Lärare inspirerar lärare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärare inspirerar lärare"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen IS Montessoripedagogik Examensarbete 7,5 högskolepoäng Lärare inspirerar lärare Teachers Inspiring Teachers Maria Serkitjis Montessoripedagogik 60 hp Examinator: Bodil Cronquist

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Montessoripedagogikens bakgrund och syfte Montessoripedagogikens syn på barnet Frågeställning Syfte Metod Metodval och arbetsgång Resultat Diskussion Slutsats Referenslista Litteratur Internet... 9 Bilaga Bilaga Bilaga

3 1. Inledning Det har skett en förändring vad gäller arbetsbördan för lärare i den svenska skolan de senaste 10 åren. Planeringstiden har förkortats och ersatts med många administrativa uppgifter samt krav på omfattande dokumentation har höjts. Min upplevelse är att som lärare inte alltid hinner med och att det är en ständig stress att bibehålla kvalité och kreativitet i undervisningen. Med den rapida utveckling som internet har haft sedan 90-talet har möjligheten för pedagogiska hemsidor framkommit. Det finns nu möjligheter för lärare att genom olika forum ta del av varandras idéer och material. Problemet som uppkommer är att för den otränade så är internet något av en snårskog med information som personen måste nästla sig igenom för att hitta det hen söker efter, vilket krävs en del färdigheter för. Det finns sidor såsom där lärare kan ta del av idéer på lektioner i olika ämnen men det jag vill utveckla och som är syftet med detta arbete är en samlingsplats endast för montessorimaterial och det genom att skapa en hemsida där medlemmar kan lägga upp egengjort material eller idéer för lektioner i montessorisk anda. 2. Bakgrund 2.1 Montessoripedagogikens bakgrund och syfte Maria Montessori är, tillsammans med bl.a. Jean Piaget, John Dewey och Lev Vygotskij, en av 1900-talets kända grundare inom utveckling av pedagogiska teorier vars teorier än idag har stor betydelse. Maria Montessori föddes år 1870 i staden Chiaravalle som ligger i provinsen Marche i Italien. Vid den här tiden var många människor analfabeter i Europas länder. Montessori var enda barnet i en medelklassfamilj med en konservativ far, Alessandro, och en väl utbildad liberal mor, Renilde som var ett stort stöd genom sin dotters utbildning. Maria Montessori var ambitiös vad gällde sin utbildning och hade en envishet som hette duga. Redan som 12-åring sökte hon att bli ingenjör vid den tekniska skolan men beslöts sig efter en tid att bli läkare. Detta var till en början ingen riktlinje som var uppskattat av hennes far, Alessandro, som trots denna tids förväntan på kvinnor som hemmafruar insåg att detta inte var ett liv för sin dotter. Vid denna tid hade inte kvinnor möjlighet att tillträda medicinska studier, trots detta lyckades hon bli antagen till slut och vid 26 års ålder var Maria Montessori den första kvinnliga läkaren i Italien (Lena Hanson, 1977, Maria Montessori, 1989, Kerstin Signert, 2000 och Kristina Skjöld Wennerström & Mari Bröderman Smeds, 1997). Maria Montessori började arbeta på Roms universitetssjukhus med psykiskt utvecklingsstörda barn efter sina studier, där hon samtidigt startade en egen privat klinik där stor del av patientantalet bestod av fattiga kvinnor och deras barn. De barn hon arbetade med placerade på ett sinnessjukhus för vuxna och fick ingen stimulans vilket Montessori reagerade starkt på. Hon beslöt sig då för att förkovra sig inom fältet för handikappade barn. Hon studerade bl.a. fransmännen Jean Itard och Edouard Séguin (ibid.). 2

4 Efter att studerat deras metoder och material som stimulerade och tränade olika sinnesfunktioner vidarutvecklade hon detta och konstruerade sitt eget material för att väcka aktivitet hos de ostimulerade barnen. Det var sensoriska material som tog barnet från konkret till abstrakt. Hon såg handen som hjärnans verktyg. Detta ledde till att Maria Montessori blev chef på ett pedagogiskt institut för mentalt handikappade barn som inrättades i Rom där även lärare utbildades. Det var här intresset för pedagogik startade och hon började studera psykologi och filosofi. Vid den här tiden föddes även en tanke om att de material och metoder hon utvecklat även skulle fungera med normalbegåvade barn. Således fick Maria Montessori vid 36 års ålder möjlighet att pröva sina idéer och metoder på normala barn genom att daghemmet Casa dei Bambini öppnades i San Lorenzo vilket är ett område i utkanten av Rom präglat av fattigdom, brottslighet och misär. Hon upptäckte snabbt att barnen här intresserade sig för hennes metoder och sinnestränande material vilket kan datera montessoripedagogikens födelse mellan åren Genom sina noggranna observationer av barnen på Casa dei Bambini framstod att barnen, trots att de kom från ett socialt belastat område, så småningom utvecklade en inre disciplin då de fick arbeta med saker som kändes meningsfulla. Denna enastående upptäckt uppmärksammades i flera länder världen över och för att se att det stämde på alla barn öppnades flera likadana skolor runtomkring Rom till en början för att sedan spridas världen över (Hanson, 1977, Montessori, 1989, Signert, 2000 och Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997). Montessoripedagogiken bygger på Maria Montessoris övertygelser vad gäller fred och jämställdhet. Det handlar om ett världssamhälle som bygger på kärlek, fred och jämställdhet. Hon levde under en tid i historien som präglades av flera krig och ojämnställdhet mellan kvinnor och män samt olika samhällsklasser. Maria Montessoris tankar lever vidare i Sveriges nuvarande läroplan, Lgr11. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla... Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (Skolverket, 2011:7). Detta synliggör tydligt de hjärtefrågor Maria Montessoris arbete handlade om, vilket är stora frågor hon kämpade hårt för. Krig stoppas inte av barn utan krig startas inte genom att vi ger barn de rätta verktygen att arbeta med (Hanson, 1977, Maria Montessori, 1987, Montessori, 1989, Signert, 2000, Polk Lillard, 1996 och Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997). I dagens läroplan påvisas detta med att det genom undervisningen är av stor vikt att anlägga olika övergripande perspektiv hos eleverna. Ett historiskt perspektiv för att kunna utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Ett miljöperspektiv för att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till globala frågor och även ta ansvar för både den miljö de direkt kan påverka men även den som de indirekt kan påverka. Eleverna behöver få med sig ett internationellt perspektiv för att kunna få möjlighet till att skapa internationell solidaritet och se sig själv och omvärlden i ett globalt sammanhang. Även det etiska perspektivet är viktigt då det ska främja elevernas förmåga att kunna göra personliga ställningstaganden (Skolverket, 2011:9 10). När man tjänar barnet tjänar man livet uttrycker Maria Montessori (1987:5) i början av sin bok Barnasinnet. 3

5 Maria Montessori såg sitt arbete som något pågående och det var inte förrän hon var i 80- årsåldern, strax innan hon dog 1952, som hon presenterade essensen av sin pedagogiska teori och sina idéer. Den mänskliga utvecklingen sker inte linjärt utan i en serie av platåer kallat sensitiva perioder vilket menas att barnet är extra mottagligt/känsligt/nyfiket för olika saker. Det är vad även kan kallas att barnet går igenom olika faser av livet. Vidare menade Maria Montessori att den fulländade utvecklingen av människor endast är möjlig av deras tendenser/drivkrafter i reaktion till omgivningen samt att interaktionen med omgivningen är mest givande och utvecklande när individen utifrån nyfikenhet och intresse valt det själv. Med tendenser/drivkrafter menas människans överlevnadsinstinkt/drivkrafter att tillfredsställa sina behov i relation till omgivningen där de primära behoven till skillnad mot djurens är mat, kläder och skydd och de sekundära är transport och försvar. Skillnaden mellan djurs och människors biologiska instinkter och anlag är att människan kan anpassa sig vart den än föds i världen till skillnad mot djur. En pingvin som föds i Saharas öken överlever inte (Paula Polk Lilliard, 1996,3 23, Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997). Maria Montessori var en ambitiös, framåtblickande och envis kvinna som genom livet bodde på flera olika platser och besökte desto fler världen över. Hon var utbildare, föreläsare och forskare som deltog på många kongresser jorden runt. 2.2 Montessoripedagogikens syn på barnet I Montessoripedagogiken sätts barnet i centrum. Pedagogiken utgår från barns psykiska utveckling genom att se till deras behov utifrån olika skeenden i livet. Barnet ses som en fri varelse med in inre drivkraft, kallad horme efter grekiskans ord för drift, efter kunskap. Det ska utvecklas till att bli en harmonisk, tolerant och självständig individ. Genom sina observationer kunde Maria Montessori fastställa att barn har förmågan att välja själva och koncentrera sig för något som intresserar dem (Hanson, 1977, Montessori, 1987, Montessori, 1989, Signert, 2000, Polk Lillard, 1996 och Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997). Genom att hålla sig i bakgrunden och observera barnet får läraren en helhetsbild av var barnet befinner sig i sin utveckling. Därför är det viktigt att läraren ej stör barnet i dess arbetsprocess då det kan leda till ett hinder i barnets utveckling. Lärarens uppgift är på så sätt att stödja barnet i sitt kunskapssökande och inte att förmedla kunskap. Läraren ska undanröja hinder exempelvis genom att erbjuda en tillåtande miljö för kunskapsupptäckande, skapa intresse och ge barnets energi fritt spelrum och utlopp för sin verksamhetslust. Det handlar om att hjälpa barnet göra det själv. I arbetet får barnet börja med det konkreta för att sedan ta sig vidare mot det abstrakta. Detta är en av grundtankarna då Maria Montessori såg handen som hjärnans verktyg (ibid.). Varje individ genomgår olika sensitiva perioder i sitt liv från födsel till ca 24 års ålder. Dessa perioder har hon delat in i fyra utvecklingsstadier; möbelbarnen, stillheten och styrkans ålder, jordbarnen samt lyckans ålder. I dessa olika stadier menar Montessori att individen är mer känslig och mottaglig för vissa företeelser. I varje utvecklingsstadium genomgår barnet en metamorfos likt fjärilens utveckling från larv till puppa till fjäril. Med det menas att det sker en slags förvandling hos barnet inom varje stadie (ibid.). 4

6 2.3 Frågeställning Hur kan ett forum skapas där lärare kan mötas och utbyta montessorimaterial? 3. Syfte Syftet med detta arbete är att utveckla ett forum på internet där lärare inom montessorirörelsen kan mötas och utbyta lektionsidéer och montessorimaterial. Detta även för att sänka stressnivån som många av dagens lärare erfar då arbetsbördan är stor och tiden ofta ej räcker till för kreativitet och kvalitet i undervisningen. 4. Metod Vetenskapsrådet har framställt etiska riktlinjer vad gäller humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Rådet framhåller att forskning innebär att kunskaper utvecklas och fördjupas samtidigt som metoder förändras och förbättras. (Vetenskapsrådet 2002, s. 5) vilket är essensen av vad ett utvecklingsarbete handlar om. Nedan följer de metodval jag gjort under arbetsprocessen där jag har valt att utgå från Inge Carlström och Lena-Pia Carlström Hagmans (2006) riktlinjer vad gäller utvecklingsarbeten. 4.1 Metodval och arbetsgång Eftersom detta arbete syftar till att utveckla ett forum på internet där lärare kan utbyta lektionsidéer och montessorimaterial som ett sätt att lätta arbetsbördan började jag mitt arbete med att fördjupa min kunskap inom utvecklandet av hemsidor och bloggar. Min idé från början var att skapa en enkel och lättorienterad hemsida eller blogg. Detta grundade sig i två anledningar där den första och främsta är att jag inte besitter den kunskap i programmering som en utbildad programmerare har och den andra anledningen är att eftersom målgruppen är lärare så innefattar det upp emot (Statistiska centralbyrån) lärare där kompetensen och skickligheten vad gäller datorer samt internet är väldigt varierande. Jag var till en början inne på pedagogiska hemsidor och bloggar med fokus på utbyte av lektionsidéer och material; forskoleburken.com, montessorimaterial.blogg.se, lektion.se och lektionsbanken.se var de hemsidor och bloggar som inspirerade mig mest (Se bilag 1). Jag fastnade för idéen att skapa en hemsida där medlemmar kunde lägga upp sitt eget material, där det fanns diskussionsforum samt intressanta direktlänkar till andra hemsidor/bloggar. Då jag själv har mager kunskap vad gäller skapande av hemsidor vilket innefattar programmering och kodning av olika slag bestämde jag mig för att boka möte med experter inom fältet. Jag bokade två möten med två webbutvecklare som arbetade för olika slags företag. Dessa möten resulterade i att jag fick ett utökat ordförråd inom fältet data samt många givande tips och idéer om hur man som nybörjare kan gå till väga för att skapa en egen 5

7 hemsida. Enda besvikelsen jag hade var att det skulle bli kostsamt om jag skulle ha med alla de delar i hemsidan jag tänkt mig från början vilket resulterade i att jag fick kompromissa. Ser jag till hemsidor som exempelvis lektion.se så är det ett webbutvecklingsföretag som har skapat hemsidan efter en kunds önskemål vilket innebär stora kostnader. Efter en del efterforskningar och ännu ett möte med en av webbutvecklarna sen tidigare visade det sig att många hemsidor/bloggar från början varit väldigt enkla men sedan pga. populäritet skaffat sig sponsorer som betalat för utvecklingen av hemsidan/bloggen. Detta fick då bli min kompromiss; starta enkelt och i liten skala. Det jag var tvungen att välja bort var att kunna ha medlemmar med egen inloggning som själva kunde ladda upp filer/dokument. Nästa steg i arbetsprocessen blev då att jämföra olika webbplatser som erbjöd gratistjänsten att skapa sin egen hemsida (Se bilaga 2). Det fanns många attraktiva och likartade alternativ men i slutändan valde jag att använda mig av weebly.com då det inte krävdes att jag laddade ned något program vilket var fallet på vissa av de andra webbplatserna. Verktyget påminner mig om att klippa och klistra vilket underlättade framställandet av hemsidan. Det finns funktioner som för den icke bevandrade personen inom data/webbvärlden kan verka som hieroglyfer men de är till för den som har vana och som vill skapa en mer avancerad hemsida vilket inte det var i mitt fall. Jag började med att välja ett namn för hemsidan vilket blev Montessorilektion. Därnäst valde jag ett tema för hemsidans utformande; det fanns flera färdiga teman att välja mellan. Efter detta arbetade jag med layouten för vilka funktioner och flikar jag skulle ha. Då jag fått kompromissa gällande möjligheten att kunna ha medlemmar på hemsidan skapade jag under fliken kontakt en mail där besökare kan skicka sina material som jag sedan lägger upp. Eftersom jag ej vill ha min privata mail för detta, då jag ser detta som ett slags företag, valde jag att skapa ett mailkonto på Google; Eftersom jag vill att hemsidan ska vara enkel och lättöverskådlig gjorde jag flikar för de olika slags material; sensoriskt material, språkmaterial, matematikmaterial och kulturmaterial. Jag skapade även en flik Gästbok där besökare kan kommentera sidan och ge förslag på förbättringar. Den sista fliken är direktlänkar till olika hemsidor som kan vara intressanta för målgruppen. Sista momentet var att publicera hemsidan för världen (Se bilaga 3). Jag anser att de metoder jag valt att använda står i huvudsaklig relation till syftet med utvecklingsarbetet. Då arbetet är förhållandevis litet går det ej att dra några generella slutsatser. Däremot framhåller jag att mina resultat kan vara en grund till vidare utveckling vad gäller att hitta lättillgängliga forum för lärare att inspirera varandra och samverka. 6

8 5. Resultat Syftet med arbetet var att skapa ett forum för lärare att mötas för gemensam inspiration och utbyte och att lätta på arbetsbördan för dagens lärare. I det avseendet är syftet uppnått. Ett forum har skapats i form av en hemsida där besökare kan bli intresserade och ta del av material dock med en del hinder på vägen. Ett av hindren visar sig tidigt i arbetsprocessen då det inte finns möjlighet utan konsekvens av höga kostnader att skapa en sida där besökare kan vara medlemmar och själva ladda upp egna material. Det måste finnas en mellanhand vilket gör syftet krångligare. I sin tur ställer det stora krav på webbutvecklaren då denne måste uppdatera hemsidan regelbundet/ofta för att sidan ska bibehålla sina besökare och ses som en tillgång. Om däremot webbutvecklaren får sponsorer i framtiden finns stora möjligheter att komma över det hindret. Resultatet visar att sidan är anpassad till målgruppen då den är enkel i sin utformning och lättorienterad. Webbutvecklaren har även fått en fördjupad kunskap vad gäller att skapa hemsidor. Hemsidan utgör även en grund för vidareutveckling av forum med särskilda pedagogiska inriktningar. Ett annat hinder kan vara att eftersom webbutvecklaren valt en gratistjänst så är det inget ägt domännamn vilket resulterar i att hemsidan kanske inte syns via söktjänster. Ett köpt domännamn har större sannolikhet att komma upp på sökmotorer. Detta medför således att hemsidan endast kan spridas genom snöbollseffekten. Dock ger detta tid åt webbutvecklaren att finslipa hemsidan samt sätta sig in i regelverket vad gäller användarvillkor och juridiska frågor gällande webbansvarig. 7

9 6. Diskussion Det är en stor arbetsbörda många lärare bär på i dagens skola och som lärare känner man sig ofta tidspressad och otillräcklig. Internet har mycket att erbjuda men det är en djungel av information som jag ska surfa mig igenom för att hitta det jag söker. Jag tycker det är fantastiskt med sidor som lektionsbanken.se eller lektion.se som kan inspirera en så mycket men som montessorilärare kan jag sakna att det inte finns någon bank för montessorimaterial. Att framställa montessorimaterial är tidskrävande och det är tid som inte finns. Jag anser att jag huvudsakligen har uppnått mitt syfte igenom det här utvecklingsarbetet. Med mer tid för efterforskningar och möjlighet att skapa kontakter hade kanske hemsidan sett annorlunda ut. Via en enkätundersökning hade jag fått mer information kring vad besökare vill ha på hemsidan men eftersom jag lagt till en flik Gästbok där besökare kan tycka till och ge förslag på förbättringar så anser jag att det i efterhand uppfyller syftet. Om sidan uppdateras ofta och gör förbättringar utifrån besökares förslag kanske det är en sida som besökarna återkommer till många gånger. Ett problem som jag ser med att jag inte lyckades kunna ha medlemmar är att inget på sidan är låst utan allt ligger helt öppet för alla. Vem som helst kan ladda ner filerna vilket gör att besökare kanske ogärna delar med sig av sina material. Jag tycker att det har varit väldigt spännande att ge mig ut på okänd mark och skapa en hemsida. Det som jag saknar är att eftersom tiden varit knapp har jag inte haft möjlighet att få någon respons på hemsidan vilket är lite av ett magpirr. Jag hoppas dock att i slutändan hemsidan hjälper till att underlätta arbetsbördan för lärare. 7. Slutsats Ett forum för lärare att mötas och få inspiration samt utbyta idéer och material i montessorisk anda har skapats genom hemsidan Hemsidan är en start på något som har stor potential att utvecklas vilket jag som webbutvecklare kan göra genom respons från besökare samt genom att via olika forum och kontakter försöka sprida hemsidan. Genom att även kontakta potentiella sponsorer finns möjligheter att utveckla hemsidan så att vissa delar kan vara låsta för medlemmar. 8

10 8. Referenslista 8.1 Litteratur Carlström, I. & Carlström Hagman, L-P. (2006). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Danmark: Studentlitteratur Hansson, L. (1977). Om Montessori och barns arbete. Nacka: ESSELTE STUDIUM AB Montessori, M. (1987). Barnasinnet. Helsingfors: MacBook. Montessori, M. (1989). What You Should Know About your Child. The Clio Montessori Series. Oxford: Clio Press Ltd. Polk Lilliard, P. (1996). Montessori Today. A Comprehensive Approach to Education from Birth to Adulthood. New York: Shocken Books Signert, K. (2000). Maria Montessori Anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlitteratur Skjöld Wennerström, K. & Bröderman Smeds, M. (1997). Montessoripedagogik i Förskola och skola. Borås: Natur och Kultur. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Internet Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska riktlinjer. ISBN: Hämtat 15 november 2013 från Statistiska centralbyrån. Hämtat 14 november 2013 från statistik/statistikdatabasen/tabellpresentation/?layout=tableviewlayout1&rxid=6863e767-0f9f-498e d6238cb208b 9

11 Bilaga 1 Forskoleburken.com Montessorimaterial.blogg.se Lektion.se Lektionsbanken.se Montessorimaterials.org Montessorprintshop.com 10

12 Bilaga 2 Wordpress.org Webnode.se Jimdo.com Drupal.org Weebly.com 11

13 Bilaga 3 12

Föräldramöte! Maria Montessori blev flera gånger nominerad till Nobels fredspris.

Föräldramöte! Maria Montessori blev flera gånger nominerad till Nobels fredspris. Föräldramöte! Maria Montessori (1870-1952) föddes den 31 augusti 1870 i Chiaravalle i Italien. Hon var enda barnet i en medelklassfamilj. Fadern var mycket konservativ medan modern var liberal. Vid 12

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential

montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential vem väljer framtid? Tänk på människans långa utveckling från beroende barn till självständig vuxen. Och hur viktig skoltiden

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Montessoripedagogiken. Regnbågen om barnet får välja själv

Montessoripedagogiken. Regnbågen om barnet får välja själv Regnbågen om barnet får välja själv Här möter personalen varje enskilt barn genom att lyssna på och läsa av vad barnet tycker och önskar. Barnen får själva välja sina aktiviteter och utvecklas i sin egen

Läs mer

MONTESSORIUTBILDNING. Upplägg för montessoriutbildning med start hösten 2017

MONTESSORIUTBILDNING. Upplägg för montessoriutbildning med start hösten 2017 MONTESSORIUTBILDNING 2017 Upplägg för montessoriutbildning med start hösten 2017 Introduktion 1 maj 6 augusti 2017 Titta på introduktionen via film Börja läsa de tre böckerna Gör VFU (2 veckor på en avdelning

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Maria Montessori och Pedagogiken

Maria Montessori och Pedagogiken Maria Montessori och Pedagogiken Innehåll: DET HÄR ÄR MONTESSORI Ta vara på barnens känsliga perioder Frihet att välja Montessorimaterial- en god hjälp i inlärningen......och en god hjälp i uppfostran

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen Information om föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen Välkommen till Montessoriförskolan Solen! Varmt välkommen till föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen vackert belägen i natursköna

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15 Lokal arbetsplan för Daggkåpan läsåret 14/15 Innehållsförteckning Bemanning s.3 Nationella mål s.3 Nationella råd s.3 Kommunala råd s.3 Daggkåpans mål s.3 Målkriterier s.3 Syfte-Metod s.4 Utvärderingsmetod

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

1. Handledningar. Innehåll: I varje handledning ska finnas: Introduktion Innehållsförteckning Presentation av övningar

1. Handledningar. Innehåll: I varje handledning ska finnas: Introduktion Innehållsförteckning Presentation av övningar Nationell montessoriexamen NAMEX (3-6 år) SYFTE: Kvalitetssäkring av förskollärarkompetens för att bedriva montessoriverksamhet genom ett svenskt certifikat. 1. Handledningar Montessoriförskolläraren ska

Läs mer

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Beskrivning av verksamheten Skärets förskola ligger på Hasslö och ingår i Nättraby rektorsområde. Förskolan startades år 2003 och består av tre avdelningar

Läs mer

Montessori i Lövestad

Montessori i Lövestad Montessori i Lövestad Vad är Montessori? Montessori är en pedagogik som sätter tilltro till barnens egen förmåga att lära sig. Den har fått namn efter den italienska läkaren Maria Montessori (1870-1952)

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Lärarutbildningen Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Bobby Wester Grupp: B6 2011-01-08 Examinator: Bengt Cederberg Individuell uppgift i kursen Det pedagogiska ledarskapet Ht-10 CV

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011

Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011 Arbetsplan för Varvaterrassens förskola Verksamhetsåret 2010/2011 Tillsammans skapar vi möjligheter till ett lustfullt lärande och en hälsosam inställning till livet. Organisation På Varvaterrassens förskola

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Värdegrundsdokument 2014-2015

Värdegrundsdokument 2014-2015 Värdegrundsdokument 2014-2015 SÄBYHOLMS MONTESSORI FÖRSKOLA Lokal arbetsplan för Säbyholms Montessori Förskolans målsättning är att utifrån en helhetssyn på barnet och med montessoripedagogiken som grund

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! GÖTEBORGS UNIVERSITET Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare och Lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola Hållbar utveckling En hållbar utveckling

Läs mer

Sammanfattning av kvalitetsrapporter för de kommunala förskolorna

Sammanfattning av kvalitetsrapporter för de kommunala förskolorna 1 (5) BARN- OCH UTBILDNINGSSEKTORN Sammanfattning av kvalitetsrapporter för de kommunala förskolorna Bakgrund Huvudmannen har i sitt Kvalitet- och utvecklingsprogram prioriterat två målområden för förskolan.

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ansökan. Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Ansökan. Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Ansökan Att starta och driva fristående förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Kristiina Pousar, Yvonne Karlsson och Catharina Nordström, 20151021 Rapporten

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun Lärande i fritidshem 1 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Rektors roll och ansvar s. 3 3. Metod s. 3 4. Syfte s. 3-4 5. Grundfrågor s. 4

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Malmö högskola Montessoripedagogik I+II VT 2015 Bodil Cronquist. Montessoripedagogik I + II Distanskurs Bodil Cronquist

Malmö högskola Montessoripedagogik I+II VT 2015 Bodil Cronquist. Montessoripedagogik I + II Distanskurs Bodil Cronquist Montessoripedagogik I + II Distanskurs År 2015 1 Välkommen till kursen Montessoripedagogik I + II Jag önskar Dig välkommen till att fördjupa Dig i montessoripedagogik. Denna adress använder Du Dig av för

Läs mer

Sammanställning av anteckningar föräldrarådsmöte 27/2

Sammanställning av anteckningar föräldrarådsmöte 27/2 Handläggare Datum 2013-03-01 Sammanställning av anteckningar föräldrarådsmöte 27/2 Innehåll Anteckningar Sidan 1-2 Inledning Sidan 3 Utdrag från förskolans läroplan Förskolans värdegrund och uppdrag Sidan

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Riktlinjer för utveckling av lek- och lärspel till Kunskapsstjärnan.

Riktlinjer för utveckling av lek- och lärspel till Kunskapsstjärnan. Riktlinjer för utveckling av lek- och lärspel till Kunskapsstjärnan. Innehåll Inledning... 3 Tillgänglighet... 4 Plattform... 4 Text... 4 Ljud... 4 Musik... 4 Symboler... 4 Utrustning... 4 Tidsförlopp...

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98) Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och

Läs mer

Metodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet

Metodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet Alla Alla barn barn har samma har samma rättigheter rättigheter och lika och värde. li rje barn har rätt att få få sina grundläggande behov uppfyllda. rje barn har rätt att att få få syttjande. rje rje

Läs mer

Förskolans värdegrund och uppdrag

Förskolans värdegrund och uppdrag Uppsala Montessori Arbetsplan Detta dokument utgör Uppsala Montessoris arbetsplan. Den är direkt relaterad till 1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98) men även till citat av Maria Montessori. Citaten

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Inledning och organisation Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Enhet: Fiolbackens förskola Förskolans/skolans namn samt ev. logga: Fiolbackens förskola ekonomisk

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015 Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola 1Uppföljning av prioriterade mål 1.1Normer och värden Mål 1.1.1Grundläggande värden och ett medmänskligt förhållningssätt ska

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer