Josefin Borg. Memento Mori Examensarbete Memento Mori Degree Project. Rickard Riesenfeld, Lisa Deurell. Supervisor. Examiner

Transkript

1 Memento Mori Examensarbete Memento Mori Degree Project Josefin Borg Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner Rickard Riesenfeld, Lisa Deurell Erik Wingquist Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits 21 maj 2015

2 Närvaron av döden ökar värdet av livet. I ett samhälle som gömmer undan livets slut fyller ett krematorium ett syfte om att påminna och visa dem som vill se. Programmets nyanser blir en skala från kännedom till bevittnande och byggnaden tar en självklar plats på begravningsplatsen och i samhället. För den som redan befinner sig i sorg har naturen ett allmängiltigt, tröstande värde. Växtlighet tränger sig in och minner om en tid då livet börjar om. Platsen för projektet är Norra begravningsplatsen i Solna, norr om Stockholm. Det är en anrik plats från mitten av 1800-talet. Den är rikligt beklädd med ekar som delvis skärmar av från omgivande industri- och bostadsområden. Jag har valt att placera byggnaden ungefär i mitten av tomten, där den sluttande kullen mot bilvägen döljer en del av höjden. Denna placering sparar också den lugna platån som finns i söder, som i projektet kan användas likt en minneslund. Situationsplan Norra begravningsplatsen, Solna Skala 1:20000

3 En promenad förbi Västfasad

4 Samhällets hantering av sorg För ungefär hundra år sedan hade döden en självklar plats i samhället. När någon hade dött ville man samla så många som möjligt för att hedra den avlidne. Idag är döden betydligt mera undanskuffad och privat. Begravningar sker allt oftare med bara den närmsta familjen och den genomsnittliga tidsrymden mellan dödsförklaring och begravningsakt är 27 dagar. Begravningsentrepenörer vittnar om att kalendern med möten och Thailandsresor inte alltid rymmer tid för sorg. Det är också något särskilt med vårt samhälles inställning till döden. Trots att det är kanske livets mest naturliga fas är många rädda för att beröra den och att tala öppet om sorg, trots att det skulle finnas stora vinster i detta. Samhället understödjer detta agerande. Hur ofta får vi egentligen se en död person? Kropparna täcks över snart efter dödsögonblicket. De sminkas och förbereds för de levandes ögon. Som om det vore något skamligt. Förutsättningar för liv Människor i sorg kommer för att hämta en urna eller för att närvara vid bränningen av en näras kropp. Någonstans här sker också samhällets sista steg i en lång sorgeprocess. Vilken tröst står att finna för de anhöriga i detta tämligen naturvetenskapliga, sista steg i livet? Jag tror att den kan hittas i naturen och i ett något krasst förhållningssätt. Jag vill därför på ett övergripande sätt införa naturen i byggnaden där den kommer både personal och besökare till godo. Förutsättningarna för detta är goda, då krematoriet som byggnad producerar enormt mycket överskottsvärme och begravningsplatsen stora mängder organiskt avfall. Jag har därför i programmet valt att lägga till ett uppvärmt växthus och en mindre byggnad för kompost för det syftet.

5 Situationsplan Skala 1:4000 Situationsplan Skala 1:1000

6 Nära landskapet Byggnaden är uppbruten för att bli ett landskap i sig och i mellanrummen kommer naturen in på ett påtagligt sätt. Höjden är modest. I denna modellstudie syns den norra fasaden sedd från Hagavägen och härifrån går det att urskilja byggnadens signifikanta delar: Ugnshallen, kylrummen och de fem gårdarna. Idag finns en inofficiell genväg för gående över tomten från dess nordvästra hörn. Eftersom jag gärna vill ge byggnaden en plats i vardagen har jag valt att betona den ytterligare, genom att anlägga en grusad gång. Den korsar sedan begravningsbilarnas väg på en öppen plats. Flöden genom byggnaden Krematoriet är en byggnad med känsligt innehåll. För att skapa en hållbar arbetsmiljö för personalen behöver sorgetårar och den dagliga koppen kaffe särskiljas. Tyst och lugn är viktiga ledstjärnor. Jag anser att anhöriga och andra besökande bör kunna följa valda delar av kistans väg genom byggnaden: Ankomst, färd från kylrum till ugn och som aska till en värdig förvaring i väntan på urnsättning. Kistor Personal Anhöriga I byggnaden finns fem innergårdar med olika teman (markerade med siffror i den stora planritningen på nästa sida): 1. Färden. För kistan under tak till kylrummet. Detta kan anas utifrån genom glastegel. 2. Vardagen. En plats för de som arbetar på platsen. Lugn. 3. Reflektionen. I väntan på den anhörigas sista stund får reflektionerna flyta fritt. Här finns en damm och två lägre träd. Marken är gräsbeklädd. 4. Uppvaknandet. På vägen tillbaka efter kremeringen av den anhöriga. Går genom en växthusdel under tak. 5. Iakttagandet. Skorstenens gård. Härifrån kan man betrakta en del av den aktivitet som sker i ugnshallen.

7 Elevation norr Skala 1:200

8 Elevation väster Skala 1:400 Elevation söder Skala 1:400

9 Sprängaxonometri Byggnadstekniska system Skala 1:800

10

11 BJÄLKLAG Plattbärlag, 400 mm Ev. yta av terrazzo KÄLLARYTTERVÄGG Dränerande och kapillärbrytande skikt i form av geotextil Dränerande lager av makadam, 300 mm Markisolering av cellplast, 200 mm Armerad, platsgjuten bärande betongvägg, 130 mm YTTERVÄGG Armerad, platsgjuten bärande betongvägg, 200 mm Mineralull med omväxlande skarvar, 2x100 mm Platsgjutet fasadelement i betong, 70 mm, kramlat mot bärande element Fall bort från huset för bortledning av vatten Dränerande och kapillärbrytande skikt Dräneringsrör Fiberduk GRUND Platta på mark i armerad betong, 100 mm Värmeisolering i cellplast, 80 mm PE-folie, 0,2 mm ellplast, 80 mm Dränerande lager av makadam, 200 mm Mineralull, 200 mm Prefabricerat sockelelement i betong, 50 mm YTTERVÄGG Armerad, platsgjuten bärande betongvägg, 250 mm Mineralull med omväxlande skarvar, 2x100 mm Platsgjutet fasadelement i betong, 70 mm, kramlat mot bärande element TAK Tätskikt Värmeisolering i cellplast, 200 mm Ångspärr ellplast i stället för fallbetong, mm, 5 graders lutning Platsgjuten armerad betong, 130 mm TAK Tätskikt Isolerande mineralull, mm Platsgjutet betongelement, mm Betongbalk IB/F bredd 400, höjd 1100 mm Sluttande plåt för avrinning av vatten, 3 grader Vattenavledande, öppen ränna i plåt, 150 mm i diameter TAKFÖNSTER Sluttande plåt för avrinning av vatten, 3 grader Tätskikt Treglasfönster med lutning 5 grader Bärande läkt, 17x45 mm Isolerande cellplast, 45 mm resp. 20 mm Betongplatta mot rum, 65 mm A-A: Teknisk sektion genom ugnshall och anhörigrum Skala 1:35 Tyngd och lugn. Bärande platsgjuten betong exteriört och interiört. Skarvar som bildar ett mönster genom viss asymmetri. orténstål i detaljer såsom dörrar och fönsterkarmar. Ugnarnas ytbeläggning är putsad koppar och golvet är täckt med putsad, platsgjuten terazzo. Varje ugn har sitt eget valv ovanför. I släppen kommer ljus in och himlen skymtas. Vid gavlarna sirlar ljuset ned längs med gjutna väggarna och accentuerar texturen. PLATSGJUTEN BETONG ELLPLAST MINERALULL MAKADAM

12 Kompost B Garage för elbilar E Rum (utomhusklimat) för avlastning från begravningsbilar samt containerplats E Personalentré 2 D 1 Förråd Omklädningsrum kvinnor Pausrum för personal utomhus (delvis under tak) B Arbetsrum för verksamhetschef Pausrum för personal inomhus Mottagningshall Omklädningsrum män A B A Kylmaskiner 5 Ackumulator (till hälften under jord) Schakt till källarvåning Skorsten Kylrum 1 Kylrum 2 E Dieselmotor E A A B Anhörigrum inomhus A D 3 Anhörigrum utomhus E Ugnshall B HW personal D Expedition Kontrollrum 4 Urnförvaring Växthus Anhörigentré med kapprum och HW Städrum Förråd Efterbehandlingsrum, urnhantering Planritning, entréplan Skala 1:250 Varje höjdkurva motsvarar 0,5 meter B

13 Siktlinjer och ljusinsläpp Siktlinjerna har varit mycket viktiga i projektet. Interiört för att känna en närhet till naturen och exteriört för att förbipasserande ska förstå krematoriets huvudsakliga delar; kistans resa, förbränningen och förvaringen. Nedan listas de huvudsakliga gestaltningsidéerna för att uppnå detta. Dessa exemplifieras i planritningen genom märkning av bokstäver enligt diagrammet till höger. A Ljusinsläpp genom tak, ingen insyn. Känsliga funktioner som behöver mycket ljus. Interiört skymtas himlen. Accentueras utifrån genom takformen. B Funktioner som inte behöver eller klarar direkt insyn, men som behöver stämningsfulla rum. Ljuset faller längs med en vägg eller ger en föraning om himlen. Rum med direkt insyn. Krematoriets funktioner som med fördel redovisas för den som vill eller behöver se. Ger även utblickar inifrån. D Insyn genom skydd av grönska. Kräver ett aktivt val för att se in. För rum med funktioner som är känsliga för personer i sorg, men som med fördel visas för nyfikna. Interiört bidrar detta med en direkt närhet till naturen samt ett sirlat ljus med skuggverkan. E Bruten sikt. För känsliga funktioner, men där valda aktiviteter kan skymtas. Bidrar med ljus samt möjligheter inifrån att se ut. Planritning, källarvåning Skala 1:200 Rymmer teknik. Har förbindelse med entrévåning via hiss och trappor samt med markplan i ett exteriört schakt.

14 Bruten sektion B-B Skala 1:200 Ett stämningsfullt ljusinsläpp i kylrummen skänker värdighet till de dödas kroppar i väntan på kremeringen, men även till personalens dagliga arbete.

15 Sektion - Skala 1:100 Skorstenen har ett starkt symbolvärde för krematoriets funktion. Här tonas den ned i en egen innergård, öppen för allmänheten, utan att gömmas undan.