkraftstationer och reglerade vattendrag. 20

Grönt är bara en färg

Grönt är bara en färg El är aldrig grön Grönt är bara en färg Välj el märkt Bra Miljöval Varför du ska välja el märkt Bra Miljöval Du som väljer el märkt Bra Miljöval... All elproduktion har en miljöpåverkan, det är oundvikligt.

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft 2 Laxen i Vindelälven vandrar upp till 26 mil för att kom till sina lekvatten. Vi arbetar med biologisk mångfald Sveriges riksdag har beslutat att Sveriges

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik. Per Ingvarsson Namn: Per Ingvarsson Titel: Vattenvårdsingenjör och vattenekolog Födelsedatum: 610812 Födelseplats: Borås Nationalitet: Svensk Civilstånd: Sambo Hemadress: Apelgatan 6, 312 31 Laholm Tel:

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån SAMMANFATTNING Holmen Kraft AB äger tre vattenkraftstationer som ligger i anslutning till Iggesunds samhälle. De tre vattenkraftstationerna heter Järnfallet,

Läs mer

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven Frtums miljöarbete i Nedre Dalälven Öppet vattenrådsmöte 4 ktber 2013 Falun Birgitta Adell, Frtum Vattenkraften Har en lång hitria Vandringshinder Eldfrsen 2011 Tryck på miljöanpassning 2 En annan typ

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket

Läs mer

Åtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering. Olle Calles m.fl.

Åtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering. Olle Calles m.fl. Åtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering Olle Calles m.fl. Karlstads universitet Naturresurs rinnande vatten - nrrv.se Johnny Norrgård Anna Hagelin Daniel Nyqvist Larry Greenberg

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2011

Verksamhetsberättelse för 2011 Sid 1(6) Verksamhetsberättelse för 2011 Organisation Medlemmar Under 2011 har 18 medlemmar varit med i Lygnerns vattenråd. Forsnacken/Triventus AB har ersatt den tidigare medlemmen VEGAB och Firma Consort

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

VATTENKRAFT OCH BIOLOGISK MÅNGFALD. Goda exempel från elbranschen

VATTENKRAFT OCH BIOLOGISK MÅNGFALD. Goda exempel från elbranschen VATTENKRAFT OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Goda exempel från elbranschen FÖRORD FAKTA OM VATTENKRAFT Sverige har goda förutsättningar för vattenkraft och idag svarar produktionen för knappt hälften av landets

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO 2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen ista Droppen är ett drygt tvåårigt filmprojekt som handlar om ekologi, fiskevård, ekoturism och hur stor negativ påverkan

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT HUVUDRAPPORT 2012-05-15. VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT HUVUDRAPPORT 2012-05-15. VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT HUVUDRAPPORT 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2012-05-15

Läs mer

Vattenfalls fiskevårdsåtgärder och biologisk mångfald - sammanställning och utvärdering

Vattenfalls fiskevårdsåtgärder och biologisk mångfald - sammanställning och utvärdering Vattenfalls fiskevårdsåtgärder och biologisk mångfald - sammanställning och utvärdering Nya fisktrappan vid Stornorrfors Erik Sparrevik Mats Larsson 2011-09-29 Rapport 1 (49) Dokumenttyp Dokumentidentitet

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB

Läs mer

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår. Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson UPPDRAG Åbyfors Tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1300884000 UPPDRAGSLEDARE Karin Alenius UPPRÄTTAD AV DATUM 09 PLATS Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö DATUM 2013-12-17 TID 13.00-15.30 NÄRVARANDE Jan

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 4: SMÅSKALIG VATTENKRAFT FISKVÄGAR, MILJÖANPASSADE FLÖDEN, BIOTOPVÅRDSÅTGÄRDER 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar?

Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar? Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar? Erik Johansson Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2015 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:23

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:23 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:23 På tisdag har är det avslutning i klubbesugan inför sommaruppehållet och det gör vi med att grilla. Som vanligt avsluta vi vårens verksamhet i klubbstugan med

Läs mer

Denna rapport är en av många rapporter som tagits fram inom Världsnaturfonden WWFs projekt Levande Skogsvatten.

Denna rapport är en av många rapporter som tagits fram inom Världsnaturfonden WWFs projekt Levande Skogsvatten. Denna rapport är en av många rapporter som tagits fram inom Världsnaturfonden WWFs projekt Levande Skogsvatten. Levande Skogsvatten är ett projekt som ska: - öka kännedomen om skogsvattnens biologiska

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY

BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY NYKARLEBY ÄLV Nykarleby älv har historiskt sett varit ett viktigt vattendrag i fiskerihänseende. Detta vittnade redan bl.a. Topelius om i

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

2011-09-12. En uppföljning. författare Ingvar Lagenfelt

2011-09-12. En uppföljning. författare Ingvar Lagenfelt 2011-09-12 En uppföljning författare Ingvar Lagenfelt Omslaget: Utsättning av ål från tankbil. Drygt 4000 ålar kördes på lastbil från olika fisken i Vänern för utsättning nedströms kraftstationen i Lilla

Läs mer

Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån

Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån Rapport 2006:1 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:1 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49 74

Läs mer

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2 På väg mot hav och fjord GÖTEBORG Mölnlycke Björröd Bollebygd Benareby Stora Bugärde Rävlanda Kållered Eskilsby och Snugga Hällingsjö

Läs mer

Målarmusslan och livet i åarna

Målarmusslan och livet i åarna Målarmusslan och livet i åarna Hej! Jag heter Musse Målarmussla och är ungefär lika gammal som dina föräldrar. I ån där jag bor finns det musslor som är ännu äldre. Jag ska berätta hur livet är för oss

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter

Läs mer

En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren

En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren C:A 98-03-20 Vi skickade första utkastet på ansökan till Länsstyrelsen. 98-04 98-08 Med jämna mellanrum kontaktade vi Länsstyrelsen för

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer

SEMINaRIUM ÅL 2013 23-24 JANUARI HOTEL ÅHUSSTRAND ÅHUS ÅLENS FORTLEVNAD & RENT VATTEN INBJUDAN & PROGRAM

SEMINaRIUM ÅL 2013 23-24 JANUARI HOTEL ÅHUSSTRAND ÅHUS ÅLENS FORTLEVNAD & RENT VATTEN INBJUDAN & PROGRAM SEMINaRIUM ÅL 2013 23-24 JANUARI HOTEL ÅHUSSTRAND ÅHUS ÅLENS FORTLEVNAD & RENT VATTEN INBJUDAN & PROGRAM ÅL2013 arrangeras av Ålakademin tillsammans med Region Skåne och Sydkustens Fiskeområde. Wilhelm

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vattenkraft miljöpåverkan och åtgärder

Vattenkraft miljöpåverkan och åtgärder Vattenkraft miljöpåverkan och åtgärder Resultat från etapp 1 av programmet Vattenkraft miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten Förord Programmet Vattenkraft miljöeffekter, åtgärder

Läs mer

Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014

Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat, www.fontinalis.se, info@fontinalis.se, tel: 75897, org.-nr: 883-5559 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps

Läs mer

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu gällande licenserna att finnas, men från och med den 1 januari

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:37

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:37 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:37 Bra fiske i Suseån och andra vatten I veckan som gick fick jag åter många rapporter om att det är mycket lax i Suseån många tappade men attan en del har kommit

Läs mer

Gropahålet. Foto: Sven-Erik Magnusson. Från källa till hav

Gropahålet. Foto: Sven-Erik Magnusson. Från källa till hav Utställning på gallret Maltesholm Gropahålet Gummastorpssjön Vinne å Råbelövssjön TORSEBRO Araslövssjön He lge å Hammarsjön Vramsån Foto: Sven-Erik Magnusson Från källa till hav Foto:Sven-Erik Magnusson

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet

2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet 2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet 1958 byggs Stornorrfors kraftverk Ingen dom på skada för fisket i Vindelälven 1999 Förhandlingar i domstol (Vattenfall hävdar att fisket

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Fiskevårdsplan för Viskan Från mynningen i havet upp till Kungsfors vattenkraftverk vid Kinna

Fiskevårdsplan för Viskan Från mynningen i havet upp till Kungsfors vattenkraftverk vid Kinna Från mynningen i havet upp till Kungsfors vattenkraftverk vid 2 (71) Beställare: Viskans vattenråd Boråsvägen 26c, c/o Hållbar idé AB 511 54 Beställarens representant: Anne Udd Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak?

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak? Johan Kling, Svenska Naturskyddsföreningen, 2003-06-02 All elproduktion har negativ påverkan på miljön oavsett om den kommer från kärnkraftverk,

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

https://admin.surveygenerator.com/survey/questions/printfri...

https://admin.surveygenerator.com/survey/questions/printfri... Sida 1 Fråga 1 Syftet med denna enkät är att kartlägga hur fisketurismen ser ut i dag. Den tar bara några minuter att svara på och kommer att ge oss mycket kunskap för att utveckla fisketurismen i området.

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer