Innehåll NR 1. Sektionen för omvårdnadsinformatik

Transkript

1 SOI NYTT Sektionen för omvårdnadsinformatik Innehåll NR 1 April, 2013 Ledaren Nationell ehälsa 2012 Effekter av standardiserade vårdplaner Mot mer användbara ehälsosystem? O BS D! a ko gs at nf t a e ny ren nm tta s äla ut för info sig bi v rm ti ld år a ll ni d tik år ng oc en et h s s Konferens sektionen för omvårdnadsinformatik 2013

2 Ledaren ICNP klassificerar patientdata och kliniska åtgärder inom domänen omvårdnad och kan användas för beslutsfattande och utveckling av riktlinjer som syftar till att förbättra hälsa och sjukvård. SOI:s styrelse håller tillsammans med Jan Florin, Högskolan Dalarna, på att granska den svenska översättningen av ICNP. Här följer ICN:s egen beskrivning av ICNP. The International Classification for Nursing Practice (ICNP ) ger ett systematiskt sätt att beskriva omvårdnad över hela världen, och därigenom förbättra kommunikationen inom omvårdnad och över andra discipliner. ICNP är en produkt av e-hälsoprogrammet inom International Council of Nurses (ICN). ICNP ger en internationell standard för att underlätta beskrivning och jämförelse av omvårdnad lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Den finns i ett antal språk inklusive, arabiska, engelska, farsi (persiska), tyska, koreanska, mandarin, norska, portugisiska och spanska. Genom att använda ICNP, kan tillförlitlig information om omvårdnad skapas för att påverka beslutsfattandet, utbildning och politik till: att bättre tillgodose behoven hos individer och grupper att leverera mer effektiva åtgärder att förbättra hälsa resultat att bättre utnyttja resurserna. För att göra ICNP enkel att använda, har den släpps i ett antal olika format: en klassificering av fördefinierade omvårdnadsuttryck en 7 axlad modell för att komponera omvårdnadsuttryck kataloger över valda termer för användning i särskilda situationer, såsom i palliativ vård, för att beskriva följsamhet till behandling, för användning i primärvård, för att mäta hälsoresultat. ICNP fungerar som ett enande språksystem för omvårdnad, som genom mappning, sammanför andra befintliga terminologier, i en gemensam ram. Detta innebär att sjuksköterskor på olika platser i olika länder, kan utnyttja den gemensamma ICNP ramen utan större ändringar i sin praktik. En flerspråkig webbläsare finns på: Och WHO skriver så här om ICNP: WHO accepterade ICNP inom WHO:s Family of International Classifications (FIC), för att utöka täckningen av domänen omvårdnad, som en nödvändig och kompletterande del av professionell hälso- och sjukvård. ICNP klassificerar patientdata och kliniska åtgärder inom domänen omvårdnad och kan användas för beslutsfattande och utveckling av riktlinjer som syftar till att förbättra hälsa och sjukvård. ICNP kan förbättra kommunikation och statistisk rapportering inom hälso-och sjukvården. ICNP kan användas som en klassifikation, tillsammans med andra WHO-FIC klassifikationer, där sådan vård ges. Till FIC hör; ICD, ICF, ICHI. Översatt av Catrin Björvell Ordförande Catrin.bjorvell@cbab.org Sektionen för omvårdnadsinformatik Ordförande Catrin Björvell Leg sjuksköterska, Med Dr Sekreterare Viveca Busck Håkans Leg sjuksköterska Kassör Inger Jansson Leg sjuksköterska, Fil Dr Webmaster Anette Bengtsson Leg sjuksköterska Redaktör, Sofi Nordmark Leg sjuksköterska, Doktorand Ordinarie ledamot Sara Carlsén Leg sjuksköterska Ordinarie ledamot Ingela Karlsson Leg sjuksköterska, Med Dr Suppleant Kerstin Ådahl Leg sjuksköterska, Tekn Dr Web: omvardnadsinformatik Omslagsbild copyright Sofi Nordmark Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2003 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening (SSF). Sektionens syfte är att bidra till patientcentrerad, evidensbaserad utveckling av hälso och sjukvården, främja forskning, utveckling och utbildning inom sektionens ämnesinriktning och utveckla tvärprofessionellt samarbete inom informationshantering. Sektionens mål är att vara en informationsresurs, förmedla kunskap och vara mötesplats för klinisk verksam hälso och sjukvårdspersonal samt företrädare för utbildning och forskning.

3 Nationell ehälsa 2012 I oktober 2012 anordnades för femte året i rad en konferens om Nationell ehälsa. Bakom arrangemanget stod samarbetsorganisationerna inom Nationell ehälsa, det vill säga Socialdepartementet, Socialstyr-elsen, Sveriges Kommuner och Lands-ting, Vårdföretagarna samt den ideella vårdorganisationen Famna. Syftet med konferensen var att visa hur långt införandet kommit inom området Nationell ehälsa. Majoriteten av landstingen och regionerna var representerade, liksom ett stort antal kommuner. På plats var också företrädare för privata vårdsektorn, olika ideella vårdorganisationer, myndigheter, IT-industrin, universitet, högskolor med flera. Dagen ramades in av de bägge statssekreterarna från Socialdepartementet Karin Johansson och Ragnwi Marcelind som talade om hur långt vi nationellt har kommit inom området ehälsa och om hur mycket som fortfarande finns att göra. Många nya applikationer är nu i drift som till exempel; Nationell Patientöversikt (NPÖ), Infektionsverktyget och Mina vårdkontakter. NPÖ är en översikt över en patients journaluppgifter där varje ansluten vårdgivare visar utvalda informationsmängder och efter patientens samtycke kan ta del av information från andra vårdgivare. Information som visas är exempelvis diagnoser, ordinerade och utlämnade läkemedel, planerade och genomförda kontakter, laboratoriesvar och journalanteckningar. Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för enhetlig dokumentation, lagring och återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner (VRI), och antibiotikaordinationer. Syftet är att förebygga VRI, att arbeta med en förbättrad antibiotikaanvändning och bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens samt att regionalt och nationellt följa förändringar i förekomsten av VRI och antibiotikaanvändning. Medlemsinformation Sektionen för omvårdnadsinformatik vill öka medlemmarnas möjlighet att aktivt delta i kunskapsspridning, utveckling och gällande omvårdnadsinformatik. Vår satsning på ett elektroniskt nyhetsblad är ett sätt att nå ut till medlemmarna med information om vad som händer inom området. För att kunna erbjuda er medlemmar ett En revision av Patientdatalagen pågår och arbetet med ett Internetbaserat Personligt hälsokonto håller på att startas upp. Internetbaserat Personligt hälsokonto kommer att innebära att den enskilde kan ha samlad tillgång till vårdinformation och andra tjänster som kan stödja och skapa insyn i deras hälsa via personligt inlogg på Internet. Det är viktigt att man som vårdande personal inser att det som dokumenteras ska vara till nytta för någon annan och kunna återanvändas. Därför måste information som skapas i vård och omsorg vara enhetlig, entydig och jämförbar och dit är det ännu en bit kvar innan vi har nått målet. Nya tekniska lösningar för vård och omsorg i hemmet visades också, bland annat ehemtjänst, där äldre och funktionshindrade erbjuds att få hemtjänst via exempelvis bildtelefoni eller tv:n. ehemtjänst har initialt fyra tekniska lösningar för insatser som tillsyn dagtid, tillsyn nattetid, social samvaro, påminnelse, uppmuntran till egen aktivitet och svar på larm. Som en del i ehemtjänsten kan roboten Giraffen ingå, en mobil kommunikationslösning som placeras hemma hos vårdtagaren för att underlätta bl.a. äldres kontakt med omvärlden. Den är fjärrstyrd, rullar fram och har en videoskärm som ansikte. Parallellt med detta mer teknikbaserade arbetet pågår också arbete med att utveckla användandet av det Nationella fackspråket vilket Kristina Bränd Persson, chef för enheten för fackspråk och informatik vid Socialstyrelsen, pratade om. Socialstyrelsen har fått ett fortsatt uppdrag av regeringen att underhålla, förvalta och utveckla ett gemensamt fackspråk och strukturerad information inom vård och brett spektra av vad som pågår inom ämnesområdet vill vi uppmana var och en av er att skicka in manus till våra kommande nummer där ni informerar, debatterar, diskuterar, reflekterar eller kort berättar om ett aktuellt projekt eller gör en sammanfattning från en konferens. Manus mailas till redaktör: sofi.nordmark@ltu.se omsorg. Ett nationellt råd där dessa frågor ska behandlas kommer att inrättas. Det är viktigt att man som vårdande personal inser att det som dokumenteras ska vara till nytta för någon annan och kunna återanvändas. Därför måste information som skapas i vård och omsorg vara enhetlig, entydig och jämförbar och dit är det ännu en bit kvar innan vi har nått målet. Socialdepartementet står bakom utredningen om rätt information i vård och omsorg som ska lägga sitt slutbetänkande december 2013, kanske kan denna utredning tydliggöra vilka hinder och möjligheter som finns i dagens lagstiftning och vilka behov som måste tillgodoses för att de ovanstående ska kunna uppnås. Dagens program innefattade fyra temaområden med inspirationsseminarier och workshops; Invånarens ökade möjligheter till delaktighet, Vårdens och omsorgens satsningar för ökad samverkan, Välfärdsteknologi för vård och omsorg i hemmet samt Säkerhet och integritet - utifrån ett juridiskt perspektiv. Dagen var fylld av intressanta diskussioner, tankeställare och massor med intryck. Med oss hem hade vi bland annat frågor om hur vi ska möta medborgarnas ökade behov och krav på informationstillgänglighet, hantera samhällets löften om tillgänglighet och ändå hålla informationssäkerheten och följa Patientdatalagen. Vill du veta mer om ehälsa och vad konferensen handlade om titta på: www. nationellehalsa.se/konferens_2012 Vivéca Busck Håkans, leg.sjuksköterska, Systemförvaltning EPJ, Landstinget i Uppsala län Sara Carlsén, leg.sjuksköterska, Anestesi-, operation- och intensivvårdskliniken, Landstinget i Östergötland Manusinstruktion: För detaljerad beskrivning se Styrelsen för SOI förbehåller sig rätten att besluta om publicering, korrigering och refusering.

4 Effekter av standardiserade vårdplaner Kan vi bli bättre på att arbeta evidensbaserat och följa omvårdnadsprocessens steg genom att använda standardiserad vårdplan? För att kunna ge patienten bästa möjliga omvårdnad behöver sjuksköterskan arbeta utifrån evidensbaserad omvårdnad. Detta innebär att sjuksköterskan gör bedömningar och fattar beslut utifrån forskning, riktlinjer och erfarenhet som också innefattar patientens erfarenheter. Hur jobbar vi idag? För att undersöka hur sjuksköterskan skaffar sig kunskap för att välja rätt omvårdnadsåtgärder intervjuade jag i en studie åtta sjuksköterskor med 2-23 års erfarenhet och sju ledare på olika nivåer, alla inom somatisk slutenvård. Resultatet visade att sjuksköterskorna undvek vetenskaplig kunskap. Det som lästes var lokala riktlinjer som vårdprogram och PM, vilka framför allt innehöll medicinskakunskap och sällan omvårdnad. Svaren skiljde sig mellan sjuksköterskorna och cheferna, där cheferna hade en uppfattning om att många sjuksköterskor regelbundet sökte vetenskaplig kunskap, medan sjuksköterskorna uppgav att de inte gjorde det. Det som användes av sjuksköterskorna var standardiserade vårdplaner (SVP), och där hade de som varit med och utvecklat dessa, mer kunskap om varifrån faktaunderlaget kom. Alla SVP var framtagna i samarbete med sjuksköterskorna, vilket inneburit att sjuksköterskorna fått tid avsatt att söka evidens i ämnet. Detta hade annars varit omöjligt att hinna i det dagliga arbetet. Sjuksköterskorna använde sig däremot till stor del av egen och kollegers kunskap och erfarenhet samt av andra professioners kunnande genom t ex diskussioner under rond, och genom studenter som kom till avdelningen och diskuterade ny kunskap. Trots att sjuksköterskan hade som strategi att fråga kollegor om råd så frågar hon inte den det berörde, patienten, som borde vara den största experten på sina preferenser och ha mest erfarenhet om sina individuella behov. Istället informerades patienten ofta när beslut redan var fattade. Undantaget var de sammanhang där det uppenbarligen krävdes patientens delaktighet för att nå framgång, såsom mobilisering, näringsintag och social planering. Inom andra områden där det inte krävdes att patienten var aktiv t ex avseende sårvård, angav sjuksköterskorna inte några strategier för att främja patientens delaktighet. En vårdplan består av omvårdnadsdiagnos, mål och planerade åtgärder, antingen i individuell form (IVP) eller i standardiserad form (SVP). Trots att vårdplaner länge funnits med i undervisningen av sjuksköterskor, är de fotfarande inte alltid synliga i det kliniska arbetet. Här finns alltså ett gap mellan teori och praktik. Idag dokumenterar vi också i en elektronisk journal uppbyggd utifrån varje Denna studie visar på att sjuksköterskor som arbetar utifrån SVP arbetar utifrån tydligare evidens än de som fastställer IVP, där oftast erfarenhet utgjorde underlag. Att arbeta utifrån tvärprofessionell SVP istället för att varje profession dokumenterar för sig i stuprör bör också leda till mindre dubbeldokumentation. profession istället för utifrån patientens hälsoärende. Detta innebär att dokumentationen sker i stuprör utifrån varje profession. Konsekvens av dessa stuprör blir att mycket information dubbeldokumentas, samt att patientens hälsoärende blir svårt att följa. Jeanette Törnqvist, leg sjuksköterska, granskade 30 journaler för patienter som vårdats inneliggande med diagnosen höftfraktur. Resultatet visade att dubbeldokumentation förekom inom och mellan alla professioner 886 gånger i journalerna. Av dessa var 35 motstridiga uppgifter såsom vilket ben som opererats, operationsdag, om agraffer var tagna eller ej, typ av boende patienten hade osv. Hur kan standardiserad vårdplan i elektronisk journal förbättra vårt arbetssätt? Sjuksköterskor som arbetade med SVP fick frågan om de visste vilket kunskapsunderlag som fanns för en viss SVP. De flesta svarade att den främst var baserad på forskning och klinisk expertis. Patienters erfarenhet utgjorde sällan underlaget, och ca 1/3 av de tillfrågade visste inte alls vad SVP: n baserades på för kunskap. En styrka med SVP var enligt sjuksköterskorna att den var lätt att förstå, lätt att följa samt att den följde gängse normer i verksamheten. Denna studie visar på att sjuksköterskor som arbetar utifrån SVP arbetar utifrån tydligare evidens än de som fastställer IVP, där oftast erfarenhet utgjorde underlag. Att arbeta utifrån tvärprofessionell SVP istället för att varje profession dokumenterar för sig i stuprör bör också leda till mindre dubbeldokumentation samt mindre risk för motstridig information i journalen. Vad vi måste fortsätta fundera kring för att arbetet med SVP ska ge en optimal evidensbaserad vård är hur patienten ska bli mer delaktig. Om vi ska utveckla tvärprofessionella SVP behöver vi också fundera över hur alla professioners perspektiv blir tydliga, så ingen del av vården förbises för patienten. Här är en viktig fråga vilken terminologi som ska användas och om flera olika terminologier behövs för att täcka in alla professioners behov? Inger Jansson leg sjuksköterska, PhD, Högskolan i Halmstad. inger.jansson@hh.se

5 Mot mer användbara ehälsosystem? VårdIT-rapporten 2010 en sammanfattning av sammanfattningen. Vårdförbundet och tre andra fackliga organisationer uppdrog år 2004 och 2010 åt UsersAward att undersöka hur vårdens professioner uppfattar ehälsosystemens användbarhet. Användbarhet definieras här enligt ISO som: Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt. Resultatet av undersökningarna har sammanfattats och redovisats i VårdIT-rapporten Under tidsperioden mellan undersökningarna har täckningsgraden av elektroniska patientjournaler (EPJ) på sjukhus ökat kraftigt. Inom primärvården skedde detta ett decennium tidigare. Just år 2010 är historiskt då i princip alla landsting hade infört EPJ. I landets 290 kommuner pågår motsvarande utveckling, dock i varierande tempo. Vårdpersonalens erfarenheter av IT är idag mer enhetliga än de var Det beror bland annat på tydligare IT-strategier, bättre anpassade lagar och ökade användarkrav på IT-systemen. Vi har idag färre leverantörer och mer heltäckande EPJ än Tre av fyra respondenter instämmer i att IT-systemen underlättar arbetet. Samtidigt finns det problem med teknik, design och användning som påverkar patientsäkerhet och effektivitet. Särskilt kritiska är användarna till sina möjligheter till inflytande. Bara 29 % är nöjda med användarmedverkan vid införandet och drygt 30 % med hur systemen följs upp och anpassas till nya krav och behov. På frågan Hur mycket tid tror du att du skulle kunna spara per dag om IT-systemen fungerade som du önskade? svarade sjuksköterskorna i genomsnitt 35 minuter, läkarna 56 minuter, undersköterskorna 17 minuter och läkarsekreterarna 42 minuter per dag. En mycket försiktig beräkning visar att, utifrån vårdpersonalens egen uppskattning, skulle fem miljarder kronor per år kunna sparas om IT-systemen fungerade som vårdpersonalen önskar. De vanligaste direkta anledningarna till tidsspillet är tröghet eller driftproblem och bristande integration mellan olika IT-system. Även den ökande komplexiteten och överdokumentation i journalsystemen medverkar. Låg användbarhet i läkemedelsmoduler pekas ut inte bara som en tidstjuv utan också som en stor säkerhetsrisk för patienten. I jämförelse med 2004 har vårdpersonalens nöjdhet med IT-systemen inte ökat. Sannolika orsaker till resultaten kan vara att användarnas förväntningar höjts och att IT-systemen är mer komplexa. ITsystemen har till exempel inte minskat stressen i arbetet. Man upplever inte heller att IT-systemen har skapat mer tid för patienten eller större möjligheter att anpassa vården för varje enskild patients behov. Respondenterna har fått kommentera hur IT-stöden utvecklats de senaste tre åren. De upplever att: de har fått mer sammanhållna IT-stöd tillgången till information av god kvalitet om vård- och omsorgstagarna har förbättrats patientsäkerheten har ökat genom att EPJ är mer lättillgänglig än pappersjournalen. VårdIT-rapportens slutsatser: Det krävs bättre struktur och möjligheter att rollanpassa informationen för att ge den överblick som behövs. Kommunikationen över huvudmannagränserna måste bli bättre så att alla som behöver ha tillgång till vårddokumentationen får det. Samtal med proffspatienter visar att många är intresserade av att både delta i sin egen vårddokumentation och i utvecklingen av de IT-system som vården använder. Hur kommer ökade krav på patientinflytande i vården att påverka informationssystemen? Rätt IT-stöd kan spara miljarder i vårdarbetet. Det finns goda skäl att öka investeringarna i ehälsa om man satsar rätt. Det handlar både om att få en bättre struktur på vårdinformationen, men också att skapa utrymme för lokal verksamhetsutveckling med stöd av IT samt bättre processer för utvärdering, användarstöd och kontinuerliga förbättringar. Som ett resultat av kraven på bättre användbarhet hos ehälsosystemen har Socialdepartementet anslagit medel till projektet ehälsosystemens användbarhet där Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening ingår i styrgruppen. Projektets resultat kommer att redovisas på Vitaliskonferensen i april. David Liljequist Förbundsombudsman Vårdförbundet david.liljequist@vardforbundet.se

6 Konferens Sektionen för omvårdnadsinformatik Informatikens nytta för vård och utbildning 6 maj 2013 i Nanna Svartz auditorium, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Registrering och kaffe Inledning Catrin Björvell, ordförande SOI Clinical Decision Support in nursing Dawn Dowding, leg sjuksköterska, Professor of Applied Health Research, University of Leeds Bensträckare Concequences of using Clinical Decision Support in nursing Dawn Dowding, leg sjuksköterska, Professor of Applied Health Research, University of Leeds Lunch Virtuella patienter i lärandet Elenita Forsberg, leg sjuksköterska, adjunkt Högskolan i Halmstad, doktorand Karolinska Institutet Verksamhetsnytta med Nationella patientöversikten Britt Ehr, projektledare, IT-avdelningen, Landstinget i Uppsala län Kaffe Gemensamt fackspråk, eller? Annika Terner, leg arbetsterapeut, doktorand, Funktionshinder och habilitering Institutionen för folkhälso- och vårdve tenskap, Uppsala Universi tet Hur skriver vi egentligen? Sara Carlsén, leg sjuksköterska, Landstinget i Östergötland Utdelning av stipendium och avslutning Årsmöte för medlemmar i SOI PRIS: 1000 kr för medlemmar, 1500 kr för icke medlemmar, heltidsstudenter/doktorander 300 kr (max 20 platser). I avgiften ingår lunch och kaffe. För leg sjuksköterskor som ej är medlemmar ingår medlemsavgiftenför 2013 med 200 kr. TIDIG ANMÄLAN: FÖRE 14 april - betala 800 kr för medlemmar och 1300 för icke medlemmar. Anmälan görs på Vid återbud senast 1 vecka före konferensen, debiteras halva avgiften, vid återbud senare än 1 vecka före konferensen debiteras hela avgiften. Avbeställningen ska ske skriftligen, t ex per mail. Vid förhinder kan platsen överlåtas till annan deltagare. SOI förbehåller sig rätten till ändringar i programmet eller av tid eller lokal. För mer information kontakta Kerstin Segerberg via epost: kerstin.segerberg@huddinge.se Sista anmälningsdag 1 maj 2013