Slutrapport för projektet Samlad service tre landsbygdsbutiker i Årjäng och Åmål Journal nr

Transkript

1 1

2 Slutrapport för projektet Samlad service tre landsbygdsbutiker i Årjäng och Åmål Journal nr Kundnr. S10106 Stödid dnr Frågor kan besvaras av: Benny Jansson Hela Sverige ska leva Ewa Nilsson Landsbygdsmentorerna Rikard Ohlin Silleruds Lanthandel Käth Broback Fengersfors Lanthandel Annika Eriksson Lennartsfors Lanthandel Claes Becklin Hela Sverige ska leva Sammanfattning: Bakgrund: 3:1 Bakgrunden till projektet var Lars Högdahls serviceutredning, om hur servicen på landsbygden ska se ut i framtiden. I åratal har de olika statliga aktörerna och de kommunala förvaltningarna arbetat var och en för sig med frågorna utan samordning. I utredningen framkom det att ca 2 miljoner personer i Sverige inte har tillgång till dator. Det innebär svårigheter för de personerna att komma i kontakt med olika myndigheter, kommuner och banker och få den samhällsservice de borde ha rätt till. Projektet ville pröva att hitta en lösning för en tillgänglig och samlad service på landsbygden. Tanken var att butiken skulle ses som ett nav i bygden där det också skulle vara möjligt att få personlig hjälp i servicefrågor i butiken. Det var ett försök att pröva och utveckla lokala servicelösningar i landsbygdsbutiker i Åmåls och Årjängs kommuner. 2

3 3:2 Projektet skulle ta fram servicelösningar i tre olika butiker. Sillerud en ort med 1136 invånare i Årjängs kommun med butiksomsättning på 11 miljoner. Lite småindustri annars arbete i Årjäng. Det fanns en lagerlokal på cirka 25m2 i anslutning till butikslokalen som har används. Lennartsfors i Årjängs kommun bor det 292 innevånare men 3 dubblar omsättningen på sommaren. Butikens omsättning är 6,8 miljoner. Lennartsfors AB är den största arbetsgivaren bygger Järnhästen för skogsbruk. Här fanns möjlighet att använda ett utrymme längst in i butiken på ca.9m2 Fengersfors i Åmål kommun bor det 345 innevånare. Butiken omsätter ca 6 miljoner. Där har det blivit möjligt att använda en del av butikslokalen vid kassan ca 9m2. Här finns det ett kluster med många konstnärer och hantverkare i gamla brukslokalerna. 3:3 Tre olika servicepunkter iordningställdes med likadan teknisk utrustning. Den bestod av två datorer med internetuppkoppling webbkamera, mikrofon, hörlurar, skrivare och scanner. Genom självservice eller med stöd av personal skulle byns befolkning få tillgång till all information och tjänster som den offentliga sektorn tillhandahåller via webben. Det skulle vara möjligt att kommunicera med en tjänsteman på distans genom tal, mail eller chatt. Även att hitta, skriva ut och fylla i blanketter för hand, scanna och sända dem till berörda myndigheter skulle vara möjligt. På servicepunkten skulle det också finnas någon som kunde hjälpa till och visa hur det fungerade. 3:4 Antal besök och köpta biljetter på servicepunkterna i de tre lanthandlarna Sidewalk

4 Bilden ovan visa hur många biljetter som sålt i butikerna. Biljetten gäller 1 vecka därför så är det fler inloggningar. Biljetterna gäller i flera länder. Biljetterna används bara på sidor som inte är den kommunala eller statliga samhällsservicen. Kommunala möten och ärenden i Sillerud Kommunala möten Antal hela perioden Antal per vecka Hela perioden är ett år. Lokalen var vallokal förra året. Kommunstyrelsen har också haft möten i lokalen. Näringsutvecklare och Energirådgivare har varit i lokalen 1 gång per månad under hösten.. Det har också funnits möjlighet till bokutlåning där ortsborna kan låna böcker från hela Värmland. Böckerna beställs via datorerna eller hemifrån, så kommer böckerna till butiken 2 dagar senare de kan också lämnas tillbaka i butiken. Här har kommunerna verkligen engagerat sig för att lösa alla problem. 4

5 Diagrammet gäller Sillerud. Lokala möten + övriga Hela perioden 22 v Per vecka Bygdens alla föreningar har haft många möten i lokalerna. Bankärenden har också genomförts i servicecentra men här har också frågan om vem som har ansvaret för lösenord o dyl. uppkommit. Bokning och köp av biljetter har också servicecentra hjälpt till med, exempelvis i Sillerud Där även utlandsresor med tåg bokats. Att utnyttja den statliga servicen har varit svårare för att det fodras e-legitimation för att komma in på många sidor. Kunder med egen dator har kunnat surfa på internet genom att köpa surfbiljett, så alla måste inte använda datorn i servicecentra för att få åtkomst till internet. Butikerna har haft olika möjligheter att verka på sina orter. I Sillerud som har en större butik och större lokaler har det funnits möjlighet att utveckla många olika verksamheter än i de övriga två butikerna. För de som har velat l besöka kommunala och statliga myndigheter via nätet har det varit gratis. 3:5 En av projektets positiva effekter har varit att byalag, andra föreningar och butikerna har engagerat sig i projektets genomförande till 100%. Silleruds butiken har byggts om och lägenheten över butiken har gjorts om till café. Där får butiken en ny inkomstkälla. Bygden får ännu större anledning och träffas i butiken. Alla tre butikerna har mycket stor turism och här gäller det att de tar upp erbjudandet som de fick av kommun att vara med på kurs under våren för alla turistvärdinnor. 5

6 3:6 Butikerna fick möjlighet att finansiera en extra personal på 20 timmar i veckan för att hjälpa besökarna vid servicepunkterna i butikerna. Antalet timmar, skulle utvärderas under projektet för att kunna användas i framtiden på andra ställen. Erfarenheter av projektet har varit att det är svårt att få tjänstemän på myndigheter och kommuner att förstå varför det skulle vara någon vinst för dem att flytta ut delar av sin verksamhet i landsbygdsbutiker under vissa tider. Ledningen i kommunerna var med, men att få tjänstemännen med sig var svårare. En annan fråga som aktualiserats i projektet är att vid många kontakter på internet fodras e- legitimation. Då väcks frågan om vem som ska ansvara för hjälpen till kunden. Sekretessfrågor och integritetsfrågor dyker upp och vem ska ta emot och använda någon annans privata information. Är det butikschef eller den anställde? Projektet ville också pröva att få ut viss kommunal verksamhet såsom turistinformation som byggs på nästa år och bokutlåning till servicepunkterna har varit positiva. Hållbar finansiering måste vara med från starten genom att kommunen tar sin del och lika att staten tar sin del. Butiken måste få möjlighet till att ta in sponsring vi del av webbsidorna. Projektet stöds av Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Värmland och Region Västra Götaland 4. Vilka genomförde projektet? 4:1 Projektägare var från start Landsbygdsservice AB (FLF) (Föreningen Landsbygdhandels främjande) framtill juni 2010 då Hela Sverige ska leva tog över ansvaret för projektet. Projektledare till jan 2010 var Hans Wilhelmsson, därefter var Susan Fritz Landsbygdsservice/FLF projektledare. Under perioden juni 2010 till december 2011 har det varit fyra olika projektledare på Hela Sverige ska leva. Nuvarande projektledare är Claes Becklin. Projektgruppen har haft representanter från Länsstyrelsen i Värmland, Åmåls kommun, Årjängs kommun, Landsbygdsservice AB, Hela Sverige ska leva och lanthandlarna från Sillerud, Lennartsfors och Fengersfors. Gruppen har samlats två gånger per år. 4:2 Ett underifrån perspektiv har varit viktigt i projektet. Bygden har varit med och utvecklat en passande modell genom ett antal byamöten, kundenkäter och intervjuer med ortsbefolkningen. 6

7 4:3 Projektet har fått stöd av Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Värmland och Region Västra Götaland. Projektet har samarbetat med kommunerna i Årjäng och Åmål, byalag, ideella föreningar och privata företag som Sidewalk Express, som tillhandahållit datorer och teknisk utrustning och Cloe AB, som skött datakommunikation. 4:4 Ett nytt samarbete har skapats mellan de tre butikerna, kommunerna och de ideella föreningarna på de olika orterna. 5. Varför vi ville genomföra projektet. Lars Högdahls serviceutredning tog upp många problem som innevånare på landsbygden har med att nå myndigheter som t.ex. försäkringskassa, arbetsförmedling och skatteverket. Det har också konstaterats att 75 % av personer över 65 år i Sverige inte har en dator hemma. Vad vi ville i projektet var att skapa en aktiv informations- och mötesplats för alla, där det fanns olika typer av servicelösningar för samhällsinformation. Vi ville också förstärka landsbygdshandels position och ge möjlighet till utveckling för hela byn. 6. Vem riktade sig projektet till? Projektet riktade sig i första hand till lokalbefolkningen på de tre orterna och de turister som kommit dit. Hela bygden har tagit till sig vad som hänt i butiken och varit med på informationsmöten vi har haft. Turisterna har också sett vad de kan göra i butikerna och har varit med och utvecklat genom att lämna åsikter och synpunkter i våra enkäter på engelska, tyska samt på svenska. Egna företag har inte visat något större intresse har inte varit vår målgrupp heller. Men projektet är övertygat om att de kommer att bli intresserade när man inom turismsektorn kan hyra ut sin stuga några veckor på året sälja fiskekort och dylikt. 7. Vad gjorde vi i projektet? 7:1 Projektet startade under våren 2009 med ett möte i projektgruppen och därefter har två möten om året genomförts. Sluttid är december

8 7:2 Projektet byggde upp tre olika modeller för servicepunkter i de olika landsbygdsbutikerna. Sillerud: I Sillerud har det genomförts möten efter en speciell modell (se bilaga 1.)Det har funnits många föreningar som vill vara med och påverka. Lokalen i butiken som projektet hade tillgång till upprustades med begagnade möbler och blev en mötesplats. Projektet har använt sig av företaget Sidewalk Express datorer på grund av deras säkerhet och tillförlitlighet. Alla uppkopplingar till myndigheter, länsstyrelsen och kommuner har varit gratis, andra uppkopplingar har kunden köpt med en kupong för 19 kr som varar 1 tim. Det har funnits fax, kopiator och skrivare i varje butik. I lokalen fanns det bord och stolar för ett möte med ca 10 personer samt ett rum med en dator som man kan stänga dörren till.(se bilaga 2). Den första butiken i projektet som startade var Sillerud. Servicepunkten invigdes av Landshövding, Eva Eriksson, 15 oktober Butiken har också varit vallokal i valet I Sillerud har det varit lätt att få föreningslivet att delta. 6 möten har genomförts med olika intresseföreningar. Fengersfors: Här har projektet använt ett utrymme i ett eget rum på ca 9 m2 med plats för datorer, skrivare och scanner. Utanför rummet finns en kaffehörna utrustad med bord och stolar, med möjlighet att koppla av och mötas (se bilaga3). Lokalen är placerad i närheten av kassan vilket gör att vissa tider på dagen klarar sig butiken med en anställd. Käth Brobak som driver butiken har fått utmärkelsen Årets företagare i Åmål Lennartsfors: Butiksägaren var alldeles ny när projektet startade men hon ville vara med ändå. Lokalen ligger i butikens bakre del och är på ca 9-10 m2, utrustningen är samma som i Fengersforsbutiken. Butiken har stor försäljning till norska fritidshusägare och turister såsom båtturister som har ett behov av åtkomst till internet. ( se bilaga 4) Alla datorerna är från Sidewalk Express med hög säkerhet och sekretess. Alla datorerna har brandväggar med URL-filter mot surfing på olämpliga sajter. Datorerna rensas automatiskt efter logo ut. Projektet har tagit fram webbsidor till projektet med hjälp av Sidewalk som äger webbsidorna. Idéerna och tankarna på vad som ska finnas med har kommit fram ur projektet. (Se bilagor 5) 8

9 Allt har inte gått som planerat då intresset från myndigheter att medverka varit svalt, de såg mest bara hinder. Därför har det varit svårt att samla service i landsbygdsbutiker med IT som verktyg. På en del orter finns inga aktiva byalag eller ideella föreningar att samarbeta med. Kommunerna måste vara med från start där finns det öppningar. 8. Projektets mål och resultat. 8:1 Det övergripande målet för projektet har varit att hitta möjligheter för samlad service i landsbygdsbutiker med IT som verktyg. I det ingick att utforma ett grundservicepaket som kan användas i alla delar av landet med tillägg för servicedelar som krävs lokalt. Alla skulle vara vinnare i projektet, lokalbefolkningen, föreningar och företag på orten ska få det enklare att få del av offentlig service. Butikerna skulle få nya inkomstkällor genom att den nya servicen erbjuds hos dem. Kommunerna skulle få ett mervärde genom att servicen finns kvar på dessa strategiska orter, genom att gamla och behövande skulle få sin service utan att kommunen skulle behöva avsätta personal för detta. Orter med bra service skulle locka turister och kanske även nya personer som bosätter sig eller väljer att stanna kvar. Projektet har arbetat utifrån landsbygdsprogrammets mål om en ökad livskvalitet på landsbygden. Ytterligare ett mål med verksamheten har varit att butikerna ska ha ekonomi för att kunna fortsätta verksamheten även efter projektets slut. 8:2 Det har varit ett stort deltagande i utvecklingen av projektet från ortsbefolkningen. Det kom många personer till våra möten i Fengersfors har de något som heter "Samverket" där alla organisationer är med. Så på det mötet var det cirka 60 personer. Sillerud var det ca.70 personer och hade åsikter om vad som borde vara med i serviceerbjudandet, vilket har varit till stor nytta i projektet. Ett positivt resultat av projektet har varit användandet av ett bokningssystem för lokalerna i Sillerud. är ett gratis bokningssystem som används i butiken för bokning av lokalen, kunden får en bekräftelse per e-post. Det som varit enklast att involvera av den kommunala servicen har varit bibliotekstjänsten. Här är den i full gång och böcker levereras 2 ggr/ vecka. I snitt lånas det ut fem böcker per vecka. 9

10 När det gäller turism utveckling kan vi se att det har gett bra resultat och turismen ökar varje år. Här har butikerna i projektet ökat servicen till turisterna genom tillgång till internet och möjlighet att boka t.ex. resor och biljetter. 8:3 Projektet har inte tagit fram något komplett grundservicepaket. Ett paket har utvecklats, men skulle kunna ha varit betydligt vassare om kommunerna haft en annan roll och kommit in som del finansiärer från start. Då hade det kanske få de olika servicedelarna i kommunen starkare involverade och mer delaktiga. Ytterligare en slutsats är att de statliga myndigheterna med sin service måste involveras från start och på ett tydligt sätt. 8:4 Miljö: Projektet har bidragit till att uppnå miljömålen på flera sätt. Genom att bevara den lokala närservicen kan bilresor för att handla på andra orter begränsas. Miljötänkande genomsyrar även de insatser som genomförts i projektet, dels genom kompetensutveckling/ nätverksträffar med miljöinriktning, dels genom att Landsbygdsservice initierat aktiviteter med miljöfokus i samverkan mellan olika aktörer i bygden. Alla lokaler är handikappanpassade. 8:5 Jämställdhet: Projektets aktiviteter har riktat sig till såväl män som kvinnor. Två av tre butiksägare i projektet har varit kvinnor. Integration: Utgångspunkten för arbetet har varit att det är de enskilda ägarnas/ personalens och invånarnas behov som ska ligga till grund för de aktiviteter som genomförts i projektet. Detta har haft betydelse för att kunna fånga upp behov som är specifika för t.ex. personer med annan etnisk bakgrund än den svenska. 8:6 Butiksägare, personal och kunder har fått kompetensutveckling i datakunskap och därmed ökat sina kunskaper för att söka information och genomföra ärenden på nätet. Sidewalk har hjälp till med utbildning till alla butiksägare och service värdinnorna. 10

11 9. Projektets resultat, enligt EU:s riktlinjer, som du kan mäta direkt efter projektets slut. Mätbara resultat enligt EU:s riktlinjer Resultat direkt efter projektets slut Antal nya företag 0 Antal bevarade arbetstillfällen Män Yngre än 25 år Kvinnor 25 år eller äldre Yngre än 25 år 25 år eller äldre Antal nya arbetstillfällen Män Yngre än 25 år 25 år eller äldre Kvinnor Yngre än 25 år 3 25 år eller äldre Antal deltagare i utbildning Män Yngre än 25 år Antal nya produkter, tjänster, tekniker, nätverk och mötesplatser Antal personer som har fått tillgång till bredband. Ev. specifika mätbara resultat för ditt Leader område: Kvinnor 25 år eller äldre 2 Yngre än 25 år 25 år eller äldre 5 Anmärkningar 10. Projektet har spridits i Sverige och Norge. Information om projektet har spridits I Norge genom Merkur genom deras ledningsgruppsmöten och deras studiebesök hos butiken i Sillerud. (se bilaga 12) Rikard Ohlin, Sillerud har varit på besök i näringsdepartementet och haft många riksdagsledamöter på besök. Han har också varit på Karlstads Universitet och informerat dem om projektets utveckling. Han har även deltagit Landsbygsforum i Dömle. Information har även spridits till alla grannkommuner både i Dalsland och Värmland. 11

12 Andra aktörer som har varit intresserade av att ta del av projektresultat är Länsstyrelser, kommuner, butiker och byalag i andra län. 11. Vilka kostnader har projektet haft? Se separat bilaga. 12. Slutsatser från Projektet Projektet har på de tre platserna bedrivits med lite olika inriktningar. Samtliga butiker har fått stöd från kommunerna och länsstyrelsen i Värmland har visat ett stort engagemang. Fokus på projektet har varit att med personellt stöd till den servicesökande utveckla olika former av IT baserad offentlig och privat service närmare medborgaren. Demokratiperspektivet Lokalt har tydliggjorts att det finns ett behov av att kunna ge personellt stöd inom det IT baserade service i området. Den IT baserade servicen blir då framförallt en tillgång för de innevånare som inte har kunskap att själva ta till sig denna typ av service eller inte har tillgång till dator och internetuppkoppling.. Tillväxtperspektivet De små företagen har visat intresse för att ta del av den IT baserade servicen. Möjligheten för små företag att lägga tid på olika typer av IT baserade utvecklingsinsatser är många gånger begränsad. Den IT baserade lokala servicen i en servicepunkt kan därför utgöra en viktig resurs, utvecklingsfaktor för den lokala företagsamheten kanske speciellt inom turismsektorn.. Miljöperspektivet Det kan konstateras att den IT baserade service som utförts inom projektet minskat behovet av bilresor vilket i ett miljöperspektiv är positivt. Framförallt delprojektet i Sillerud har visat att det finns goda förutsättningar att bygga upp ett lokalt baserat IT stöd för att stärka möjligheterna till en nära tillgänglig offentlig service från såväl statliga myndigheter, verk, kommuner och regioner. Det finns därför all anledning att utifrån IT projektet gå vidare med att utveckla ett IT baserat offentligt grundservicepaket med tillgång till personell rådgivning. Viktiga insatser kan exempelvis vara att lägga fast former för ett kvalitetssäkrat serviceinnehåll, behov av utbildning och öppethållande, ersättningsnivåer, m.m. För att den lokala servicepunkten skall bli en del av den totala servicestrukturen bör prövas hur servicepunkten skall kunna bli en del av den totala offentliga servicestrukturen. Det bör diskuteras hur formerna för samarbetet med statliga verk och myndigheter, den kommunala och regionala 12

13 servicen kan förstärkas och hur det lokala inflytandet kan organiseras. Möjligheterna att samarbeta närmare med landstingens E-hälsa och liknande satsningar bör utvecklas. Lite slutsatser från projektets genomförande: Den datautrustning som har använts i projektet har varit förhållandevis dyr. Det som kan försvara kostnaden är det aktuella företagets unika säkerhetslösning vid upphandlingstillfället, för en offentlig dator som används av många olika personer på en offentlig plats. Efter avslutat ärende loggades personen ut ur systemet och all information om tidigare kund rensades bort. Hade upphandlingen gjorts idag så hade kostnadsbilden säkert sett mycket annorlunda ut. Det finns idag utrustning och teknik som är lika säker, betydligt mycket billigare och tekniken har utvecklats snabbt de senaste åren med nya lösningar. I projektet fanns det två datorer per butik. Det skulle säkert räcka med en dator som sitter i höjd så att fysiskt funktionsnedsatta har full tillgänglighet att använda den. Grundservicepaketet i datorerna bör ha möjlighet innehålla utrymme för att kunna sälja reklamplats till olika aktörer. Det skulle kunna ge möjlighet att få intäkter för kontinuerlig och hållbar drift. Vad det gäller säkerheten, sekretessen och integriteten så bör den alltid komma först i fokus. Här finns saker att utreda vidare såsom ansvar vid skada, försäkringsfrågor etc. En viktig fråga är ansvarsfrågan när man hjälper exempel vis äldre eller synskadad med bankärenden. Vem har ansvaret? Den anställde, butikschefen eller kunden? Detta skulle kunna skapa tvister i framtiden vad gäller ansvarsfrågan.om. Vi föreslår att butiken skriver tydliga regler vad som gäller tillsammans med sitt försäkringsbolag I projektet har det utgått ersättning för personal som hjälper servicepunktens kunder. Det har visat sig att de 20 timmar per vecka som avtalats säkert kan reduceras i en framtida verksamhet. Projektet borde tagit fram underlag för kostnaderna av de olika tjänsterna och utrett om det är kommunen eller staten som skall betala och hur många timmar man borde ha extra personal i butiken. Det är skillnad mellan sommarsäsong och vintersäsong i de tre butikerna så de timmar som avtalats för extra personal skulle kanske ha fördelas olika över året. En slutsats om projektet och dess ledning är att det uppstår en del svårigheter när man byter projektägare under projektets gång som det har gjorts i det här projektet. Risk finns för att projektet tappar både styrfart och ledning under en övergångsperiod. I juni 2010 gick projektägarskapet över till Hela Sverige ska leva. Förutom att ekonomi och administration blir mer komplicerat så har det visat sig att det tar tid att bygga nytt förtroende och skapa nya rutiner när ledningen byts. Olyckligt har också varit att antalet 13

14 projektledare har varit stort på grund av personalomsättning. Det har försvårat kontinuitet och ledning. Till sist så bör man i framtiden skapa två modeller. En där butiken har en större lokal med servicedator, men också möjlighet att hålla lokala möten. Det skulle kunna ge mer spridning och engagemang för servicen i bygden eftersom lokalen får fler användningsområden. Butiken har då också möjlighet att öka sina intäkter genom lokaluthyrning mm. Den andra modellen skulle kunna vara anpassad till butiker med mindre tillgänglig lokalyta. Där skulle servicepunkten vara det centrala, men det bör även finnas möjlighet att sitta ner och samtala ostört. Att det blir en samlingspunkt i bygden, även om den inte är så stor, är viktigt. Önskedrömmen