Kartläggning av e-handelshinder inom EU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av e-handelshinder inom EU"

Transkript

1 Kommerskollegium 2011:2 Kartläggning av e-handelshinder inom EU 20 exempel på handelshinder på den digitala inre marknaden

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Kommerskollegium, April 2011 första tryckningen. ISBN:

3 Förord Karaktären på den internationella handeln förändras ständigt. Möjligheten att handla över Internet är ett exempel på utveckling som radikalt ändrar förutsättningarna och potentialen för gränsöverskridande handel globalt och på den inre marknaden. Utvecklingen skapar nya förutsättningar eller nya hinder. På EU:s inre marknad ska vi fritt kunna handla med varor och tjänster. Vi ska kunna resa, leva, arbeta, studera var vi vill som EU-medborgare. Vi människor ska kunna röra oss fritt, liksom vårt kapital. Det är den fria rörligheten på den inre marknaden. De traditionella handelshindren finns naturligtvis där även för den digitala handeln men de kanske blir mer uppenbara och kanske mer hindrande. Den potential som e-handel har gör det än mer angeläget att lösa de traditionella problemen. Men med de nya handelsmöjligheterna uppdagas också nya handelshinder, som är mer eller mindre e-handelsspecifika. Det är främst dessa som den här rapporten handlar om. Rapporten har sammanställts av Olivier Linden, Markos Stavroulakis och Ola Landström på Kommerskollegium. Vi vill rikta ett särskilt tack till de företag som bidragit i intervjuer och med information, vilket har varit centralt för kartläggningens genomföranden. Stockholm i april 2011 Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegium 1

4 Innehållsförteckning Förord Inledning Förbud mot e-handel som försäljningsform Förbud att sälja läkemedel online i Tyskland Förbud att sälja kontaktlinser online i Ungern Förbud att tillhandahålla vissa speltjänster online i Nederländerna Etableringskrav Irländska krav på tillstånd för svensk Internetresebyrå Etableringskrav för registrering av toppdomännamn Krav på att kunduppgifter lagras fysiskt i Polen Hinder kopplade till försäljningsvillkor Konsumentskyddslagstiftning ett fragmenterat regelverk Reaperioder i Frankrike gäller även för utländska e-handlare Immaterialrättsliga hinder Krav på bosättning för att handla on-line med itunes Uppdelad marknad för nedladdning av filmer Virtuella showroom begränsas geografiskt Hinder vid betalningar Danska regler om kortbetalning försvårar gränsöverskridande e-handel Problem med användningen av svenska e-fakturor i Tyskland Lagen om penningtvätt innebär större administrativ börda vid gränsöverskridande handel Hinder vid registrering av momsombud i Italien Belgiska begränsningar vid förskottsbetalning drabbar e-handelsföretag Hinder kopplade till e-förvaltning Hinder vid fakturering av offentliga organ i Danmark Hinder vid registrering av medicintekniska produkter i Italien Hinder vid anmälan av radioutrustning i Spanien Hinder för revisionsbyrå att deklarera för klienters räkning på distans Slutsatser Specifika hinder för e-handel? Vägran att leverera till andra EU-länder, vem bär skulden? Hur kan e-handelshinder lösas? Betydelsen av e-handeln för EU:s inre marknads framtid

5 1. Inledning E-handeln har expanderat kraftigt sedan slutet av 1990-talet i takt med den ökade tillgången till Internet. Hälften av produktivitetsökningen i EU under de senaste femton åren har kommit från informations- och kommunikationstekniken (IKT) och enligt Europeiska kommissionen kommer denna utveckling sannolikt att accelerera. Kommissionen anger att sektorn för informations- och kommunikationsteknik i dagsläget står för 5 % av EU:s BNP, med ett marknadsvärde på 660 miljarder euro per år, men bidrar med betydligt mer till den totala produktivitetsökningen (20 % direkt från IKT-sektorn och 30 % från IKT-investeringar). 1 E-handel utgör således en viktig del av den inre marknaden. Samtidigt visar ett antal studier att EU:s inre marknad för e-handel den s.k. digitala inre marknaden lider av stora brister. 2 EU:s onlinemarknader kännetecknas fortfarande av hinder som hämmar tillgången till Europaövergripande teletjänster, digitala tjänster och digitalt innehåll. I dag sker t.ex. fyra gånger så många nedladdningar av musik i USA som i EU på grund av bristen på lagligt utbud och fragmenterade marknader. Enligt Eurobarometer handlar 33% av konsumenterna online inom EU men endast 7% gör detta över gränserna. 3 Det finns flera orsaker till att marknaden är fragmenterad, bl.a. ett lågt förtroende för Internet, låg bredbandsutbyggnad, bristande interoperabilitet, kulturella skillnader (t.ex. vad gäller språk, betalningsmetod, kundbeteende, m.m.) och hinder av rättslig natur. I kollegiets kartläggning fokuserar vi på den sista kategorin av problem. Vi lyfter fram exempel som visar på de hinder av rättslig natur som företagen möter när de vill expandera sin verksamhet till andra EU-länder. Vi har inhämtat exempel på hinder mot förverkligandet av den digitala inre marknaden i första hand genom tre olika källor. En första viktig källa är de hinder som sedan år 2002 har tagits emot av det s.k. Solvit-nätverket, 4 där kollegiet inrymmer det svenska Solvit-centret. För att ge en mer fullständig bild av de problem som kan uppstå på området har kollegiet även genomfört ett antal djupintervjuer med företag som bedriver e-handel med varor och tjänster, med immaterialrättighetsförvaltande organisationer och med andra intresseorganisationer. Härutöver har exempel på hinder på den digitala inre marknaden inhämtats utifrån EU-domstolens praxis. Utan att göra anspråk på att vara heltäckande anser vi att detta sammantaget ger en bra bild som belyser problematiken ur olika synvinklar. Kollegiets utredning utgör i första hand en kartläggning av hinder mot fri rörlighet. Vi vill betona att flera av dessa hinder kan motiveras av legitima intressen såsom skyddet av immateriella rättigheter, konsumentskydd eller skyddet av miljö och hälsa. Denna utredning har inte till syfte att i varje enskilt fall göra en EU-rättslig avvägning av om dessa hinder är berättigade. I vissa av de fall som vi presenterar har dock ett brott mot EU:s regler konstaterats och i dessa fall har de nationella regler som hindrat den fria rörligheten ändrats efter att Solvit och EU-kommissionen tagit upp problemet eller efter EU-domstolens avgöranden. De fall där lösningar kunnat uppnås har tagits med i kartläggningen för att illustrera hur EU:s regler om fri rörlighet ska tillämpas vid rättsliga hinder som hämmar den fria rörligheten inom EU. I kartläggningen har vi identifierat sex typer av hinder: Förbud mot e-handel som försäljningsform, dvs. varor/tjänster som överhuvudtaget inte får säljas över Internet i vissa EU-länder (avsnitt 2, Exempel 1-3), Rena etableringskrav, dvs. krav som innebär att e-handelsföretagare måste etablera sig i värdlandet för att där kunna sälja sina varor/tjänster online (avsnitt 3, Exempel 4-6), Hinder kopplade till försäljningsvillkor, dvs. svårigheter för e-handelsföretag att anpassa sina erbjudanden till olika EU-länders marknadsförings- eller konsumentskyddslagstiftning (avsnitt 4, Exempel 7-8), Immaterialrättsliga hinder, dvs. begränsningar i online innehåll som följer av att immateriella rättigheter regleras och oftast skyddas nationellt (avsnitt 5, Exempel 9-11), Rättsliga hinder kopplade till betalningar, dvs. svårigheter för e-handelsföretag att ta betalt från kunder i andra EU-länder (avsnitt 6, Exempel 12-16), och Hinder kopplade till e-förvaltning dvs. problem som e-handelsföretag upplever när utländska myndigheter går över till e-förvaltning (avsnitt 7, Exempel 17-20). Vissa hinder kan falla under flera kategorier, exempelvis krav på inskanning av e-fakturor som ställs av danska myndigheter och som utgör både hinder vid betalning och e-förvaltning (se Exempel 17). Kartläggningen avslutas med en sammanfattning och en reflektion kring möjliga lösningsåtgärder (avsnitt 8). 3

6 2. Förbud mot e-handel som försäljningsform Vissa produkter eller tjänster får inte säljas över Internet. Inga av de företag som vi intervjuat har dock tagit upp denna fråga. Däremot framgår det, bland annat av EU-domstolens praxis att reglerna om vad som får eller inte får säljas online skiljer sig mellan medlemsstaterna. Nedan presenteras tre typer av förbud som har prövats av domstolen och som rör försäljningen online av läkemedel (avsnitt 2.1) och kontaktlinser (avsnitt 2.2) samt tillhandahållande av speltjänster på webben (avsnitt 2.3). 2.1 Förbud att sälja läkemedel online i Tyskland Exempel 1 Hinder: Läkemedel får inte säljas över nätet Land: Tyskland Status: Förbudet upphävt av EU-domstolen vad gäller receptfria läkemedel men kvarstår för receptbelagda läkemedel I Tyskland fick läkemedel tidigare endast säljas över disk på apotek. Webbapotek från andra EU-länder var därmed förhindrade från att sälja sina produkter online till tyska konsumenter. Förbudets förenlighet med EU-rätten prövades av EU-domstolen Tyskland hävdade att förbudet inte var diskriminerande eftersom det även hindrade tyska apotekare från att sälja läkemedel över Internet. Domstolen fann dock att de tyska apoteken bara berövas ytterligare ett alternativt medel till försäljning medan Internet för de utländska apotekarna är den enda möjliga kanalen till den tyska marknaden. Förbudet blir således totalt för de utländska aktörerna medan det bara är partiellt för de inhemska. Enligt domstolen utgjorde därför det tyska förbudet ett handelshinder i enlighet med EU:s regler om fri rörlighet för varor (artikel 34 i EUF-fördraget). Tyskland hävdade vidare att ett sådant hinder var berättigat med hänsyn till legitima skyddsintressen, i detta fall hälsoskyddet. Domstolen höll delvis med och konstaterade att förbudet att sälja receptbelagda läkemedel över Internet var motiverat av behovet av att på ett effektivt och ansvarsfullt sätt kunna kontrollera äktheten av läkarrecept och att kunna säkerställa att läkemedlet lämnas ut till kunden själv. Däremot fann domstolen att detta resonemang inte kunde tillämpas på receptfria läkemedel. Enligt EU-domstolen fick alltså Tyskland förbjuda försäljningen av receptbelagda läkemedel över Internet men fick inte hindra virtuella apotekare från andra EU-länder från att sälja receptfria läkemedel. 2.2 Förbud att sälja kontaktlinser online i Ungern Exempel 2 Hinder: Kontaktlinser får inte säljas över nätet Land: Ungern Status: Förbudet upphävt av EU-domstolen Ett annat exempel på förbud att sälja varor online rör det ungerska kravet på att försäljning av kontaktlinser ska ske i en fysisk butik med en minsta yta på 18 kvadratmeter [ ], samt närvaro av utbildad personal. Kravet innebär ett förbud mot försäljning av kontaktlinser via Internet. År 2010 prövade EUdomstolen förbudet i ljuset av EU:s regler om fri rörlighet för varor. 6 Domstolen fann att förbudet mot Internethandel, även om det inte är diskriminerande, slår hårdare mot utländska aktörer eftersom Internet oftast är den enda säljform som är tillgänglig för dem. De ungerska reglerna ansågs därför utgöra ett handelshinder i EU-rättslig mening. Ungern hävdade emellertid att hindret var motiverat med hänsyn till legitima skyddsintressen, bland annat av att kontaktlinser ska överlämnas av kvalificerad personal som kan göra kunden uppmärksam på riskerna, genomföra en undersökning av kunden och rekommendera eller avråda kunden från att bära linser. Domstolen ansåg dock att kunderna kunde få råd på motsvarande sätt före leveransen av kontaktlinserna i de fall försäljningen av dessa sker via Internet, och att det kan ske genom de interaktiva hjälpmedel som finns på den berörda Internetsajten. Av dessa skäl ansåg domstolen att de ungerska reglerna stred mot EU-rätten. Domen ger dock en viss öppning för att begränsa försäljning av kontaktlinser genom Internet, exempelvis vid första leveransen. 4

7 2.3 Förbud att tillhandahålla vissa speltjänster online i Nederländerna Exempel 3 Hinder: Gränsöverskridande speltjänster får inte tillhandahållas över nätet Land: Nederländerna (liknande förbud finns även i andra länder) Status: Förbudet godkänt av EU-domstolen Regelverket för den europeiska spelmarknaden är fragmenterad. I vissa EU-länder är speltjänsterna konkurrensutsatta medan de i andra länder begränsas till några få aktörer (ensamrätter). Utvecklingen av Internet och den tekniska möjligheten att erbjuda speltjänster online till spelare i andra EUländer har lett till ett antal rättsliga tvister på området. EU-domstolen har de senaste åren prövat vilka typer av begränsningar medlemsstaterna får ställa på utländska speloperatörer som erbjuder sina tjänster via Internet. Ett intressant fall i sammanhanget rörde ett holländskt förbud för utländska speloperatörer att erbjuda sina tjänster online till spelare i Nederländerna. 7 I domen som meddelades i juni 2010 ansåg EU-domstolen att ett sådant förbud utgjorde ett handelshinder i enlighet med EU:s regler om fri rörlighet för tjänster (artikel 56 i EUF-fördraget). Domstolen ansåg dock att hindret var motiverat med hänsyn till målet att bekämpa bedrägeri och brottslighet. I domen noteras särskilt att avsaknaden av direktkontakt mellan konsumenten och operatören gör [ ] att hasardspel som är åtkomliga via Internet medför andra typer av och större risker jämfört med vad som var fallet på de traditionella marknaderna för sådana spel, vad gäller bedrägerier som operatörerna eventuellt kan göra sig skyldiga till gentemot konsumenterna. Det holländska förbudet ansågs därmed förenligt med EU-rätten. Såvitt kollegiet känner till är det flera EU-länder, inklusive Sverige, som på något sätt begränsar möjligheten för utländska aktörer att tillhandahålla speltjänster över Internet. 5

8 3. Etableringskrav Till skillnad från den traditionella fysiska handeln krävs det i princip ingen lokal infrastruktur för gränsöverskridande e-handel. Kollegiet har dock uppmärksammats på ett antal situationer där vissa EU-länder ställt etableringskrav på utländska näringsidkare. Dessa krav är utformade på olika sätt. Nedan tar vi upp tre exempel; krav på tillstånd i värdlandet för att tillhandahålla vissa resetjänster (avsnitt 3.1), krav på fysisk närvaro för registrering av ett lokalt toppdomännamn (avsnitt 3.2) och krav på att personuppgifter om konsumenter lagras fysiskt i värdlandet (avsnitt 3.3). 3.1 Irländska krav på tillstånd för svensk Internetresebyrå Exempel 4 Hinder: Tillståndskrav för utländska online-resebyråer Land: Irland Status: Tillståndkravet utreds av EU-kommissionen Ett ärende som inkommit till det svenska Solvitcentret rörde ett svenskt resebyråföretag som hade för avsikt att marknadsföra sina tjänster via nätet inklusive att bedriva verksamhet som arrangör av golfresor för irländska konsumenter i Sverige. Företaget uppfyllde alla krav i Sverige för att tillhandahålla dessa tjänster, däribland skyldigheten att inneha en resegaranti som beslutas av Kammarkollegiet och vars belopp justeras årligen med hänsyn till verksamhetens inriktning och omfattning. Det svenska företaget ställdes inför tre krav från de irländska myndigheterna som Solvit-centret vid närmare analys bedömde kunde stå i strid med tjänstedirektivet. 8 De tre kraven som ställdes var: Krav på ett irländskt tillstånd (licens) för bedrivandet av verksamheten, Krav på en kapitalisering av bolaget med minst 25000, Krav på deponering av ett belopp motsvarande den uppskattade omsättningen under licensens giltighetstid. Den ansvariga irländska myndigheten ansåg i detta fall att uppfyllandet av dessa krav var nödvändigt för att tillgodose konsumentintresset. Det svenska Solvit-centret menade tvärtom att kraven på tillstånd och resegaranti redan var tillgodosedda i enlighet med svenska regleringar. Solvit lyckades inte övertyga de irländska myndigheterna varför Kommissionen nu tagit upp frågan med Irland. 3.2 Etableringskrav för registrering av toppdomännamn Exempel 5 Hinder: Krav på etablering för att kunna erhålla ett lokalt toppdomännamn Land: Tyskland, Finland, Estland, Norge Status: Olöst När en kund ska söka efter en vara eller en tjänst på Internet med hjälp av en sökmotor så rankas lokalt innehåll högre än utländskt innehåll i respektive land. Detta medför att företag registrerade under ett lokalt domännamn (t.ex..se i Sverige) kommer att synas bättre och i förlängningen få fler träffar än ett företag med en utländsk toppdomän. I förlängningen innebär detta en konkurrensfördel för företag med en lokal toppdomän gentemot utländskt registrerade företag. Ett företag som bedriver handel över Internet mot en annan medlemsstat har därför ett starkt intresse av att registrera sin hemsida under den lokala toppdomänen. I ett antal medlemstater ställer dock ansvariga myndigheter krav på etablering eller representation i landet för att erhålla en lokal toppdomän. Solvit har mottagit anmälningar om problemet från företag som exporterar mot Tyskland, Estland och Finland. 9 De företag som vi kontaktat har även upplevt samma problem vid försäljning i Norge. I fallen med Finland och Tyskland motiveras etableringskravet med att interna lagar och förordningar måste kunna följas upp. I Estland ser myndigheten en risk för domain-grabbing. Det vill säga att attraktiva domännamn köps upp av utländska investerare för att sedan säljas tillbaka till dem som önskar använda dem. I brist på EU-lagstiftning på området hänvisar Estland till Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN). Enligt ICANN:s rekommendationer löses en konflikt om en toppdomän genom att den som har lokal anknytning har företräde. Estland tillämpar dock dessa rekommendationer preventivt, innan någon konflikt uppstått om den eventuella toppdomänen. 6

9 Vill ett företag marknadsföra sina produkter över Internet i en annan medlemsstat, innebär detta system en konkurrensnackdel då lokala företag får mer utrymme och blir lättare att hitta för konsumenten. Tvingas företaget etablera sig i värdlandet innebär detta såklart en merkostnad för företaget. I inget av fallen har en lösning kunnat hittas då inget av de berörda länderna vill medge att situationen skulle vara diskriminerande. Såvitt kollegiet känner till har denna fråga inte heller tagits upp av EU-kommissionen. 3.3 Krav på att kunduppgifter lagras fysiskt i Polen Exempel 6 Hinder: Krav på att kunddatabas förvaras lokalt Land: Polen Status: Efter att EU-kommissionen intervenerat gäller inte längre kravet för de kunddatabaser som förvaras i andra EU-länder Ett svenskt företag som kollegiet har varit i kontakt med nämnde det tidigare polska kravet om att en kund databas måste vara fysiskt placerad i Polen. Syftet med kravet var att garantera skyddet av personuppgifter vilket kunde undermineras om kunduppgifterna överfördes till länder där skyddsnivån inte var lika hög som i Polen. Enligt uppgift krävde den polska lagen att överföringen av personuppgifter från Polen till ett annat land endast kunde ske om skyddsnivån i detta land motsvarade den som erhålls i Polen. Detta innebar att någon sorts fysisk närvaro i Polen kunde krävas för utländska e-handelsföretag med polska kunder. Företaget i fråga tvingades exempelvis att placera sin server i Polen. Som vi förstår det har dock problemet nu lösts efter att EU-kommissionen intervenerat i denna fråga. Kommissionen menade att kravet var diskriminerande och i strid mot EU-rätten. Polen tvingades därför att ändra kravet som nu endast gäller vid överföringen av data till länder utanför EES-området. Utländska e-handelsföretag tvingas alltså inte längre placera sina servrar i Polen enligt den polska lagen, utan det räcker om dessa finns i något av EES-länderna. 7

10 4. Hinder kopplade till försäljningsvillkor När en företagare i Sverige gör sin produkt tillgänglig över Internet via sin hemsida blir denna produkt teoretiskt tillgänglig för konsumenter i samtliga medlemsstater. Om företagaren inte på något stadium under köpprocessen sätter in en spärr som skärmar av vissa länder kommer denne att även omfattas av konsument- och marknadsrättsrättsliga regler i samtliga medlemsstater. Nedan följer två exempel som visar hur nationella konsumentregler (avsnitt 4.1) och vissa marknadsrättsliga krav, här krav på reaperioder i Frankrike (avsnitt 4.2) kan hindra den gränsöverskridande handeln för Internetföretag. 4.1 Konsumentskyddslagstiftning ett fragmenterat regelverk Exempel 7 Hinder: Olika konsumentskyddsrelaterade krav i olika EU-länder Land: Samtliga EU-länder Status: Ett nytt EU-direktiv som kräver att samma regler gäller inom EU är på väg att antas För detaljister i Europa råder stor osäkerhet kring vilka regler som gäller vid e-handel med andra EUländer. De flesta företag som vi intervjuat anser att detta är ett stort problem. Att på förhand ta reda på de nationella regler som gäller i en viss medlemsstat och anpassa sina erbjudanden till varje lands lagstiftning medför en extra börda för dessa företag. Detta ger upphov till ett komplicerat, kostsamt och oförutsägbart företagsklimat för de företag som överväger att sälja sina varor och tjänster i andra länder. Att ställa olika krav på e-handelsföretag i olika länder kan utgöra handelshinder enligt EUrätten. Ofta kan dock dessa hinder motiveras med hänsyn till legitima skyddsintressen och därmed undgå EU:s generella förbud. Problemet gäller främst olikheterna i konsumentlagstiftningen, till exempel regler om ångerrätt, garanti, returrätt, tvistelösning samt information till konsumenter. Konsumentskyddslagstiftningen är delvis harmoniserad på EU-nivå genom ett antal EU-direktiv. Dessa utgör dock endast minimiharmonisering vilket leder till ett fragmenterat regelverk inom EU. Exempelvis framgår det av distansförsäljningsdirektivet från 1997 att ångerfristen vid varje distansavtal ska vara på minst sju arbetsdagar. 10 Vid genomförande av direktivet har dock EU-länderna valt olika ångerfristperiod: 15 dagar i Slovenien och på Malta, 14 dagar i tio EU-länder (inklusive Sverige, Finland och Danmark) och mellan 7 och 10 arbetsdagar i de femton övriga EU-länderna (inklusive Frankrike, Storbritannien och Polen). 11 De företag som kollegiet har varit i kontakt med har valt olika strategier för att tackla problemet med detta fragmenterade regelverk. Några företag har valt att inte undersöka vilka regler som gäller i de andra EU-länderna utan har istället valt att utforma sina avtal enligt de svenska reglerna. Risken är att deras avtal kan ogiltigförklaras om dessa strider mot de lokala konsumentskyddsreglerna. Ett annat företag hade investerat flera hundra tusen kronor för att kartlägga ett enda lands regelverk. I de flesta fall har dock små e-handelsföretag inte resurser att utreda vilka regler som gäller i andra EU-länder. I dessa fall leder ofta rättsosäkerheten till att leverantören avstår från att sälja sina produkter eller tjänster över gränserna och väljer att exkludera en rad europeiska länder från sin försäljning. I det sammanhanget bör det noteras att kommissionen 2008 lade fram ett förslag till konsumentskyddsdirektiv. 12 Tanken med förslaget var att de befintliga konsumentskyddsdirektiven skulle slås ihop och att gå från en minimiharmonisering till en full harmonisering av konsumentskyddet, dvs. samma regler skulle gälla i de 27 EU-länderna. Såvitt kollegiet erfar har rådet och Europeiska parlamentet efter två år av förhandlingar enats om en kompromisslösning där vissa delar av konsumentskyddet skulle harmoniseras fullt ut. 13 Den slutgiltiga texten bör antas någon gång under våren Kollegiet bevakar huruvida denna kommer att åtgärda de problem som tas upp här. 4.2 Reaperioder i Frankrike gäller även för utländska e-handlare Exempel 8 Hinder: Förbud att erbjuda rea utanför lagstadgade reaperioder Land: Frankrike Status: Olöst 8

11 Ett av de e-handelsföretag som kollegiet varit i kontakt med uppmärksammade oss om en konkret risk gällande prissättningen av företagets produkter vid försäljning till konsumenter i andra EU-länder. I Frankrike är perioderna då en försäljare lagligen kan hålla rea starkt reglerade. Det finns två reaperioder om fem veckor vardera, på vintern respektive sommaren. Exakta datum för dessa perioder tillhandahålls av lokala myndigheter och varierar beroende på vilket område (departement) företaget befinner sig i. Utöver dessa två fasta perioder finns två flytande perioder om två veckor vardera. För att få hålla rea under dessa måste företaget emellertid i förväg anmäla sin intention att hålla rea till den lokala myndigheten. Samma regler gäller för företag som bedriver sin försäljning över Internet som för företag med fysiska butiker. Detta innebär att en företagare som i Sverige gör sina produkter tillgängliga för franska konsumenter via sin hemsida faller under bestämmelserna och har en skyldighet att anmäla till berörd fransk myndighet att denne avser hålla rea. Det är inte orimligt att anta att de flesta små och medelstora företag inte har insikt i denna typ av bestämmelser. Ett företag som håller rea utanför dessa lagstadgade perioder eller utan att först anmäla sin rea till myndigheten bötfälls med upp till euro. Marknadsföringskrav med medförande risk för digra böter är en stor anledning till att speciellt små- och medelsstora företag inte kan riskera att tillåta försäljning över Internet till andra medlemsstater utan att först ha gjort en genomgående juridisk analys av de regler som gäller i värdlandet. Detta medför så klart en avsevärd merkostnad för företaget. Såvitt kollegiet känner till har dock ingen sådan sanktion ännu vidtagits mot ett utländskt e-handelsföretag. Detta kan förklara varför EU-kommissionen inte agerat i denna fråga. 9

12 5. Immaterialrättsliga hinder Immateriella rättigheter regleras oftast nationellt. Exempelvis företräds i de flesta fall upphovsrättsinnehavaren av sitt bosättningslands kollektiva rättighetsförvaltande organ. Licenser för att använda ett skyddat verk lämnas också oftast för ett begränsat geografiskt område. Detsamma gäller för ett varumärke som registreras nationellt och som därför kan vara skyddat i ett EU-land men inte i de andra medlemsstaterna. Kollegiet har i sin kartläggning identifierat en rad strukturella immaterialrättsliga hinder som uppstår då varor och tjänster tillhandahålls över Internet. Kommersiella användare tillhandahåller olika tjänster som går ut på att göra upphovsrättsligt skyddat material tillgängligt för konsumenter. Flera relevanta exempel för kartläggningen rör tillhandahållare av on-line system för leverans av musik- och videotjänster (avsnitt 5.1 till 5.3). När en produkt är immaterialrättsligt skyddad i en medlemsstat, men inte i alla uppkommer även risk för varumärkesintrång vilket innebär problem för exporterande företag (avsnitt 5.4). Det bör noteras att de hinder som identifieras i detta avsnitt ofta kan rättfärdigas enligt EU-rätten med hänsyn till legitima skyddsintressen, i dessa fall skyddet för immateriella rättigheter. 5.1 Krav på bosättning för att handla on-line med itunes Exempel 9 Hinder: Nedladdning av musik begränsas geografiskt Land: Samtliga EU-länder Status: Olöst En konsekvens av den fragmentiserade marknaden för digitalt innehåll t.ex. musik och film, gör att konsumenterna inte fritt kan köpa online innehåll från sådana tjänstetillhandahållare i andra medlemsländer. På grund av detta går de kommersiella användarna miste om potentiella kunder. Innehållet som erbjuds för nedladdning på olika företags hemsidor är lokalt för varje medlemsstat där företaget är etablerat då företaget använder olika hemsidor med olika utbud för de olika medlemsstaterna. För att kunna köpa och ladda ned musik måste konsumenten således ha ett IP-nummer från den medlemsstat som är kopplad till den relevanta hemsidan. För att sedan betala för sig måste konsumenten göra detta med ett inhemskt betalkort. Kollegiet uppmärksammades på ett fall där en svensk som flyttat till Belgien inte kan använda sitt svenska kontokort på belgiska itunes, men kan inte heller använda svenska itunes från sin dator. Beskrivet på detta sätt så handlar det om ett hinder för konsumenten. Problemet kan även ses utifrån företagets perspektiv. För företaget uppstår en rättsosäkerhet kring risken av att medverka till ett upphovsrättsligt intrång, eftersom man bara har säkrat licensrättigheter för varje enskilt medlemsland. Konsekvensen för företaget är att man tar det säkra före det osäkra och avstår från att tillhandahålla tjänsten i en motsvarande situation för att undvika ett upphovsrättsintrång. 5.2 Uppdelad marknad för nedladdning av filmer Exempel 10 Hinder: Svårigheter att säkra licensrättigheter för försäljning av film via nedladdning Land: Samtliga EU-länder Status: Olöst Kollegiet har i sin kartläggning identifierat ett exempel på hinder som kan uppkomma i samband med digitalisering av filminnehåll. De företag vi intervjuat som bedriver försäljning av film via nedladdning upplever en problematik vad gäller territoriella rättigheter som i mångt och mycket liknar den för nedladdning av musik. Företagen som bedriver den här formen av verksamhet ser ett intresse i att digitalisera det utbud av film som redan existerar, detta för att kunna erbjuda innehållet på Internet. För att göra detta krävs dock ett tillstånd från upphovsrättsinnehavarna. Problematiken med territoriella rättigheter innebär svårigheter att visa utländska filmer nationellt och lokala filmer till utländska kunder online. Relevanta upphovsrättsinnehavare är dessutom ofta svåra att lokalisera, då det för varje enskild film kan finnas ett antal investerare med rättigheter vid sidan av regissör, manusförfattare etc. Då företagen ser denna process som komplicerad inom Sveriges gränser så är den för dem direkt omöjlig i de andra 10

13 medlemsstaterna. Att lokalisera och skriva relevanta territoriella licensavtal med berörda upphovsrättsinnehavare i en annan medlemsstat är därför idag inte ekonomiskt möjligt. Ett företag kollegiet intervjuat har idag istället avtal med amerikanska filmbolag, med territorialrättigheter i de nordiska länderna. Det faktum att amerikanska bolag kan erbjuda stora paketavtal när avtal skrivs gör att det i princip bara blir amerikansk film som distribueras digitalt idag. Detta är en stor nackdel inte bara för de företag som bedriver digital distribution av film, men också för den europeiska filmbranschen som allvarligt tappar i konkurrenskraft. 5.3 Virtuella showroom begränsas geografiskt Exempel 11 Hinder: Krav på att säkra nationella licensrättigheter för användning av musik på handelsplattformar online Land: Samtliga EU-länder Status: Olöst Ett exempel på hinder för kommersiella användare som kollegiet identifierat under sin kartläggning rör ett svenskt modeföretag som använder sig av musik i samband med tillhandahållandet av en modevisningsapplikation på sin hemsida (ett s.k. showroom). Företaget har säkrat licensrättigheter inom norden, men inte utanför. Detta kan leda till upphovsrättsliga problem för företaget när användare utanför norden tar del av dessa musikaliska verk. Företaget tvingades därför anpassa sin hemsida och stänga showroomfunktionen för icke nordiska länder. 11

14 6. Hinder vid betalningar Betalningen för produkter som handlas över Internet sker i de flesta fall på annat sätt än vid köp i en fysisk butik. För att handeln på Internet ska kunna nå sin fulla potential krävs också att kunderna kan känna förtroende och trygghet inför dessa nya betalningsformer. Denna trygghetskänsla eftersträvas i många medlemsstater genom nationella regleringar av godkända betalningsmedel. Dessa regleringar måste emellertid också vägas mot de problem som i och med dessa regleringar uppstår för företagen. Kollegiet har i detta hänseende uppmärksammats på en mängd problem vad gäller möjligheterna och viljan att motta betalning över Internet. Dessa anmälningar gäller betalning med olika internationella betalkort (avsnitt 6.1), men även de nya specifika lösningar som uppkommit för den digitala marknaden till exempel vad gäller e-fakturor (avsnitt 6.2) och olika betalningsföretag (avsnitt 6.3) och momsombud (avsnitt 6.4). I kartläggningen tar vi även upp de belgiska förbuden mot att kräva förskottsbetalning eller kundens kortnummer under ångerfristperiod som var föremål för EUdomstolens prövning för två år sedan (avsnitt 6.5) 6.1 Danska regler om kortbetalning försvårar gränsöverskridande e-handel Exempel 12 Hinder: Krav på etablering för användning av inhemskt betalkort Land: Danmark Status: EU-kommissionen har tagit upp denna fråga med Danmark I Danmark har det danska Dankortet i princip monopol på den inhemska kortmarknaden, 85% av danskarna använder Dankort för att göra sina inköp på Internet. För att ett svenskt företag ska kunna använda Dankortet för att ta betalt för sina varor krävs ett danskt CPR-nummer, vilket innebär att företaget måste etablera sig i Danmark. Den danska lov om visse betalingsmidler ger bankerna tillstånd att ta ut en avgift på ett i Danmark utställt internationellt betalkort på 0,3 till 0,75% av köpsumman. Danskarna är således motvilliga att betala med, eller ens skaffa sig annat än Dankort som enligt nämnda lag är avgiftsfritt. Ett i utlandet utfärdat internationellt betalkort kan belastas med en avgift på upp till 5,75% av köpesbeloppet. De företag som säljer mot Danmark kan alltså inte erbjuda denna förmånligare betalningsform och företag som säljer från Danmark måste konsekvent lägga på en extra straffavgift för utländska betalningar, vilket gör att den danska lagen kan betraktas såväl som en import- som exportrestriktion. Då konsumenten i fallet med handel över Internet inte är fri att göra valet att handla med kontanter blir dessa restriktioner än större på den digitala marknaden. Många av de företag vi pratat med har också sett Dankortet som ett svåröverkomligt hinder, i många fall till och med som en anledning till att inte sälja mot Danmark. I de fall som företagen ändå valt att sälja mot danska kunder har de betraktat Dankortet som ett krav på etablering i Danmark. Kommissionen har nu inlett ett överträdelseförfarande mot Danmark på detta område Problem med användningen av svenska e-fakturor i Tyskland Exempel 13 Hinder: Krav på användning av lokal e-signatur vid betalning med e-fakturor Land: Tyskland Status: Oklart om ändringen i momsdirektivet 2010 kan lösa detta problem Kollegiet har bl.a. genom Solvit uppmärksammats på problem med ömsesidigt erkännande av e-signatur mellan olika EU-länder vilket resulterar i svårigheter för företag att använda sig av e-fakturor vid gränsöverskridande handel. För att en e-faktura ska vara giltig krävs i de flesta medlemstater någon sorts e-signatur för att säkerställa att informationen i fakturan inte ändrats under överföringen. I flera fall har krav på e-signatur begränsats till egna nationella lösningar. Ett Solvit-ärende rörde ett svenskt företag som levererar e-fakturalösningar till multinationella företag. 15 De krav som ställs på en sådan e-signatur är dock olika från medlemsstat till medlemsstat. 12

15 Det kan röra sig om rena säkerhetskrav till att krav på att mjukvaran i signaturen ska vara kompatibel med en i landet uppsatt standard. För att det svenska företaget ska kunna använda och sälja sin e-fakturalösning i Tyskland krävs således att de tyska kraven på e-signaturen i fakturan är uppfyllda. Det svenska företaget genomgick och betalade för en så kallad Manufacturer s Declaration Process i Tyskland och fick mjukvaran för e-signaturen godkänd där av den tyska myndigheten BNA (Bundesnetzagentur). Detta godkännande blev emellertid senare tillbakadraget av den tyska myndigheten med hänvisning till att företaget inte var etablerat i Tyskland. Det svenska företaget såg här ingen annan lösning än att registrera ett dotterbolag i Tyskland, då de var rädda att en konflikt skulle skada deras kontakter med den tyska myndigheten som de är helt beroende av. I juni 2010 antogs förändringar av direktivet om momshantering vid fakturering vars syfte är att likställa pappers- och e-faktura och förbjuda medlemsstater att ställa krav på e-signaturer vid e-fakturering. Det är dock ännu för tidigt att dra några konkreta slutsatser om i vilken grad ändringarna i direktivet verkligen åtgärdar problemet. 16 Ett annat problem som kollegiet uppmärksammats på rör fakturering av offentliga organ i Danmark (se nedan under avsnitt 7.1). Kollegiet har också i en nyligen genomförd studie närmare analyserat de olika problem som är kopplade till användningen av e-fakturor vid gränsöverskridande handel Lagen om penningtvätt innebär större administrativ börda vid gränsöverskridande handel Exempel 14 Hinder: Mer komplicerad ID-kontroll av kunder vid e-handelstransaktioner Land: Samtliga EU-länder Status: Olöst I takt med att tjänster och varor i allt större grad börjat erbjudas via Internet, har också företag som nischat sig på att erbjuda säkra betalningslösningar mellan köpare och säljare uppkommit i allt högre grad. Denna form av certifierade, säkra mellanhänder hanterar oftast överföringen av relativt små belopp. På detta sätt kan säljaren se att köparen betalat och köparen får en chans att verifiera varan innan betalningen går över. Denna form av betalning minskar avsevärt risken för bedrägerier och både köpare och säljare kan känna sig trygga. De betalningsbolag vi pratat med har dock stött på problem vad gäller tillämpningen av penningtvättsregler. Sedan EU-direktivet om penningtvätt 18 införlivats i svensk lag gäller hårdare regler mot penningtvätt, bl.a. skärpta krav på ID-kontroll vid affärsförbindelser när kunden inte är fysiskt närvarande, vilket alltid torde vara fallet vid köp över Internet. 13

16 När en betalning sker inom Sveriges gränser finns standardiserade förfaranden och register att tillgå, men när det är fråga om en utlandsbetalning måste mottagaren av pengarna skicka in en kopia på identitetshandlingar och dylikt, vilket i många fall sker per post. Enligt ett betaltjänstföretag som vi har varit i kontakt med är de metoder som finns att tillgå för verifieringen av utländska kunder oproportionerliga och onödigt tidskrävande då majoriteten av betalningarna handlar om relativt små belopp. Företaget har vid ett flertal tillfällen tappat utländska kunder som tyckt att det varit alltför besvärligt och tidskrävande att överföra ett mindre belopp. 6.4 Hinder vid registrering av momsombud i Italien Exempel 15 Hinder: Krav på etablering vid e-registrering som momsombud Land: Italien Status: Olöst Ett ärende som kollegiet uppmärksammats på genom Solvit rörde ett hinder vid registrering av momsombud i Italien. 19 Enligt ett EU-direktiv om fastställande av närmare regler om återbetalning till nya momsdirektivet, 20 skall en beskattningsbar person som inte är etablerad i den återbetalande medlemstaten på elektronisk väg rikta en återbetalningsansökan till den medlemsstat där han är etablerad via en elektronisk portal i dennes hemstat. En tysk revisor arbetar med att fylla i och lämna in sådana återbetalningsanspråk till relevant myndighet som ombud för sina klienter. Sedan Italien införde sin elektroniska portal Fisconline/Entratel i enlighet med EU-direktivet är en sådan registrering dock endast möjlig för italienska ombud. Den tyska revisorn har därmed inte längre möjlighet att agera ombud för sina italienska klienter. Multinationella revisionsföretag förhindras därmed att lämna in ansökan om återbetalning av mervärdesskatt åt sina italienska klienter och därmed tillträde till den italienska marknaden. 6.5 Belgiska begränsningar vid förskottsbetalning drabbar e-handelsföretag Exempel 16 Hinder: Förbudet mot att kräva förskottsbetalning eller kundens kortnummer under ångerfristperioden Land: Belgien Status: Förbudet upphävt av EU-domstolen vad gäller kundens kortnummer men kvarstår för förskottsbetalning Som redan konstaterats finns oftast inte samma möjligheter för de företag som säljer sina varor över nätet att ta betalt på samma sätt som det finns i en fysisk butik. När betalning via betalkort försvåras genom nationell lagstiftning får detta generellt större konsekvenser för internet-handeln än för den traditionella handeln. Vissa av dessa nationella betalningshinder har prövats av EU-domstolen t.ex. i Gysbrechts-målet 21 där ett belgiskt företag sålde kosttillskott över Internet. När en av företagets kunder, bosatt i Frankrike inte ville betala fick företagaren förutom den utestående betalningen också problem med de belgiska myndigheterna. Enligt den belgiska lagen om konsumentskydd är det förbjudet att kräva förskott eller betalning av något slag av konsumenten innan ångerfristen på sju arbetsdagar löpt ut. Som en förlängning av denna regel betraktade den belgiska myndigheten det faktum att företaget krävt ut kundens kortnummer som att företaget krävt en förskottsbetalning och förbjöd således detta förfarande. Att inte kunna kräva klientens kortnummer gjorde att användningen av betalkort som betalmedel blev ytterst osäkert för företaget. Domstolen fann att det belgiska förbudet mot att kräva förskottsbetalning eller kundens kortnummer innan ångerfristen löpt ut utgjorde ett exporthinder. Enligt domstolen har ett sådant förbud i allmänhet mer omfattande konsekvenser för gränsöverskridande handel som sker direkt till konsumenten och särskilt då försäljning som sker över Internet. Då direktförsäljning över Internet av detta slag ofta rör relativt små belopp blir det svårt för företagen att driva in en betalning från en konsument i en annan medlemsstat, om köparen av någon anledning inte betalar. Förbudet mot att kräva förskottsbetalning ansågs enligt domstolen emellertid motiverat med hänsyn till konsumentskyddsintresset. Däremot bedömdes förbudet mot att kräva kortnummer vara oproportionerligt och därmed i strid mot EU:s regler om fri rörlighet för varor. 14

17 15

18 7. Hinder kopplade till e-förvaltning Kollegiets kartläggning visar även på hinder i förhållandet mellan företag och myndigheter vid s.k. e-förvaltning. Det handlar om system för elektroniska förfaranden som har byggts upp för att effektivisera handläggningen och i grunden göra inhämtande av tillstånd, registrering eller rapportering enklare. Emellertid visar det sig att i flera fall har systemen byggts upp med fokus att underlätta de administrativa kontakterna för de företag som redan är etablerade i värdlandet. Medlemstaterna har dock ofta i detta hänseende inte tagit hänsyn till den gränsöverskridande handeln. Nedan tar vi upp hinder vid fakturering av danska myndigheter (avsnitt 7.1), olika krav på etablering vid registrering av medicintekniska produkter i Italien och radioutrustning i Spanien (avsnitt 7.2 och 7.3) samt krav på medlemskap i en spansk organisation för att kunna skattedeklarera online (avsnitt 7.4). 7.1 Hinder vid fakturering av offentliga organ i Danmark Exempel 17 Hinder: Diskriminerande system för inläsning av e-fakturor Land: Danmark Status: Olöst Ett av de Solvit-ärenden som kollegiet hanterat på området rörde e-fakturering av danska myndigheter. 22 I Danmark ger danska myndigheter möjlighet att ta emot elektroniska fakturor. Använder sig ett utländskt företag av pappersfakturor kan dessa passera via en så kallad inskanningscentral, vilket dock innebär en merkostnad för företaget. För danska företag finns det en gratis fakturalösning, Nemhandel. För att få tillgång till denna ställs ett krav på danskt organisations- eller personnummer. Det innebär en konkurrensfördel att ha en etablering i Danmark och utländska aktörer missgynnas då de danska myndigheterna ställer krav på etablering i Danmark för att kunna använda sig av det kostnadsfria alternativet. Utländska aktörer missgynnas exempelvis vid offentlig upphandling. Vi har haft kontakt med företag som förlorat kunder vid myndigheter som inte velat ta i den extra administrativa börda som det skulle innebära med betalningar mot företag som inte är kopplade till systemet Nemhandel. I Danmark är Økonomistyrelsen tillsammans med IT- och Telestyrelsen ansvariga myndigheter och man ser systemet som ett internt danskt system och tycks inte ha för avsikt att öka tillgängligheten för utländska företag. Det är värt att lägga till att fakturering av danska myndigheter inte kräver e-fakturering (pappersfakturor går fortfarande bra) men de svenska företag som vi har varit i kontakt med gör gällande att deras danska kunder i allt högre utsträckning anpassat sig till det danska elektroniska faktureringssystemet och därför ogärna hanterar pappersfakturor. 7.2 Hinder vid registrering av medicintekniska produkter i Italien Exempel 18 Hinder: Krav på etablering vid e-registrering av medicintekniska produkter Land: Italien Status: Kravet avskaffat efter diskussion med EU-kommissionen Franska företag har via Solvit framfört klagomål på svårigheterna att registrera medicintekniska produkter i Italien, vilket utgör en förutsättning för rätten att saluföra produkterna där. 23 Det italienska hälsoministeriets regler ställer krav på att registrering av dessa produkter sker online genom ett s.k. smartcard, det vill säga att nyckeln till krypteringen av e-signaturen ligger på en extern enhet och inte i användarens dator. Problemet var att den Italienska myndigheten nekade tillgång till ett sådant smartcard för utländska företag med motiveringen att dessa inte gavs till företag utanför Italien. Det var således omöjligt för det franska företaget att registrera sig och i förlängningen att föra ut sina produkter på den italienska marknaden. Efter öppnandet av en överträdelseprocess mot Italien i denna fråga har den Italienska myndigheten backat och myndigheten accepterar nu också andra externa e-signaturlösningar om de är certifierade i enlighet med e-signaturdirektivet

19 7.3 Hinder vid anmälan av radioutrustning i Spanien Exempel 19 Hinder: Krav på etablering vid e-registrering av utsläppande på marknaden av radioutrustning Land: Spanien Status: Delvis löst, företaget erbjöds alternativa registreringsmöjligheter (fax) Solvit-databasen visar på andra problem kopplade till användning av e-signatur utfärdad i andra EUländer. Ett ärende rörde spanska krav på e-signatur vid anmälan om utsläppande av radioutrustning. 25 Enligt radioutrustningsdirektivet 26 är en tillverkare av radioutrustning skyldig att anmäla sin avsikt att släppa produkter på marknaden som använder spektrum som inte är helt harmoniserade inom EU. Anmälan ska skickas till den myndighet som ansvarar för spektrum i varje medlemsstat där tillverkaren vill marknadsföra produkten innan produkten får släppas på marknaden. I Spanien godtogs bara elektronisk anmälan med en spansk godkänd e-signatur. När en italiensk tillverkare av sådan utrustning skulle anmäla till ansvarig myndighet i Spanien att denne ville släppa sin produkt på den spanska marknaden fick företaget veta att dess e-signatur som var godkänd i Italien inte fanns på det spanska organets lista över godkända signaturer. Företaget nekades således inträde på den spanska marknaden. Efter att Solvit tagit upp problemet medgav den spanska myndigheten att det inte fanns något som hindrade att den italienska tillverkaren skickade in sin anmälan via fax. Företaget går dock fortsatt miste om den förenkling av den administrativa bördan som myndighetens portal för registrering skulle medföra. 7.4 Hinder för revisionsbyrå att deklarera för klienters räkning på distans Exempel 20 Hinder: Krav på medlemskap i en inhemsk organisation för deklaration online Land: Spanien Status: Olöst Internationella revisionsbyråer har genom Solvit framfört klagomål när det gäller hinder att skattedeklarera för sina klienters räkning på distans. I ett fall tvingades en brittisk skattebyrå som ville lämna in en deklaration för en spansk kunds räkning att göra detta genom den spanska skattemyndighetens Internetportal. För att få tillgång till denna portal måste revisionsbyrån tillhöra ett professionellt organ som har ett samarbetsavtal med den spanska skattemyndigheten. Trots att bolaget hade en licens i Storbritannien underkände organet deras ansökan om medlemskap. Detta fick till följd att det brittiska bolaget helt uteslöts från den spanska marknaden. Problemet löstes i det aktuella fallet genom att företaget informerades om vilka olika organ som fanns att tillgå. För ett utländskt bolag innebär det dock fortsatt ett hinder att söka upp alla dessa olika organ och göra förfrågningar tills ett giltigt medlemskap uppnås. I enlighet med tjänstedirektivet borde den brittiska licensen vara tillräcklig. Problemet har inte lösts genom Solvit utan företaget erbjöds alternativa registreringsmöjligheter. Detta genom att de informerades om de olika organisationer som hade samarbetsavtal med den spanska myndigheten. Utländska revisionsbyråer måste dock även fortsättningsvis söka upp dessa och ta reda på vilken organisation som kan tänkas acceptera dem. 17

20 8. Slutsatser Internet är ett effektivt redskap för att nå ut till ett större antal kunder över gränserna än vad som är möjligt genom mer traditionella försäljningsmetoder. Som nämnt inledningsvis finns det dock idag ingen integrerad digital inre marknad utan snarare 27 onlinemarknader. Denna fragmentering kan förklaras av olika skäl. En av orsakerna är de rättsliga hinder som drabbar e-handelsföretag vid gränsöverskridande handel och som illustreras i vår kartläggning. Kartläggningen väcker flera frågor kring vilka typer av hinder som drabbar e-handelsföretag, hur detta påverkar deras beteende och hur dessa kan lösas. Vi behandlar dessa frågor nedan (avsnitt ) och avslutar med en reflektion om betydelsen av e-handeln för den inre marknadens framtid (avsnitt 8.4). 8.1 Specifika hinder för e-handel? Kartläggningen visar vilka typer av rättsliga hinder som drabbar e-handelsföretag. Vissa hinder är specifika för e-handel, exempelvis krav som är kopplade till IT (toppdomännamn, e-signaturer, osv.). Andra typer av hinder såsom etableringskraven är inte begränsade till e-handeln men drabbar ofta e-handlare hårdare eftersom dessa i de flesta fall saknar någon fysisk anknytning i värdlandet till skillnad från den traditionella handeln som innebär en fysisk etablering i utvalda länder (genom distributörer, franchisetagaren eller dotterbolag/filialer). Genom att erbjuda sina varor på sin hemsida ställs e-handelsföretag per automatik inför ett stort antal regler i olika länder som oftast är svåra att ta reda på utan någon lokal anknytning. Krav på lokal etablering är särskilt betungande för dessa företag då det underminerar hela poängen med Internethandel nämligen att nå kunder på distans. 8.2 Vägran att leverera till andra EU-länder, vem bär skulden? År 2009 gjorde kommissionen en omfattande kartläggning av de hinder som EU:s konsumenter upplever vid gränsöverskridande handel. 27 Av kartläggningen framgick bl.a. att en tredjedel av konsumenterna fann att e-handelsföretag ofta vägrar att sälja eller leverera varor och tjänster till andra länder där de är etablerade. Enligt kommissionen är [det] snarare regel än undantag att näthandlare vägrar att ta emot beställningar från konsumenter som bor i ett annat land. (s.7). Kommissionen hänvisar i denna del till tjänstedirektivets nya regler som har till syfte att sätta stopp för den diskriminering som näringsidkare som vägrar att sälja till vissa kunder på grund av deras nationalitet eller bosättningsort gör sig skyldiga till. (s.8). Det finns självklart fall där marknaden delas upp mellan olika återförsäljare genom exempelvis exklusiva distributionsavtal eller där leverantörer förbjuder sina återförsäljare från att sälja sina varor via Internet. I många fall kan dessa konkurrensbegränsningar redan idag prövas mot EU:s konkurrensregler. 28 Kollegiets kartläggning visar dock att leveransvägran i flera fall är motiverad av att e-handelsföretag upplever gränsöverskridande handel som problematiskt. Det finns en större risk för att problem är svårare och mer kostsamma att lösa när de uppstår. Bara risken att det finns en högre kostnad förknippad med e-handel till andra länder kan vara anledning till att en företagare avstår från att sälja till dessa länder. 8.3 Hur kan e-handelshinder lösas? Många av de hinder som tas upp i denna kartläggning kan lösas redan idag med hjälp av EU:s befintliga regler om fri rörlighet, till exempel krav på etablering. I princip ska enligt dessa regler alla hinder avskaffas om de inte kan motiveras med hänsyn till legitima skyddsintressen. Det är dock sällan lätt för ett e-handelsföretag att ifrågasätta nationella regler som kan strida mot EU-rätten. Processen för att få rätt är ofta tids- och resurskrävande och, särskilt för små och medelstora företag, inte värd att driva. Enligt kollegiet behövs inte några nya EU-regler för att lösa dessa hinder. Bättre kunskap om EU:s befintliga regler hos de nationella myndigheterna och bättre övervakning av hur dessa regler tillämpas bör räcka för att avskaffa dessa hinder på ett smidigt sätt. Kollegiet bidrar till detta arbete, dels genom Solvit-funktionen dels genom att väcka uppmärksamhet kring de faktiska hinder som företagen upplever och öka medvetenheten hos svenska myndigheter för en korrekt tillämpning av EU-rätten. I vissa fall där hindret kan motiveras med hänsyn till legitima skyddsintressen kan dock ytterlig- 18

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Sverige 2014 Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som syftar till att lösa hinder för den grundläggande EU-rättigheten

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Åtgärder för en förbättrad inre marknad

Åtgärder för en förbättrad inre marknad Åtgärder för en förbättrad inre marknad Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara

Läs mer

SOLVIT Sverige 2012. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2012. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2012 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som har till uppdrag att lösa hinder för den grundläggande

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel RAPPORT Enheten för internationell handelsutveckling 2012-12-07 Dnr 5.4-2012/01700-2 Malin Gunnarsson Ljungkvist Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel Den 7 december hölls

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

SOLVIT Sverige 2013. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2013. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2013 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som har till uppdrag att lösa hinder för den grundläggande

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT @ ERIK HAGENRUD REGIONAL EXPORTRÅDGIVARE EXPORTRÅDET NORRBOTTEN / SKELLEFTEÅ VÄNDPUNKT 2010 FEM TRENDER INOM NORDISK E-HANDEL 1. Fortsatt snabb tillväxt 93 % av nordiska

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

SOLVIT Sverige 2010. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2010. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2010 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter.

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju 2011/8586/KO Yttrande Stockholm 2012-01-09 Yttrande över Europeiska kommissionens förslag till direktiv om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och till

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation 1 Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation Riksdagen antog i december 2003 regeringens proposition 2003/2004:26 om nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. De

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) BESLUT Dnr 2006-02-24 1344-2005 Svenska Bankföreningen Box 7603 103 94 Stockholm Såsom ombud för: Se bilaga. Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m

Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m Nya momsregler 2015 för elektroniska tjänster m.m Webinarium 11 december 2014 Niclas Lindgren 070-318 92 31 Agenda elektroniska tjänster mm Bakgrund Var sker beskattning? Skattesatser? Vilka tjänster omfattas?

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE Läs noga igenom alla villkor i detta licensavtal (nedan kallat avtalet ) mellan TOTAL IMMERSION och dig själv (nedan kallad du eller LICENSTAGARE

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

Rapport om EU-kommissionens förslag till direktiv om ändringar i reglerna för fakturering inom EU 2009-06-18

Rapport om EU-kommissionens förslag till direktiv om ändringar i reglerna för fakturering inom EU 2009-06-18 NEA Nätverket för elektroniska affärer Rapport om EU-kommissionens förslag till direktiv om ändringar i reglerna för fakturering inom EU 2009-06-18 Förord Denna NEA-rapport handlar om viktiga av EU-kommissionen

Läs mer

Krav på e-faktura till offentlig sektor?

Krav på e-faktura till offentlig sektor? Krav på e-faktura till offentlig sektor? Dialogmöte 10 och 20 mars 2015 Anderz Petersson, Peter Norén, Birgitta Österman Syfte med mötet Att presentera regeringsuppdraget och de frågor vi ska utreda Att

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

+DQGHOVKLQGHUÃ YHUWUlGHOVHI UIDUDQGHQÃ PRW %HOJLHQÃ 1HGHUOlQGHUQDÃ )UDQNULNHÃ,UODQGÃ *UHNODQG

+DQGHOVKLQGHUÃ YHUWUlGHOVHI UIDUDQGHQÃ PRW %HOJLHQÃ 1HGHUOlQGHUQDÃ )UDQNULNHÃ,UODQGÃ *UHNODQG ,3 Bryssel den 3 juli 1998 +DQGHOVKLQGHUÃ YHUWUlGHOVHI UIDUDQGHQÃ PRW %HOJLHQÃ 1HGHUOlQGHUQDÃ )UDQNULNHÃ,UODQGÃ *UHNODQG,WDOLHQÃ6YHULJHÃRFKÃgVWHUULNH 7LOOÃI OMGÃDYÃNODJRPnOÃKDUÃ(XURSHLVNDÃNRPPLVVLRQHQÃEHVOXWDWÃDWWÃ

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Beslut vid regeringssammanträde den 19 februari 2015 Utvidgning av och förlängd

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Trafikutskottets utlåtande 2012/13:TU8 Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok En integrerad marknad för

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja

Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja 22.7.2013 Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja Särskilda avtalsvillkor för tjänsten Elisa Kirja 1. Allmänt Tjänsten Elisa Kirja (nedan Innehållstjänsten) är avsedd för konsumentkunder. Dessa

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Post & Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Nummerupplysningsföretagen

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Juridik för e-handel 2014. Agnes Andersson Hammarstrand

Juridik för e-handel 2014. Agnes Andersson Hammarstrand Juridik för e-handel 2014 Agnes Andersson Hammarstrand Agenda Intro till e-handelsjuridiken Förändringar i konsumentskyddet för e-handel Bakgrund Informationskrav Ångerrätt Övriga ändringar Andra EU-länder

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Att flytta till Sverige

Att flytta till Sverige Kommerskollegium 2013:8 Att flytta till Sverige hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-04 Dnr 644/2010 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare 1 Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Många gode män upplever ett ganska stort problem med telefonförsäljning och försäljning på stan

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Stockholm den 1 november 2011

Stockholm den 1 november 2011 R-2011/1272 Stockholm den 1 november 2011 Till Finansdepartementet Fi2011/3586 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 augusti 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Nya faktureringsregler

Läs mer

Klarna. Vi älskar det vi gör.

Klarna. Vi älskar det vi gör. Klarna Vi älskar det vi gör. Att göra det enklare för konsumenter att handla i din butik. Att skapa förtroende mellan säljare och köpare. Att öka din försäljning. Kanske är det därför som vi nu är marknadsledande

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Allmänna villkor Hosting

Allmänna villkor Hosting Allmänna villkor Hosting 1 Allmänt 2 Tjänsterna 3 Avtalstid och uppsägning 4 Domännamn 5 Avgifter 6 Överlåtelse av Tjänsterna 7 Leafstudios ansvar 8 Kunds ansvar 9 Force majeure 10 Övrigt 1 Allmänt 1.

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya GWA ARTIKELSERIE Titel: Det svenska IPRED-målet fortsatt oklart efter generaladvokatens yttrande Rättsområde: Immaterialrätt Författare: Petter Holm, advokat, verksamhetsansvarig för immaterialrätt Datum:

Läs mer