Innehåll NR 1. Sektionen för omvårdnadsinformatik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll NR 1. Sektionen för omvårdnadsinformatik"

Transkript

1 SOI NYTT Sektionen för omvårdnadsinformatik Innehåll NR 1 April, 2013 Ledaren Nationell ehälsa 2012 Effekter av standardiserade vårdplaner Mot mer användbara ehälsosystem? O BS D! a ko gs at nf t a e ny ren nm tta s äla ut för info sig bi v rm ti ld år a ll ni d tik år ng oc en et h s s Konferens sektionen för omvårdnadsinformatik 2013

2 Ledaren ICNP klassificerar patientdata och kliniska åtgärder inom domänen omvårdnad och kan användas för beslutsfattande och utveckling av riktlinjer som syftar till att förbättra hälsa och sjukvård. SOI:s styrelse håller tillsammans med Jan Florin, Högskolan Dalarna, på att granska den svenska översättningen av ICNP. Här följer ICN:s egen beskrivning av ICNP. The International Classification for Nursing Practice (ICNP ) ger ett systematiskt sätt att beskriva omvårdnad över hela världen, och därigenom förbättra kommunikationen inom omvårdnad och över andra discipliner. ICNP är en produkt av e-hälsoprogrammet inom International Council of Nurses (ICN). ICNP ger en internationell standard för att underlätta beskrivning och jämförelse av omvårdnad lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Den finns i ett antal språk inklusive, arabiska, engelska, farsi (persiska), tyska, koreanska, mandarin, norska, portugisiska och spanska. Genom att använda ICNP, kan tillförlitlig information om omvårdnad skapas för att påverka beslutsfattandet, utbildning och politik till: att bättre tillgodose behoven hos individer och grupper att leverera mer effektiva åtgärder att förbättra hälsa resultat att bättre utnyttja resurserna. För att göra ICNP enkel att använda, har den släpps i ett antal olika format: en klassificering av fördefinierade omvårdnadsuttryck en 7 axlad modell för att komponera omvårdnadsuttryck kataloger över valda termer för användning i särskilda situationer, såsom i palliativ vård, för att beskriva följsamhet till behandling, för användning i primärvård, för att mäta hälsoresultat. ICNP fungerar som ett enande språksystem för omvårdnad, som genom mappning, sammanför andra befintliga terminologier, i en gemensam ram. Detta innebär att sjuksköterskor på olika platser i olika länder, kan utnyttja den gemensamma ICNP ramen utan större ändringar i sin praktik. En flerspråkig webbläsare finns på: Och WHO skriver så här om ICNP: WHO accepterade ICNP inom WHO:s Family of International Classifications (FIC), för att utöka täckningen av domänen omvårdnad, som en nödvändig och kompletterande del av professionell hälso- och sjukvård. ICNP klassificerar patientdata och kliniska åtgärder inom domänen omvårdnad och kan användas för beslutsfattande och utveckling av riktlinjer som syftar till att förbättra hälsa och sjukvård. ICNP kan förbättra kommunikation och statistisk rapportering inom hälso-och sjukvården. ICNP kan användas som en klassifikation, tillsammans med andra WHO-FIC klassifikationer, där sådan vård ges. Till FIC hör; ICD, ICF, ICHI. Översatt av Catrin Björvell Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik Ordförande Catrin Björvell Leg sjuksköterska, Med Dr Sekreterare Viveca Busck Håkans Leg sjuksköterska Kassör Inger Jansson Leg sjuksköterska, Fil Dr Webmaster Anette Bengtsson Leg sjuksköterska Redaktör, Sofi Nordmark Leg sjuksköterska, Doktorand Ordinarie ledamot Sara Carlsén Leg sjuksköterska Ordinarie ledamot Ingela Karlsson Leg sjuksköterska, Med Dr Suppleant Kerstin Ådahl Leg sjuksköterska, Tekn Dr Web: omvardnadsinformatik Omslagsbild copyright Sofi Nordmark Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2003 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening (SSF). Sektionens syfte är att bidra till patientcentrerad, evidensbaserad utveckling av hälso och sjukvården, främja forskning, utveckling och utbildning inom sektionens ämnesinriktning och utveckla tvärprofessionellt samarbete inom informationshantering. Sektionens mål är att vara en informationsresurs, förmedla kunskap och vara mötesplats för klinisk verksam hälso och sjukvårdspersonal samt företrädare för utbildning och forskning.

3 Nationell ehälsa 2012 I oktober 2012 anordnades för femte året i rad en konferens om Nationell ehälsa. Bakom arrangemanget stod samarbetsorganisationerna inom Nationell ehälsa, det vill säga Socialdepartementet, Socialstyr-elsen, Sveriges Kommuner och Lands-ting, Vårdföretagarna samt den ideella vårdorganisationen Famna. Syftet med konferensen var att visa hur långt införandet kommit inom området Nationell ehälsa. Majoriteten av landstingen och regionerna var representerade, liksom ett stort antal kommuner. På plats var också företrädare för privata vårdsektorn, olika ideella vårdorganisationer, myndigheter, IT-industrin, universitet, högskolor med flera. Dagen ramades in av de bägge statssekreterarna från Socialdepartementet Karin Johansson och Ragnwi Marcelind som talade om hur långt vi nationellt har kommit inom området ehälsa och om hur mycket som fortfarande finns att göra. Många nya applikationer är nu i drift som till exempel; Nationell Patientöversikt (NPÖ), Infektionsverktyget och Mina vårdkontakter. NPÖ är en översikt över en patients journaluppgifter där varje ansluten vårdgivare visar utvalda informationsmängder och efter patientens samtycke kan ta del av information från andra vårdgivare. Information som visas är exempelvis diagnoser, ordinerade och utlämnade läkemedel, planerade och genomförda kontakter, laboratoriesvar och journalanteckningar. Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för enhetlig dokumentation, lagring och återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner (VRI), och antibiotikaordinationer. Syftet är att förebygga VRI, att arbeta med en förbättrad antibiotikaanvändning och bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens samt att regionalt och nationellt följa förändringar i förekomsten av VRI och antibiotikaanvändning. Medlemsinformation Sektionen för omvårdnadsinformatik vill öka medlemmarnas möjlighet att aktivt delta i kunskapsspridning, utveckling och gällande omvårdnadsinformatik. Vår satsning på ett elektroniskt nyhetsblad är ett sätt att nå ut till medlemmarna med information om vad som händer inom området. För att kunna erbjuda er medlemmar ett En revision av Patientdatalagen pågår och arbetet med ett Internetbaserat Personligt hälsokonto håller på att startas upp. Internetbaserat Personligt hälsokonto kommer att innebära att den enskilde kan ha samlad tillgång till vårdinformation och andra tjänster som kan stödja och skapa insyn i deras hälsa via personligt inlogg på Internet. Det är viktigt att man som vårdande personal inser att det som dokumenteras ska vara till nytta för någon annan och kunna återanvändas. Därför måste information som skapas i vård och omsorg vara enhetlig, entydig och jämförbar och dit är det ännu en bit kvar innan vi har nått målet. Nya tekniska lösningar för vård och omsorg i hemmet visades också, bland annat ehemtjänst, där äldre och funktionshindrade erbjuds att få hemtjänst via exempelvis bildtelefoni eller tv:n. ehemtjänst har initialt fyra tekniska lösningar för insatser som tillsyn dagtid, tillsyn nattetid, social samvaro, påminnelse, uppmuntran till egen aktivitet och svar på larm. Som en del i ehemtjänsten kan roboten Giraffen ingå, en mobil kommunikationslösning som placeras hemma hos vårdtagaren för att underlätta bl.a. äldres kontakt med omvärlden. Den är fjärrstyrd, rullar fram och har en videoskärm som ansikte. Parallellt med detta mer teknikbaserade arbetet pågår också arbete med att utveckla användandet av det Nationella fackspråket vilket Kristina Bränd Persson, chef för enheten för fackspråk och informatik vid Socialstyrelsen, pratade om. Socialstyrelsen har fått ett fortsatt uppdrag av regeringen att underhålla, förvalta och utveckla ett gemensamt fackspråk och strukturerad information inom vård och brett spektra av vad som pågår inom ämnesområdet vill vi uppmana var och en av er att skicka in manus till våra kommande nummer där ni informerar, debatterar, diskuterar, reflekterar eller kort berättar om ett aktuellt projekt eller gör en sammanfattning från en konferens. Manus mailas till redaktör: omsorg. Ett nationellt råd där dessa frågor ska behandlas kommer att inrättas. Det är viktigt att man som vårdande personal inser att det som dokumenteras ska vara till nytta för någon annan och kunna återanvändas. Därför måste information som skapas i vård och omsorg vara enhetlig, entydig och jämförbar och dit är det ännu en bit kvar innan vi har nått målet. Socialdepartementet står bakom utredningen om rätt information i vård och omsorg som ska lägga sitt slutbetänkande december 2013, kanske kan denna utredning tydliggöra vilka hinder och möjligheter som finns i dagens lagstiftning och vilka behov som måste tillgodoses för att de ovanstående ska kunna uppnås. Dagens program innefattade fyra temaområden med inspirationsseminarier och workshops; Invånarens ökade möjligheter till delaktighet, Vårdens och omsorgens satsningar för ökad samverkan, Välfärdsteknologi för vård och omsorg i hemmet samt Säkerhet och integritet - utifrån ett juridiskt perspektiv. Dagen var fylld av intressanta diskussioner, tankeställare och massor med intryck. Med oss hem hade vi bland annat frågor om hur vi ska möta medborgarnas ökade behov och krav på informationstillgänglighet, hantera samhällets löften om tillgänglighet och ändå hålla informationssäkerheten och följa Patientdatalagen. Vill du veta mer om ehälsa och vad konferensen handlade om titta på: www. nationellehalsa.se/konferens_2012 Vivéca Busck Håkans, leg.sjuksköterska, Systemförvaltning EPJ, Landstinget i Uppsala län Sara Carlsén, leg.sjuksköterska, Anestesi-, operation- och intensivvårdskliniken, Landstinget i Östergötland Manusinstruktion: För detaljerad beskrivning se Styrelsen för SOI förbehåller sig rätten att besluta om publicering, korrigering och refusering.

4 Effekter av standardiserade vårdplaner Kan vi bli bättre på att arbeta evidensbaserat och följa omvårdnadsprocessens steg genom att använda standardiserad vårdplan? För att kunna ge patienten bästa möjliga omvårdnad behöver sjuksköterskan arbeta utifrån evidensbaserad omvårdnad. Detta innebär att sjuksköterskan gör bedömningar och fattar beslut utifrån forskning, riktlinjer och erfarenhet som också innefattar patientens erfarenheter. Hur jobbar vi idag? För att undersöka hur sjuksköterskan skaffar sig kunskap för att välja rätt omvårdnadsåtgärder intervjuade jag i en studie åtta sjuksköterskor med 2-23 års erfarenhet och sju ledare på olika nivåer, alla inom somatisk slutenvård. Resultatet visade att sjuksköterskorna undvek vetenskaplig kunskap. Det som lästes var lokala riktlinjer som vårdprogram och PM, vilka framför allt innehöll medicinskakunskap och sällan omvårdnad. Svaren skiljde sig mellan sjuksköterskorna och cheferna, där cheferna hade en uppfattning om att många sjuksköterskor regelbundet sökte vetenskaplig kunskap, medan sjuksköterskorna uppgav att de inte gjorde det. Det som användes av sjuksköterskorna var standardiserade vårdplaner (SVP), och där hade de som varit med och utvecklat dessa, mer kunskap om varifrån faktaunderlaget kom. Alla SVP var framtagna i samarbete med sjuksköterskorna, vilket inneburit att sjuksköterskorna fått tid avsatt att söka evidens i ämnet. Detta hade annars varit omöjligt att hinna i det dagliga arbetet. Sjuksköterskorna använde sig däremot till stor del av egen och kollegers kunskap och erfarenhet samt av andra professioners kunnande genom t ex diskussioner under rond, och genom studenter som kom till avdelningen och diskuterade ny kunskap. Trots att sjuksköterskan hade som strategi att fråga kollegor om råd så frågar hon inte den det berörde, patienten, som borde vara den största experten på sina preferenser och ha mest erfarenhet om sina individuella behov. Istället informerades patienten ofta när beslut redan var fattade. Undantaget var de sammanhang där det uppenbarligen krävdes patientens delaktighet för att nå framgång, såsom mobilisering, näringsintag och social planering. Inom andra områden där det inte krävdes att patienten var aktiv t ex avseende sårvård, angav sjuksköterskorna inte några strategier för att främja patientens delaktighet. En vårdplan består av omvårdnadsdiagnos, mål och planerade åtgärder, antingen i individuell form (IVP) eller i standardiserad form (SVP). Trots att vårdplaner länge funnits med i undervisningen av sjuksköterskor, är de fotfarande inte alltid synliga i det kliniska arbetet. Här finns alltså ett gap mellan teori och praktik. Idag dokumenterar vi också i en elektronisk journal uppbyggd utifrån varje Denna studie visar på att sjuksköterskor som arbetar utifrån SVP arbetar utifrån tydligare evidens än de som fastställer IVP, där oftast erfarenhet utgjorde underlag. Att arbeta utifrån tvärprofessionell SVP istället för att varje profession dokumenterar för sig i stuprör bör också leda till mindre dubbeldokumentation. profession istället för utifrån patientens hälsoärende. Detta innebär att dokumentationen sker i stuprör utifrån varje profession. Konsekvens av dessa stuprör blir att mycket information dubbeldokumentas, samt att patientens hälsoärende blir svårt att följa. Jeanette Törnqvist, leg sjuksköterska, granskade 30 journaler för patienter som vårdats inneliggande med diagnosen höftfraktur. Resultatet visade att dubbeldokumentation förekom inom och mellan alla professioner 886 gånger i journalerna. Av dessa var 35 motstridiga uppgifter såsom vilket ben som opererats, operationsdag, om agraffer var tagna eller ej, typ av boende patienten hade osv. Hur kan standardiserad vårdplan i elektronisk journal förbättra vårt arbetssätt? Sjuksköterskor som arbetade med SVP fick frågan om de visste vilket kunskapsunderlag som fanns för en viss SVP. De flesta svarade att den främst var baserad på forskning och klinisk expertis. Patienters erfarenhet utgjorde sällan underlaget, och ca 1/3 av de tillfrågade visste inte alls vad SVP: n baserades på för kunskap. En styrka med SVP var enligt sjuksköterskorna att den var lätt att förstå, lätt att följa samt att den följde gängse normer i verksamheten. Denna studie visar på att sjuksköterskor som arbetar utifrån SVP arbetar utifrån tydligare evidens än de som fastställer IVP, där oftast erfarenhet utgjorde underlag. Att arbeta utifrån tvärprofessionell SVP istället för att varje profession dokumenterar för sig i stuprör bör också leda till mindre dubbeldokumentation samt mindre risk för motstridig information i journalen. Vad vi måste fortsätta fundera kring för att arbetet med SVP ska ge en optimal evidensbaserad vård är hur patienten ska bli mer delaktig. Om vi ska utveckla tvärprofessionella SVP behöver vi också fundera över hur alla professioners perspektiv blir tydliga, så ingen del av vården förbises för patienten. Här är en viktig fråga vilken terminologi som ska användas och om flera olika terminologier behövs för att täcka in alla professioners behov? Inger Jansson leg sjuksköterska, PhD, Högskolan i Halmstad.

5 Mot mer användbara ehälsosystem? VårdIT-rapporten 2010 en sammanfattning av sammanfattningen. Vårdförbundet och tre andra fackliga organisationer uppdrog år 2004 och 2010 åt UsersAward att undersöka hur vårdens professioner uppfattar ehälsosystemens användbarhet. Användbarhet definieras här enligt ISO som: Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt. Resultatet av undersökningarna har sammanfattats och redovisats i VårdIT-rapporten Under tidsperioden mellan undersökningarna har täckningsgraden av elektroniska patientjournaler (EPJ) på sjukhus ökat kraftigt. Inom primärvården skedde detta ett decennium tidigare. Just år 2010 är historiskt då i princip alla landsting hade infört EPJ. I landets 290 kommuner pågår motsvarande utveckling, dock i varierande tempo. Vårdpersonalens erfarenheter av IT är idag mer enhetliga än de var Det beror bland annat på tydligare IT-strategier, bättre anpassade lagar och ökade användarkrav på IT-systemen. Vi har idag färre leverantörer och mer heltäckande EPJ än Tre av fyra respondenter instämmer i att IT-systemen underlättar arbetet. Samtidigt finns det problem med teknik, design och användning som påverkar patientsäkerhet och effektivitet. Särskilt kritiska är användarna till sina möjligheter till inflytande. Bara 29 % är nöjda med användarmedverkan vid införandet och drygt 30 % med hur systemen följs upp och anpassas till nya krav och behov. På frågan Hur mycket tid tror du att du skulle kunna spara per dag om IT-systemen fungerade som du önskade? svarade sjuksköterskorna i genomsnitt 35 minuter, läkarna 56 minuter, undersköterskorna 17 minuter och läkarsekreterarna 42 minuter per dag. En mycket försiktig beräkning visar att, utifrån vårdpersonalens egen uppskattning, skulle fem miljarder kronor per år kunna sparas om IT-systemen fungerade som vårdpersonalen önskar. De vanligaste direkta anledningarna till tidsspillet är tröghet eller driftproblem och bristande integration mellan olika IT-system. Även den ökande komplexiteten och överdokumentation i journalsystemen medverkar. Låg användbarhet i läkemedelsmoduler pekas ut inte bara som en tidstjuv utan också som en stor säkerhetsrisk för patienten. I jämförelse med 2004 har vårdpersonalens nöjdhet med IT-systemen inte ökat. Sannolika orsaker till resultaten kan vara att användarnas förväntningar höjts och att IT-systemen är mer komplexa. ITsystemen har till exempel inte minskat stressen i arbetet. Man upplever inte heller att IT-systemen har skapat mer tid för patienten eller större möjligheter att anpassa vården för varje enskild patients behov. Respondenterna har fått kommentera hur IT-stöden utvecklats de senaste tre åren. De upplever att: de har fått mer sammanhållna IT-stöd tillgången till information av god kvalitet om vård- och omsorgstagarna har förbättrats patientsäkerheten har ökat genom att EPJ är mer lättillgänglig än pappersjournalen. VårdIT-rapportens slutsatser: Det krävs bättre struktur och möjligheter att rollanpassa informationen för att ge den överblick som behövs. Kommunikationen över huvudmannagränserna måste bli bättre så att alla som behöver ha tillgång till vårddokumentationen får det. Samtal med proffspatienter visar att många är intresserade av att både delta i sin egen vårddokumentation och i utvecklingen av de IT-system som vården använder. Hur kommer ökade krav på patientinflytande i vården att påverka informationssystemen? Rätt IT-stöd kan spara miljarder i vårdarbetet. Det finns goda skäl att öka investeringarna i ehälsa om man satsar rätt. Det handlar både om att få en bättre struktur på vårdinformationen, men också att skapa utrymme för lokal verksamhetsutveckling med stöd av IT samt bättre processer för utvärdering, användarstöd och kontinuerliga förbättringar. Som ett resultat av kraven på bättre användbarhet hos ehälsosystemen har Socialdepartementet anslagit medel till projektet ehälsosystemens användbarhet där Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening ingår i styrgruppen. Projektets resultat kommer att redovisas på Vitaliskonferensen i april. David Liljequist Förbundsombudsman Vårdförbundet

6 Konferens Sektionen för omvårdnadsinformatik Informatikens nytta för vård och utbildning 6 maj 2013 i Nanna Svartz auditorium, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Registrering och kaffe Inledning Catrin Björvell, ordförande SOI Clinical Decision Support in nursing Dawn Dowding, leg sjuksköterska, Professor of Applied Health Research, University of Leeds Bensträckare Concequences of using Clinical Decision Support in nursing Dawn Dowding, leg sjuksköterska, Professor of Applied Health Research, University of Leeds Lunch Virtuella patienter i lärandet Elenita Forsberg, leg sjuksköterska, adjunkt Högskolan i Halmstad, doktorand Karolinska Institutet Verksamhetsnytta med Nationella patientöversikten Britt Ehr, projektledare, IT-avdelningen, Landstinget i Uppsala län Kaffe Gemensamt fackspråk, eller? Annika Terner, leg arbetsterapeut, doktorand, Funktionshinder och habilitering Institutionen för folkhälso- och vårdve tenskap, Uppsala Universi tet Hur skriver vi egentligen? Sara Carlsén, leg sjuksköterska, Landstinget i Östergötland Utdelning av stipendium och avslutning Årsmöte för medlemmar i SOI PRIS: 1000 kr för medlemmar, 1500 kr för icke medlemmar, heltidsstudenter/doktorander 300 kr (max 20 platser). I avgiften ingår lunch och kaffe. För leg sjuksköterskor som ej är medlemmar ingår medlemsavgiftenför 2013 med 200 kr. TIDIG ANMÄLAN: FÖRE 14 april - betala 800 kr för medlemmar och 1300 för icke medlemmar. Anmälan görs på Vid återbud senast 1 vecka före konferensen, debiteras halva avgiften, vid återbud senare än 1 vecka före konferensen debiteras hela avgiften. Avbeställningen ska ske skriftligen, t ex per mail. Vid förhinder kan platsen överlåtas till annan deltagare. SOI förbehåller sig rätten till ändringar i programmet eller av tid eller lokal. För mer information kontakta Kerstin Segerberg via epost: Sista anmälningsdag 1 maj 2013

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

ehälsa Sidan 0 av 20

ehälsa Sidan 0 av 20 ehälsa? Sidan 0 av 20 Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Säkerhet

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Sökes! Innehåll NR 3. Sektionen för omvårdnadsinformatik. Skribenter till nästa. nummer, se sidan 3 för. information.

Sökes! Innehåll NR 3. Sektionen för omvårdnadsinformatik. Skribenter till nästa. nummer, se sidan 3 för. information. SOI NYTT Sektionen för omvårdnadsinformatik Innehåll Ledaren Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv NANDA som pedagogisk instrument i specialistutbildning Det som inte finns dokumenterat- men!?

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster E-hälsotjänster för invånarna Sofie Zetterström, område invånartjänster Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg.

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

www.lio.se Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare 2010-2012

www.lio.se Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare 2010-2012 Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare 2010-2012 Vårddokumentation i LiÖ IT-stöd Oklanderlig teknik och en fullkomlig terminologi räcker inte om själva innehållet inte håller

Läs mer

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté.

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté. 2015-09-23 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården, dnr 4.1-39055/2013

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11. Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.30 Närvarande: Hans Sternbro, Ordförande Socialnämnden Ann-Marie Fröjd,

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre överblick ännu bättre vård ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre helhet införs nu successivt över hela Sverige. Ja, hos flera landsting, kommuner och privata vårdgivare

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Högt tempo och många diskussioner präglade årets Nationella ehälsodag

Högt tempo och många diskussioner präglade årets Nationella ehälsodag Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg Konferens 2012 Högt tempo och många diskussioner präglade årets Nationella ehälsodag Proppfullt, hjärtligt och inspirerande!

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Agenda Sammanhållen journalföring Vad är NPÖ Vilka är anslutna? Vad krävs för att få/kunna

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

MAS-DAGARNA 2014. Ny patientlag 1 januari 2015. MAS nya roll vad krävs för:

MAS-DAGARNA 2014. Ny patientlag 1 januari 2015. MAS nya roll vad krävs för: inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 september 2014 KEYNOTE SPEAKER & MODERATOR Luleå kommun, Riksföreningen för MAS Ulla Olsson VÅRA TALARE Karlskrona kommun Ann-Britt Mårtensson Enköpings kommun

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Medborgaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Ansöka om vård tidsbokning

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23 UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 09:44 Diarienr: 09/3013 Handläggare: Ulrika Gustafsson Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2009-07-01 Mottagare: Samtliga kommuner

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 5 Handläggare Elisabeth Karlsson Datum 2014-03-31 Diarienummer ALN-2014-0151.37 Äldrenämnden Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård Förslag

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

Medicinteknik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 18-19 april 2012

Medicinteknik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 18-19 april 2012 MT + IT = patientsäkerhet Medicinteknik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 18-19 april 2012 TALARE SIS Git Eliasson Salvatore Capizzello IT i Region Skåne Lennart Wallén Västra Götalandsregionen

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

7 oktober 2014 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby

7 oktober 2014 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby Sida 1 av 5 Tid och plats 7 oktober 2014 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby Närvarande Ledamöter Patric Åberg (M), ordförande Tommy Aspegren (FP), vice ordförande Sven-Arne Persson (S)

Läs mer

Ny patientlag Johan Assarsson

Ny patientlag Johan Assarsson Ny patientlag Johan Assarsson Socialdepartementet S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter

Läs mer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Välkomna! FOKUS-kväll Säkerhetsaspekter kring patientens journal på nätet

Välkomna! FOKUS-kväll Säkerhetsaspekter kring patientens journal på nätet Välkomna! FOKUS-kväll Säkerhetsaspekter kring patientens journal på nätet AGENDA Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga 17.00 Mingel och välkommen 17.10 Preliminära forskningsresultat kring Min

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Vaernes den 20 november 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen

Vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Vaernes den 20 november 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen Vårddokumentation ett dyrbart kaos och en säkerhetsrisk Vaernes den 20 november 2013 Carina Zetterberg Läkare Utredare Socialstyreslen Dokumentation Arbetssätt E-hälsa Teknik Vården.. är konservativ värnar

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Nationellt Fackspråk i kommunal verksamhet Ewa Jerilgård

Nationellt Fackspråk i kommunal verksamhet Ewa Jerilgård Nationellt Fackspråk i kommunal verksamhet Ewa Jerilgård 2012-12-19 IT-FORUM 2 (13) Innehåll Förord Syfte med projektet är att förbereda kommunerna för ett införande av ett nationellt fackspråk. I ett

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet Bättre resursutnyttjande Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Effektivare resursutnyttjande Vad är effektivitet? Kvalitet Kostnader Nytta 10% fler besök till 2% högre kostnader är inte nödvändigtvis

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Maria Bergdahl, jurist Mikael Ejner, IT-säkerhetsspecialist Datainspektionen Några utgångspunkter Lagstiftaren och EU vill ha integritet Integritet ej motsatt

Läs mer

Patientsäkerhet. Evidensbaserad socialtjänst. - till nytta för f r individen

Patientsäkerhet. Evidensbaserad socialtjänst. - till nytta för f r individen Patientsäkerhet Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för f r individen Vilka är r vi? Charlotte Bliesener Michael Lekselius Program 09.00-10.00 FIKA och registrering 10.00-10.30 10.30 Inledning Charlotte

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 1 (11) Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Uppföljning av genomförda insatser 2012, samt redovisning av planerade insatser 2013 Datum: 2013-02-01 Handlingsplanen för 2012 har följts upp och reviderats

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Nationell patientöversikt

Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt Översikt och Anslutning 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda 1. Bakgrund 2. Användarperspektiv och nytta 3. Status

Läs mer

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens 13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens Bakgrund Uppdrag Klinisk bibliotekarie på Hudiksvalls sjukhus sept. 2010 - maj 2011: 22 sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavd. deltog en strävan att knyta biblioteket

Läs mer

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg.

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Nationell e-hälsa Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Vår verksamhet är inriktad på att skapa delaktighet för invånare samt ge stöd

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare Bakgrund - Riksarkivets föreskrift

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer