TRYGGA TUNA Plan mot diskriminering och kränkande behandling För Tunaholmsskolan i Mariestad

Transkript

1 TRYGGA TUNA Plan mot diskriminering och kränkande behandling För Tunaholmsskolan i Mariestad 2015/2016 Mariestad

2 Inledning... 2 Upprättandet av planen kräver allas delaktighet... 2 Sammanfattning av förra årets kartläggningar och mål för Mål... 3 Hur uppnår vi dem?... 3 Hur utvärderar vi dem?... 4 Utvärdering... 4 Främjande och förebyggande arbete... 6 Rutiner för agerande och anmälan... 7 Hur elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 8 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling är upprättad i enlighet med Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:571). Planen gäller hela Tunaholmsskolans verksamhet. Rektorn ansvarar för att planen används i det dagliga arbetet, utvärderas och omarbetas efter aktuell kartläggning. Planen gäller från och med den 1 januari varje år till och med den 31 december varje år. I slutet av höstterminen revideras planen utifrån årets kartläggningar och erfarenheter. Tunaholmsskolans vision är att diskriminering och kränkningar inte ska förekomma på skolans område, internet eller andra digitala medier. Planen upprättas för att vara vägledande och på ett systematiskt sätt forma det förbyggande arbetet och de främjande insatserna som genomförs mot kränkande och diskriminerande behandling på Tunaholmsskolan. Första delen i planen är en översikt över det främjande och förebyggande arbete som sker på skolan. Planen redovisar vem som är ansvarig och hänvisar till de dokument som används i arbetet. Dokumenten finns med i planen som bilagor. Därefter följer en översikt över aktuella rutiner för att anmäla, åtgärda och dokumentera kränkande eller diskriminerande behandling om det har skett. Det finns rutiner för hur skolans och kommunens personal, elever och föräldrar ska agera. Som komplement till detta dokument finns ett häfte för personal och elever att läsa om diskrimineringsgrunderna och vad kränkande behandling innefattar. Upprättandet av planen kräver allas delaktighet Under höstterminens första veckor presenterar klassföreståndarna den aktuella planen mot diskriminering och kränkande behandling för eleverna. Lärarna förvissar sig om att eleverna har grundläggande kunskaper om diskrimineringsgrunderna och kunskap om vad kränkning innebär. Klassvis disskuteras planen och de synpunkter och frågor som uppstår i klasserna vidarebefordras av elevrådsrepresentanterna till elevrådet. Vid elev-rådets uppstartsdag, som sker i september, diskuteras planen under kuratorns ledning och elevrådsrepresentanterna delar med sig av de åsikter som deras klasskamrater har. Under oktober diskuterar även skolans personal förra årets plan vid en konferens som leds av rektorn. Mål för det nya årets plan diskuteras. Rektorn reviderar planen efter elevernas och lärarnas synpunkter samt utifrån årets kartläggningar. I den reviderade planen finns aktuella mål och en redovisning av förra årets arbete. Elevhälsan går igenom den reviderade planen och sedan presenteras den vid föräldramötena under höstterminen. En arbetsgrupp bestående av vårdnadshavare och elevrådets arbetsgrupp träffas en kväll i november tillsammans med rektorn för att gå igenom och fastställa planen och ordningsreglerna (bilaga 1, 4). Den nya planen gäller alltid från första januari varje år. 2

4 Sammanfattning av förra årets kartläggningar och mål för 2015 Målen för 2015 är i första hand att verkställa vår nya plan i Tunaholmsskolans alla verksamheter, den behöver bli känd bland elever och personal. För att nå det målet kommer vi starta en grupp bestående av tre pedagoger, rektorn och delar av elevhälsoteamet som träffas regelbundet för att följa upp planen under Pedagogerna kan sedan sprida informationen till sina arbetslag. Samtliga lärare följer därefter upp med eleverna. Enligt vår enkät Tunas attityder är det nästan 15 procent av eleverna som inte känner sig trygga på skolan. Det är något vi vill förbättra under Även förtroendet för personalen är för lågt, enligt elevenkäten Tunas attityder. Därför kommer vi ha även det som mål under På elevernas initiativ kommer vi under våren 2015 genomföra en gemensam dag för årskurs sju, åtta och nio. Syftet med dagen är att eleverna ska lära känna varandra över årskurserna. Elevrådet kommer få i uppdrag att planera inför denna dag. Mål Mål 1 Göra planen känd och levande, bland elever och personal. Mål 2 Få igång en grupp bestående av två lärare, rektor, kurator och eventuellt elever. Syftet med gruppen är att säkerställa Trygga Tunas rutiner. Mål 3 Tunaholmsskolan ska vara en skola för alla. Att fler elever, utifrån enkäten Tunas attityder, känner sig trygga här på skolan. Mål 4 Arbeta med att eleverna ska få ett större förtroende för personalen. Hur uppnår vi dem? Mål 1 Informera all personal och alla elever vid varje terminsstart och varje månad på torsdagarnas personalkonferensen. Gå igenom trivselregler och diskrimineringsgrunder Stödmaterial till personal att arbeta med i klasserna Uppstartsdagar i åk 7 Använd elevrådet som informationsspridare i sina årskurser. Mål 2 Arbetslagsledarna tar upp eventuella kränkningar och diskrimineringar med arbetslagen på måndagar. Arbetet mot diskriminering och kränkningar är en stående punkt vid dessa möten. Arbetslagsledarna tar alla diskrimineringsärenden med rektor, vid arbetslagsträffarna. 3

5 Gruppen som arbetar med att säkerställa Trygga Tunas rutiner ska under 2015 sätta ramarna för hur arbetet ska se ut och förankra det. Mål 3 Elevrådets idéer om gemensamma dagar genomförs. Elevrådets idéer om åldersblandade grupper i elevensval genomförs. Skolans organiseras så att mixade klasser inom årskurserna, i vissa ämnen, blir möjligt. Faddersystem för alla nya elever på skolan. Nytt mentorssystem för GFN. Mentorsdag införs varje termin. Klassdagar kan bli årskursdagar. Idrottsdagar och andra aktiviteter planeras utifrån denna plans intentioner. Mål 4 Personalen ska ha eleven i fokus. Det vill säga utgå från elevens upplevelse av sin situation. I första hand vända sig till eleven i alla ärenden. Göra elever delaktig i planering kring sina studier. Vara noga med återkoppling och uppföljning till elever. Använda sig av sitt mentorskap och mentorsdagar för att skapa tryggare relationer. Hur utvärderar vi dem? Mål 1 Fråga på elevernas attitydundersökning om de känner till planen. Diskutera med elevrådet, är planen och dess intention känd bland elever. Personalen tillfrågas på medarbetarsamtalet. Mål 2 Ta upp det på arbetslagsledarnas möte På dagordningen till måndagsmötena i arbetslagen Att planen används i undervisningen. Elevhälsan utvärderar vid sina halvdagsträffar, en per termin. Under nästa utvärderingsperiod se över hur ofta träffarna har ägt rum och vad de har givit. Mål 3 Enkätfrågor i samband med attitydundersökningen. Uppföljning i samband med att planen utvärderas varje år. Mål 4 Enkätfrågor i samband med attitydundersökningen. Främst genom svaren på fråga 22, 35 och 39. Tala med elevråd och skyddsombud. Gå igenom det material som inkommit angående kränkningar och diskriminering. Utvärdering Vi använder analysverktyget, bilaga 2, för att utvärdera vårt främjande och förebyggande arbete. Detta dokument fyller vi i löpande under året och sammanställer under hösten. 4

6 Utvärderingen ska leda till att nya mål för skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling upprättas. Under hösten diskuterar rektor tillsammans med elevhälsan, personal och elever genom elevskyddsombuden hur målen ska uppnås. Målen och årets nya plan upprättas i slutet av november och redovisas. 5

7 Främjande och förebyggande arbete All personal All personal på Tunaholmsskolan ska vara medveten om hur vår plan mot diskriminering och kränkande behandling är upplagd. Personalen ska stå för skolans vision och vara ständigt observanta på de strukturer och maktförhållanden som finns på skolan. Personalen har ett gemensamt ansvar för att motverka diskriminering och kränkande behandling. För att tidigt upptäcka diskriminering och kränkande behandling behövs rutiner på skolan. Rutinerna ska säkerställa det systematiska förebyggande arbetet och därför tilldelas skolans olika professioner olika ansvarsområden. De systematiska förebyggande insatser som sker på skolan, redovisas i ett årshjul och läggs in som åtgärder i skolans kvalitetsår. Rektor Rektorn ansvarar för att planen mot diskriminering och kränkande behandling efterföljs och att den revideras årligen. Rektorn har det övergripande ansvaret för att samtlig personal genomför det förebyggande arbete som just deras profession ansvarar för. Lärare Läraren är ansvarig för att utbilda eleverna i diskrimineringsgrunderna. Alla elever ska veta vad kränkande och diskriminerande behandling är samt ha fått information om hur de ska agera om de uppfattar sig blivit kränkta eller diskriminerade eller om de vet någon annan som blivit kränkt eller diskriminerad. Möjlighet till främjande arbete och relationsbyggande arbete ges bland annat genom att eleverna och klassföreståndarna träffas en gång per vecka, vid så kallad mentorstid. Där diskuterar eleverna frågor som rör dem och deras tillvaro på skolan, här finns även en möjlighet för läraren att använda tiden för individuella samtal med eleverna. Till det främjande arbetet tillhör också klassens dag, dagar då eleverna får tid för annat än skolarbete. Klassens dag sker en gång per läsår eller mer. Läraren har möjlighet att boka tid för möte med Elevhälsan. Eleven Eleverna är medansvariga i att genomföra klassråd och att utse representanter till elevrådet. Eleverna medverkar och samarbetar i kartläggningar som görs på skolan. De ska följa de gemensamt utformade ordningsreglerna (bilaga 4). Eleverna ska utse elevskyddsombud. I elevskyddsombudens uppdrag ingår även att vara elevrepresentanter i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Skolsköterskan Skolsköterskan ansvarar för att hälsosamtal genomförs med samtliga elever i årskurs 7. Under samtalet frågar skolsköterskan bland annat om eleven har upplevt diskriminerande eller kränkande behandling eller om den sett att det förekommer på skolan. Specialpedagogen Specialpedagogen medverkar och gör observationer på lektioner, för att kunna påverka elevernas arbetsmiljö och ge personalen handledning. 6

8 Skolkuratorn Skolkuratorn/biträdande rektorn ansvarar för att det sker en kartläggning av var i skolans lokaler och på skolgården som eleverna upplever sig otrygga och där de upplever att risken för kränkningar ökar. (Bilaga7) Fritidsledare Fritidsledarna hjälper eleverna bedriva elevcaféet på skolan och finns tillgängliga i uppehållsrummet. Fritidsledarnas arbetsuppgifter blir en del av det främjande arbetet som sker på skolan. Fritidsledaren intervjuas i samband med kuratorns kartläggning. Övrig personal All personal på Tunaholmsskolan ska ha kunskap om skolans plan mot diskrimenering och kränkande behandling. Samtliga som arbetar på skolan ska medverka vid en årlig personalkonferens i oktober, då planen presenteras och diskuteras. Övrig personal har också ansvar att observera och ingripa vid diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för agerande och anmälan Rutiner för hur skolledning, elever, lärare och vårdnadshavare ska agera när misstanke om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer eller har förekommit Skolans anmälningsskyldighet omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det kan ske på skoltid, fritid och/eller via digitala medier. Det ska inte göras någon värdering av hur allvarligt en händelse är innan den anmäls till rektorn respektive huvudmannen. Utredningsskyldigheten är också oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Skyldigheten att utreda föreligger även om vårdnadshavare eller elev uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. Det är viktigt att de enskildas upplevelser av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. Utredningens omfattning och exakta metod måste anpassas till varje enskilt fall. A Den enskilde läraren utreder om det rör som kränkning, diskriminering eller konflikt 1. Talar med inblandade elever, enskilt. 2. Rådgör med/informerar mentor, eventuellt också i diskussion med andra lärare som har kännedom om eleven/eleverna. 3. Om kränkning eller diskriminering gå till B. Vid konflikt fortsätta enligt nedan. 4. Kontaktar föräldrar telefonledes. 5. Dokumenterar kort i elevloggen. Eventuellt informera rektor. 6. Uppföljning/återkoppling efter cirka 2-3 veckor. B Mentorn, är ansvarig för återkoppling och uppföljning 7. Om ovanstående åtgärder (A) visar att det rör sig om kränkning eller diskriminering. 8. Kallar föräldrarna och berörda elever till skolan för samtal, där vid behov även övrig berörd personal kan delta. 9. Vid samtalet bestäms ytterligare lämpliga åtgärder, samt tidpunkt och former för återkoppling/uppföljning. 10. Dokumenteras på Navets blankett: Anmälan till rektor 11. Rektor rapporterar till BUN med hjälp av Navets blankett: Anmälan till nämnd. 7

9 C Elevhälsan 12. Om ovanstående åtgärder (B) visar sig otillräckliga: 13. Anmäl eleven till Elevhälsoteamet. 14. Elevhälsoteamet gör en grundlig utredning och använder sig av Navets blankett: Utredning kränkande behandling. De gör en analys av ärendet och bestämmer vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att den kränkande behandlingen eller diskrimineringen ska upphöra. Eventuellt kontaktas ytterligare myndigheter som Polisen, socialtjänsten eller Arbetsmiljöverket. 15. Vid behov upprättas åtgärdsprogram för de elever som är inblandade i en situation med kränkande behandling. För åtgärdsprogrammet används den anpassade blanketten på Navet: Åtgärdsprogram vid kränkande behandling. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks eller diskrimineras av personal I de fall elev upplever sig kränkt av skolans personal, ska det utredas av rektor. Om eleven upplever sig kränkt eller diskriminerad av rektorn ska det utredas av grundskolechef. Utredningens förfarande: 1. Rektor/Grundskolechef meddelar vårdnadshavare om ärendet. 2. Rektor/Grundskolechef samlar fakta genom samtal med den utsatte eleven, med personal som eventuellt kränkt eller diskriminerat eleven (enskilda samtal). Andra vuxna och elever som kan ha kännedom om ärendet Rektor/Grundskolechef analyserar det som framkommit och fattar beslut om lämpliga åtgärder. Kontaktar berörd elev, vårdnadshavare och personal. Hur elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Har eleven blivit kränkt av elever? Meddela mentor. Har eleven blivit kränkt av personal? Meddela rektor. Har eleven blivit kränkt av skolledningen? Meddela grundskolechef. Kränker ditt barn andra? Det är svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Trots detta är det viktigt att agera. Ditt barn kan själv må dåligt och forskning visar att barn som kränker andra ofta själva får problem senare i livet, om de inte får hjälp att ändra sitt beteende. Det är alltså betydelsefullt att agera, både för ditt barn och det utsatta barnet. 8

10 Bilaga 1 Åtgärd Tid Ansvarig Kommentar Nya årets plan startar Jan Rektor Uppdaterar personal på årets mål Arbete med klassindelning Jan Special-pedagog Bjud in specialpedagoger och andra berörda för att börja diskutera klassamman- Kartläggning kurator/ Skolsköterska Enkätundersökning Feb Genomförs veckan före påsk, återkoppling med klasser v 18. Kurator/ Skolsköterska Biträdande rektor ansvarig för att genomföra, sammanställa. Mentorer ansvarig för återkoppling. sättning för de nya 7:orna. Genomförs i 7:an. Temat utgår från rådande behov ex etik, livssituation sociala medier. Utvärderas i analysverktyget. Sammanställs med hjälp av representanter från arbetslaget och Elevhälsan. Resultat återlämnas till eleverna och utvärderas i analysverktyget i v Introduktionsdagar Aug Lärare För samtliga klasser. Verksamheterna planeras så att alla elever ges möjlighet att delta. Elevhälsan deltar. Utvärdera i analysverktyget. Genomgång/bearbetning av trivselregler Diskutera planen vid uppstartsdag elevrådet Extra fokus på utbildning i diskrimineringsgrunderna och innebörd av kränkande behandling Aug/sep Lärare Elever och lärare diskuterar trivsel-reglerna. Eleverna är delaktiga i utformandet av reglerna. Lärarna har sam-syn kring vilka konsekvenser det blir ifall någon bryter mot trivselreglerna. Sep V 36 ons Kurator och Rektor Kurator går igenom planen med elevrådet. Eleverna väljer skyddsombud. Sep Lärare Alla elever ska veta vad kränkande och diskriminerande behandling är samt fått information om hur de ska agera om de uppfattar sig blivit kränkta eller diskriminerade eller om de vet någon annan som blivit kränkt eller diskriminerad. Se Lika rättigheter i skolan, TRYGGA TUNA och Utvärderas i analysverktyget. Trygghetsvandring Sept Rektor Rektor går med elevskyddsombuden genom skolan och dess område. Använder sig av ritningarna över skolan och skolområdet för att kartlägga om det finns platser där eleverna känner sig otrygga. Utvärderar i analysverktyget. Föräldramöte i arbetslagen Sammanställning och införande av mål i planen Sept/okt Okt, höstlovet Lärare och Rektor Elevhälsan Informerar om innehållet i planen. Ev. synpunkter och/eller utvecklingsområden skrivs in analysverktyget. Elevhälsan sammanställer tillsammans med arbetslagsledarna och elevskyddsombuden förra årets kartläggningar utifrån analysverktyget och för in förslag på mål i planen. 9

11 APT Samtlig personal + elevråd Okt Rektor/ Elevhälsan Fastställande av planen Nov/dec Rektor/ Elevhälsan Redogör för innehållet i planen, sammanställning av förra årets kartläggningar och förslag på mål under nästa år. Rektor, delar av elevhälsan, elevskyddsombud, lärar- och föräldrarepresentanter samlas en kväll för att fastställa planen. 10

12 Analysverktyget Bilaga 2 Kartläggning För att kunna utveckla elevhälsoarbetet och kunna revidera planen varje år behöver vi ett sätt att ta till vara de erfarenheter vi gör, en utvärdering. Både elever och vuxnas synpunkter ska tas till vara. Fyll regelbundet i analysverktyget, ta för vana att göra det i samband med nedanstående aktiviteter. Viktigast är att göra noteringarna till rutiner och inte hur de är formulerade. Använd konferenstid i görligaste mån. (Dokumentet är skrivbart i digitalform ) Rektor Arbete med klassindelning: Utvecklingsområde: Föräldramöte (möjlighet för föräldrar/vårdnadshavare att ge synpunkter.) Utvecklingsområde: Trygghetsvandringar med elever Utvecklingsområden: Introduktionsdagar augusti Utvecklingsområde: Utbildning av elever i diskrimineringsgrunder och innebörd av kränkande behandling Utvecklingsområde: Klassrumsrutiner som placeringar, bemötande av kränkningar och diskriminering Utvecklingsområden: Språkbruk, nolltolerans Utvecklingsområden: Ansvarig personal Aktiviteter: ex Skoljoggen, FN-dag, pysseldag, talangjakten eller idrottsdag Utvecklingsområde: Elevhälsan Elevenkät mars: 11

13 Utvecklingsområde: Elevenkät (BUN) Utvecklingsområde: Temadag kurator/skolsköterska Utvecklingsområde: 12

14 Bilaga 3 Tunas attityder Markera med ett kryss i den ruta du tycker stämmer bäst Stämmer NEJ 1 Jag tycker att man kan lära sig mycket av andra människor 2 Tjejer och killar tar lika stor plats i klassrummet 3 Att alla är olika är bra 4 Vi hjälper varandra i min klass/grupp 5 Alla får komma till tals på lektionerna 6 Vi i vår grupp/klass lyssnar uppmärksamt på vad andra har att säga 7 Jag har hört något rasistiskt i skolan 8 Ibland behöver jag hjälp 9 Jag hjälper mina klasskamrater med svenska språket när det behövs 10 Överallt i skolan känner jag mig välkommen och trygg 11 Det spelar ingen roll vilken religion man tillhör 12 Jag kan gå på toaletten i lugn och ro 13 Jag tycker att lektionerna är viktigare än mobilen 14 Jag vet vem rektorn är 15 Eleverna säger fula ord till varandra på skolan 16 Alla får den hjälp de behöver 17 Jag har aldrig skrivit något taskigt på internet 18 Jag känner mig glad när jag tänker på skolan 19 Jag skulle koncentrera mig bättre utan min mobil på lektionerna 20 Jag har koll på läxor och prov 21 Jag tycker att mobilen är roligare än lektionerna 22 Någon vuxen i skolan vet hur jag mår 23 Att vara homosexuell är ok 24 Jag är inte taskig emot någon 25 Jag har kompisar som tillhör olika religioner 26 Jag har aldrig blivit ledsen för något som stått om mig på internet 27 Jag har svårt att låta bli min mobil på lektionerna 28 Jag kan alltid säga vad jag tycker i gruppen/klassen 29 Ingen är taskig mot mig 30 Jag trivs i skolan 31 Det är roligt att eleverna på skolan kommer från hela världen 32 Någon i klassen/ gruppen bestämmer mer än andra 33 Jag röker 34 Jag känner mig ensam 35 Jag får den hjälp jag behöver av lärarna 36 Det finns någon i gruppen/klassen som inte har det bra 37 Jag kan påverka vad som händer i hela skolan 38 Jag vet vad som förväntas av mig i skolan 39 Det finns någon vuxen på skolan som jag kan prata med om jag vill 40 Jag kan påverka vad vi gör på lektionerna 41 Jag känner mig glad när jag tänker på mina kompisar 42 Jag känner till att vi har en plan på skolan som heter TRYGGA TUNA 13

15 Bilaga 4 TUNAHOLMSSKOLAN Trivselregler 2014 (Fastställda av rektor i december 2013, efter samråd med elever, föräldrar och personal) I skolan liksom i samhället i övrigt behövs regler. I vår skola har personal, föräldrar och elever kommit överens om följande: Vi uppträder vänligt och hjälpsamt mot varandra. Vi håller rent och snyggt på skolan. Vi passar tiderna. Vi har med oss de läromedel och material som skall användas under lektionen. Vi tar av ytterkläderna i klassrummet. Vi skall ha en rök- och drogfri skola. 14

16 TUNAHOLMSSKOLAN Kompletterande kommentarer Konsekvensen för den elev som inte vill eller kan förstå innebörden av de beslutade reglerna blir att skolan, i regel mentorn, kontaktar hemmet och att mentorn tillsammans med föräldrarna kommer överens om lämpliga åtgärder. Vi hänvisar till Planen mot diskriminering och kränkande behandling för ytterligare åtgärder. Endast elever och personal som tillhör Tunaholmsskolan får vistas inom skolans område under skoltid All förtäring (att äta och dricka) sker på raster, ej under lektionstid. Snöbollskastning är ej tillåten inom skolans område, detta för att motverka kränkningar. Vi vill inte uppleva några former av våld, hot, glåpord eller nedsättande kommentarer från vare sig elever eller vuxna på skolan. Förutom skolans egna insatser för att förebygga eller förhindra en upprepning av en sådan händelse, kan det även bli nödvändigt att anmäla den eller de som på skolan använder sig av våld, hot, diskriminering eller kränkande behandling till andra myndigheter. Vi är alla rädda om skolans material och utrustning, men också om våra egna och andras tillhörigheter. Det du förstör får du ersätta. Mobiltelefoner/övrig elektronisk utrustning får inte störa eller ta uppmärksamhet från undervisningen. Respektive lärare bestämmer om och när mobiltelefoner får användas under lektionstid. Förutsättningen för att denna regel ska fungera är att eleverna också accepterar att det är läraren som bestämmer om och när mobiltelefoner får användas och att det beslutet måste respekteras. Accepteras inte detta omhändertar berörd lärare omedelbart mobiltelefonen, vilken sedan återlämnas till eleven efter skoldagens slut. Förvara inte pengar eller värdeföremål i omklädningsrummen. Frånvaroanmälan. Vårdnadshavare anmäler till skolan när en elev är frånvarande genom att ringa Om frånvaron blir längre än en dag, måste skolan meddelas varje dag. Vid ogiltig frånvaro kontaktar mentorn omedelbart hemmet. 15

17 Bilaga 5 Material för kuratorns och skolsköterskans temadagar i 7an 16

18 Bilaga 7 Beskrivning av kurator och rektors kartläggning Skolkuratorn och rektorn ansvarar för att det sker en kartläggning av var i skolans lokaler och på skolgården som eleverna upplever sig otrygga och där de upplever att risken för kränkningar ökar. Kartläggningen syftar också till att diskutera elevernas syn på både den fysiska och psykosociala miljön. Kartläggningen genomförs i november varje år. Kartläggningen sker genom att kuratorn intervjuar elevrådsrepresentanterna och fritidsledarna om skolmiljön. Som underlag används en karta över skolans alla lokaler och skolgården. Kuratorn träffar årskurserna separat och de får tillsammans diskutera, visa och ringa in de områden som de upplever utgör störst risk för att blir utsatt för kränkningar eller som de upplever obehagliga. Kuratorn sammanställer kartläggningen och lämnar den till rektorn och skriver in den i bilaga 8. Rektorn informerar skolans personal om hur elevernas upplevelser ser ut. Utifrån rapporterna bedömer rektorn tillsammans med elevhälsoteamet om vilka insatser som behövs. Målet med kartläggningen är att skolans personal ska veta vilka områden de ska fokusera på när de är ute bland eleverna, för att öka tryggheten för eleverna. I februari månad följer kuratorn upp kartläggningen genom att visa rapporten för eleverna och hör med dem om de upplever en större trygghet i de områden som de tidigare angivit som riskområden. Material för kartläggningen finns bilaga 9. Material för kuratorns kartläggning Karta över skolgården: 17

19 Karta över skolans lokaler: 18