Innehåll NR 1. Sektionen för omvårdnadsinformatik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll NR 1. Sektionen för omvårdnadsinformatik"

Transkript

1 SOI NYTT Sektionen för omvårdnadsinformatik Innehåll NR 1 April, 2013 Ledaren Nationell ehälsa 2012 Effekter av standardiserade vårdplaner Mot mer användbara ehälsosystem? O BS D! a ko gs at nf t a e ny ren nm tta s äla ut för info sig bi v rm ti ld år a ll ni d tik år ng oc en et h s s Konferens sektionen för omvårdnadsinformatik 2013

2 Ledaren ICNP klassificerar patientdata och kliniska åtgärder inom domänen omvårdnad och kan användas för beslutsfattande och utveckling av riktlinjer som syftar till att förbättra hälsa och sjukvård. SOI:s styrelse håller tillsammans med Jan Florin, Högskolan Dalarna, på att granska den svenska översättningen av ICNP. Här följer ICN:s egen beskrivning av ICNP. The International Classification for Nursing Practice (ICNP ) ger ett systematiskt sätt att beskriva omvårdnad över hela världen, och därigenom förbättra kommunikationen inom omvårdnad och över andra discipliner. ICNP är en produkt av e-hälsoprogrammet inom International Council of Nurses (ICN). ICNP ger en internationell standard för att underlätta beskrivning och jämförelse av omvårdnad lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Den finns i ett antal språk inklusive, arabiska, engelska, farsi (persiska), tyska, koreanska, mandarin, norska, portugisiska och spanska. Genom att använda ICNP, kan tillförlitlig information om omvårdnad skapas för att påverka beslutsfattandet, utbildning och politik till: att bättre tillgodose behoven hos individer och grupper att leverera mer effektiva åtgärder att förbättra hälsa resultat att bättre utnyttja resurserna. För att göra ICNP enkel att använda, har den släpps i ett antal olika format: en klassificering av fördefinierade omvårdnadsuttryck en 7 axlad modell för att komponera omvårdnadsuttryck kataloger över valda termer för användning i särskilda situationer, såsom i palliativ vård, för att beskriva följsamhet till behandling, för användning i primärvård, för att mäta hälsoresultat. ICNP fungerar som ett enande språksystem för omvårdnad, som genom mappning, sammanför andra befintliga terminologier, i en gemensam ram. Detta innebär att sjuksköterskor på olika platser i olika länder, kan utnyttja den gemensamma ICNP ramen utan större ändringar i sin praktik. En flerspråkig webbläsare finns på: Och WHO skriver så här om ICNP: WHO accepterade ICNP inom WHO:s Family of International Classifications (FIC), för att utöka täckningen av domänen omvårdnad, som en nödvändig och kompletterande del av professionell hälso- och sjukvård. ICNP klassificerar patientdata och kliniska åtgärder inom domänen omvårdnad och kan användas för beslutsfattande och utveckling av riktlinjer som syftar till att förbättra hälsa och sjukvård. ICNP kan förbättra kommunikation och statistisk rapportering inom hälso-och sjukvården. ICNP kan användas som en klassifikation, tillsammans med andra WHO-FIC klassifikationer, där sådan vård ges. Till FIC hör; ICD, ICF, ICHI. Översatt av Catrin Björvell Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik Ordförande Catrin Björvell Leg sjuksköterska, Med Dr Sekreterare Viveca Busck Håkans Leg sjuksköterska Kassör Inger Jansson Leg sjuksköterska, Fil Dr Webmaster Anette Bengtsson Leg sjuksköterska Redaktör, Sofi Nordmark Leg sjuksköterska, Doktorand Ordinarie ledamot Sara Carlsén Leg sjuksköterska Ordinarie ledamot Ingela Karlsson Leg sjuksköterska, Med Dr Suppleant Kerstin Ådahl Leg sjuksköterska, Tekn Dr Web: omvardnadsinformatik Omslagsbild copyright Sofi Nordmark Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2003 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening (SSF). Sektionens syfte är att bidra till patientcentrerad, evidensbaserad utveckling av hälso och sjukvården, främja forskning, utveckling och utbildning inom sektionens ämnesinriktning och utveckla tvärprofessionellt samarbete inom informationshantering. Sektionens mål är att vara en informationsresurs, förmedla kunskap och vara mötesplats för klinisk verksam hälso och sjukvårdspersonal samt företrädare för utbildning och forskning.

3 Nationell ehälsa 2012 I oktober 2012 anordnades för femte året i rad en konferens om Nationell ehälsa. Bakom arrangemanget stod samarbetsorganisationerna inom Nationell ehälsa, det vill säga Socialdepartementet, Socialstyr-elsen, Sveriges Kommuner och Lands-ting, Vårdföretagarna samt den ideella vårdorganisationen Famna. Syftet med konferensen var att visa hur långt införandet kommit inom området Nationell ehälsa. Majoriteten av landstingen och regionerna var representerade, liksom ett stort antal kommuner. På plats var också företrädare för privata vårdsektorn, olika ideella vårdorganisationer, myndigheter, IT-industrin, universitet, högskolor med flera. Dagen ramades in av de bägge statssekreterarna från Socialdepartementet Karin Johansson och Ragnwi Marcelind som talade om hur långt vi nationellt har kommit inom området ehälsa och om hur mycket som fortfarande finns att göra. Många nya applikationer är nu i drift som till exempel; Nationell Patientöversikt (NPÖ), Infektionsverktyget och Mina vårdkontakter. NPÖ är en översikt över en patients journaluppgifter där varje ansluten vårdgivare visar utvalda informationsmängder och efter patientens samtycke kan ta del av information från andra vårdgivare. Information som visas är exempelvis diagnoser, ordinerade och utlämnade läkemedel, planerade och genomförda kontakter, laboratoriesvar och journalanteckningar. Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för enhetlig dokumentation, lagring och återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner (VRI), och antibiotikaordinationer. Syftet är att förebygga VRI, att arbeta med en förbättrad antibiotikaanvändning och bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens samt att regionalt och nationellt följa förändringar i förekomsten av VRI och antibiotikaanvändning. Medlemsinformation Sektionen för omvårdnadsinformatik vill öka medlemmarnas möjlighet att aktivt delta i kunskapsspridning, utveckling och gällande omvårdnadsinformatik. Vår satsning på ett elektroniskt nyhetsblad är ett sätt att nå ut till medlemmarna med information om vad som händer inom området. För att kunna erbjuda er medlemmar ett En revision av Patientdatalagen pågår och arbetet med ett Internetbaserat Personligt hälsokonto håller på att startas upp. Internetbaserat Personligt hälsokonto kommer att innebära att den enskilde kan ha samlad tillgång till vårdinformation och andra tjänster som kan stödja och skapa insyn i deras hälsa via personligt inlogg på Internet. Det är viktigt att man som vårdande personal inser att det som dokumenteras ska vara till nytta för någon annan och kunna återanvändas. Därför måste information som skapas i vård och omsorg vara enhetlig, entydig och jämförbar och dit är det ännu en bit kvar innan vi har nått målet. Nya tekniska lösningar för vård och omsorg i hemmet visades också, bland annat ehemtjänst, där äldre och funktionshindrade erbjuds att få hemtjänst via exempelvis bildtelefoni eller tv:n. ehemtjänst har initialt fyra tekniska lösningar för insatser som tillsyn dagtid, tillsyn nattetid, social samvaro, påminnelse, uppmuntran till egen aktivitet och svar på larm. Som en del i ehemtjänsten kan roboten Giraffen ingå, en mobil kommunikationslösning som placeras hemma hos vårdtagaren för att underlätta bl.a. äldres kontakt med omvärlden. Den är fjärrstyrd, rullar fram och har en videoskärm som ansikte. Parallellt med detta mer teknikbaserade arbetet pågår också arbete med att utveckla användandet av det Nationella fackspråket vilket Kristina Bränd Persson, chef för enheten för fackspråk och informatik vid Socialstyrelsen, pratade om. Socialstyrelsen har fått ett fortsatt uppdrag av regeringen att underhålla, förvalta och utveckla ett gemensamt fackspråk och strukturerad information inom vård och brett spektra av vad som pågår inom ämnesområdet vill vi uppmana var och en av er att skicka in manus till våra kommande nummer där ni informerar, debatterar, diskuterar, reflekterar eller kort berättar om ett aktuellt projekt eller gör en sammanfattning från en konferens. Manus mailas till redaktör: omsorg. Ett nationellt råd där dessa frågor ska behandlas kommer att inrättas. Det är viktigt att man som vårdande personal inser att det som dokumenteras ska vara till nytta för någon annan och kunna återanvändas. Därför måste information som skapas i vård och omsorg vara enhetlig, entydig och jämförbar och dit är det ännu en bit kvar innan vi har nått målet. Socialdepartementet står bakom utredningen om rätt information i vård och omsorg som ska lägga sitt slutbetänkande december 2013, kanske kan denna utredning tydliggöra vilka hinder och möjligheter som finns i dagens lagstiftning och vilka behov som måste tillgodoses för att de ovanstående ska kunna uppnås. Dagens program innefattade fyra temaområden med inspirationsseminarier och workshops; Invånarens ökade möjligheter till delaktighet, Vårdens och omsorgens satsningar för ökad samverkan, Välfärdsteknologi för vård och omsorg i hemmet samt Säkerhet och integritet - utifrån ett juridiskt perspektiv. Dagen var fylld av intressanta diskussioner, tankeställare och massor med intryck. Med oss hem hade vi bland annat frågor om hur vi ska möta medborgarnas ökade behov och krav på informationstillgänglighet, hantera samhällets löften om tillgänglighet och ändå hålla informationssäkerheten och följa Patientdatalagen. Vill du veta mer om ehälsa och vad konferensen handlade om titta på: www. nationellehalsa.se/konferens_2012 Vivéca Busck Håkans, leg.sjuksköterska, Systemförvaltning EPJ, Landstinget i Uppsala län Sara Carlsén, leg.sjuksköterska, Anestesi-, operation- och intensivvårdskliniken, Landstinget i Östergötland Manusinstruktion: För detaljerad beskrivning se Styrelsen för SOI förbehåller sig rätten att besluta om publicering, korrigering och refusering.

4 Effekter av standardiserade vårdplaner Kan vi bli bättre på att arbeta evidensbaserat och följa omvårdnadsprocessens steg genom att använda standardiserad vårdplan? För att kunna ge patienten bästa möjliga omvårdnad behöver sjuksköterskan arbeta utifrån evidensbaserad omvårdnad. Detta innebär att sjuksköterskan gör bedömningar och fattar beslut utifrån forskning, riktlinjer och erfarenhet som också innefattar patientens erfarenheter. Hur jobbar vi idag? För att undersöka hur sjuksköterskan skaffar sig kunskap för att välja rätt omvårdnadsåtgärder intervjuade jag i en studie åtta sjuksköterskor med 2-23 års erfarenhet och sju ledare på olika nivåer, alla inom somatisk slutenvård. Resultatet visade att sjuksköterskorna undvek vetenskaplig kunskap. Det som lästes var lokala riktlinjer som vårdprogram och PM, vilka framför allt innehöll medicinskakunskap och sällan omvårdnad. Svaren skiljde sig mellan sjuksköterskorna och cheferna, där cheferna hade en uppfattning om att många sjuksköterskor regelbundet sökte vetenskaplig kunskap, medan sjuksköterskorna uppgav att de inte gjorde det. Det som användes av sjuksköterskorna var standardiserade vårdplaner (SVP), och där hade de som varit med och utvecklat dessa, mer kunskap om varifrån faktaunderlaget kom. Alla SVP var framtagna i samarbete med sjuksköterskorna, vilket inneburit att sjuksköterskorna fått tid avsatt att söka evidens i ämnet. Detta hade annars varit omöjligt att hinna i det dagliga arbetet. Sjuksköterskorna använde sig däremot till stor del av egen och kollegers kunskap och erfarenhet samt av andra professioners kunnande genom t ex diskussioner under rond, och genom studenter som kom till avdelningen och diskuterade ny kunskap. Trots att sjuksköterskan hade som strategi att fråga kollegor om råd så frågar hon inte den det berörde, patienten, som borde vara den största experten på sina preferenser och ha mest erfarenhet om sina individuella behov. Istället informerades patienten ofta när beslut redan var fattade. Undantaget var de sammanhang där det uppenbarligen krävdes patientens delaktighet för att nå framgång, såsom mobilisering, näringsintag och social planering. Inom andra områden där det inte krävdes att patienten var aktiv t ex avseende sårvård, angav sjuksköterskorna inte några strategier för att främja patientens delaktighet. En vårdplan består av omvårdnadsdiagnos, mål och planerade åtgärder, antingen i individuell form (IVP) eller i standardiserad form (SVP). Trots att vårdplaner länge funnits med i undervisningen av sjuksköterskor, är de fotfarande inte alltid synliga i det kliniska arbetet. Här finns alltså ett gap mellan teori och praktik. Idag dokumenterar vi också i en elektronisk journal uppbyggd utifrån varje Denna studie visar på att sjuksköterskor som arbetar utifrån SVP arbetar utifrån tydligare evidens än de som fastställer IVP, där oftast erfarenhet utgjorde underlag. Att arbeta utifrån tvärprofessionell SVP istället för att varje profession dokumenterar för sig i stuprör bör också leda till mindre dubbeldokumentation. profession istället för utifrån patientens hälsoärende. Detta innebär att dokumentationen sker i stuprör utifrån varje profession. Konsekvens av dessa stuprör blir att mycket information dubbeldokumentas, samt att patientens hälsoärende blir svårt att följa. Jeanette Törnqvist, leg sjuksköterska, granskade 30 journaler för patienter som vårdats inneliggande med diagnosen höftfraktur. Resultatet visade att dubbeldokumentation förekom inom och mellan alla professioner 886 gånger i journalerna. Av dessa var 35 motstridiga uppgifter såsom vilket ben som opererats, operationsdag, om agraffer var tagna eller ej, typ av boende patienten hade osv. Hur kan standardiserad vårdplan i elektronisk journal förbättra vårt arbetssätt? Sjuksköterskor som arbetade med SVP fick frågan om de visste vilket kunskapsunderlag som fanns för en viss SVP. De flesta svarade att den främst var baserad på forskning och klinisk expertis. Patienters erfarenhet utgjorde sällan underlaget, och ca 1/3 av de tillfrågade visste inte alls vad SVP: n baserades på för kunskap. En styrka med SVP var enligt sjuksköterskorna att den var lätt att förstå, lätt att följa samt att den följde gängse normer i verksamheten. Denna studie visar på att sjuksköterskor som arbetar utifrån SVP arbetar utifrån tydligare evidens än de som fastställer IVP, där oftast erfarenhet utgjorde underlag. Att arbeta utifrån tvärprofessionell SVP istället för att varje profession dokumenterar för sig i stuprör bör också leda till mindre dubbeldokumentation samt mindre risk för motstridig information i journalen. Vad vi måste fortsätta fundera kring för att arbetet med SVP ska ge en optimal evidensbaserad vård är hur patienten ska bli mer delaktig. Om vi ska utveckla tvärprofessionella SVP behöver vi också fundera över hur alla professioners perspektiv blir tydliga, så ingen del av vården förbises för patienten. Här är en viktig fråga vilken terminologi som ska användas och om flera olika terminologier behövs för att täcka in alla professioners behov? Inger Jansson leg sjuksköterska, PhD, Högskolan i Halmstad.

5 Mot mer användbara ehälsosystem? VårdIT-rapporten 2010 en sammanfattning av sammanfattningen. Vårdförbundet och tre andra fackliga organisationer uppdrog år 2004 och 2010 åt UsersAward att undersöka hur vårdens professioner uppfattar ehälsosystemens användbarhet. Användbarhet definieras här enligt ISO som: Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt. Resultatet av undersökningarna har sammanfattats och redovisats i VårdIT-rapporten Under tidsperioden mellan undersökningarna har täckningsgraden av elektroniska patientjournaler (EPJ) på sjukhus ökat kraftigt. Inom primärvården skedde detta ett decennium tidigare. Just år 2010 är historiskt då i princip alla landsting hade infört EPJ. I landets 290 kommuner pågår motsvarande utveckling, dock i varierande tempo. Vårdpersonalens erfarenheter av IT är idag mer enhetliga än de var Det beror bland annat på tydligare IT-strategier, bättre anpassade lagar och ökade användarkrav på IT-systemen. Vi har idag färre leverantörer och mer heltäckande EPJ än Tre av fyra respondenter instämmer i att IT-systemen underlättar arbetet. Samtidigt finns det problem med teknik, design och användning som påverkar patientsäkerhet och effektivitet. Särskilt kritiska är användarna till sina möjligheter till inflytande. Bara 29 % är nöjda med användarmedverkan vid införandet och drygt 30 % med hur systemen följs upp och anpassas till nya krav och behov. På frågan Hur mycket tid tror du att du skulle kunna spara per dag om IT-systemen fungerade som du önskade? svarade sjuksköterskorna i genomsnitt 35 minuter, läkarna 56 minuter, undersköterskorna 17 minuter och läkarsekreterarna 42 minuter per dag. En mycket försiktig beräkning visar att, utifrån vårdpersonalens egen uppskattning, skulle fem miljarder kronor per år kunna sparas om IT-systemen fungerade som vårdpersonalen önskar. De vanligaste direkta anledningarna till tidsspillet är tröghet eller driftproblem och bristande integration mellan olika IT-system. Även den ökande komplexiteten och överdokumentation i journalsystemen medverkar. Låg användbarhet i läkemedelsmoduler pekas ut inte bara som en tidstjuv utan också som en stor säkerhetsrisk för patienten. I jämförelse med 2004 har vårdpersonalens nöjdhet med IT-systemen inte ökat. Sannolika orsaker till resultaten kan vara att användarnas förväntningar höjts och att IT-systemen är mer komplexa. ITsystemen har till exempel inte minskat stressen i arbetet. Man upplever inte heller att IT-systemen har skapat mer tid för patienten eller större möjligheter att anpassa vården för varje enskild patients behov. Respondenterna har fått kommentera hur IT-stöden utvecklats de senaste tre åren. De upplever att: de har fått mer sammanhållna IT-stöd tillgången till information av god kvalitet om vård- och omsorgstagarna har förbättrats patientsäkerheten har ökat genom att EPJ är mer lättillgänglig än pappersjournalen. VårdIT-rapportens slutsatser: Det krävs bättre struktur och möjligheter att rollanpassa informationen för att ge den överblick som behövs. Kommunikationen över huvudmannagränserna måste bli bättre så att alla som behöver ha tillgång till vårddokumentationen får det. Samtal med proffspatienter visar att många är intresserade av att både delta i sin egen vårddokumentation och i utvecklingen av de IT-system som vården använder. Hur kommer ökade krav på patientinflytande i vården att påverka informationssystemen? Rätt IT-stöd kan spara miljarder i vårdarbetet. Det finns goda skäl att öka investeringarna i ehälsa om man satsar rätt. Det handlar både om att få en bättre struktur på vårdinformationen, men också att skapa utrymme för lokal verksamhetsutveckling med stöd av IT samt bättre processer för utvärdering, användarstöd och kontinuerliga förbättringar. Som ett resultat av kraven på bättre användbarhet hos ehälsosystemen har Socialdepartementet anslagit medel till projektet ehälsosystemens användbarhet där Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening ingår i styrgruppen. Projektets resultat kommer att redovisas på Vitaliskonferensen i april. David Liljequist Förbundsombudsman Vårdförbundet

6 Konferens Sektionen för omvårdnadsinformatik Informatikens nytta för vård och utbildning 6 maj 2013 i Nanna Svartz auditorium, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Registrering och kaffe Inledning Catrin Björvell, ordförande SOI Clinical Decision Support in nursing Dawn Dowding, leg sjuksköterska, Professor of Applied Health Research, University of Leeds Bensträckare Concequences of using Clinical Decision Support in nursing Dawn Dowding, leg sjuksköterska, Professor of Applied Health Research, University of Leeds Lunch Virtuella patienter i lärandet Elenita Forsberg, leg sjuksköterska, adjunkt Högskolan i Halmstad, doktorand Karolinska Institutet Verksamhetsnytta med Nationella patientöversikten Britt Ehr, projektledare, IT-avdelningen, Landstinget i Uppsala län Kaffe Gemensamt fackspråk, eller? Annika Terner, leg arbetsterapeut, doktorand, Funktionshinder och habilitering Institutionen för folkhälso- och vårdve tenskap, Uppsala Universi tet Hur skriver vi egentligen? Sara Carlsén, leg sjuksköterska, Landstinget i Östergötland Utdelning av stipendium och avslutning Årsmöte för medlemmar i SOI PRIS: 1000 kr för medlemmar, 1500 kr för icke medlemmar, heltidsstudenter/doktorander 300 kr (max 20 platser). I avgiften ingår lunch och kaffe. För leg sjuksköterskor som ej är medlemmar ingår medlemsavgiftenför 2013 med 200 kr. TIDIG ANMÄLAN: FÖRE 14 april - betala 800 kr för medlemmar och 1300 för icke medlemmar. Anmälan görs på Vid återbud senast 1 vecka före konferensen, debiteras halva avgiften, vid återbud senare än 1 vecka före konferensen debiteras hela avgiften. Avbeställningen ska ske skriftligen, t ex per mail. Vid förhinder kan platsen överlåtas till annan deltagare. SOI förbehåller sig rätten till ändringar i programmet eller av tid eller lokal. För mer information kontakta Kerstin Segerberg via epost: Sista anmälningsdag 1 maj 2013

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller

Läs mer

ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad

ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad ICNP International Classification of Nursing Practice Catrin Björvell, leg ssk, Med dr Jan Florin, leg ssk, Med dr Inger Jansson, leg ssk, Fil

Läs mer

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

ehälsa kräver kunskap och engagemang

ehälsa kräver kunskap och engagemang ehälsa kräver kunskap och engagemang Svensk sjuksköterskeförenings arbete med ehälsofrågor Elisabeth Strandberg Sakkunnig forsknings och ehälsofrågor Svensk sjuksköterskeförening www.swenurse.se Om Svensk

Läs mer

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Sektionen för omvårdnadsinformatik & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Kompetensbeskrivning Hälsoinformatik för legitimerad sjuksköterska och för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom hälsoinformatik

Läs mer

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

Störande eller stödjande? vilken är chefens roll i utvecklingen av ehälsosystemens användbarhet?

Störande eller stödjande? vilken är chefens roll i utvecklingen av ehälsosystemens användbarhet? Störande eller stödjande? vilken är chefens roll i utvecklingen av ehälsosystemens användbarhet? Vem är jag? David Liljequist Specialistsjuksköterska inom anestesi och intensivvård Systemvetare Förbundsombudsman

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Nytta och kvalité med standardiserade vårdplaner. Marie Fogelberg Dahm & Viveca Busck Håkans Landstinget i Uppsala län

Nytta och kvalité med standardiserade vårdplaner. Marie Fogelberg Dahm & Viveca Busck Håkans Landstinget i Uppsala län Nytta och kvalité med standardiserade vårdplaner Marie Fogelberg Dahm & Viveca Busck Håkans Landstinget i Uppsala län 2016-09-22 Standardiserad vårdplan Standardiserad vårdplan Vård- och omsorgsplan som

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

ehälsa Sidan 0 av 20

ehälsa Sidan 0 av 20 ehälsa? Sidan 0 av 20 Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Säkerhet

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Studerandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter

Studerandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter Promemoria 2013-12-31 Utredningen om rätt information i vård och omsorg S 2011:13 Promemorian ingår i utredningens delredovisning enligt direktiv 2013:43 och syftar till att belysa förutsättningarna för

Läs mer

Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg. 18 19 mars 2009 Elmia Jönköping

Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg. 18 19 mars 2009 Elmia Jönköping Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg 18 19 mars 2009 Elmia Jönköping Samarrangemang mellan Socialstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting Svensk sjuksköterskeförening Sektionen för omvårdnadsinformatik

Läs mer

Informatik. Kvalitetsarbete

Informatik. Kvalitetsarbete Informatik Informations- och kommunikationsteknologi spelar idag en allt mer genomgripande roll i hälso- och sjukvården. Informatik är det vetenskapliga studiet av information och hur man presenterar och

Läs mer

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas

Läs mer

Sökes! Innehåll NR 3. Sektionen för omvårdnadsinformatik. Skribenter till nästa. nummer, se sidan 3 för. information.

Sökes! Innehåll NR 3. Sektionen för omvårdnadsinformatik. Skribenter till nästa. nummer, se sidan 3 för. information. SOI NYTT Sektionen för omvårdnadsinformatik Innehåll Ledaren Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv NANDA som pedagogisk instrument i specialistutbildning Det som inte finns dokumenterat- men!?

Läs mer

Tema 3 Journal på nätet och Informationssäkerhet

Tema 3 Journal på nätet och Informationssäkerhet 1 (5) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare Oktober - november 2013 Tema 3 Journal på nätet och Informationssäkerhet Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Bakgrund och Erfarenheter NPÖ Örebro läns landsting

Bakgrund och Erfarenheter NPÖ Örebro läns landsting Bakgrund och Erfarenheter NPÖ Örebro läns landsting Slottet Svampen Wadköping Örebro läns förutsättningar 3 sjukhus 30 vårdcentraler i landstingsregi 4 privata vårdcentraler 12 kommuner 3 privat utförare

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet

Läs mer

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar

Läs mer

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå ann.hedberg.balka@skl.se 1 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Startpunkten Dagmaröverenskommelsen hösten 2004 Nationell

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Bättre överblick, ännu bättre vård. Bättre helhet. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Bättre överblick, ännu bättre vård. Bättre helhet. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Bättre överblick, ännu bättre vård. Öppna och ta del av de vanligaste frågorna och svaren Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Bättre helhet. Sammanhållen

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa i patientens tjänst! - hur vet vi att patienten drar nytta av tjänsterna Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något?

Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något? Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något? Anders Magnusson Owe Eriksson 2016-12-02 Begreppet e-hälsa Begreppet innefattar användningen av informations- och kommunikations-teknologin med utgångspunkt

Läs mer

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. På dina villkor. Med sammanhållen journalföring kan den som vårdar dig se vilken

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Agenda Sammanhållen journalföring Vad är NPÖ Vilka är anslutna? Vad krävs för att få/kunna

Läs mer

Klassifikation av sociala insatser/interventioner

Klassifikation av sociala insatser/interventioner Klassifikation av sociala insatser/interventioner Ett utvecklingsarbete i samarbete med socialstyrelsen och medlemmar Klassifikationer Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Hur gör vi action av juridiken

Hur gör vi action av juridiken Hur gör vi action av juridiken Hur gör vi action av juridiken? Nationella ehälsodagen 2014-10-22, Sofia Malander Målbild 2016 Fokus på uppdraget En god och säker vård Om verksamheten lyckas följa alla

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Bättre överblick, ännu bättre vård. En liten guide om samman hållen journal föring för dig som jobbar inom sjukvården eller tandvården.

Bättre överblick, ännu bättre vård. En liten guide om samman hållen journal föring för dig som jobbar inom sjukvården eller tandvården. Bättre överblick, ännu bättre vård. En liten guide om samman hållen journal föring för dig som jobbar inom sjukvården eller tandvården. Vad är sammanhållen journalföring? Ju mer du vet om din patient,

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Bättre överblick, ännu bättre vård.

Bättre överblick, ännu bättre vård. Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården och tandvården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

Yttrande över förslag till Patientlag

Yttrande över förslag till Patientlag TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

ALLT DET GODA En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa SUNNE SPA 25 APRIL 2017

ALLT DET GODA En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa SUNNE SPA 25 APRIL 2017 Välkommen till ALLT DET GODA En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa SUNNE SPA 25 APRIL 2017 Många av de förändringar som görs i vård och omsorg leder till förbättringar som ger förutsättningar

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Projekt Strukturerad vårddokumentation 2016-09-27 Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Syfte Dokumentationen utgår från patientens vårdprocess, beskriver och stödjer den på ett effektivt,

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

Sammanhållen Digital Vårdmiljö & ehälsa

Sammanhållen Digital Vårdmiljö & ehälsa Sammanhållen Digital Vårdmiljö & ehälsa Status Region Skåne och 3R Beslut i regionstyrelsen Vision och målbild Upphandling ehälsa & mhälsa pilotprojekt Inera och Vårdguiden 1177 ehälsa i RS 2017 NPÖ Sammanträde

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Svårläkta sår. Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar vid svår sårläkning Motivational Interviewing

Svårläkta sår. Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar vid svår sårläkning Motivational Interviewing Svårläkta sår Inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 oktober 2012 TALARE Röda Korsets Högskola och Karolinska universitetssjukhuset Nutritionens betydelse för sårläkningen Senaste forskningen Behandlingar

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson

Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (S2013:04) Beslutade 21/11 2013. Klart utgången

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan 2011-11-23 Dnr 27796/2011 1(8) Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan Förslag på definition och term i denna remiss är resultatet av det terminologiarbete som var en del av projektet

Läs mer

Patientfokuserad hemsjukvård

Patientfokuserad hemsjukvård Patientfokuserad hemsjukvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 maj 2012 TALARE Rådet för hemsjukvård, SFAM Avancerade hemsjukvården i mellersta Skåne Möt utmaningarna: Skapa en effektiv vårdkedja

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Patientmaktsutredningen

Patientmaktsutredningen S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter Koncentrerat radiumvatten Stärkande tonica 1910

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) BESLUT 2015-11-11 Dnr SU FV-3.2.5-3372-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Hälsoinformatik Health Informatics Hälsoinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin med grund

Läs mer