Asylprocessen. statistik, fakta och särskilt om barn utan vårdnadshavare. 9 november 2016 Daniel Salehi, Processledare, Kvalitetsavdelningen

Transkript

1 Asylprocessen statistik, fakta och särskilt om barn utan vårdnadshavare 9 november 2016 Daniel Salehi, Processledare, Kvalitetsavdelningen

2 Vem bestämmer? Riksdagen Regeringen Migrationsdomstolarna Migrationsöverdomstolen

3 Migrationsverkets uppdrag verka för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten underlätta rörlighet över gränser inom ramen för den reglerade invandringen främja en behovsstyrd arbetskraftsinvandring tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter fördjupa det europeiska och internationella samarbetet.

4 Vi prövar ansökningar från de som vill flytta till Sverige för att bilda eller leva med sin familj vill besöka Sverige vill arbeta eller studera i Sverige vill bli svenska medborgare söker asyl samt ansvarar för mottagandet av asylsökande.

5 Uppehållstillstånd 2015 Kvottuttagna 2 %

6 Asyl Totalt antal beviljade ansökningar 2015 fördelade på beslutsgrund Skyddsbehov 54 % Övrigt 2 % Konventionsflykting 39 % Totalt exkl. kvotflyktingar Särskilt ömmande omständigheter 5 %

7 Vilka är det som kommer? De största grupperna asylsökande under 2015 Syrien Afghanistan Irak Statslös Eritrea Somalia personer personer personer personer personer personer Totalt kom personer

8 Vilka asylsökande får uppehållstillstånd? Flyktingar. Skyddsbehövande. De som har synnerligen ömmande omständigheter.

9 Vem är flykting? Flykting, enligt FN:s flyktingkonvention, är den som har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras nationalitet religiös eller politisk uppfattning kön sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.

10 Vem är skyddsbehövande? Skyddsbehövande är den som har anledning att vara rädd för t.ex. dödsstraff och tortyr behöver skydd p.g.a. krig eller andra svåra motsättningar i sitt hemland inte kan återvända till sitt hemland p.g.a. miljökatastrof.

11 Vad är särskilt ömmande omständigheter? Omständigheter direkt knutna till individens hälsa, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan ge uppehållstillstånd.

12 Ensamkommande barn De fem vanligaste nationaliteterna inkomna ansökningar 2015 Afghanistan Syrien Somalia Eritrea Irak Totalt barn

13 Antal asylsökande ensamkommande barn

14 Antal sökande bland de åtta största nationaliteterna 2015

15 Antal asylsökande ensamkommande pojkar och flickor 2015

16 Ankomst- och anvisningskommun Ankomstkommun Anvisningskommun Asylsökande barn Asylsökande barn och barn med uppehållstilstånd

17 Olika myndigheters ansvarsområden Landsting/ Regioner Kommuner

18 Asylprocessen för ensamkommande barn Kommunplacering Barnet söker asyl i Sverige Fördjupat ansökningssamtal Asylutredning Beslut Överklagande Återvändande Verkställighetshinder

19 Människohandel Migrationsverket upptäcker allt fler fall av misstänkt människohandel. Första halvåret i år rapporterades 163 fall, jämfört med 195 fall under hela Av de 163 fall som rapporterats första halvåret misstänker Migrationsverket att hälften handlar om människohandel för sexuella ändamål. Drygt 20 fall handlar om misstänkt tvångsarbete av olika slag, och tio fall om misstänkt tvång till tiggeri. 53 av de 163 fallen är barn. En majoritet av de övriga är kvinnor. Statistiken visar en uppåtgående trend rapporterades 49 fall, 121 fall under 2013 och 111 fall under I fjol, 2015, rapporterades 195 misstänkta fall.

20 Människohandel När en handläggare på Migrationsverket misstänker att en asylsökande är utsatt för människohandel vidtas först nödvändiga akuta åtgärder. Åtgärderna varierar, till exempel är det skillnad på barn och vuxna. Om det handlar om barn görs alltid en orosanmälan till socialtjänsten i den kommun där barnet vistas. Vi försöker också förmå personen att själv polisanmäla om vi misstänker människohandel, men även Migrationsverket gör polisanmälningar En nyckelfaktor i arbetet mot människohandel är god samverkan mellan myndigheter, gode män och frivilligorganisationer. Vi har olika roller i samhället gentemot de asylsökande och kan upptäcka misstänkta fall i olika situationer.

21 Människohandel I 4 kap. 1 a brottsbalken regleras människohandel på följande sätt: Den som, i annat fall än som avses i 1, genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år.

22 Människohandel I 4 kap. 1 a brottsbalken regleras människohandel på följande sätt: Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år döms för människohandel även om inte något sådant otillbörligt medel som anges där har använts. Är ett brott som avses i första eller andra stycket mindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år.

23 Människohandel Migrationsverkets personal kan i sin dagliga verksamhet komma i kontakt med personer som kan misstänkas vara utsatta för människohandel. Ibland berättar den utsatte själv vad som hänt, men ibland försöker man av olika skäl dölja sin situation. Det förekommer att utsatta söker vård och hjälp för skador och symptom, ekonomiska och andra sociala problem, men inte vågar, orkar eller vill, berätta om den verkliga orsaken. Det kan finnas många skäl och barriärer som hindrar. Det är därför viktigt att låta personen få prata med någon som har kunskap och erfarenhet av att möta människor som varit utsatta för övergrepp eller andra svåra trauman.

24 Människohandel Några indikationer att vara uppmärksam på Personen: förfogar inte över sitt eget pass, eller har falskt pass har ingen returbiljett ser rädd ut, pratar inte fritt, det ser ut som någon övervakar ger ett uppgivet intryck och/eller man känner att man vill ta hand om är under konstant övervakning av tredjeperson eller den som utnyttjar

25 Människohandel Några indikationer att vara uppmärksam på Personen: är i sällskap med en dominant person ger ett i sammanhanget onaturligt positivt och glättigt intryck har spår av våld på kroppen byter adress ofta kan ha blivit drogad mot sin vilja och vetskap kan efter omhändertagande, i en för personen trygg miljö, få symptomatiska reaktioner såsom sömnlöshet, magbesvär, kräkningar, oro, ångest

26 Människohandel Om personalen möter en sökande som de tror har varit utsatt för människohandel kan mötet vara avgörande för den utsattes möjligheter att hantera sin situation. På grund av den drabbades utsatthet är det viktigt att minimera antalet handläggare som kommer i kontakt med en sådan sökande. Vi ska visa att den sökandes situation tas på allvar och att det är tillåtet att berätta för oss vad som hänt. Många utsatta kan vara hotade, misshandlade och våldtagna. Vi ska därför informera om hjälp som finns att tillgå även utanför Migrationsverket. Det kan vara svårt att få en utsatt person att våga berätta om det som denne varit utsatt för. Vi ska därför informera om att människohandel rubriceras som ett allvarligt brott i Sverige och att det finns hjälp att få. De poliser och socialarbetare som arbetar med detta är professionella och vana att träffa offer för människohandel.

27 Människohandel Anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn far illa Enligt 14 kap. 1 första stycket p 1 och 3 socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) är Migrationsverket och de som är anställda inom Migrationsverket skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten gäller för samtliga anställda. Det är alltså inte begränsat till den person som handlägger ärendet utan all personal kan komma att göra iakttagelser som kan medföra att anmälningsskyldigheten inträder. Anmälningsskyldigheten förutsätter inte att det är klarlagt att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Även uppgifter som är svårbedömda eller obestyrkta ska anmälas. Det räcker med att det finns misstanke om att ett barn är föremål för människohandel eller att barnet vistas i en miljö där människohandel förekommer för att anmälningsskyldighet ska inträda.

28 Människohandel Anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn far illa Skyldigheten att anmäla är absolut i den meningen att den inte får bli föremål för övervägande av den anmälningsskyldige själv. Det ankommer på socialnämnden att undersöka vilken grund som kan finnas för uppgifterna i anmälan och utreda om det finns behov av åtgärder. Skyldigheten att anmäla gäller för varje myndighet för sig. Skyldigheten att anmäla påverkas inte av att en annan myndighet har anmält, eller avser att anmäla, eller socialtjänsten redan har inlett en utredning eller någon annan kontakt med barnet.

29 Människohandel Anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn far illa Vid människohandel kan det finnas en risk för att barnet förs ut ur landet för att förhindra att de svenska myndigheterna ingriper. En anmälan till socialnämnden ska därför ske omgående. Enligt 14 kap. 1 tredje stycket SoL är Migrationsverket, och de som är anställda inom Migrationsverket, skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Skyldigheten att lämna ut uppgifter gäller bara sådant som har betydelse för den aktuella utredningen. Det är socialnämnden som kan bedöma vilka uppgifter som den behöver för den fortsatta utredningen. I regel finns det därför ingen anledning att ifrågasätta socialnämndens bedömning av vad de behöver för sin utredning..

30 Människohandel Anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn far illa Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten enligt SoL bryter enligt 10 kap. 28 första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) sekretessen mellan myndigheter. Det integritetsskydd som sekretessen syftar till får ge vika för barns behov av skydd.

31 Definition av barn 9 kap. 1 Föräldrabalken Den som är under arton år (underårig) är omyndig och får inte själv råda över sin egendom eller åta sig förbindelser i vidare mån än som följer av vad som skall gälla på grund av lag eller villkor vid förvärv genom gåva, testamente eller förmånstagarförordnande vid försäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Lag (1994:1433) 1 kap. 2 Utlänningslagen Med barn avses i denna lag en person som är under 18 år.

32 Barns rättshandlingsförmåga För att en rättshandling ska vara giltig krävs att den företagits av en person som har rättshandlingsförmåga. Barn saknar rättshandlingsförmåga men har efter 16 års ålder en begränsad rättshandlingsförmåga. T ex kan ett barn som fyllt 16 år själv ingå avtal om arbete och ta hand om sin inkomst men före 16 års ålder endast med godkännande av vårdnadshavare, se 6 kap. 12 Föräldrabalken. Barnet kan däremot inte själv ansöka om uppehållstillstånd. Den som är förordnad som god man för ett barn enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn skall ansöka om uppehållstillstånd för barnet (18 kap 4 utlänningslagen).

33 Bestämmelser om god man för ensamkommande barn Den gode mannen träder istället för både förmyndare och vårdnadshavare för barnet. En skillnad är att en god man inte har det faktiska ansvaret för den dagliga omvårdnaden och har inte heller något försörjningsansvar. God man ska dock bl.a. fatta beslut kring om barnet ska ansöka om uppehållstillstånd och är ställföreträdare för barnet.

34 Bestämmelser om god man för ensamkommande barn Den gode mannen ska ha regelbundna kontakter med barnet, biträdet och andra personer samt myndigheter kring barnet.

35 Barnets bästa I 1 kap 10 utlänningslagen anges att I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.

36 Barnkonsekvensanalys (BKA) i ärenden om uppehållstillstånd Barnkonsekvensanalys ska göras i alla ärenden som rör barn (jfr Förordning med instruktion för Migrationsverket 2007:996)

37 Exempel på värderingsunderlag Landinformation som kan beaktas vid BKA Regleringsbrev, Migrationsverkets vision och verksamhetsplan Förarbeten Barnkonventionen UNHCR:s guidelines 1994, Refugee Children, Protection and Care UNHCR:s guidelines 2008, on Determining the Best Interest of the Child UNHCR BID Guidelines Information sheet june 2008 UNHCR Guidelines on international Protection Child asylum claims, december 2009 Rädda barnens rapport om barns egna asylskäl, Nytt system gamla brister (Utgivningsår: 2008, Artikelnummer: 10103, ISBN-13: UNICEF:s handbok om barnkonventionen, 2008

38 Statistik ålder och identitetshandlingar År Ålder Antal Antal År Ålder Antal Antal 1087 År Ensamk bapasshandling Antal hände 2015 BUV Ja BUV Nej Summa: Saknar passhandling vid ansökan 96% År Ensamk bapasshandling Antal hände 2016 BUV Ja BUV Nej 1028 Summa: 1087 Saknar passhandling vid ansökan 95%

39 Identitet - definition Det finns inte någon legal definition av begreppet identitet i svensk lagstiftning Inte heller finns det vägledande förarbetsuttalanden vad gäller begreppets närmare innebörd. Enligt vägledande domstolsavgöranden består identiteten av sökandens namn, födelsetid och, som huvudregel, medborgarskap

40 Fri bevisprövning Enligt 35 kap. 1 rättegångsbalken första stycket gäller att rätten efter noggrann prövning av allt vad som förekommit i målet ska avgöra vad som i målet är bevisat. Denna bestämmelse uttrycker principerna om fri bevisföring och fri bevisprövning. Enligt principen om fri bevisföring råder enligt huvudregeln ingen begränsning beträffande vilken bevisning som får läggas fram i rättegången (se P.O. Ekelöf m.fl., Rättegång IV, 7 uppl, s och rättsfallet NJA 1986 s. 489). Det ankommer därefter på rätten att, i enlighet med principen om fri bevisvärdering, avgöra vilket värde som ska tillmätas beviset. All bevisning ska beaktas I våra ärenden används begreppen styrkt/visat, klarlagt och sannolikt som mått på bevisningens styrka. Klarlagt är ett beviskrav som får anses liktydigt med beviskravet styrkt. Migrationsöverdomstolen använder båda begreppen. Styrkt/visat utgör ett avsevärt högre beviskrav än sannolikt, men är ändå lägre än t.ex. brottsmålens krav på styrkt utom rimlig tvivel (prop. 1997/98:36, s. 14)

41 Bevisbörda Migrationsöverdomstolen har slagit fast att det är en vedertagen bevisrättslig princip inom förvaltningsprocessrätten att den som ansöker om en förmån har bevisbördan för att han eller hon uppfyller de krav som uppställts i lagen för att förmånen ska beviljas. Bevisbördan ligger initialt på sökanden även när frågan avser uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl (MIG 2006:1) Det är den sökande som i första hand har att tillhandahålla relevanta uppgifter till ledning för bedömningen av hans eller hennes behov av skydd. Krav måste ställas på att denne talar sanning och hjälper utredaren så att alla fakta i ärendet kan klarläggas. Detta inbegriper även att den asylsökande måste göra sin identitet sannolik (MIG 2007:12)

42 Medicinsk åldersbedömning - Informationsskyldighet I Asylprocedurdirektivet regleras i artikel 17.5 de rättsliga förutsättningarna för en medlemsstat att använda sig av läkarundersökningar för att fastställa åldern på ensamkommande barn i samband med prövningen av asylansökan. Av 8 kap. 10 h utlänningsförordningen (2006:97) framgår att Migrationsverket, i samband med att ett ensamkommande barn ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller som annan skyddsbehövande, ska informera barnet om möjligheten att genomgå en läkarundersökning för att fastställa barnets ålder

43 Kommunicering Migrationsverket har en skyldighet att före beslut i asylärendet kommunicera sökanden, genom offentligt biträde, det som tillförts ärendet om uppgifterna har betydelse för utgången i asylärendet samt sökandes rätt till god man och boende anordnat av kommun. Således måste då alla de uppgifter som ligger till grund för vår slutliga bedömning, inbegripet åldern, kommuniceras, det vill säga uppgifter från kommunens socialtjänst, skola, röntgenanalyser mm Sökanden och dess biträde ska beredas tid att yttra sig över uppgifterna

44 Om barnet får uppehållstillstånd Barnet får ett uppehållstillståndskort Folkbokföring hos Skatteverket Barnets skrivs ut från Migrationsverket efter 30 dagar

45 Om barnet får avslag på sin ansökan Möte med Migrationsverket Överklagande Nöjdförklaring Självmant återvändande eller överlämnande till polisen

46 Överklagningsprocessen - asyl

47 Självmant återvändande Migrationsverket kan ge stöd och hjälp till barn som ska återvända Migrationsverket utreder möjligheter för ordnat mottagande

48 Nya händelser efter avslag Exempel på händelser som gör det omöjligt för barnet att återvända: politiska förhållanden i barnets hemland har ändrats barnet har en livshotande sjukdom barnet kommer att tvingas leva skilt från sina anhöriga hemlandet tillåter inte att barnet återvänder dit

49 Återvändande polisen Migrationsverket arbetar bara med självmant återvändande. Överlämnande till polis: Tvång i samband med återvändande kan bli aktuellt, men då är det polismyndigheten som blir den verkställande myndigheten.

50 Vård och medicin LMA-kortet blir ogiltigt när den sökande förlorar rätten till boende och ekonomiskt stöd. Den sökande har fortfarande rätt till akut vård.

51 Migrationsverkets beslut för ensamkommande barn 2015 Medborgarskap Antal fattade beslut Bifallsandel av fattade beslut Afghanistan % Syrien % Eritrea % Somalia % Marocko % Statslösa % Etiopien % Totalt fattade beslut, alla länder %

52 Frågor