Lärare inspirerar lärare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärare inspirerar lärare"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen IS Montessoripedagogik Examensarbete 7,5 högskolepoäng Lärare inspirerar lärare Teachers Inspiring Teachers Maria Serkitjis Montessoripedagogik 60 hp Examinator: Bodil Cronquist

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Montessoripedagogikens bakgrund och syfte Montessoripedagogikens syn på barnet Frågeställning Syfte Metod Metodval och arbetsgång Resultat Diskussion Slutsats Referenslista Litteratur Internet... 9 Bilaga Bilaga Bilaga

3 1. Inledning Det har skett en förändring vad gäller arbetsbördan för lärare i den svenska skolan de senaste 10 åren. Planeringstiden har förkortats och ersatts med många administrativa uppgifter samt krav på omfattande dokumentation har höjts. Min upplevelse är att som lärare inte alltid hinner med och att det är en ständig stress att bibehålla kvalité och kreativitet i undervisningen. Med den rapida utveckling som internet har haft sedan 90-talet har möjligheten för pedagogiska hemsidor framkommit. Det finns nu möjligheter för lärare att genom olika forum ta del av varandras idéer och material. Problemet som uppkommer är att för den otränade så är internet något av en snårskog med information som personen måste nästla sig igenom för att hitta det hen söker efter, vilket krävs en del färdigheter för. Det finns sidor såsom där lärare kan ta del av idéer på lektioner i olika ämnen men det jag vill utveckla och som är syftet med detta arbete är en samlingsplats endast för montessorimaterial och det genom att skapa en hemsida där medlemmar kan lägga upp egengjort material eller idéer för lektioner i montessorisk anda. 2. Bakgrund 2.1 Montessoripedagogikens bakgrund och syfte Maria Montessori är, tillsammans med bl.a. Jean Piaget, John Dewey och Lev Vygotskij, en av 1900-talets kända grundare inom utveckling av pedagogiska teorier vars teorier än idag har stor betydelse. Maria Montessori föddes år 1870 i staden Chiaravalle som ligger i provinsen Marche i Italien. Vid den här tiden var många människor analfabeter i Europas länder. Montessori var enda barnet i en medelklassfamilj med en konservativ far, Alessandro, och en väl utbildad liberal mor, Renilde som var ett stort stöd genom sin dotters utbildning. Maria Montessori var ambitiös vad gällde sin utbildning och hade en envishet som hette duga. Redan som 12-åring sökte hon att bli ingenjör vid den tekniska skolan men beslöts sig efter en tid att bli läkare. Detta var till en början ingen riktlinje som var uppskattat av hennes far, Alessandro, som trots denna tids förväntan på kvinnor som hemmafruar insåg att detta inte var ett liv för sin dotter. Vid denna tid hade inte kvinnor möjlighet att tillträda medicinska studier, trots detta lyckades hon bli antagen till slut och vid 26 års ålder var Maria Montessori den första kvinnliga läkaren i Italien (Lena Hanson, 1977, Maria Montessori, 1989, Kerstin Signert, 2000 och Kristina Skjöld Wennerström & Mari Bröderman Smeds, 1997). Maria Montessori började arbeta på Roms universitetssjukhus med psykiskt utvecklingsstörda barn efter sina studier, där hon samtidigt startade en egen privat klinik där stor del av patientantalet bestod av fattiga kvinnor och deras barn. De barn hon arbetade med placerade på ett sinnessjukhus för vuxna och fick ingen stimulans vilket Montessori reagerade starkt på. Hon beslöt sig då för att förkovra sig inom fältet för handikappade barn. Hon studerade bl.a. fransmännen Jean Itard och Edouard Séguin (ibid.). 2

4 Efter att studerat deras metoder och material som stimulerade och tränade olika sinnesfunktioner vidarutvecklade hon detta och konstruerade sitt eget material för att väcka aktivitet hos de ostimulerade barnen. Det var sensoriska material som tog barnet från konkret till abstrakt. Hon såg handen som hjärnans verktyg. Detta ledde till att Maria Montessori blev chef på ett pedagogiskt institut för mentalt handikappade barn som inrättades i Rom där även lärare utbildades. Det var här intresset för pedagogik startade och hon började studera psykologi och filosofi. Vid den här tiden föddes även en tanke om att de material och metoder hon utvecklat även skulle fungera med normalbegåvade barn. Således fick Maria Montessori vid 36 års ålder möjlighet att pröva sina idéer och metoder på normala barn genom att daghemmet Casa dei Bambini öppnades i San Lorenzo vilket är ett område i utkanten av Rom präglat av fattigdom, brottslighet och misär. Hon upptäckte snabbt att barnen här intresserade sig för hennes metoder och sinnestränande material vilket kan datera montessoripedagogikens födelse mellan åren Genom sina noggranna observationer av barnen på Casa dei Bambini framstod att barnen, trots att de kom från ett socialt belastat område, så småningom utvecklade en inre disciplin då de fick arbeta med saker som kändes meningsfulla. Denna enastående upptäckt uppmärksammades i flera länder världen över och för att se att det stämde på alla barn öppnades flera likadana skolor runtomkring Rom till en början för att sedan spridas världen över (Hanson, 1977, Montessori, 1989, Signert, 2000 och Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997). Montessoripedagogiken bygger på Maria Montessoris övertygelser vad gäller fred och jämställdhet. Det handlar om ett världssamhälle som bygger på kärlek, fred och jämställdhet. Hon levde under en tid i historien som präglades av flera krig och ojämnställdhet mellan kvinnor och män samt olika samhällsklasser. Maria Montessoris tankar lever vidare i Sveriges nuvarande läroplan, Lgr11. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla... Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (Skolverket, 2011:7). Detta synliggör tydligt de hjärtefrågor Maria Montessoris arbete handlade om, vilket är stora frågor hon kämpade hårt för. Krig stoppas inte av barn utan krig startas inte genom att vi ger barn de rätta verktygen att arbeta med (Hanson, 1977, Maria Montessori, 1987, Montessori, 1989, Signert, 2000, Polk Lillard, 1996 och Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997). I dagens läroplan påvisas detta med att det genom undervisningen är av stor vikt att anlägga olika övergripande perspektiv hos eleverna. Ett historiskt perspektiv för att kunna utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Ett miljöperspektiv för att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till globala frågor och även ta ansvar för både den miljö de direkt kan påverka men även den som de indirekt kan påverka. Eleverna behöver få med sig ett internationellt perspektiv för att kunna få möjlighet till att skapa internationell solidaritet och se sig själv och omvärlden i ett globalt sammanhang. Även det etiska perspektivet är viktigt då det ska främja elevernas förmåga att kunna göra personliga ställningstaganden (Skolverket, 2011:9 10). När man tjänar barnet tjänar man livet uttrycker Maria Montessori (1987:5) i början av sin bok Barnasinnet. 3

5 Maria Montessori såg sitt arbete som något pågående och det var inte förrän hon var i 80- årsåldern, strax innan hon dog 1952, som hon presenterade essensen av sin pedagogiska teori och sina idéer. Den mänskliga utvecklingen sker inte linjärt utan i en serie av platåer kallat sensitiva perioder vilket menas att barnet är extra mottagligt/känsligt/nyfiket för olika saker. Det är vad även kan kallas att barnet går igenom olika faser av livet. Vidare menade Maria Montessori att den fulländade utvecklingen av människor endast är möjlig av deras tendenser/drivkrafter i reaktion till omgivningen samt att interaktionen med omgivningen är mest givande och utvecklande när individen utifrån nyfikenhet och intresse valt det själv. Med tendenser/drivkrafter menas människans överlevnadsinstinkt/drivkrafter att tillfredsställa sina behov i relation till omgivningen där de primära behoven till skillnad mot djurens är mat, kläder och skydd och de sekundära är transport och försvar. Skillnaden mellan djurs och människors biologiska instinkter och anlag är att människan kan anpassa sig vart den än föds i världen till skillnad mot djur. En pingvin som föds i Saharas öken överlever inte (Paula Polk Lilliard, 1996,3 23, Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997). Maria Montessori var en ambitiös, framåtblickande och envis kvinna som genom livet bodde på flera olika platser och besökte desto fler världen över. Hon var utbildare, föreläsare och forskare som deltog på många kongresser jorden runt. 2.2 Montessoripedagogikens syn på barnet I Montessoripedagogiken sätts barnet i centrum. Pedagogiken utgår från barns psykiska utveckling genom att se till deras behov utifrån olika skeenden i livet. Barnet ses som en fri varelse med in inre drivkraft, kallad horme efter grekiskans ord för drift, efter kunskap. Det ska utvecklas till att bli en harmonisk, tolerant och självständig individ. Genom sina observationer kunde Maria Montessori fastställa att barn har förmågan att välja själva och koncentrera sig för något som intresserar dem (Hanson, 1977, Montessori, 1987, Montessori, 1989, Signert, 2000, Polk Lillard, 1996 och Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds, 1997). Genom att hålla sig i bakgrunden och observera barnet får läraren en helhetsbild av var barnet befinner sig i sin utveckling. Därför är det viktigt att läraren ej stör barnet i dess arbetsprocess då det kan leda till ett hinder i barnets utveckling. Lärarens uppgift är på så sätt att stödja barnet i sitt kunskapssökande och inte att förmedla kunskap. Läraren ska undanröja hinder exempelvis genom att erbjuda en tillåtande miljö för kunskapsupptäckande, skapa intresse och ge barnets energi fritt spelrum och utlopp för sin verksamhetslust. Det handlar om att hjälpa barnet göra det själv. I arbetet får barnet börja med det konkreta för att sedan ta sig vidare mot det abstrakta. Detta är en av grundtankarna då Maria Montessori såg handen som hjärnans verktyg (ibid.). Varje individ genomgår olika sensitiva perioder i sitt liv från födsel till ca 24 års ålder. Dessa perioder har hon delat in i fyra utvecklingsstadier; möbelbarnen, stillheten och styrkans ålder, jordbarnen samt lyckans ålder. I dessa olika stadier menar Montessori att individen är mer känslig och mottaglig för vissa företeelser. I varje utvecklingsstadium genomgår barnet en metamorfos likt fjärilens utveckling från larv till puppa till fjäril. Med det menas att det sker en slags förvandling hos barnet inom varje stadie (ibid.). 4

6 2.3 Frågeställning Hur kan ett forum skapas där lärare kan mötas och utbyta montessorimaterial? 3. Syfte Syftet med detta arbete är att utveckla ett forum på internet där lärare inom montessorirörelsen kan mötas och utbyta lektionsidéer och montessorimaterial. Detta även för att sänka stressnivån som många av dagens lärare erfar då arbetsbördan är stor och tiden ofta ej räcker till för kreativitet och kvalitet i undervisningen. 4. Metod Vetenskapsrådet har framställt etiska riktlinjer vad gäller humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Rådet framhåller att forskning innebär att kunskaper utvecklas och fördjupas samtidigt som metoder förändras och förbättras. (Vetenskapsrådet 2002, s. 5) vilket är essensen av vad ett utvecklingsarbete handlar om. Nedan följer de metodval jag gjort under arbetsprocessen där jag har valt att utgå från Inge Carlström och Lena-Pia Carlström Hagmans (2006) riktlinjer vad gäller utvecklingsarbeten. 4.1 Metodval och arbetsgång Eftersom detta arbete syftar till att utveckla ett forum på internet där lärare kan utbyta lektionsidéer och montessorimaterial som ett sätt att lätta arbetsbördan började jag mitt arbete med att fördjupa min kunskap inom utvecklandet av hemsidor och bloggar. Min idé från början var att skapa en enkel och lättorienterad hemsida eller blogg. Detta grundade sig i två anledningar där den första och främsta är att jag inte besitter den kunskap i programmering som en utbildad programmerare har och den andra anledningen är att eftersom målgruppen är lärare så innefattar det upp emot (Statistiska centralbyrån) lärare där kompetensen och skickligheten vad gäller datorer samt internet är väldigt varierande. Jag var till en början inne på pedagogiska hemsidor och bloggar med fokus på utbyte av lektionsidéer och material; forskoleburken.com, montessorimaterial.blogg.se, lektion.se och lektionsbanken.se var de hemsidor och bloggar som inspirerade mig mest (Se bilag 1). Jag fastnade för idéen att skapa en hemsida där medlemmar kunde lägga upp sitt eget material, där det fanns diskussionsforum samt intressanta direktlänkar till andra hemsidor/bloggar. Då jag själv har mager kunskap vad gäller skapande av hemsidor vilket innefattar programmering och kodning av olika slag bestämde jag mig för att boka möte med experter inom fältet. Jag bokade två möten med två webbutvecklare som arbetade för olika slags företag. Dessa möten resulterade i att jag fick ett utökat ordförråd inom fältet data samt många givande tips och idéer om hur man som nybörjare kan gå till väga för att skapa en egen 5

7 hemsida. Enda besvikelsen jag hade var att det skulle bli kostsamt om jag skulle ha med alla de delar i hemsidan jag tänkt mig från början vilket resulterade i att jag fick kompromissa. Ser jag till hemsidor som exempelvis lektion.se så är det ett webbutvecklingsföretag som har skapat hemsidan efter en kunds önskemål vilket innebär stora kostnader. Efter en del efterforskningar och ännu ett möte med en av webbutvecklarna sen tidigare visade det sig att många hemsidor/bloggar från början varit väldigt enkla men sedan pga. populäritet skaffat sig sponsorer som betalat för utvecklingen av hemsidan/bloggen. Detta fick då bli min kompromiss; starta enkelt och i liten skala. Det jag var tvungen att välja bort var att kunna ha medlemmar med egen inloggning som själva kunde ladda upp filer/dokument. Nästa steg i arbetsprocessen blev då att jämföra olika webbplatser som erbjöd gratistjänsten att skapa sin egen hemsida (Se bilaga 2). Det fanns många attraktiva och likartade alternativ men i slutändan valde jag att använda mig av weebly.com då det inte krävdes att jag laddade ned något program vilket var fallet på vissa av de andra webbplatserna. Verktyget påminner mig om att klippa och klistra vilket underlättade framställandet av hemsidan. Det finns funktioner som för den icke bevandrade personen inom data/webbvärlden kan verka som hieroglyfer men de är till för den som har vana och som vill skapa en mer avancerad hemsida vilket inte det var i mitt fall. Jag började med att välja ett namn för hemsidan vilket blev Montessorilektion. Därnäst valde jag ett tema för hemsidans utformande; det fanns flera färdiga teman att välja mellan. Efter detta arbetade jag med layouten för vilka funktioner och flikar jag skulle ha. Då jag fått kompromissa gällande möjligheten att kunna ha medlemmar på hemsidan skapade jag under fliken kontakt en mail där besökare kan skicka sina material som jag sedan lägger upp. Eftersom jag ej vill ha min privata mail för detta, då jag ser detta som ett slags företag, valde jag att skapa ett mailkonto på Google; Eftersom jag vill att hemsidan ska vara enkel och lättöverskådlig gjorde jag flikar för de olika slags material; sensoriskt material, språkmaterial, matematikmaterial och kulturmaterial. Jag skapade även en flik Gästbok där besökare kan kommentera sidan och ge förslag på förbättringar. Den sista fliken är direktlänkar till olika hemsidor som kan vara intressanta för målgruppen. Sista momentet var att publicera hemsidan för världen (Se bilaga 3). Jag anser att de metoder jag valt att använda står i huvudsaklig relation till syftet med utvecklingsarbetet. Då arbetet är förhållandevis litet går det ej att dra några generella slutsatser. Däremot framhåller jag att mina resultat kan vara en grund till vidare utveckling vad gäller att hitta lättillgängliga forum för lärare att inspirera varandra och samverka. 6

8 5. Resultat Syftet med arbetet var att skapa ett forum för lärare att mötas för gemensam inspiration och utbyte och att lätta på arbetsbördan för dagens lärare. I det avseendet är syftet uppnått. Ett forum har skapats i form av en hemsida där besökare kan bli intresserade och ta del av material dock med en del hinder på vägen. Ett av hindren visar sig tidigt i arbetsprocessen då det inte finns möjlighet utan konsekvens av höga kostnader att skapa en sida där besökare kan vara medlemmar och själva ladda upp egna material. Det måste finnas en mellanhand vilket gör syftet krångligare. I sin tur ställer det stora krav på webbutvecklaren då denne måste uppdatera hemsidan regelbundet/ofta för att sidan ska bibehålla sina besökare och ses som en tillgång. Om däremot webbutvecklaren får sponsorer i framtiden finns stora möjligheter att komma över det hindret. Resultatet visar att sidan är anpassad till målgruppen då den är enkel i sin utformning och lättorienterad. Webbutvecklaren har även fått en fördjupad kunskap vad gäller att skapa hemsidor. Hemsidan utgör även en grund för vidareutveckling av forum med särskilda pedagogiska inriktningar. Ett annat hinder kan vara att eftersom webbutvecklaren valt en gratistjänst så är det inget ägt domännamn vilket resulterar i att hemsidan kanske inte syns via söktjänster. Ett köpt domännamn har större sannolikhet att komma upp på sökmotorer. Detta medför således att hemsidan endast kan spridas genom snöbollseffekten. Dock ger detta tid åt webbutvecklaren att finslipa hemsidan samt sätta sig in i regelverket vad gäller användarvillkor och juridiska frågor gällande webbansvarig. 7

9 6. Diskussion Det är en stor arbetsbörda många lärare bär på i dagens skola och som lärare känner man sig ofta tidspressad och otillräcklig. Internet har mycket att erbjuda men det är en djungel av information som jag ska surfa mig igenom för att hitta det jag söker. Jag tycker det är fantastiskt med sidor som lektionsbanken.se eller lektion.se som kan inspirera en så mycket men som montessorilärare kan jag sakna att det inte finns någon bank för montessorimaterial. Att framställa montessorimaterial är tidskrävande och det är tid som inte finns. Jag anser att jag huvudsakligen har uppnått mitt syfte igenom det här utvecklingsarbetet. Med mer tid för efterforskningar och möjlighet att skapa kontakter hade kanske hemsidan sett annorlunda ut. Via en enkätundersökning hade jag fått mer information kring vad besökare vill ha på hemsidan men eftersom jag lagt till en flik Gästbok där besökare kan tycka till och ge förslag på förbättringar så anser jag att det i efterhand uppfyller syftet. Om sidan uppdateras ofta och gör förbättringar utifrån besökares förslag kanske det är en sida som besökarna återkommer till många gånger. Ett problem som jag ser med att jag inte lyckades kunna ha medlemmar är att inget på sidan är låst utan allt ligger helt öppet för alla. Vem som helst kan ladda ner filerna vilket gör att besökare kanske ogärna delar med sig av sina material. Jag tycker att det har varit väldigt spännande att ge mig ut på okänd mark och skapa en hemsida. Det som jag saknar är att eftersom tiden varit knapp har jag inte haft möjlighet att få någon respons på hemsidan vilket är lite av ett magpirr. Jag hoppas dock att i slutändan hemsidan hjälper till att underlätta arbetsbördan för lärare. 7. Slutsats Ett forum för lärare att mötas och få inspiration samt utbyta idéer och material i montessorisk anda har skapats genom hemsidan Hemsidan är en start på något som har stor potential att utvecklas vilket jag som webbutvecklare kan göra genom respons från besökare samt genom att via olika forum och kontakter försöka sprida hemsidan. Genom att även kontakta potentiella sponsorer finns möjligheter att utveckla hemsidan så att vissa delar kan vara låsta för medlemmar. 8

10 8. Referenslista 8.1 Litteratur Carlström, I. & Carlström Hagman, L-P. (2006). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Danmark: Studentlitteratur Hansson, L. (1977). Om Montessori och barns arbete. Nacka: ESSELTE STUDIUM AB Montessori, M. (1987). Barnasinnet. Helsingfors: MacBook. Montessori, M. (1989). What You Should Know About your Child. The Clio Montessori Series. Oxford: Clio Press Ltd. Polk Lilliard, P. (1996). Montessori Today. A Comprehensive Approach to Education from Birth to Adulthood. New York: Shocken Books Signert, K. (2000). Maria Montessori Anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlitteratur Skjöld Wennerström, K. & Bröderman Smeds, M. (1997). Montessoripedagogik i Förskola och skola. Borås: Natur och Kultur. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Internet Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska riktlinjer. ISBN: Hämtat 15 november 2013 från Statistiska centralbyrån. Hämtat 14 november 2013 från statistik/statistikdatabasen/tabellpresentation/?layout=tableviewlayout1&rxid=6863e767-0f9f-498e d6238cb208b 9

11 Bilaga 1 Forskoleburken.com Montessorimaterial.blogg.se Lektion.se Lektionsbanken.se Montessorimaterials.org Montessorprintshop.com 10

12 Bilaga 2 Wordpress.org Webnode.se Jimdo.com Drupal.org Weebly.com 11

13 Bilaga 3 12

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen

Information om föräldrakooperativet. Montessoriförskolan Solen Information om föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen Välkommen till Montessoriförskolan Solen! Varmt välkommen till föräldrakooperativet Montessoriförskolan Solen vackert belägen i natursköna

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Montessoripedagogiken i kombination med Lgr 11

Montessoripedagogiken i kombination med Lgr 11 LÄRARPROGRAMMET Montessoripedagogiken i kombination med Lgr 11 Louise Åkesson Examensarbete 15 hp Höstterminen 2012 Handledare: Marika Danielsson Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Lärarutbildningen Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Bobby Wester Grupp: B6 2011-01-08 Examinator: Bengt Cederberg Individuell uppgift i kursen Det pedagogiska ledarskapet Ht-10 CV

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Inledning och organisation Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Enhet: Fiolbackens förskola Förskolans/skolans namn samt ev. logga: Fiolbackens förskola ekonomisk

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar.

Pedagogen formulerar utmaningar successivt som deltagarna löser. Utmaningarna formuleras så det finns oändligt många lösningar. MOMENTMETODEN Jag har skapat Momentmetoden för att på bästa sätt kunna stödja barn, ungdomar och vuxna att hitta sina egna bildspråk. Min pedagogik kallar jag Processpedagogik eftersom processen är central.

Läs mer

Jakten på det goda lärandet

Jakten på det goda lärandet Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Jakten på det goda lärandet Montessoripedagogers reflektioner kring pedagogik Malin Bergsland & Manuel Tenser Examensarbete på avancerad nivå i lärarutbildningen

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Fredsfostran - det essentiella i Montessoripedagogiken

Fredsfostran - det essentiella i Montessoripedagogiken Fredsfostran - det essentiella i Montessoripedagogiken Eva Lindström Maj-Britt Ryding Fredsfostran - det essentiella i Montessoripedagogiken Hur synliggörs begreppet i dagens Montessoriförskolor? Eva Lindström

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Läs mer

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se Varje människa kan göra skillnad www.raoulwallenberg.se VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD Det finns idag en bristande kunskap om de mänskliga rättigheterna bland elever i Sverige, trots att de står inskrivna

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Träning i Medvetet Ledarskap i naturen

Träning i Medvetet Ledarskap i naturen Träning i Medvetet Ledarskap i naturen för stärkt fokus och innovationsförmåga I en allt mer komplex och föränderlig värld är förmågan till ökad medvetenhet, stabilt fokus och innovation framgångsfaktorer.

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

SLUTRAPPORT. Sebastianlund.com. Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430. Författare: Sebastian Lund WP11 Datum: 2012-05-21

SLUTRAPPORT. Sebastianlund.com. Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430. Författare: Sebastian Lund WP11 Datum: 2012-05-21 SLUTRAPPORT Sebastianlund.com Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430 Abstrakt Denna rapporten handlar om mitt arbete jag gjort i kursen Individuellt Mjukvaruprojekt under våren 2012. I rapporten

Läs mer

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Foto: Med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Publiceras med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Valet Montessori - Några föräldrar och pedagogers olika perspektiv

Valet Montessori - Några föräldrar och pedagogers olika perspektiv Beteckning Institutionen Pedagogik, Didaktik och Psykologi Valet Montessori - Några föräldrar och pedagogers olika perspektiv Jonna Hedqvist December 2008 Examensarbete: C-uppsats, 15hp Pedagogik C Lärarprogrammet:

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik,

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. 2. Diskutera kursuppläggningsförslaget. Bestäm veckor och tider för de olika

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer