Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturinsatser mildrar kraftverkens skador"

Transkript

1 Miljöfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador 1

2 Bra Miljöval - el i naturvårdens tjänst Vad är Bra Miljövalmärkt el? Konsumenter som väljer el märkt med Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval får el baserad på sol-, vind- och vattenkraft eller biobränslen. På så sätt minimerar konsumenten sitt utsläpp av växthusgaser. De stödjer därmed varken kärnkraft, kolkraft eller naturgasproduktion. Elproduktionen måste också uppfylla vissa specifika miljökrav för varje energikälla. För att vattenkraft ska märkas som Bra Miljöval krävs t.ex minimitappning i flodfåran. Elbolag som har el märkt Bra Miljöval avsätter också en del av sin omsättning i miljöfonder som främjar energieffektivisering eller biologisk mångfald. Foto: Hans Månsson 2

3 MÅNGA vattenkraftverk påverkar den biologiska mångfalden i vatten negativt genom förändringar i vattenflöde och genom att blockera vandringsvägar för växter och djur. Men det finns ofta enkla åtgärder som kan minska skadorna. När privatpersoner och företag väljer el från vattenkraft märkt med Bra Miljöval avsätter de kraftbolag som producerar elen pengar i en miljöfond. Den är till för att minska kraftstationernas skador i naturen. Naturskyddsföreningen förvaltar fonden och avgör vilka projekt som ska stöttas. Såväl bolagen själva som myndigheter, organisationer och privatpersoner kan söka stöd. Pengarna används till konkreta åtgärder, allt från att att riva vandringshinder till att stötta tillämpad forskning. Tanken med fonden är att pengarna som kraftbolagen investerar i miljöåtgärder på det här sättet kan styras till de vattendrag där de gör mest nytta. Under de senaste åtta åren har drygt 60 miljoner används till olika miljöförbättrande projekt. Åtgärderna leder bland annat till att djur- och växtarter som är beroende av strömmande vatten eller regelbundna översvämningar får hjälp att fullborda sina livscykler. Flera av projekten finansieras helt av Miljöfonden, några delvis. Sammantaget blir det många betydelsefulla insatser. Ålyngelledare i Ätran Foto: Ingemar Alenäs 3

4 Miljöfondsprojekt gynnar biologisk mångfald Biokanaler och omlöp Strömmande vatten är livsviktigt för många arter, till exempel bäcksländor, strömstare, stormusslor, ål och öring. Det är därför många som drabbats på grund av kraftverksbyggen. Bara bland det fyrtiotal fiskarter som finns i Sveriges sjöar eller forsar påverkas mer än hälften negativt av vandrings hindren i deras lekvatten. På senare år har både myndigheter och kraftverksbolag alltmer uppmärksammat och börjat åtgärda dessa problem. Ett sätt att minska effekterna av kraftverksdammar är att bygga naturlika vandringsvägar, så kallade omlöp förbi dammarna. Dessa är anpassade för att underlätta vandring för flera olika fiskarter och vattenlevande organismer. Omlöp fungerar ofta bättre än så kallade fisktrappor eftersom de också underlättar vandring för arter som inte hoppar. För att göra det lättare för fisken att passera omlöpet släpper kraftverken vissa tider fram större vattenmängder än den obligatoriska minimitappningen som kraftbolag märkta med Bra Miljöval måste ha. Omlöp som anlagts för miljöfondspengar finns nu vid ett tiotal kraftverksdammar, bland annat i Rolfsån, Lillån och Rottneån. Även vid Lundströmmens kraftverk i Delångersån, i Emån och i Braån i Kävlinge. Ett annat miljöfondsprojekt är Eldbäcken vid ett kraftverk i Västerdalälven där man skapat ett mer variationsrikt omlöp, en biokanal, som binder samman dammen med den gamla älvfåran. Eldbäckens biokanal har inte bara passager med strömmande vatten utan även långsamt strömmande djupt vatten och öar. Eftersom kanalen är anlagd från grunden för att efterlikna en naturlig miljö intresserar den flera forskargrupper som följer utvecklingen för strandens växter, bottenfaunan, kräldjur, stormusslor och fisk. Även marken runt omkring vattendragen är en viktig näringskälla och den studeras noggrant, berättar doktorand Stina Gustafsson som forskar på Eldbäcken. Äntligen börjar det komma lite gröna fläckar och vissa svämplan ser riktigt trevliga ut. Gölarna Stina Gustafsson och hennes kolleger samlade in 216 bottenfaunaprover i biokanalen under sommaren Proverna togs till Karlstads universitet för analys. Foto: Olle Calles Biokanalen i Eldbäcken är, till skillnad från en fisk trappa, ett försök att skapa en naturlig passage för många arter förbi kraftverket. Både växter och djur ska trivas här. Foto: Stina Gustafsson är fulla av elritsor, men längre uppströms hittar vi en del abborre, stäm, simpa och längst upp ett gäng gäddor, skriver projektledaren Olle Calles i forskarnas bildrika blogg där alla intresserade kan se hur arbetet fortskrider. Läs mer på Naturresurs rinnande vatten är en portal med flera forskares bloggar: under fliken Miljöprojekt och Fortums nordiska miljöfond 4

5 Biokanaler och omlöp I Rottneån i Småland har Miljöfonden varit med och stöttat ett projekt som byggt ett omlöp vid Stocke kvarn. Detta har gett öringen i Helgasjön nya lekvatten. Dessutom glädjer det människor på vandringslederna längs ån att området åter fått sin forna karaktär. Återställning och biotopvård Miljöfondsprojekt Naturinsatser mildrar kraftverkens skador För att förbättra livet för både vild och odlad lax och öring i Klarälven pågår flera projekt med stöd av Miljöfonden. Arbetet med att återskapa älvens stängda sidofåror har pågått i flera år. Dessa är en effekt av timmerflottningen som en gång i tiden har pågått i älven, Man har rivit de gamla flottningsrännorna och lagt tillbaka stenblock i vissa partier. Sten och grus har även lagts ut för att förbättra lekbottnarna i Ljungan, Långan, Storån och Emån. Många äldre fisktrappor gynnar bara fiskar som klarar av att klättra. Foto: Johan Kling Omlöpet vid Bosgårdens kraftstation, en nybyggd vandringsväg i Storån som rinner genom Härryda och Marks kommuner. Foto: Monica Havström Vid Rolfsån och Lillån pågår två andra projekt där man har tagit stor hänsyn till den biologiska mångfalden, mer om dessa på sid 16. 5

6 Naturen längs Lillån lockar till besök. Efter ett omfattande röjningsarbete är stigarna tillgängliga för alla som vill vandra. Foto: Mathias Gustavsson Biotopvård och omlöp Genom bl.a. Miljöfonden har Lillån i Vänersborgs kommun fått ett stort ansiktslyft. Från att bitvis ha varit en igenvuxen å och med mycket långsamt vattenflöde strömmar nu Lillåns vatten nästan som i forna dagar. Det ger öringstammen en chans att bli mer livskraftig när den kan vandra i de nya omlöpen. Vid en stuga som hyrs av Fältbiologerna har ett gammalt odlingslandskap åter tagits i bruk och Foto: Mathias Gustavsson fått betande djur. Stigarna längs ån har rustats upp och breddats där det behövdes. Nu finns det bänkar för den som vill vila benen en stund och grillplatser för hungriga. Tidigare var det rätt svårt att ta sig fram i området men satsningen på Lillåns miljö har gjort att fler tar sig ut och kan njuta av livet längs vattendraget. Läs mer på och sök på Lillån 6

7 I Norrahammar ska den gamla massadammen formas om till tre mindre spegeldammar med passage för fisken som vill vandra i Tabergsån. Illustration: Jönköpings kommun Spegeldammar och fiskvägar Genom Miljöfonden har flera outnyttjade dammar vid gamla kraftverk och sågverk rivits och marken runt omkring återställts. Ett exempel på det är den så kallade massadammen i Norrahammar. Det är ett mångårigt miljöprojekt i flera steg för att förbättra stadsmiljön i Jönköpings kommun. Vi började hösten 2010 med att sänka vattennivån i massadammen. När bygget är klart får öringen åter en lång vattensträcka för sin vandring, berättar Rolf Erlandsson på kommunens miljökontor. Andra fiskar som vätterharr, flodnejonöga och bäcknejonöga gynnas av det nya vattenflödet, även om sats ningen i huvudsak görs för vätteröringens skull. Det är roligt att pengarna från vattenkraften återvinns i naturens eget kretslopp på detta långsiktiga och strategiska sätt. Det gynnar många djur och människor i området, säger Rolf Erlands son. För att tillfredsställa folks kulturhistoriska intresse behåller man även vattenspeglar och bygger tre mindre spegeldammar som länkas samman med små fall. Tack vare denna lösning bygger man också bort översvämningsrisken som tidigare har varit ett hot mot järnvägsvallen intill. Den gamla dammen byggdes 1873 för att försörja Spånhults trämassefabrik med vatten. Läs mer på och sök på massadammen Flodnejonöga. Illustration: Thommy Gustavsson 7

8 Dammrivning En forskargrupp vid Umeå universitet startade en helt ny studie kring dammrivning när de fick pengar från Miljöfonden. Projektet fick namnet Dammrivningseffekter i akvatiska miljöer, DREAM, och går ut på att se vilka effekter det får för flora och fauna när man åter ger vattnet en chans att flöda. Doktoranden Anna Lejon gör en studie av flera dammområden, bland annat ett i Nätraån där Kubadammen rivits i Bjästa, söder om Örnsköldsvik. Jag har samlat material från stränderna för att se hur växter och sedimentavlagring påverkas. Redan efter tre månader såg vi hur växter etablerade sig i strandbrynet. Det nya vattenflödet Ny vegetation hade vuxit upp redan en månad efter att Kubadammen i Nätraån revs. Bilder från sommaren Foto: Anna Lejon gynnar även fisk som öring, sik, flodnejonöga och harr. Just i Nätraån finns det även flodpärmussla som nu får en chans att föröka sig, berättar Anna. Kubadammen byggdes under 1970-talet för att magasinera vatten till en pappersmassafabrik, men den stängdes för 30 år sedan. Naturvårdsverket och många intressenter har sett till att dammens yta har sänkts, vattnet kan flöda igen och en gammal fors har återskapats. Läs mer om DREAM på Dammen rivs vid Forsby gamla kraftstation i Testeboån, utanför Gävle. Foto: Niclas Hjerdt 8

9 Återställning och Biotopvård I många åar och älvar har de strömmande partierna rensats en gång i tiden för att underlätta för timmarflottning. För att få tillbaka de biologiska värdena behöver de ursprungliga biotoperna återställas. Därför lägger man ut grus, sand, stenblock och död ved i dessa områden. Där erosionen vid stranden är stor behöver växter planteras för att skapa en ny skyddszon. Det gäller att värna träd och buskar intill bäckar och älvar, de ger skugga och erosionsskydd. Strandvegetationen har också stor betydelse för den biologiska mångfalden i vattendraget. Vid Rolfsån, Lillån och Rottneån har man satsat på återställning parallellt med att bygga omlöp. Ett annat exempel är projektet Älvängar där man har jobbat med biotopvård i Dalälven. Läs mer på Foto: Mathias Gustavsson 9

10 På följande sidor berättar vi om projekt för hotade arter. Först ut är ålen. Foto: Ingemar Alenäs Ål Miljöfondsprojekt hjälper hotade arter i vatten och på land Ålen är akut utrotningshotad, på grund av utfiskning, habitatförstöring och vandringshinder i form av dammar och kraftstationer. Sedan 50-talet har antalet ålyngel som simmar till Europa från Sargassohavet minskat med över 99 procent. Avgörande för artens överlevnad just nu är att vuxna vandringsålar bereds fri väg tillbaka till Sargasso för att fortplanta sig. Därför simmar den lekmogna ålen tvärs över hela Atlanten för att hitta en partner som också lyckats ta sig till parningsplatsen långt ner i havsdjupen söder om Bermuda. Ynglen driver sedan under tre år med Golfströmmen hela vägen till kusterna i Europa, vandrar uppströms till sötvatten där den stannar i upp till 30 år innan det är dags att återvända till det varma lekvattnet. Denna 700-milafärd har ålar gjort i urminnes tider och är en effekt av kontinentaldriften. Ålen är ett av de djur som funnits längst på vår planet. Det är bråttom att underlätta vandringen för Ett fascinerande skådespel de små ålarna klättrar under mörka sensommarnätter för att ta sig förbi vandringshinder i svenska åar. Tidigare, när de var yngel, har de kommit med strömmarna 700 mil från Sargassohavet norr om Västindien. En vanlig syn vid kraftstationer är en åltipp med djur som krossats i galler eller turbiner. Forskare beräknar att 7 av 10 ålar som försöker ta sig förbi ett kraftverk omkommer. Foton: Ingemar Alenäs 10

11 Ålen är en av flera hotade arter som får hjälp av miljöfondspengar Ålen är en fascinerande fisk som både kan klättra uppför murar och och kravla flera kilometer på land.. Foto: Ingemar Alenäs ålen om den ska ha en chans att överleva som art. Därför behövs både ålyngelledare för den unga ålen som vandrar uppströms till sin uppväxtplats och galler vid turbiner för att skydda den vuxna ålen som söker sig till havet. Många kraftverk saknar fortfarande ålgaller eller har galler som är ineffektiva. Vi har studerat ålvandring förbi kraftverk under flera år för att hitta metoder som hjälper ålen att överleva. Det är till exempel tydligt att om vi lutar gallren i en viss vinkel är det avsevärt bättre för den återvandrande ålen, säger Olle Calles, forskare vid Karlstads universitet. Han menar att det behövs fler åtgärder vid landets kraftstationer, som avledare där ålen kan simma förbi och rätt utformade galler som räddar ålen från att sugas in i turbinerna. Vid Ätrafors kraftverk i Halland har kraftbolaget provat en ny typ av galler som ger ålen ett bra skydd. Den nya gallerlösningen gynnar dessutom kraftproduktionen. Det har visat sig att Ålar som fångats långt upp i Ätran och räddats från turbindöden genom transport till Ätrans mynning. Foto: Olle Calles 11

12 ett lutande galler till och med höjer krafteffekten. För att få en bild av hur många ålar som klarar att ta sig nedströms förbi kraftverk och hur många som dör i galler eller turbiner sätter Olle Calles forskarlag sändare på vissa djur. Studierna görs i flera åar, bland annat i Ätran, Göta älv, Säveån och Rolfsån. Utan fondpengarna hade vi inte kunnat göra dessa stora forskningsstudier som krävs för att hitta lösningar på problemen. Miljöfondens satsning på projektet har lett till att vi sedan fick många andra medfinansiärer, berättar Ingemar Alenäs, tidigare kommunekolog i Falkenberg och nu projektledare för ett internationellt ålbevarandeprojekt. Det är bra att kraftbolaget i Falkenberg har fått så goda resultat av det första gallerförsöket. Nu hoppas jag att de fortsätter och sätter upp galler vid resten av sina 53 kraftverk i södra Sverige, säger Ingemar Alenäs. Tack vare miljöfondspengarna har flera projekt uppmärksammats och det har lett till nya samarbeten. Här är ett studiebesök från Kina. Foto: Olle Calles Läs mer på Ålyngel Miljöfonden har även delfinansierat renoveringen av en hundra år gammal ålyngeluppsamlingsstation vid Olidans kraftverk i Trollhättan. De infångade ålynglen transporteras därifrån med bil till bra uppväxtområden. Det är förvisso en kortsiktig lösning att lyfta ål uppströms förbi kraftstationer för att rädda ålen, men på vissa platser är fallhöjden så stor att det är svårt att bygga omlöp. Hav och Vattenmyndigheten äger stationen och ansvarar för insatserna. Det är en viktig del av övervakningen av ålbeståndet. Ingen annan stans i Europa finns det motsvarande mätningar. Här finns insamlad data hundra år tillbaka i tiden och vi kan se utvecklingen, berättar Fredrik Nordwall, enhetschef på Fiskeriverket. Statistiken är talande. Vid stationen samlades åtta ton ålyngel in ett år på 1940-talet. Sommaren 2009 hittade man bara enstaka individer. Åluppsamlingsstationen i Trollhättan rustades upp och invigdes sommaren Under träbryggorna går rör ner i vattnet där ålyngel kan vandra upp. Foto: Fiskeriverket 12

13 Asp Aspen är en stor karpfisk som huvudsakligen finns i Mälaren, Hjälmaren och Vänern samt i dessa sjöars till- och frånflöden. Mindre populationer finns också i ett tiotal andra sjöar och vattendrag. Fisken finns med på rödlistan för arter som kräver särskilda åtgärder för att inte bli utrotade. Aspen har minskat kraftigt i antal, dels på grund av dammar och andra vandringshinder som byggts från 1850-talet och framåt i de vattendrag där den leker, och dels till följd av orenade utsläpp från industrier och toaletter långt in på 1900-talet. Även fiske har påverkat arten. Aspen behöver strömmande vatten för att leka. Genom att värna om fria vandringsvägar finns det fortfarande en god chans att denna fiskart ska leva vidare i svenska vatten. I Mälardalen pågår flera projekt för att stärka populationerna, som att bygga fiskvandringsvägar vid kvarnar och kraftstationer. Idag kan fisken vandra förbi Islandsfallet och Kvarnfallet i centrala Uppsala och vidare till en lekplats åtta kilometer upp i Fyrisån. När vi byggde fisktrapporna använde vi den bästa designen på steg och vinklar för att olika fiskar som asp, öring och nors ska klara av att ta sig upp, berättar Anders Larsson på Fyrisåns vattenförbund. Trapporna är dessutom en populär attraktion. Uppsalabor och turister gillar att stå på bron och njuta av skådespelet i vattnet. Nästa hinder att bygga bort är vid Ulva kvarn. Där utreder vi hur fiskpassagen ska se ut. Problemet är att få rännan att smälta in i den gamla kulturmiljön. Eventuellt kommer hela passagen att grävas ner under marknivån för att få rätt lutning. Det är en ovanlig lösning. En fiskräknare vid Islandsfallet visar att två till fem större fiskar om dagen passerar fisktrappan där mätaren sitter. Flera av dem är aspar. Det är ett framsteg då passagen upp i Fyrisån har varit helt spärrad för vandrande fisk i 167 år. Dessutom har vi hittat rom där och fått bevis på att det fortfarande finns asp som leker vid Islandsfallet, mitt inne i stan. Tack vare de nya fisktrapporna kan de sedan simma vidare, säger Anders Larsson med glad röst. Troligen har aspen ett homingbeteende, fisken återvänder som vuxen till de vatten den föddes i. Aspen kan bli över en meter lång och väga 12 kilo. Foto: Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Nyinvigd fisktrappa i Islandsfallet i Uppsala. Aspen är hotad och det krävs insatser om den ska överleva som art i Sverige. Så sent som på 40-talet torgfördes asp som matfisk i Uppsala men idag är det få som vet hur den smakar. Foto: Uppsala Vatten Ulva kvarn norr om Uppsala. Foto: Mathias Gustavsson 13

14 Men ingen vet var aspungarna tar vägen. De bara försvinner och kommer tillbaka som könsmogna efter fem år. Det är spännande men vi skulle behöva få svar på gåtan om ynglens uppväxtmiljöer så att fler kan klara sig. Aspen är fredad på sina lekplatser under april och maj men det är tillåtet för sportfiskare att fiska asp i Mälaren, om den släpps tillbaka. Den dagen aspen inte längre är hotad vore det kul att på nytt använda den som matfisk, säger Anders Larsson. Omlöpet vid Ulva kvarn delfinansieras av Miljöfonden. Fisktrapporna vid Islandsfallet och Kvarnfallet i Uppsala delfinansieras även av naturvårdsprojektet LONA. Läs mer på Aspen behöver strömmande vatten för att kunna föröka sig till en livskraftig population i Fyrisån. Det blir en utmaning att bygga bort vandringshindret vid den vackra kulturmiljön intill Ulva kvarn. Foto: Mathias Gustavsson Näringsfattiga sjöar I sjöarna Burvattnet och Mjölkvattnet i västra Jämtland har Miljöfonden finansierat ett näringsprojekt under sju års tid. Sjöarna är stora, djupa och naturligt näringsfattiga men sedan de reglerades på 1940-talet har de blivit utarmade på näring. Projektet har gått ut på att mildra skadorna på ekosystemen och stimulera tillväxten hos de naturliga fiskbestånden. Det har man gjort genom att tillföra växtnäring. Burvattnet och Mjölkvattnet ligger i Indalsälvens avrinningsområde i västra Jämtland. Forskare från universiteten i Umeå, Uppsala och Sundsvall samarbetar kring dessa försök. Hittills har projektet lett till tydliga förbättringar för fisken. Mätdata vid fångsttillfällen har sparats under en tioårsperiod. Mjölkvattnet fick större näringstillsatser under perioden Resultaten från provfiske före och efter dessa visar hur fiskens allmäntillstånd har förändrats. Exempelvis har beståndet av röding fördubblats på fem år och även individernas medelvikt har ökat. Mätningar från 2001 visade att rödingen slutade växa vid 5-6 års ålder och hade en spinkig kropp, men efter näringstillsatserna är nu tillväxten både kraftigare och bukarna större. Dessutom fortsätter rödingarna att växa även när de passerat sexårsåldern. Läs mer på 14

15 Flodpärlmussla och andra stormusslor Flodpärlmusslan fanns i många svenska vattendrag för hundra år sedan, men idag är arten starkt hotad och fridlyst. Musslans reproduktion är känslig och fungerar inte längre i hälften av de drygt 500 vattendrag där de vuxna musslorna påträffas. Musslans larver tar sig uppströms genom att åka snålskjuts på lax och öring, inkapslade i deras gälar. På så sätt är musslorna beroende av fria vandringsvägar trots att de själva är stationära. När larverna släpper sin värdfisk gräver de ner sig i sand- och grusbottnar på en lämplig plats i vattendraget. Där växer de sakta och efter sju år sticker musslan upp en centimeter över sanden. Efter 15 år kan den börja föröka sig. Flodpärlmusslan kan bli över 280 år. Den filtrerar vattnet och är därmed viktig i vattendragens näringskedja. Man kan hjälpa musslorna genom att inte dika ut eller avverka skog närmast vattendragen. Musselpopulationer kräver näringsfattigt vatten. De är också beroende av naturliga vattenflöden och vandrande öring. Kraftbolagen måste ta hänsyn till det och helst ordna fiskvägar vid kraftstationer så fisken kan vandra fritt, säger Martin Österling. Han deltar i flera forskningsprojekt vid Karlstad universitet som får stöd av miljöfondspengar. Musselprojektet omfattar 26 vattendrag i Västernorrland. Även i södra Sverige pågår studier på tiotalet platser för att kartlägga om samma faktorer som i norrländska vattendrag krävs för att den sydligare flodpärlmusslan ska kunna föröka sig. När under livscykeln är flodpärlmusslan som mest känslig? Varför förökar den sig bara i vissa vattendrag? Vi tittar bland annat på öringstammars betydelse för musslans överlevnad. Slutsatserna ska presenteras i en forskningsrapport. Vilken betydelse har era projekt för flodpärlmusslan? Vi kan ta fram fakta om musslornas livsvillkor som tidigare inte har varit kända och ge förslag på anpassade åtgärder för att minimera vattenkraftens skadeverkningar, säger Martin Österling. Även andra stormusslor i sötvatten är beroende av värdfiskar för att larverna ska kunna Det är ytterst få flodpärlmusslor som har en pärla. Förr skördades de av pärlfiskare men idag är de fridlysta. Foto: Martin Österling ta sig uppströms. Ann Gustavsson och Annie Jonsson, som läste vid Högskolan i Skövde, har gjort en studie om hur vandringshinder påverkar stormusslor i Västra Götaland. Deras resultat visar att hinder i form av dammar och kraftverk nedströms en musselpopulation påverkar föryngringen negativt. Det gäller särskilt arten spetsig målarmussla. Men ännu finns det många frågetecken kring musslornas biologi och vilka värdfiskar de är beroende av. Det behövs fler inventeringar för att veta vad som krävs för att säkra stormusslornas fortlevnad. Åtgärder för flodpärlmusslan görs på flera platser. Där det byggs fiskvägar gynnas även musslorna indirekt då fiskar hjälper musslornas larver att förflytta sig. Hotade flodpärlmusslor i Eldbäcken i Västerdal älven har flyttats temporärt till en annan bäck. Läs mer på under flik Miljöprojekt/ Fortums nordiska miljöfond 15

16 När omlöpet vid Bosgårdens kraftverk i Storån invigdes i maj 2010 fick Göran Bengtsson, länsöverdirektör i Västra Götaland, hålla tal. Man kan tro att det är naturen själv som skapat det, så fint är det. Foton: Monica Havström Öring och lax På 1940-talet kunde barnen som bodde invid Storån i Halland fånga lax med händerna. Vi stod barbenta i det grunda vattnet och kunde välja bland fiskarna som gömde sig bakom stenarna, berättar Gunnar Nilsson som bor kvar och nu är pensionär. Så rika laxbestånd får vi kanske aldrig uppleva igen men idag kan öring, lax och ål åter vandra fritt förbi kraftstationerna i Rolfsån och Storån, och vidare upp i Sörån eller Nolån tack vare nyanlagda omlöp. För att underlätta för fisken har även en oanvänd damm och andra vandringshinder rivits, och flodbottnar har återställts med lekgrus. Det var inte roligt att se laxen stå nedanför Bosgårdens kraftstation och inte kunna komma vidare. Men nu hoppas jag att det blir en förändring på lång sikt, säger Sven Johanson som äger mark längs ån. Flera viktiga delmål är nådda och idag kan fisken vandra en lång sträcka i Storån. Det ska bli spännande att se hur populationerna förändras de kommande åren, säger Anna Ek på länsstyrelsen i Västra Götaland, en av projektledarna. Det ökade vattenflödet i Storån gynnar även andra arter, som flodpärmussla, kungsfiskare och 16 sländor. Projektet i Rolfsåns vattensystem pågår sedan Fyra nya fiskvägar invigdes under Kraftverksägarna och alla andra inblandade fortsätter att arbeta med den biologiska återställningen längre upp i vattenområdet som sträcker sig genom Kungsbacka, Härryda, Marks och Bollebygds kommuner. Det återstår också att bygga passager till sjön Lygnern där den havsvandrande fisken inte kan ta sig upp. Läs mer på Fint att den nya bäcken är färdig efter allt jobb, säger Sven Johanson, en av markägarna efter invigningen.

17 Fler vandrande arter Flera forskare vid Karlstad universitet jobbar med att förbättra passagen för fisk som vandrar mellan havet och halländska Ätran med biflöden. Vi studerar främst lax, ål och havsnejonöga. Det är tre arter som är beroende av både söt- och saltvatten och de måste kunna röra sig fritt för att överleva. Men våra åtgärder gynnar alla arter, säger forskaren Olle Calles. En automatisk fiskräknare vid Hertings kraftstation håller till exempel koll på hur många laxar som tar sig förbi laxtrappan för att ge en bild av hur stor populationen är. Kraftstationen ligger nära åmynningen och byggs nu om för att alla vattenlevande arter ska ha en chans att passera. Effekterna av den nya passagen studeras mycket noga för att man senare ska kunna sprida erfarenheterna till andra kraftverk. Läs mer på Ett biflöde till Ångermanälven vid Vigda har återställts och alla vandringshinder är borta sedan ett kraftverk har rivits. Det gynnar inte bara fisken utan även utter och flodpärlmussla som har fått en flera mil längre sträcka att röra sig på. Sommenöringen i Småland får hjälp vid lekperioder genom att mer vatten släpps förbi Visskvarns kraftverk. Vid Gullspångs kraftverk har man byggt en fisktrappa och ökat vattenflödet för att rädda beståndet av Gullspångsöring och Gullspångslax som anpassat sig till ett sötvattensliv i Vänern. Läs mer på Havsnejonöga som leker i Ätran har fångats och fått en radiosändare för att forskare ska kunna följa den. Arten är klassad som starkt hotad. Foto: Lars Eriksson Ryssjefiske efter havsnejonöga. Forskare från Karlstad universitet har flera projekt vid Hertings kraftstation i Falkenberg. Foto: Johnny Norrgård 17

18 Röster om miljöfondsprojekten En av poängerna med Miljöfondens investeringar är att utveckla bra lösningar för hotade arter och sedan se till att de sprids vidare. Nu måste de goda resultaten från Ätrafors spridas till andra kommuner. Miljöfonspengarna är väldigt viktiga. Projekten som kommit till stånd genom dessa ger ökad kunskap, men väcker även intresse för de viktiga bevarandefrågorna. Det blev tydligt när Karlstad universitet kom med i arbetet i Halland. Det har sedan genererat mer projektpengar från andra organisationer som också vill bidra. Ingemar Alenäs, projektledare Living North Sea, Falkenberg Bidraget från Miljöfonden underlättar kommunens beslutsprocess. Det är viktigt att få stöttning från en prestigefylld organisation som Naturskyddsföreningen. Rolf Erlandsson, ansvarig på miljökontoret, Jönköpings kommun Tack vare el märkt Bra Miljöval har vi kunnat finansiera projekt som förmodligen inte hade blivit av annars. Detta har inneburit konkret miljönytta och har fått elproducenter att mer aktivt arbeta med vattenkraftens miljöpåverkan. Jesper Peterson, handläggare Bra Miljöval, Naturskyddsföreningen Jag tror inte vårt dammrivningsprojekt hade blivit av utan pengarna. Det var Naturskydds föreningen som tussade ihop oss med ett kraftbolag som vi annars inte hade samarbetat med. Christer Nilsson, professor vid Umeå universitet Kraftverksindustrin har påverkats av de miljöfondsåtgärder som gjorts i Sverige. Flera elbolag har planer på att finansiera nya projekt genom att bilda egna miljöfonder. Krångede kraftverk i Indalsälven. Foto: Mathias Gustavsson 18

19 Omlöp vid Bosgårdens kraftverk i Storån. Foto: Mathias Gustavsson Produktion: Jesper Peterson, Naturskyddsföreningen Text och formgivning: Monica Havström, frilansjournalist Omslagsfoto: Hans Månsson, ur boken Vattenvärld Göteborg

20 Foto: Hans Månsson Naturskyddsföreningen har sedan många år en miljöfond som är knuten till el märkt med Bra Miljöval. Denna skrift visar hur fondpengarna används för att mildra skador i naturen vid vattenkraftstationer och reglerade vattendrag. 20

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Grönt är bara en färg

Grönt är bara en färg El är aldrig grön Grönt är bara en färg Välj el märkt Bra Miljöval Varför du ska välja el märkt Bra Miljöval Du som väljer el märkt Bra Miljöval... All elproduktion har en miljöpåverkan, det är oundvikligt.

Läs mer

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! Inslag i SVT:s Rapport år 2006 Vad har hänt sedan Rapport läste upp nyheterna? Svaret är att någonstans

Läs mer

Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010

Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010 Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010 Fortums Vattenkraftproduktion och miljöarbete Birgitta Adell Fortum Generation AB 1 Vattenmöte Rydsnäs 10 minuter att belysa er syn på eller ert bidrag till att lösa de frågor

Läs mer

Vattenkraften och miljön

Vattenkraften och miljön Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av

Läs mer

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft 2 Laxen i Vindelälven vandrar upp till 26 mil för att kom till sina lekvatten. Vi arbetar med biologisk mångfald Sveriges riksdag har beslutat att Sveriges

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven

Flottledsåterställning i Bureälven Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

För fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö

För fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö För fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö Markus Lundgren, Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8 miljarder kr

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik. Per Ingvarsson Namn: Per Ingvarsson Titel: Vattenvårdsingenjör och vattenekolog Födelsedatum: 610812 Födelseplats: Borås Nationalitet: Svensk Civilstånd: Sambo Hemadress: Apelgatan 6, 312 31 Laholm Tel:

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Tal Strandbaden 2014-04-01. H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014

Tal Strandbaden 2014-04-01. H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014 Tal Strandbaden 2014-04-01 H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014 Inledning Ers Majestät Fru Landshövding Ärade Åladrottning krönt av Ålakademin 2009 Ärade Ålakung krönt av Ålakademin

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Bra Miljöval El Emanuel Blume

Bra Miljöval El Emanuel Blume Bra Miljöval El Emanuel Blume Sveriges största miljöorganisation 221000 medlemmar Sveriges äldsta miljöorganisation bildades 1909 Hög trovärdighet och stort inflytande i miljöfrågor Tre strategier: Folkbildning,

Läs mer

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Resultat från kontroll av Bra Miljöval Elenergi

Resultat från kontroll av Bra Miljöval Elenergi Resultat från kontroll av Bra Miljöval Elenergi Verksamhetsåret 2015 Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljöorganisation. Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens eget miljömärke och ett av föreningens

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006

Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 2007-03-27 Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B 667 30 Forshaga Tfn: 070-687 34 02 E-mail:j_bergstrom82@hotmail.com RANÅN Rapport över gjorda

Läs mer

Meritförteckning för Per Ingvarsson

Meritförteckning för Per Ingvarsson Meritförteckning för Per Ingvarsson Namn: Per Ingvarsson Titel: Vattenvårdsingenjör och vattenekolog Födelsedatum: 610812 Födelseplats: Borås Nationalitet: Svensk Civilstånd: Sambo Hemadress: Apelgatan

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Krafttag ÅL. Kraft tag. Summering av programmet 2011 2014

Krafttag ÅL. Kraft tag. Summering av programmet 2011 2014 Kraft tag Ål Summering av programmet 2011 2014 1 Fyra lärorika år om ål och vattenkraft Denna skrift presenterar verksamheten inom programmet Krafttag ål under åren 2011-2014. Bakgrunden till programmet

Läs mer

PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN

PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN Detta dokument tjänar som diskussionsunderlag, för grov kostnadsuppskattning och effektivitetsbedömning. Skapat av John Schütte, 10 oktober 2013. Kontaktuppgifter: 0766

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Kvarn (Smedjeholmen) Elverksdammen, fiskväg finns, nivå regleras med automatlucka, ingen vattenkraftproduktion idag. (Svartån) Foto: L Gustafsson

Läs mer

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven Frtums miljöarbete i Nedre Dalälven Öppet vattenrådsmöte 4 ktber 2013 Falun Birgitta Adell, Frtum Vattenkraften Har en lång hitria Vandringshinder Eldfrsen 2011 Tryck på miljöanpassning 2 En annan typ

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

Restaurering av Imälven 2008-2011

Restaurering av Imälven 2008-2011 Restaurering av Imälven 2008-2011 Bakgrund Imälven rinner från sjöarna Älgsimmen och Rösimmen, genom Karlskoga och har sitt utflöde i sjön Möckeln. Området har varit kraftigt försurat och kalkas sedan

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt

Läs mer

Samtliga inventerade vattendrag

Samtliga inventerade vattendrag Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Elfiske i Jönköpings kommun 2010 Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.

Läs mer

Allt går med elektricitet!

Allt går med elektricitet! Förbundets policy Allt går med elektricitet! Möjligheten till provfisken i stora vatten som till exempel Göta älv har länge varit begränsad. Behovet är dock stort, t ex i samband med omförhandling av gamla

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt,

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik

Läs mer

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån SAMMANFATTNING Holmen Kraft AB äger tre vattenkraftstationer som ligger i anslutning till Iggesunds samhälle. De tre vattenkraftstationerna heter Järnfallet,

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen ista Droppen är ett drygt tvåårigt filmprojekt som handlar om ekologi, fiskevård, ekoturism och hur stor negativ påverkan

Läs mer

DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2012 Pär Eriksson Johan Persson Tomas Loreth PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Fiskevårdsplan för Viskan Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene Viskans vattenråd har från Länsstyrelsen i Halland ansökt om och beviljats statsbidrag

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård TYGELSJÖBÄCKEN Dagvattenhantering och naturvård Tygelsjöbäcken Dagvattenhantering och naturvård De östra delarna av Tygelsjö har drabbats av källaröversvämningar vid kraftiga regn. Dessutom byggs ständigt

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism 2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket

Läs mer

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Ålfisket. Historiskt har ålfisket haft mycket stor betydelse för kustbefolkningen

Läs mer

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno

Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno Naturskyddsföreningen Demokratisk uppbyggd organisation - folkrörelse Över 100 år 221 000 medlemmar 24 länsförbund, 270 kommunkretsar 3 arbetssätt: 1. Uppmuntrar

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet KLARÄLVENS VATTENRÅD Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet Fortum Generation har ett mindre kraftverk i Halgån, Hagfors kommun, som nyttjar

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer