ÅLDRAS I EN MIGRATIONSKONTEXT ATT SE OCH STÖDJA HÄLSORESURSER, ERFARENHETER FRÅN FORSKARGRUPPEN FRESH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅLDRAS I EN MIGRATIONSKONTEXT ATT SE OCH STÖDJA HÄLSORESURSER, ERFARENHETER FRÅN FORSKARGRUPPEN FRESH"

Transkript

1 ÅLDRAS I EN MIGRATIONSKONTEXT ATT SE OCH STÖDJA HÄLSORESURSER, ERFARENHETER FRÅN FORSKARGRUPPEN FRESH FORSKARGRUPPEN FRESH AGECAP, GÖTEBORGS UNIVERSITET,

2 Att se och stödja hälsoresurser Evidensbas: Livslots I Elderly persons in the Riskzon - EPRZ Vidareutveckling Referensgrupper Verksamhet Forskning Resultat: Livslots II Promoting Aging Migrants Capabilities - PAMC

3 Disposition Introduktion - bakgrund Lika men ändå olika Pilotstudien: Livslots II Att omsätta hälsoresurser i handling: möjligheter och utmaningar Vad har vi lärt oss? - konklusion Dialog och frågestund

4 Introduktion - bakgrund personer som bor i Sverige idag är 65 år och äldre och har migrerat från 172 olika länder Evidens för att åldersrelaterade försämringar kan fördröjas genom hälsofrämjande intervention Viktigt att implementera evidensbaserade åtgärder och göra dem tillgängliga för alla oavsett födelseland Betydelse för personen och samhället Begränsad forskning, både för målgruppen och vad gäller implementering

5 Evidensbas: Livslots I Forskningssamarbete GU och Göteborgs stad Utvärderades hälsofrämjande intervention för äldre personer: Seniorträffar Syfte att fördröja försämring av hälsa, Mota Olle Randomiserad kontrollerad studie (RCT) 459 deltagare, 80+, oberoende i vardagens aktiviteter, högre utbildning och inkomst än medel

6 Seniorträffar En seniorträff per vecka i fyra veckor samt uppföljande hembesök 1,5 2 timmar per träff i grupper om 4 6 personer Personal från det multiprofessionella teamet är ansvariga för en träff var, en samtalsledare som följer gruppen Kursbok: Livslots för seniorer Peer-learning

7 Evidens Seniorträffarna fördröjer försämring av: o Självskattad hälsa upp till 1 år o Balans, gånghastighet, fysisk aktivitet, oro för fall upp till 2 år o Livskvalitet upp till 2 år o Multisjuklighet upp till 2 år o Trötthet i fysiska aktiviteter upp till 2 år o ADL upp till 1 år Kvalitativa studier visade att: o Seniorträffarna fungerade som en nyckel till handling och inspirerade deltagarna att vara fysiskt och socialt aktiva

8 Vidareutveckling Utmaningar och möjligheter i Livslots II Implementera Seniorträffar för äldre personer födda utomlands Studera implementeringen Stadsdelen Angered - 89 länder 102 språk Demografi Livslots I Livslots II Göteborg Total population Född utomlands % 50 % 24 % 64 år och äldre % 11 % 15 % Högskoleutb % 7 % 17 % Medelinkomst 2012 (SEK) CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA

9 Vidareutveckling Utmaningar och möjligheter i Livslots II Organisation - samarbete GU, Göteborgs Stad, deltagarna Deltagare 70+ o Finland o Västra Balkan - Serbien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro (bosniska + serbokroatiska) Anpassning av forskningen? Anpassning av seniorträffarna? Anpassning av arbetssättet? o Förstärka personcentrering o Minimera stigmatisering o Stödja kapabilitet CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA

10 Deltagarorienterad ansats Personer som påverkas av beslut/händelser ska ha en möjlighet att påverka Partnerskap i alla delar av processen när en insats utformas, introduceras och utvärderas Referensgrupper med äldre personer ur målgruppen o Dela på gruppen för Västra Balkan, testa allt material Arbetsgruppen i stadsdelen (multiprofessionell) o Förankra forskningen, identifierat behov o Workshops om personcentrering o Gemensamt ansvar, verksamheten äger interventionen Styrgruppen

11 Personcentrerad ansats Vad tycker du är viktigt att jag vet om dig?

12 Lika men ändå olika Personal och äldre personers erfarenheter av hälsa och hälsokontext

13 Utgångspunkt Jämlik hälso- och sjukvård till alla - oberoende av bakgrund, etnicitet, språk etc. Hälsovårdspersonalens attityder påverkar vården för människor som är födda utomlands liksom till äldre personer Äldre personer födda utomlands beskrivs ofta som dubbelt sårbara Hur erfar äldre personer hälsa när de åldras i en migrationskontext? Implementeringsprocessen - viktigt att starta i empirin Studier om hälsofrämjande intervention för äldre personer med immigrant bakgrund är få, relativt låg kvalitet och tillförlitlighet Kvalitativa studier - fokusgrupper med personal och individuella intervjuer med äldre personer som härstammar från Finland respektive Västra Balkan

14 Sjukskötare Fysioterapeut Arbetsterapeut Personal från sociala området Totalt 43 personal Fokusgrupper med personal

15 Syfte med fokusgruppstudierna är att beskriva personalens erfarenheter av möten med äldre personer från Finland och Västra Balkan med fokus på hälsa samt möjligheter och hinder för att stödja hälsa

16 Allt resultat ännu ej publicerat därav borttaget i denna presentation Lood Q, Dahlin Ivanoff S, Dellenborg L, Mårtensson L. Healthpromotion in the context of ageing and migration: a call for person-centred integrated practice. Int J Integr Care 2014; 14(3). Arola A, Mårtensson L., Häggblom Kronlöf G. Viewing oneself as capable person. Experiences of professionals working with Finnsch immigrants. Submitted

17 Individuella intervjuer Kvalitativa intervjuer Medelålder 72 år Hemmaboende Intervju på modersmål eller svenska Boende i Sverige < 10 år Variation av anledning för flytt till Sverige - arbete, familjen, hälsoskäl, krig, kärlek, studier mm. Totalt 30 intervjuer - 15 Västra Balkan, 15 Finland

18 Syfte med studierna är att beskriva äldre personers (Västra Balkan och Finland) erfarenheter och förståelse av hälsa, hälsosammanhang och åldrandet när man lever bor och åldras i ett migrationskontex, i Sverige.

19 Allt resultat ännu ej publicerat därav borttaget i denna presentation Lood Q, Häggblom Kronlöf G, Dellenborg L. Embraced by the past, hopeful for the future: meaning of health to ageing persons who have migrated from the Western Balkan region to Sweden. Ageing and Society (3) pp Arola A, Dellenborg L, Häggblom Kronlöf G. Health in everyday life when living in the context of migration experiences described by elderly Finns living in Sweden. Manuscript

20 LIKA MEN ÄNDÅ OLIKA Det finns specifika behov för utlandsfödda för att de skall kunna upprätthålla hälsa

21 Vidareutveckling Pilotstudien: Livslots II Förberedelse inför en fullskalig RCT Genomförbarhet? o Bedöma rekrytering o Andel avhopp o Frågeformulär/enkät administration o Insamlad data 40 deltagare Anpassningar

22 Anpassning av forskningen Rekrytering nå ut och nå fram o All information tvåspråklig o Saknar fast telefonabonnemang Vårdcentralers register o Trepartssamtal med tolk fungerade inte Rekrytera personal o Uppmaning till kontakt via brev fungerade inte o Snöbollsrekrytering och media Datainsamling o Översatt frågeformulär + tvåspråkig forskningsassistent o Anpassa tester för icke läskunniga o Prioritera utfallsmått

23 Anpassning av Seniorträffar Tid på dagen Välja; svenska eller tvåspråkliga träffar Tolk på olika sätt Innehåll i boken o Klarspråksbehandling o Nytt kapitel om psykisk ohälsa o Översatt till båda språken o Inläst ljudbok

24 Resultat: Livslots II Att omsätta hälsoresurser i handling: möjligheter och utmaningar

25 Djupintervjuer med deltagare deltagare Inkluderat deltagare för att få en spridning avseende; o Ålder o Kön o Ensam/sammanboende o Boendeform o Språk Finland Bosnien-Herzegovina, Kroatien Makedonien Montenegro Serbien

26 Att omsätta hälsoresurser i praktiken: ett deltagarperspektiv 1. Fördjupa förståelsen för hur innehåll och utformning av Livslots II bidrog till hälsofrämjande processer 2. Fördjupa förståelsen för hur hälsofrämjande budskap används i vardagen efter deltagande

27 Innehåll och utformning av Livslots II Uppföljande hembesök

28 Resultat Deltagare och personal öppnar dörrar till medvetenhet tillsammans genom 3 olika processer; Möjliggör samvaro Erbjuder förutsättningar att förstå och bli förstådd Bekräftar mänskligt värde och förmåga Medvetenheten berör tidsspannet då, nu och sen Gruppen formar processerna Barenfeld E, Gustafsson S, Wallin L, Dahlin-Ivanoff S. Understanding the black box of a health-promotion program: Keys to enable health among older persons aging in the context of migration. Int J Qualitative Stud Health Well-being 2015, 10:

29 Vad händer efter deltagandet? Resultatet är ej publicerat ännu och därav borttaget i denna presentation

30 Att omsätta hälsoresurser i praktiken: deltagares erfarenheter Valmöjligheter stödjer användning av resurser under Livslots Öppnar dörrar till medvetenhet tillsammans

31 Vad har vi lärt oss? Evidensbasen är tillämpbar i den nya kontexten o Kärnkomponenterna är kvar Valmöjligheter är en framgångsfaktor för att nå fram o Vinster med tvåspråkighet o Inbyggd valmöjlighet i pedagogiskt upplägg Fortsatt utveckling/innovation krävs för att nå ut (rekrytering) Socioekonomi är en viktig faktor att ta hänsyn till Allas kunskap behövs och bör tas tillvara o Deltagarorienterad ansats - en plan från början

32 Vad har vi lärt oss? Under processen har hälsoresurserna fått ett större fokus och plats i mötet med deltagarna Risk för stigmatisering anpassning även för andra grupper Medvetandegöra och möta varje person - lika men ändå olika här är personcentreringen ett redskap Bakgrundsstudier såväl som utvärderingar visar på vikten av att ta hänsyn till heterogenitet och att varje person är unik

33 Konklusion Det är en utmaning att arbeta personcentrerat. För det vi säger är egentligen att den ena seniorträffen inte är den andra lik. Om någon vill ha receptet på hur vi skall arbeta så ligger det hos deltagarna och inte hos oss.

34 Våga, prova, lär av varandra, identifiera och ta tillvara hälsoresurser!

35 Frågor CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA

36 Referenslista EPRZ Dahlin-Ivanoff S, Gosman-Hedström G, Edberg A-K, Wilhelmson K, Eklund K, Dunèr A, Zidèn L, Welmer Landahl S. Elderly Persons in the Risk Zone. Design of a multidimensional, health-promoting, randomized three-armed controlled trial for "prefrail" people of 80+ years living at home. BMC Geriatrics, :27. Gustafsson S, Wilhelmson K, Eklund K, Gosman-Hedström G, Zidén L, Häggblom-Kronlöf G, Højgaard B, Slinde F, Rothenberg E, Landahl S, Dahlin-Ivanoff, S. Health-promoting interventions for persons aged 80 and older are successful in the short term-results from the randomized and three-armed elderly persons in the risk zone study. Journal of the American Geriatrics Society, (3): p Wilhelmson, K. and K. Eklund. Positive Effects on Life Satisfaction following Health-Promoting Interventions for frail older adults an RCT study. Health Psychology Research, Accepted for publication Dec 6, Gustafsson S, Edberg A-K, Dahlin-Ivanoff S. Health-care professionals view of frailty in older persons. J Applied Gerontol 2012;31(5): p Gustafsson S, Eklund K, Wilhelmson K, Edberg A-K, Johansson B, Häggblom-Kronlöf G, Gosman- Hedstrom G, Dahlin-Ivanoff S. Long-Term Outcome for ADL Following the Health-Promoting RCT- Elderly Persons in the Risk Zone. Gerontologist, (4): p Behm L, Zidén, L. Dunér, A. Falk, K. Dahlin-Ivanoff, S. Multi-professional and multi-dimensional group education--a key to action in elderly persons. Disability and Rehabilitation, (5): p Behm, L., S.D. Ivanoff, and L. Zidén, Preventive home visits and health - Experiences among very old people. BMC Public Health, (1). Ziden L, Häggblom-Kronlöf G, Gustafsson S, Lundin-Olsson L, Dahlin-Ivanoff S. Physical Function and Fear of Falling 2 Years After the Health-Promoting Randomized Controlled Trial: Elderly Persons in the Risk Zone. Gerontologist, : p. 1. Behm L, Eklund K, Wilhelmson K, Zidén L, Gustafsson S, Dahlin-Ivanoff S. Health-promoting interventions can postpone subjective frailty in very old persons: long term results from the RCT Elderly Persons in the Risk zone. Pub Health Nurs, 2015 [accepted for publication] Dahlin-Ivanoff S, Eklund K, Behm L, Häggblom-Kronlöf G, Zidén L, Wilhelmson K, Landahl S, Gustafsson S. For whom is a Health-Promoting Intervention Effective? - Predictive Factors in the Elderly Persons in the Risk Zone Study. BMC Geriatr [submitted]

37 Referenslista PAMC Lood Q, Dahlin Ivanoff S, Dellenborg L, Mårtensson L. Health-promotion in the context of ageing and migration: a call for person-centred integrated practice. Int J Integr Care 2014; 14(3). Arola A, Mårtensson L, Häggblom Kronlöf G. Viewing oneself as capable person 2016 [submitted]. Lood Q, Häggblom Kronlöf G, Dellenborg L. Embraced by the past, hopeful for the future: meaning of health to ageing persons who have migrated from the Western Balkan region to Sweden. Ageing and Society (3) pp Lood, Q, Häggblom-Kronlöf G,Dahlin-Ivanoff S. Health promotion programme design and efficacy in relation to ageing persons with culturally and linguistically diverse backgrounds: a systematic literature review and meta-analysis. BMC Health Services Research 2015, 15:560 Gustafsson S, Lood Q, Wilhelmson K, Häggblom-Kronlöf G, Landahl S, Dahlin-Ivanoff S. A person-centred approach to health promotion for persons 70+ who have migrated to Sweden: Promoting Aging Migrants Capabilities - the implementation and RCT study protocol. BMC Geriatr :10. Lood Q, Gustafsson S, Dahlin-Ivanoff S. Bridging barriers to health promotion: a feasibility pilotstudy of the Promoting Aging Migrants Capabilities study. J Eval Clin Pract 2015;21(4): Barenfeld E, Gustafsson S, Wallin L, Dahlin-Ivanoff S. Understanding the black box of a healthpromotion program: Keys to enable health among older persons aging in the context of migration. Int J Qualitative Stud Health Well-being 2015, 10:

38 Tack för uppmärksamheten!

Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer - Gör de någon skillnad? Susanne Gustafsson 2012-11-13

Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer - Gör de någon skillnad? Susanne Gustafsson 2012-11-13 Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer - Gör de någon skillnad? Susanne Gustafsson 2012-11-13 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende för att kunna

Läs mer

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende

Läs mer

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Synneve Dahlin Ivanoff professor Göteborgs Universitet, forskarchef Vårdalinstitutets plattform för äldre, äldres vård och omsorg Lena Rudholm Projektledare

Läs mer

Äldre Personer i Riskzon Livslots

Äldre Personer i Riskzon Livslots Äldre Personer i Riskzon Livslots 2012-09-07 Bakgrund Andelen äldre personer 80+ fortsätter att öka. Många är i god form, bosatta hemma och lever ett aktivt liv med god kvalitet. Åldrandet är associerat

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,

Läs mer

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care. Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen

Läs mer

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera

Läs mer

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Coacha till fysisk aktivitet vid RA Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde

Läs mer

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci Interkulturell vård och omsorg Öncel Naldemirci Interkulturalitet Relationer och interaktioner mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Inter: växelverkan Olika termer: mångkulturell, tvärtkulturell,

Läs mer

Strukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie

Strukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie Strukturerat omhändertagande av sköra äldre i svensk akutsjukvård en randomiserad kontrollerad studie Comprehensive Geriatric Assessment for frail older people in Swedish acute care settings a randomized

Läs mer

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig

Läs mer

ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD

ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD Catharina Gillsjö, PhD, FNP, RN Lektor i omvårdnad Högskolan i Skövde Bild 1 AVHANDLING Gillsjö, C. (2012). Older adults' conceptions of home and experiences

Läs mer

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Specialistarbetsterapeut Dart -

Läs mer

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.

Läs mer

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerad omvårdnad i praktiken Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum Personcentrerat

Läs mer

Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende 2013-03-15 Multidisciplinär forskargrupp (medicin, vårdvetenskap och samhällsvetenskap) 7 Forskare (2 professorer, 2 docenter, 2 post dok (docentur på gång),1

Läs mer

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte

Läs mer

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi Publikationer Synneve Dahlin Ivanoff Originalarbeten Sundsteigen B, Eklund K, Dahlin Ivanoff S. Patients experience of groups in outpatient mental

Läs mer

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster FOU RAPPORT ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Nyanlända migranters röster 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Tabell 1. Deltagare fördelade på kön, språk och ursprung

Läs mer

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Från prevention till palliativ vård Äldre i riskzon Vänder sig till hemmaboende

Läs mer

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården

Läs mer

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående

Läs mer

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år www.med.lu.se/case Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år MARIANNE GRANBOM, LEG. ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND MARIA HAAK, LEG. ARBETSTERAPEUT, LEKTOR Center for Ageing and Supportive

Läs mer

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet 2018-10-16 2 Migration har effekt på individens hälsa Migration medför förändring i familjedynamiken (Bhugra,

Läs mer

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm Förebyggande hembesök hos äldre i Hässleholm 50 000 invånare Hässleholms kommun Primärvården Nordöstra Skåne Hässleholms sjukhusorganisation Förebyggande hembesök hos äldre -för bättre hälsa och välbefinnande

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI

GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI En modell för att möta unga med psykisk ohälsa Maria Strömbäck Med dr, specialist fysioterapeut i mental hälsa Skapa rum Ung femininitet, kroppslighet och psykisk

Läs mer

Vilken fortbildning är r effektiv?

Vilken fortbildning är r effektiv? Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som

Läs mer

Fler äldre-äldre i vården

Fler äldre-äldre i vården Fler äldre-äldre i vården Om behovet av att prioritera Mats Thorslund Aging Research Center Starting points More and more elderly people 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Professor II Högskolan Stord/Haugesund Docent,

Läs mer

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Johanna Nordmyr (Doktorand, PM) Anna K. Forsman (Docent, DrPH) Seminarium Alla läser II 15.9.2016 Projektet @geing Online (2012-) Fokus:

Läs mer

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet Lorna Bartram Dart kommunikations och dataresurscenter Enhet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset Alternativa kommunikationssätt för

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Kunskapsluckor och framtid

Kunskapsluckor och framtid Kunskapsluckor och framtid Lars Wallin Forskningschef Landstinget Dalarna Professor i omvårdnad Högskolan Dalarna Forskningslinjeansvarig för implementeringsforskning vid GPCC Behövs fortsatt forskning

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016 Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård? Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård? Ett personcentrerat förhållningssätt stärker resurser och undviker begränsningar Effekter av utbildning och ledningens stöd POP Helle Wijk, professor

Läs mer

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30

Läs mer

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner Jenny Hallgren 2016-10-18 School of Health and Welfare Institutet för Gerontologi Strokeavdelning Medicinavdelningar Palliativ avdelning Kirurg-och

Läs mer

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag Rapport från Centrum för hälsa och åldrande AgeCap Ingmar Skoog, professor

Läs mer

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality

Läs mer

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Medel för utveckling inom ANDT Folkhälsomyndigheten 16 april 2015 Karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Conclusion: While it is possible

Läs mer

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Maria Strömbäck Med dr, leg fysioterapeut Mo=agning unga vuxna, FoU-enheten Psykiatriska kliniken, NUS, Umeå maria.stromback@vll.se Föreläsningens innehåll

Läs mer

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands

Läs mer

Curriculum Vitae. Lena Mårtensson, Docent arbetsterapi, leg.arbetsterapeut, född 1953

Curriculum Vitae. Lena Mårtensson, Docent arbetsterapi, leg.arbetsterapeut, född 1953 Curriculum Vitae Lena Mårtensson, Docent arbetsterapi, leg.arbetsterapeut, född 1953 Utbildning, examina 2005 Doktorsexamen.Fil. Dr i arbetsterapi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet (GU). Avhandling:

Läs mer

Bilaga 1. Artikelmatris

Bilaga 1. Artikelmatris 1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet

Läs mer

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla Avhandling Livsgnista hos mycket gamla Johan Niklasson Överläkare och medicine doktor Geriatriska institutionen, Umeå universitet Geriatriska kliniken, Sunderby sjukhus Om engelska ordet morale Morale

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Effektiva insatser för barn med autism

Effektiva insatser för barn med autism Effektiva insatser för barn med autism -en fråga om kunskap, inställning och handledning? Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Medicine doktor Certifierad beteendeanalytiker ulrika.langh@sll.se 2 Early Intensive

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm GDQ Associates lanseringsmingel 21 mars 2017 i Stockholm Program Maria Åkerlund hälsar välkomna Christian Jacobsson berättar om senaste forskningen om och med GDQ. Björn Pehrson från Lightweb och Nishteman

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman Yngre äldres upplevelser av hemmet & hälsa Maya Kylén,PhD Maya.kylen@med.lu.se Foto:Johan Bävman Center for Ageing and Supportive Environments (CASE) Tvärvetenskapligt forskningscentrum Medicinska fakulteten,

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Digitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion

Digitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion Digitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion -ett personcentrerat perspektiv WEMAN-JOSEFSSON, A. K a,b., HALILA, F a., JOHNSON, U a., LINDWALL, M b., WICKSTRÖM, N a., & WÄRNESTÅL,

Läs mer

Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer

Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer www.uea.ac.uk/eco Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer Arbets- och miljömedicinskt vårmöte, Göteborg, 2019-05-17, kl 12.30-14.00

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt teamarbete Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt lärande- IPL de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär tillsammans

Läs mer

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet! Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,

Läs mer

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Specialistarbetsterapeut Dart -

Läs mer

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att

Läs mer

Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten. Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019

Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten. Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019 Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019 2 Välkomna och saker att diskutera 3 Idag Nuläge och plan för permanentning Tillbakablick

Läs mer

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för Hälsa och Rehabilitering Specialistarbetsterapeut

Läs mer

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri

Läs mer

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands Skill-mix innovation in the Netherlands dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands m.kroezen@erasmusmc.nl The skill-mix innovation of interest BEFORE AFTER How did the Netherlands

Läs mer

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm Pilotstudie LUFT Umeå 2 oktober 2014 Tanja Tomson, projektledare Olivia Biermann, koordinator Jess

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Bilaga 5. Sökstrategier

Bilaga 5. Sökstrategier Bilaga 5. Sökstrategier Relevant litteratur söktes i databaserna PubMed, Embase och Cochrane Library. Sökningen utfördes interaktivt av mindre arbetsgrupper tillsammans med en informatiker. Listor med

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)

Läs mer

Bättre koll på KOL Hem-monitorering och videovård

Bättre koll på KOL Hem-monitorering och videovård Bättre koll på KOL Hem-monitorering och videovård Närhälsan Stora Höga vårdcentral Närhälsan Solgärdevårdcentral KOL-Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhus KOL -Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

HÖGSKOLAN DALARNA

HÖGSKOLAN DALARNA HÖGSKOLAN DALARNA 2017-03-02 Handledarrollen och Kollegialt lärande Désirée von Ahlefeld Nisser och Maria Olsson 12 april 2018 2018-04-13 2 Punkter för dagens föreläsning Syfte Tillbakablick: Mål och syfte

Läs mer

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg. POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg En person En kapabel medmänniska (partner i hälso- och sjukvård samt omsorg) Kristensson Uggla Bengt: (2011) Homo Capax.

Läs mer

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen

Läs mer

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens Helle Wijk Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer? Förbättringsarbete Framgångsfaktorer? Michael Bergström Senior rådgivare, Handläggare Ledamot i Nationella ST-rådet Barnläkare Avdelningen för vård och omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning med inriktning mot teamarbete Göteborgs Utbildnings Avdelning (GUA) 3 högskolepoäng, grundnivå

Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning med inriktning mot teamarbete Göteborgs Utbildnings Avdelning (GUA) 3 högskolepoäng, grundnivå Sahlgrenska akademin Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning med inriktning mot teamarbete Göteborgs Utbildnings Avdelning (GUA) 3 högskolepoäng, grundnivå Höstterminen 2011 2011-06-15 Gudrun Johansson

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Ingrid Weiber Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola Disputation 28 maj 2015 Malmö Högskola Developmental disability Intellektuell

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR 1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell

Läs mer

med digital teknik Marlene Sandlund Med Dr. Inst för samhällsmedicin och rehabilitering

med digital teknik Marlene Sandlund Med Dr. Inst för samhällsmedicin och rehabilitering med digital teknik Marlene Sandlund Med Dr. Inst för samhällsmedicin och rehabilitering marlene.sandlund@umu.se INNEHÅLL Fallolyckor bland äldre personer Deltagande design Säkra steg applikationen Kort

Läs mer

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet

Läs mer

REPORTAGE FRÅN NORDISK KONGRESS I GERONTOLOGI KÖPENHAMN 2012

REPORTAGE FRÅN NORDISK KONGRESS I GERONTOLOGI KÖPENHAMN 2012 REPORTAGE FRÅN NORDISK KONGRESS I GERONTOLOGI KÖPENHAMN 2012 Den 21:a Nordiska kongressen i Gerontologi genomfördes i år i Köpenhamn. Kongressen är multiprofessionell och samlar forskare och andra intresserade

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

The Quest for Maternal Survival in Rwanda The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:

Läs mer