Alkoholscreening med AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test. Mona Göransson Med.Dr Vårdlärare Leg.Barnmorska

Transkript

1 Alkoholscreening med AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test Mona Göransson Med.Dr Vårdlärare Leg.Barnmorska

2 Varför r dricker ni alkohol? 2

3 3

4 Sökandet efter berusning är universiellt

5 Snyggare av alkohol! I Skottland har forskare funnit bevis för f r att man tycker att någon n blir vackrare och vackrare för f r varje öl l man dricker: I studien, där d r 80 studenter ingick, framgick det att män n och kvinnor som hade konsumerat en måttlig m mängd alkohol fann ansikten av det motsatta könet k 25 procent mer attraktiva än n deras nyktra motparter. Undersökningen visade också att det inte är r någon n skillnad mellan män m n och kvinnor 5

6 Varför ska vi screena? Hjälper det? Kommer vi att arbeta ihjäl oss? Vi behöver specialteam. Vi behöver mer tid. Vi behöver mer folk.

7 Svenska kvinnors alkoholvanor Kvinnornas konsumtionsandel ökar: CAN liter alkohol 100% Män Kvinnor År 1968 drack de en fjärdedel av männens konsumtion knappt hälften

8 Beräknad årskonsumtion 100% liter alkohol åk pojkar flickor

9 100% alkohol l/år r och invånare nare Sverige (CAN 2007) Liter/ år

10 Svenska alkoholvanor Skillnader storstad övriga landet 10

11 Svenska kvinnors alkoholvanor vård för f r alkoholförgiftning Folkhälsoinstitutet lsoinstitutet rapport 2007 Antalet som vårdas för alkoholförgiftning har ökat sedan slutet av 1990-talet och fram till För kvinnorna var ökningen nästan 70 procent medan den för män var knappt 45 procent, men betydligt fler män än kvinnor vårdas. 11

12 Om alkoholskador på p DN-debatt Alkoholskadorna fortsätter tter att öka i Sverige Alkoholismen ökar. Särskilt markant är ökningen för f r kvinnor, ca 50 procent, medan ökningen för f r männen m är r ca 25 procent. Sven Andreasson avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut lsoinstitut DN 30/

13 Skillnader i konsumtionsmönster nster Möjliga orsaker? 13

14 Skillnader i konsumtionsmönster nster sociokulturella skillnader Ett svenskt exempel: Motboken Gifta kvinnor hade inte tillgång till alkohol 14

15 Jämlikhet = tillgång till alkohol? the greater the societal gender equality in a country, the smaller the gender differences in drinking behavior.. The smallest gender differences in drinking behaviour were found in Nordic countries, followed by western and central European countries (Blanco et al. 2006) 15

16 Genetiska risker Könsskillnader För r mer än n 100 år r sedan kunde man i svenska kyrkoböcker notera... att superi och mentalsjuka är r vanligare i vissa familjer än n i andra En förstagrads f släkting har gånger g ökad risk att utveckla alkoholism. Risken för f r alkoholism är r större om släktingen är r av samma kön. k Släktingar till kvinnliga alkoholister har 40 gånger g ökad risk. 16

17 Skillnader i konsumtionsmönster nster skillnaden minskar med sjunkande ålder! Keyes et al 2008 Prevalens av alkoholberoende (livstid) fördelat på födelseår och kön (n= 42,693) Födelseår Män (n=18,413) Kvinnor (N=24,280) OR (95% C.I.) (0.5) 1.1 (0.2) 5.07 ( ) (0.7) 4.5 (0.3) 3.86 ( ) (0.7) 9.5 (0.6) 2,67 (2,31-3,07) 3,07) (0.9) 12.3 (0.6) 1,.97 ( ) 17

18 Attityder till Alkohol Källor: SORAD; Systembolaget, Statens folkhälsoinstiut lsoinstiut 18 Vin i livsmedelsbutiker. Sänkt åldersgräns till Sytemb. Lagligt att tillverka sprit själv. Föräldrar borde inte bjuda ungdomar under 18 på alkohol. Man borde höja alkoholpriserna i Sverige.

19 Riskbruk alkohol Sverige Riskbruk Skadligt bruk Befolkningen 13.6% 2,6 % Män 14,4 4,0 Kvinnor 12,7 1,4 Unga ,4 7,4 Åk k 9 50,0 3-5 A.Berman 19

20 Riskbruk droger Sverige Män 4,8 % Kvinnor 1,6 Unga ,2 Åk k (senaste månaden) m Universitetsstud 10 (senaste terminen) 20

21 Termer och begrepp Alkoholism Narkomani Blandmissbruk Missbruk Beroende Riskbruk Riskabel konsumtion 21

22 Alkohol och hälsa h Är r alkohol bra för f r hälsan? h 22

23 Alkohol och hälsa h Positiv På 70-åringar och äldre ½ glas vin/dag hjärtsjukdom, diab typ2 Negativ Olycksfall Fosterskador Cancersjukdom Leversjukdom Pankreas sjukdom 23

24 Alkohol och hälsa h Man kan rekommendera en restriktiv hållning h till alkohol utan att riskera att människor m går g r miste om en eventuell hälsoskyddande h effekt av alkohol. Folkhäsoinstitutet 24

25 Bruk Riskbruk Beroende Inga problem Måttliga problem Allvarliga problem 25

26 Beroende är r toppen på p ett isberg Beroende Riskbruk Bruk 26

27 Vad är r beroende? 27

28 Sökandet efter berusning är universiellt

29 Hjärnans belönings-system förmedlar positiv förstärkning rkning Stimulering längsl Mediala Framhjärnsbunten rnsbunten är r positivt förstf rstärkande... rkande... från Stellar et al

30 Positiv förstärkning rkning ( belöning ) belöning har ursprungligen en fysiologisk roll Föda Dryck Sex Omvårdnad och inlärda belöningar 30

31 Fysiologisk positiv förstärkning f rkning sex % ökning av DA Hane i parningsbox : Presentation 2: Tillgång Pfaus et al Tid (min) 31

32 Artificiell positiv förstärkning f rkning amfetamin % av basal frisättning Dopamin DiChiara & Imperato Tid efter amfetamin (h) 32

33 Drogminnet 33

34 Bidragande faktorer i övergång från n drogbruk till beroende tillgänglighet genetik tidigare drogerfarenhet stress livserfarenheter mm 34

35 Beroende en hjärnsjukdom Användning Riskbruk Beroende Neuroadaptation 35

36 Forskningen visar att: Alkoholskador kan förebyggas. Identifiera skadlig konsumtion - information - motivationshöjande insatser och stöd. Leder till minskad alkoholkonsumtion samt färre f alkoholskador. 36

37 Sammanfattning Beroende är r ett väldefinierat v medicinskt syndrom Det har fysiologiska, psykologiska och sociala delar Mekanismerna bakom beteendet börjar b bli kändak Utifrån n mekanismer kan behandling utvecklas Behandling syftar till återvunnen beteendekontroll Behandling ffa.. farmakologisk, stöd d med psykologisk mm 37

38 Vad kan vi göra? Lönar det sig?

39 Mellanöl eller klass IIB var en form av öl l med en maximal alkoholhalt på p 3,6 % som började säljas s den 1 oktober 1965 i vanliga livsmedelsbutiker. Redan den första f dagen fanns det över 35 mellanölssorter lssorter att välja v på. p. Mellanölets lets lättillgänglighet angavs som starkt bidragande orsak till ungdomars alkoholskador och den togs därfd rför bort ur livsmedelshandeln 1 juli

40 Vad kan VI lära oss att göra? Åtgärd Metod Identifiera skadlig konsumtion Informera om alkohol och risker Motivera till förändrad livsstil AUDIT TLFB MI (bjud upp till dans) 40

41 Om diagnostik Grund för f r behandlingsplanering och rekommendation Indikation om prognos Visar hur behandlaren ska förhf rhålla sig Visar hur behandlaren bör b r anpassa sig efter personen Underlättar kommunikation Ger möjligheter m och begränsningar för f r utvärdering 41

42 Frågeformulär AUDIT AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test Screening instrument för f r att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion 42

43 Om AUDITs utformning Är r avsett för f r screening/identifiering av alkoholproblem Används nds dels inom primärv rvård/allmänmedicin men även inom vård v för f riskgrupper,, t ex psykiatriska patienter och narkomaner Internationellt etablerat, tillkommet på p initiativ av WHO 43

44 Om AUDITs utformning, forts. Följer DSM-kriterier för r missbruk och beroende (men skall ej användas ndas för f r att ställa en diagnos!) Är r utformat för f r att underlätta samtal om alkohol Är r utformat för f r att utgöra underlag vid behandlingsplanering Har utformats efter utprovning på p personer i behandling för f r alkoholproblem samt på p personer 44

45 Poänggränser nser AUDIT Tabell 2. Tolkning av AUDIT-poäng Risknivå AUDIT-poäng Tolkning Intervention Zon I Män 0-7; Kvinnor 0-5 Ej riskabla alkoholvanor (primärprevention) Zon II Män 8-15; Kvinnor 6-13 Riskabla alkoholvanor men inte nödvändigtvis ett missbruk/beroende Rådgivning, självhjälp, fortsatt uppsikt över konsumtionen Zon III Män 16-19; Kvinnor Problematiska alkoholvanor sannolikt föreligger en alkoholrelaterad diagnos Zone IV Män 20+ ; Kvinnor 18+ Mycket problematiska alkoholvanor sannolikt föreligger en alkoholrelaterad diagnos Utredning och eventuell behandling inom specialistvården Utredning och eventuell behandling inom specialistvården 45

46 46

47 Poängsättning AUDIT Fråga ger 0,1,2,3 eller 4 Fråga 9 och 10 ger 0,2 eller 4 poäng 47

48 Screening instrument för f r att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test över 6 poäng för f r kvinnor över 8 poäng för f r män m OBS! Ingen diagnostik 48

49 DUDIT - bakgrund Parallellinstrument till AUDIT fast för f r droger Utvecklat i Sverige av Berman mfl Finns också ett DUDIT-E 49

50 50

51 Poängsättning DUDIT Fråga poängs ngsätts med 0,1,2,3 eller 4 Fråga 10 och 11 poängs ngsätts med 0,2 eller 4 51

52 Poänggränser nser DUDIT Ingen droganvändning ndning: : 0 poäng Drogrelaterade problem: : Kvinnor: 2 poäng eller mer, män n 6 poäng eller mer Tungt beroende: : 25 poäng eller mer (för r både b kvinnor och män) m (observera att en poäng över 0 alltid måste m utredas vidare) 52

53 DUDIT-E Om en klient får f r höga h poäng på p DUDIT kan det vara värt v att också låta personen fylla i DUDIT-E DUDIT-E E ger information om vilka positiva respektive negativa effekter som klienten får f r av sitt drogande samt ett mått m på p förändringsviljan 53

54 "Var fjärde psykpatient är missbrukare av alkohol" Publicerat Unga kvinnor oftare sjuka av alkohol Publicerat :10 Allt fler unga kvinnor tvingas söka vård på grund av sina alkoholproblem. Utvecklingen är alarmerande, menar forskaren Björn Trolldal.På Statens folkhälsoinstitut är man dock inte överraskade "Tredubblat antal unga kvinnor vårdas för alkoholförgiftning" Publicerat Socialstyrelsens rapport till regeringen i dag: Ökad risk att 80- talisterna fastnar i missbruk. I takt med att alkoholen blivit mer lättillgänglig har alkoholförgiftningarna bland unga ökat. Antalet unga som lagts in på sjukhus för alkoholförgiftningar har fördubblats för män och tredubblats för kvinnor. Risken är stor att 80-talisterna bryter trenden mot minskande missbruk och färre alkoholskador, som synts bland dem som är födda på 60- och 70- talet.