Kvalitetsredovisning ProCivitas Privata Gymnasium i Lund - Camilla Lindkvist, rektor

Transkript

1 Kvalitetsredovisning ProCivitas Privata Gymnasium i Lund - Camilla Lindkvist, rektor

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.4 Intern och/eller extern granskning 5.5 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling Värdegrundsresultat Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling 7.3 Upplevd kvalitet Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling Ändamålsenlig kvalitet

3 7.4 Våra utvecklingsområden under läsåret Sammanfattande analys Åtgärder för utveckling Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Utvecklingsområde 2: Värdegrunden Utvecklingsområde 3: Måluppfyllelse Utvecklingsområde 4: Skolmat 8. Nya utvecklingsområden 8.1 Utvecklingsområde 1: Formativ bedömning genom tydlig feedback Bakgrund Åtgärder 8.2 Utvecklingsområde 2: Kollegialt lärande Bakgrund Åtgärder 8.3 Utvecklingsområde 3: Ökad studiero Bakgrund Åtgärder

4 1. Information om huvudmannen ProCivitas Privata Gymnasium AB är ett fristående gymnasieföretag inom AcadeMedia. Vi erbjuder studieförberedande utbildningar vid fyra skolor Helsingborg (start 1997), Växjö (start 1999), Malmö (start 2002) och Lund (2014). I Lund erbjuder vi utbildningarna Ekonomiskt program, Naturvetenskapligt program och Samhällsvetenskapligt program. Skolorna ingår i AcadeMedias Teoretiska Gymnasieskolor. Inom ProCivitas har vi som ambition att vara Sveriges Bästa Gymnasieskola. Vi lägger stor kraft och möda för att skapa en bästa tänkbara miljö som attraherar engagerade och välutbildade lärare och studiemotiverade elever. Denna kombination ger ProCivitas en stabil plattform. Skolan har en stark koppling till det lokala näringslivet. Genom gästföreläsningar och en egen mentor till varje elev skapar vi en drivkraft hos våra elever. Detta tar sig bl.a. utryck i att vi vid ett flertal tillfällen under senare år blivit Svenska Mästare i Ung Företagsamhet och har erhållit en rad andra utmärkelser. Skolmiljön är ett högt prioriterat område och eleverna - som vi ser som kunder - har mycket att säga till om på skolan. Det existerar mycket sällan skadegörelse och det råder ordning och reda på skolorna, något som vi ser som en självklar förutsättning för goda studieresultat. 2. Information om vår skola ProCivitas Privata Gymnasium i Lund är den fjärde och nystartade av skolorna. Skolan är belägen mitt i Lunds universitetsområde med närhet till både forskning och universitetsstudier, vilket stämmer väl överens med våra ambitioner om att ge skolans elever de allra bästa förutsättningarna för att lyckas i sina studier och framtida yrke. Vår vision är att vara Sveriges bästa gymnasieskola. Detta genom att tillhandahålla en kvalitativ utbildning som möter upp de krav samhället ställer. Utöver studiekultur och resultat lägger vi stor vikt vid värdegrunden och implementerar den i vårt dagliga arbete. Att arbeta med ett helhetstänk kring eleven genomsyrar all undervisning och övrig tid på skolan. På vår skola arbetar vi även utifrån ett hållbarhetsperspektiv från elevhälsa till miljö. Vi arbetar för att i vår vardag ha ett hållbarhetsperspektiv där vi värnar om den fysiska miljön. Detta genom att minimera utskrifter, källsortera och välja närproducerad mat. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal På ProCivitas i Lund har det under läsåret varit 5 heltidstjänster av pedagoger vilket ger en personaltäthet på 16 pedagoger per elev. Samtliga pedagoger har lärarlegitimation och undervisat i dess ämne. Då skolan har haft sitt första verksamhetsår har vi endast anställt behörig personal från början. I rekryteringsfasen fanns många sökande till varje tjänst vilket resulterade i ett brett utbud. Trots full behörighet har delar av personalstyrkan under året gått kompletterande utbildningar och på så sätt ökat sin profession ytterligare. Skolan har under detta år inte tilldelats någon förstelärare men troligtvis kommer detta inför läsår

5 Utöver detta har skolan en elevvårdshälsa bestående av skolsköterska, skolläkare och studie- och yrkesvägledare (SYV) som haft en tjänstegrad av 75 %. Kurator, skolpsykolog och specialpedagog har funnits tillgängligt via avtal med Skolpool. Skolsköterskan och kuratorn finns på skolan varje vecka övriga kallas vid behov. Dock finns det 3 inplanerade läkarmottagningar per termin. Skolsköterska och läkare har daglig mailkontakt för konsultation. Hela elevhälsoteamet träffas ca 2 ggr per termin eller vid behov. Det förebyggande arbetet sker genom att vi screenar alla nya elever redan första veckan på höstterminen så att vi vet hur vi ska prioritera. Vårt främsta verktyg här är hälsosamtalen som genomförs med alla elever. Där går vi igenom t ex kost, motion, sex, alkohol, datoranvändning, sociala medier, stress, sömn, hemsituationen, skolsituationen och mycket mer. Elevhälsan är alltid tillgänglig via mail eller sms för att eventuella ohälsotecken inte ska bli större utan eleverna ska känna sig sedda och bekräftade. Kuratorn håller föreläsningar om stress, självbild, att man inte kan vara glad jämnt men att det inte behöver betyda att man inte mår bra, det är ok att känna sig ledsen. Utöver elevhälsa och pedagoger finns även en skolvärdinna tillgänglig för eleverna på skolan. Hon för många samtal med elever och är våra öron och ögon på hur våra elever mår. En del i skolvärdinnans uppdrag är att servera frukost på skolan. För oss är detta en del i vår pedagogiska helhetsidé, att unga och vuxna sätter dagen tillsammans och att man i de återkommande och spontana samtal som sker skapar hållbara relationer och band som stärker kultur såväl som individ och gemenskap. 3.2 Elever Skolan har tre program, Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet med inriktningarna Natur och Samhälle och Ekonomiprogrammet med inriktningarna Ekonomi och Juridik. Eleverna är fördelade på följande vis, Ekonomi 34 elever, Samhälle 31 elever och Natur 15 elever. Skolans elever är mestadels inresande till Lund med en spridning i norr från Höganäs till i söder Ystad. Fördelningen mellan flickor och pojkar är Som gemensam nämnare för elevgruppen är det studieinriktade ungdomar som i förlängningen kan tänka sig universitetsstudier. Då både inom Sverige men även på utländska universitet. Skolan har överlag god närvaro. Det finns tydliga regler gällande närvarorapportering och skolan arbetar aktivt för att eleverna ska trivas och komma till skolan. Vi har under läsåret haft ett studieavbrott med en elev som utbytesstudent i USA. Denne elev kommer att fortsätta sina studier hos oss under läsåret Närvaro (%), lå 2015/16 v Närv Förälderan Anmäld Oanmäld aro mäld frånvaro frånvaro ProCivitas Lund 88,4 9,2 1,2 1,1 0,1 Källa: Schoolsoft Sen ankomst

6 4. Viktiga händelser under året Under läsåret har uppbyggnaden av skolan stått i fokus, pedagogiskt såväl som fysiskt. Vi har byggt upp ett EHT och rutiner för hela verksamheten, och arbetat med att skapa känslan av att våga utmana sig själv från individ till organisation. Till stöd har vi haft föreläsningar och workshops. På vägen har vi haft pedagogiska möten där vi format tankar om pedagogiska plattformar till verklighet. Syftet för vår pedagogiska plattform är att skapa grundstruktur i skolan som sedan kan användas som ram för att konkretisera innehåll och utförande i programförklaringar för de tre programmen EK/NA/SA. Diskussioner om pedagogik har skrivits in i plattformen och på så sätt samlat våra gemensamma tankar kring hur vi ska bedriva undervisningen. Kunskaperna har satts in i ett sammanhang för att eleverna bättre ska förstå dem. Detta genom att pedagogerna kopplat kurserna till verkligheten, elevernas framtida yrke, aktuell forskning, elevernas verklighet med mera. Vi har även haft regelbundna föreläsningar av både ämnesspecifik karaktär till livskunskap såsom stresshantering. Personalen på skolan har under första verksamhetsåret tagit del av forskning via kurser och på så sätt kontinuerligt uppdaterat sina pedagogiska metoder. Digitala verktyg såsom Google classroom, Schoolsoft, DigiExam och EdQu har valts som pedagogiska hjälpmedel och använts under hela verksamhetsåret. Vi har under läsåret fokuserat kring inkludering. Vi har i olika forum diskuterat vikten av omtänksamhet, acceptans och social kompetens. Detta har resulterat i att vi inte haft något fall av mobbing eller kränkande behandling. Vi tror på direkt korrigering och arbetat med samtal varje gång vi uppfattat osämja eller liknande. Direktkonfrontation har blivit ett verktyg som implementerats från början. Som tillägg har vi och är vi duktiga på att ge positiv respons och omedelbart beröm vid fina insatser. Eleven känner omedelbar stolthet över att ha medverkat till en god psykosocial miljö vilket främjar både trivsel och trygghet. Vi har deltagit i gemensamma aktiviteter såsom Recentiorsfesten med samtliga ettor inom ProCivitas. Utöver detta ordnade vi en heldag för våra ettor som vi kallade Öresund Runt. Under dagen besökte vi bl.a Malmö Live, Den Blå Planet i Köpenhamn och Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Dagen avslutades med fin middag på vår skola med mat levererad från en av restaurangerna i närområdet. Under läsåret har eleverna satt igång kårverksamhet med ett flertal utskott där vem som helst av eleverna ska känna sig välkommen att delta i. Ett utskott har administrerat film- och spelkvällar. Under detta tillfälle har eleverna utanför skolarbetet kunna nätverka och funnit beröringspunkter så vänskap har utvecklats. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.

7 Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter som utgår från den så kallade AcadeMediamodellen: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKI-undersökningar (elever). I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder rektor tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieras och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat. På skolan har vi ordningsregler som tas fram gemensamt med personal och elever. Dessa ordningsregler är även en del i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. I november gjorde skolan en första betygsprognos för läsåret och i januari genomfördes kund- och medarbetarmätningar, som sedan analyserades av rektor i samråd med personal och elevråd. Beroende

8 på utfall skapas här åtgärdsplaner vid behov. I mars togs en ny betygsprognos fram och i april genomfördes en undervisningsutvärdering. Fortlöpande under hela läsåret har också ett system för måluppfyllelse använts för eleverna - EWS eller Early Warning System - ett system som indikerar så fort en elev riskerar att inte nå förväntad måluppfyllelse. Samtliga lärare på skolan fyller i detta varje vecka och det har även lyfts vid varje veckomöte. Utöver våra större och återkommande undersökningar följer vi verksamheten genom utvärderingar vid terminsslut och i våra utvecklingssamtal med eleverna. Det som kommer fram här dokumenteras hos respektive klasscoach, för att sedan tas vidare på våra interna möten där vi diskuterar fram lösningar och sätter ansvariga för de olika områdena. Vi har också haft en stående punkt på vår dagordning som heter Uppföljning för att ständigt ha fokus på löpande analys av vårt förändringsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet på skolan omfattar även olika former av individuella uppföljningar och möten i skilda forum. Skolans elevråd har haft möten varje månad. Mötena är formella med kallelser, dagordning och protokoll så att inget ska falla utanför ramen. Skolan har också haft återkommande möten med en inbjuden föräldrakår som erbjuds som arena för delaktighet och samverkan. Dessa möten har haft en frekvens på två möten per termin. Medarbetarsamtalen sker två ggr per år och dokumenteras samt hanteras av rektor. De åsikter som behöver lyftas upp på gruppnivå tas även de på gemensamma möten. Skulle det vara av enskild karaktär sätts möte för återkoppling mellan medarbetare och rektor. Personalkonferenser är ett annat forum för diskussion av bl. a löpande kvalitetsfrågor. Det som tas upp här är de punkter vi gemensamt har kommit fram till att vi bör förbättra under våra regelbundna möten. Vi utvärderar även våra arrangemang, studiebesök och föreläsare. På så sätt tar vi tillvara på vad elever tycker och kan vidareutveckla kvalitet och utformning på det vi inkluderar i skolans undervisning. 5.4 Intern och/eller extern granskning Interna och externa granskningar används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Detta gäller både interna- och externa granskningar och oavsett om granskningarna rör det pedagogiska arbetet, arbetsmiljö, miljö och hälsa o.s.v. Under läsåret har vi haft både en intern och en extern granskning. Varken intern eller extern (Skolverket) visade några brister i verksamheten. Det vi fick som återkoppling av Skolverket var att vi kunde fortsätta vårt arbete med att utmana de elever som redan ligger på höga kunskapsnivåer. Detta arbetar vi med genom att utmana elever med ytterligare uppgifter i kurserna. Under februari månad gjorde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn av skolan. De intervjuade elever, personal och ledning för att undersöka följande områden:

9 1. Undervisning och lärande 2. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 3. Styrning och utveckling av verksamheten Resultatet från tillsynen visade att skolan uppfyller samtliga krav. Vi fick dessutom mycket goda vitsord från Skolinspektionens ombud gällande vårt arbete. 5.5 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. På skolans intranät finns dokument för anmälan av klagomål och denna är tillgänglig för både personal, elever och vårdnadshavare. Det finns också många andra vägar för klagomål att nå mottagaren ofta sker dessa muntligt och utan formaliteter. I alla lägen hanteras klagomålen på samma sätt: Kagomålen analyseras och åtgärdas för att sedan återkoppla responsen till avsändaren. Skulle elev eller vårdnadshavare ha synpunkter på verksamheten tar elev eller vårdnadshavare kontakt med sin klasscoach alternativt annan lärare. Läraren ansvarar för att informationen dokumenteras och skickar till rektor. Blankett för klagomål går att ladda ner från hemsidan och mailas in till rektor. Rektor ansvarar för att nödvändiga åtgärder vidtas och eventuella brister rättas till. Rektor ansvarar för hanteringen och att allt dokumenteras. Rektor eller den rektor utser ger nödvändig återkoppling till elev/vårdnadshavare samt att detta dokumenteras. Vid ärenden av allvarligare art eller där elev/vårdnadshavare ej är nöjda med hanteringen ska rektor tillse att huvudmannen informeras. Huvudmannen beslutar då hur synpunkterna/klagomålen ska hanteras för att kunna utredas och för att skapa åtgärdsplaner med efterföljande uppföljning. Detta ligger till grund för skolans utvecklingsarbete. Vi har inte fått in några klagomål på undervisning eller miljö däremot har vi fått synpunkter på att maten som serveras anses emellanåt som för avancerad. Detta har vi tagit en diskussion med leverantören om och rektor har varit ute i klasserna för att få feedback efter förändringen. Eleverna anser att det blivit bättre men man önskar sig ännu mer husmanskost. 6. Vårt värdegrundsarbete På ProCivitas i Lund har vi arbetat med inkludering och acceptans under läsåret som gått. I alla kurser lyfts värdegrunden, då både genom tvärgrupper där elever lär sig samarbeta med alla och kunskap gällande allas lika värde. Vi arbetar med nolltolerans av exkludering och arbetar genom samtal direkt vi uppmärksammar något. Vi arbetar för kommunikation elever emellan, vi tror på att direkt konfrontation ger bästa effekt. Detta innefattar även vårdnadshavare som vid eventuellt behov kopplas in omedelbart. Som mindre skola har vi valt att arbeta med främjande åtgärder, från många vuxna i vardagen (med t

10 ex skolvärdinna och rektor som äter frukost med eleverna) till fysisk översyn av skolan med elevråd och skyddsombud för att minimera platser där diskriminering och kränkning kan ske samt lägervistelse för alla åk 1 elever för att skapa gemenskap och lära känna varandra. Genom de undersökningar som görs ser vi att vi har högt värde på trygghet. Dock nöjer vi oss inte förrän vi har 100 % trygghet på skolan. När våra mätningar är gjorda analyserar vi detta, både inom personalgruppen och i elevrådet. Skulle vi uppmärksamma något som har med kränkande behandling alternativt diskriminerande karaktär att göra skapas en handlingsplan skyndsamt. En anmälan görs till huvudman och förloppet dokumenteras samt följs upp med en satt regelbundenhet. Föräldrakåren informeras också kontinuerligt om hur skolans psykiska miljö är. Inom föräldrakåren kommer även utbildning ske, då i form av information om stressjukdomar och droger. På så sätt kan skola och hem samverka för en optimal elevhälsa och ett gynnsamt värdegrundsarbete. Vi har en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som uppdateras kontinuerligt och där eleverna har stort inflytande, främst via elevrådet men också genom avsatta dagar för temat. Under läsåret arbetade vi med värdegrundsarbetet Lika Olika. Metoden bygger på att utbilda personal, elever och vårdnadshavare för att förebygga kränkande behandling och utanförskap och för att främja en accenptans för varandras olikheter gällande hudfärg, könstillhörighet, etnicitet, trosuppfattning, sexuell läggning, ålder och allting annat som skiljer oss individer åt. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och kursbetyg Kunskapsresultat Gymnasieskolan - Relationen mellan nationella prov och kursbetyg, 2015/16* Totalt antal elever med provbetyg och kursbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Engelska ,8% 75,0% 20,2% Engelska ,3% 77,3% 21,3% Matematik 1B 63 0,0% 82,5% 17,5% Matematik 2B 58 3,4% 87,9% 8,6% Matematik 2C 22 0,0% 59,1% 40,9% Svenska ,1% 50,6% 42,4% Svenska som andraspråk 1 3 0,0% 0,0% 100,0% ProCivitas Lund 390 3,3% 71,8% 24,9%

11 Riket (VT2015) ,1% 65,5% 26,3% *Intern insamling Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni månad. Då skolan startade 2014 saknas dock statistik för avgående treor, därför finns inga siffror avseende examen eller slutbetyg. Om skolan däremot ser till de kursbetyg eleverna fick efter årskurs 1 och 2 ser vi att målet med 100 % måluppfyllelse ligger nära. Arbetssätt Skolan har arbetat med att sätta höga förväntningar på eleverna. Detta genom att tydligt kommunicera vad vi kräver av eleven i engagemang och tid. Vi har arbetat kursöverskridande samarbete och på så sätt optimerat olika delmoment genom att noggrant sett över kursernas olika moment och samkört vissa delar. Skolan har bjudit in många föreläsare, både inom kurser men även i personlig utveckling då ett av skolans mål är att eleven efter utbildningen skall vara en samhällsduglig medborgare. Pedagoger emellan har arbetat med att dela med sig av kunskap och erfarenheter. De har skapat en plattform som ska underlätta deras arbete och på så sätt generera mer för eleven och dess utveckling ur ett formativt perspektiv. Vi har arbetat med ett system, EWS, där pedagogerna varje vecka följer elevers måluppfyllelse i form av tre färgkoder där grönt indikerar att måluppfyllelse nås, gult där eleven riskerar att inte nå målen och rött där eleven i stunden inte har nått målen i de moment som avverkats. Detta finns på ett lättöverskådligt kalkylark som ligger på Google docs som ett delat dokument. Uppföljning av målen Arbetet följs upp genom utvecklingssamtal, medarbetarsamtal, EWS, enkäter, externa undersökningar och måluppfyllelse i form av kursbetyg. Resultat Vi har generellt hög måluppfyllelse i samtliga kurser. I de få kurser vi har betyget F har det i de flesta fallen rört sig om fel programval, vilket föranlett till att vi har tre elever som valt om till nästa läsår samt sjukdom. Vi kan koppla de goda resultaten till att vi lagt många undervisningstimmar i matematik och svenska. Vi kan också se resultat av att vi under läsåret haft effektiva studietekniker för eleverna. Eleverna har i tidigt skede fått lära sig att göra tidsbudget över sina studier. Alla elever har ombetts portionera ut sina hemstudier inför prov och inlämningar så djupinlärning har varit i fokus istället för kortare inlärning i form av intensiv inläsning med kort varsel. Vi har haft kortare läxprov så vi på så sätt kan se att eleven följer förväntad utveckling. Detta i kombination med ett överskådligt program över måluppfyllelse, EWS, har gjort att vi snabbt har kunnat sätta in extra insatser och att elever har uppmärksammats på situationen och förstått att mer studier krävts. Inom upplevd kvalitet följer vi upp elevernas bild av lärarnas arbete och här kan vi i årets undersökning se att 91 % anser att lärare gör det tydligt för elever vad denne behöver kunna för att nå de olika betygen och 94 % av eleverna tycker att deras lärare hjälper dem i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för dem. På frågan om eleven bedömer att dess lärare informerar om hur det går i skolarbetet är svaret att 88 % anser att så är fallet. 94 % tycker att lärare gör så att de får lust att lära mig mer.

12 7.1.2 Sammanfattande analys Endast 29 kursbetyg av 2072 nådde inte full måluppfyllelse. De elever detta innefattar har redan en åtgärdsplan knuten till sig och vi arbetar under andra och tredje läsåret för att eliminera betyget F för samtliga elever. Övriga kurser ligger på resultat vi är ytterst nöjda med. Eleverna har tagit sig an sin undervisning på bästa sätt vilket har resulterat i bra betyg. Vi tror att den studieteknik vi implementerar och arbetar på i årskurs 1 för eleverna, resulterar i dessa resultat. Om vi ser på korrelationen mellan resultaten på de nationella proven och slutbetyg i kurser är den relativt hög men skiljer sig åt i de olika kurserna. En kommentar till att elever fått högre betyg i kursen än vad de fick på de nationella proven är att de nationella proven inte alltid täcker in alla betygsgrundande moment. Det är också en stressfaktor för många elever att skriva proven vilket gör att de inte presterar lika bra vid provtillfället som vid de tillfällen under kursen då de kunnat visa på samma kunskaper och förmågor. Ett antal elever var frånvarande vid en eller flera delar av de nationella proven vilket också bidrar till olika resultat på de nationella proven och kursbetygen. I Engelska 5 och Engelska 6 har 75-77% av eleverna fått samma betyg i kursen som de fick på nationella provet % av eleverna har fått högre betyg i kursen än vad de fick på de nationella proven. Störst skillnad mellan nationella proven och kursbetyg ser vi i kurserna Ma2c och Sv1 (när det gäller SvA så deltog endast tre elever). Gällande Ma2c är ett skäl att eleverna redan före provet visste genom tydlig feedback hur de låg till i kursen vilket tyvärr ledde till att några inte gjorde sitt bästa på nationella provet. Undervisande lärare upplever själv att hen inte lagt fokus på samma saker som det nationella provet i Ma2c gjorde vid detta tillfälle. I kursen Sv1 var det 50,6% som fick samma betyg i kursen som på nationella provet, 7,1% fick lägre betyg i kursen och 42,3% fick högre betyg i kursen än på det nationella provet. En anledning till detta är att undervisande lärare vid tiden var relativt ny i sin roll som lärare och valde att inte samarbeta gällande rättning av de nationella proven eller bjöd in till diskussion kring skillnaderna i resultatet från de nationella proven och tänkta betyg i kursen. Analysen av de tillfällen då kursbetygen är lägre än betygen från de nationella proven faller inom ramen för att en hel kurs inte ryms i ett nationellt prov och undervisande lärare har fler kriterier att väga in till ett samlat kursbetyg än vad som visas vid de nationella proven Åtgärder för utveckling Under läsåret kommer vi att fortsätta att aktivt arbeta med formativ bedömning, återkoppling till elev samt arbetssätt och metoder för att säkerställa en likvärdig betygsättning. Detta påbörjades under läsåret men kommer att få en större tonvikt under innevarande läsår. Skolan har påbörjat ett samarbete med vår systerskola LBS (Ljud och Bildskolan i Lund) där vi använt gemensamma studiedagar till att diskutera bedömning och betygsättning. Vi ansåg detta vara värdefullt då vi är två gymnasieskolor inom samma koncern, belagda i samma stad som undervisar i gymnasie-gemensamma ämnen men mot väldigt skilda elevgrupper. Detta samarbete kommer att fortsätta under kommande läsår. För att säkerställa bedömning och betygsättning kommer vi under läsåret att i ämnesgrupper samrätta de nationella proven i engelska, matematik och svenska. Vi kommer även att avsätta tid till lärare att diskutera betygsunderlag, förväntade betyg samt likvärdig bedömning. Skolan kommer även under läsåret att utforma två förstelärartjänster där tonvikten kommer att ligga på formativ bedömning och en samsyn gällande pedagogik.

13 7.2 Värdegrundsresultat ProCivitas Lund ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt 81% 88% 83% 85% 68% 71% Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 92% 90% 90% 92% 77% 80% Andel elever som känner sig trygga i sin skola 94% 97% 97% 98% 87% 90% Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan 82% 91% 82% 83% 60% 61% Andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter 80% 93% 85% 87% 69% 71% Källa: Markör Sammanfattande analys På ProCivitas i Lund har vi arbetat med inkludering och acceptans under läsåret som gått. I alla kurser lyfts värdegrunden både genom tvärgrupper där elever lär sig samarbeta med alla och kunskap gällande allas lika värde. Vi arbetar med nolltolerans av exkludering och arbetar genom direkta samtal då vi uppmärksammar något. Vi arbetar för kommunikation elever emellan, vi tror på att direkt konfrontation ger bästa effekt. Planen för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling förankras till en början vid terminsstart. Då både genom information om vart den finns digitalt till diskussioner om innehåll. Kontinuerligt på elevrådsmöte tar vi upp frågor rörande planen och om vi på något sätt kan tillämpa andra metoder för att motverka diskriminering på skolan. Under skyddsrond går elevskyddsombuden tillsammans med skolledningen igenom en planläggning av skolans kritiska område. När vi analyserar årets resultat ser vi att vissa värden har sänkts. Vi tror att detta beror på att vi blivit 300 elever, vilket är en ökning med 125 elever från föregående års 175. Känslan av litenheten är borta vilket kan generera viss osäkerhet. Vi har trots detta inte haft någon kränkande behandling rapporterad utan det rör sig nog mer om en känsla av mindre kontroll. Det lägre värdet vid frågan om skolans personal inte tar hänsyn till elevers synpunkter kan härledas till främst en person i personalen. En rekrytering som inte föll bra ut i många hänseenden och som skolan åtgärdade efter bara sex veckor. Vi tror också att arbetsron handlar om att vi nu är fler på skolan, vi utnyttjar varje rum och energin i byggnaden är högre än förut vilket medför högre ljudnivå och att det är trängre i korridorer och

14 uppehållsrum. 82 % av eleverna upplever att de får studiero på skolan vilket är markant högre än AcadeMedias skolor totalt som endast har 60 %. 94 % anser sig som trygga på skolan och 92 % av eleverna anser att personalen på skolan tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. 81 % av eleverna anser att elever på skolan behandlar varandra med respekt Åtgärder för utveckling För att komma till rätta med studiero har vi skapat öppna salar vilket innebär att alla salar alltid står öppna. Det betyder att elever inte längre cirkulerar runt i trapphuset utan försvinner in i respektive salar direkt. Vi har också gjort vårt bibliotek bokningsbart så elever kan dra sig undan och få studiero på vårt tysta våningsplan. Vi har också med våra förstelärare fokus på studiero genom kollegialt lärande. Dvs lärare ska auskultera hos varandra och analysera det ideala klassrummet. 7.3 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. ProCivitas Lund ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Källa: Markör Upplevd kvalitet ProCivitas Lund ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning

15 7.3.1 Sammanfattande analys Vår analys om varför vi har sjunkit i värdena på NKI och rekommendationsgraden beror till största delen på att skolan hade en lärare som inte fungerade tillsammans med eleverna vilket genererade genomgående negativa svar i enkäten. Vi åtgärdade dock felrekryteringen efter bara sex veckor men då utvärderingen låg tätt efter detta kom den att påverkas mycket starkt. När det gäller skolmaten har vi haft en dialog med varje klass. Eleverna anser fortfarande att maten är för vuxen till sin karaktär men samtidigt vill man inte byta till annan matleverantör. Vi för en diskussion med restaurangköket och hoppas på att kunna möta alla elevers önskemål Åtgärder för utveckling När det gäller nyrekrytering är den processen nu över då skolans alla tjänster är tillsatta. Skulle vi behöva anställa på nytt kommer denne att få göra provlektioner samt kommer vi vara fler vid antagningsprocessen. Maten kommer vi följa upp regelbundet varje månad för att kunna påverka leverantörerna och tillgodose elevernas önskemål Ändamålsenlig kvalitet Vi har ännu inte haft någon avgångsklass, då skolan är relativt nystartad, den första avgångsklassen blir till vårterminen Våra utvecklingsområden under läsåret Sammanfattande analys Under läsåret har vi valt att arbeta med de fyra utvecklingsområden vi såg som viktigast att förbättra utifrån resultatet i 2014 års NKI (Nöjd kundindex), nämligen studiero, värdegrund, måluppfyllelse och skolmat Åtgärder för utveckling Vi har analyserat elevernas svar i NKI och tillsammans lagt en plan för hur vi skall uppnå goda resultat inom samtliga områden. Dessa åtgärder presenteras nedan inom respektive område. Arbetssätt Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero För att höja undervisningskvaliteten har eleverna fått kontinuerlig information om hur det går i de olika kurserna. Dels genom interaktiva verktyg där eleven kan läsa sina resultat digitalt men även i dialog med pedagogerna. Detta både under pågående formativ bedömning fortlöpande i undervisningen men även under utvecklingssamtal. Då vi arbetar med EWS kan vem som helst på skolan ge information om hur det går för eleven i de olika kurserna. Studieron har förbättrats genom att vi delat upp eleverna i mindre grupper där de själva fått styra sitt arbetssätt så att de passar dem. Vi har anpassat lektionssalarna till både gruppstorlek och ändamål

16 samt skapat fler tysta studiemiljöer där elever kan sitta och arbeta. Uppföljning Vi följer upp via klassråd, elevråd, undersökningar och vid regelbundna veckomöte med personal och elever. Resultat I den undersökning Markör gjorde anser 7,9 av 10 elever att de blir informerade om hur det går för dem i skolarbetet. 8,2 av 10 anser att de har arbetsro i skolan. Slutsats Vi behöver arbeta mer med att få eleverna till ökat intresse att följa sin progression på alla de interaktiva verktyg vi har till hands. Detta är en mognad som dels kommer med ålder men här måste även pedagogerna vara tydligare i sin kommunikation gentemot eleven så den hela tiden vet hur denne ligger till i alla kurser. Studiero är alltid en punkt att arbeta med. Vi pratar om detta vid varje personalmöte och rektor stöttar upp då pedagogen känner att det behövs. Det kan vara som punktinsats där rektor deltar i klassrummet, men vi har även arbetat på längre sikt där vi har tagit kontakt med vårdnadshavare Utvecklingsområde 2: Värdegrunden Arbetssätt Vi arbetar med nolltolerans av exkludering. Det gör vi genom tvärgrupper i klassrummet. Pedagoger sätter samman elever i olika konstellationer för att skapa gemenskap eleverna emellan. Vi är tillåtande av aktiviteter som är förenande. Det har förekommit filmkvällar, galamiddagar och andra aktiviteter för sammanhållning som skapar gemenskap och ett bra klimat. Vi diskuterar och umgås med eleverna under frukost, luncher och raster. Vi arbetar för att vara goda förebilder genom att prata och intressera oss för alla på skolan. Uppföljning Målet för en god värdegrund kan vi mäta dels i de undersökningar som görs men även i samtalet med eleven. Då både under utvecklingssamtal men även under skoltid. I elevrådet har vi en stående punkt som heter Trygghet. Då varje klass är representerad får vi en god bild av hur skolan mår under dessa regelbundna möten. Resultat På en 10 gradig skala har ProCivitas i Lund ett medel på 9,2 på trygghet. Eleverna får även svara på om de tycker att personalen tar ansvar för att alla ska bli respekterade på skolan, här var medel 9,2. På frågan om elever behandlar varandra med respekt blev värdet 8,1. Än högre var resultatet på frågan om hur nöjd man är som elev i helhet med sin skola, där svarade 8,6 av 10 att de är nöjda. Slutsats Vi anser att vi uppnått ett bra resultat med den höga trivselgrad och trygghet samt gällande

17 värdegrunden vi får i mätningarna. Vårt mål var att skapa en skola med inkludering och trygghet, vilket vi har lyckats med. Det är med uppsatta regler och återkoppling vi nått detta. Vi har aldrig låtit något eller någon falla utanför ramen för vad som är accepterat utan att det har lett till konsekvens. Eleverna har lärt sig att de får stå för vad de säger och gör. Vi har också varit bra på att regelbundet ge positiv återkoppling så fort vi ser förändring i positiv riktning. Detta har även gjorts till vårdnadshavare då vi tror på att förändring i positiv riktning måste uppmärksammas, både från skola och hem. Mäter vi oss mot koncernens samtliga gymnasieskolor ligger vi en bit över då de har 80 % och vi 97 %. En del i vår framgång kan vara vår litenhet. Vi är en mindre skola som har nära till varje elev. Arbetssätt Utvecklingsområde 3: Måluppfyllelse Vi har under läsåret lagt fler timmar på kurserna i matematik. Detta genom fler utlagda timmar varje dag på schemat men även genom stödundervisning varje vecka som varit närvarokontrollerad för alla de elever vi sett haft för dåliga förkunskaper alternativt tappat under läsårets gång. Vi har också en gång i veckan haft uppe de elever till diskussion som riskerar att inte nå målen. Systemet EWS (Early Warning System) används där färgkoder snabbt säger om en elev riskerar att inte uppnå måluppfyllelse är ett levande dokument som speglar statusen av elevers måluppfyllelse. Pedagogerna arbetar också genom kollegialt lärande och delar med sig av både struktur och andra för eleven positiva hjälpmedel. Det kan till exempel vara uppbyggnaden av plattformerna i Google Classroom. Här har eleven full översikt av pågående kurser, resultat, genomgångar, Powerpoints med mera. Pedagogerna har även arbetat formativt vilket gör att eleven och dess vårdnadshavare vet exakt hur eleven ligger till resultatmässigt och har därför kunnat göra något åt detta i god tid. Möte med vårdnadshavare där pedagog och rektor upprättat en handlingsplan med uppföljning har också varit förekommande. Uppföljning Uppföljning sker dels genom Nationella prov som ska korrelera med kursbetyg men även slutbetygen i sig är en uppföljning av måluppfyllelsen. Resultat Av de nationella proven i svenska, engelska och matematik har vi måluppfyllelse med 97 %. Betygsmässigt har vi 99,8% måluppfyllelse. Slutsats Att döma av resultaten anser vi att satsningen på mycket utlagd undervisningstid i samtliga kurser tillsammans med skickliga pedagoger ger oss detta positiva utfall. I matematikundervisningen har vi fördelat lektionstillfällena över hela veckan för att ge eleverna en kontinuitet i matematiken och inte låta dem glömma olika moment mellan lektionstillfällen. Vi har även haft fyra timmars resurstid i matematik fördelat på två eftermiddagar i veckan, efter ordinarie skoltid, där alla elever på skolan kunnat komma och räkna och få hjälp med just sina matematikstudier. Resurstid har även funnits i

18 svenska och engelska, där var tiden två timmar fördelade på två tillfällen. Utöver dessa samlade resurstillfällen anpassar varje pedagog sin undervisning för att varje elev skall nå måluppfyllelse. Det kan vara genom extra undervisning, anpassning av uppgifter och examineringsformer. Pedagogerna har också med rektor reagerat snabbt vid de tillfällen en elev fallit utanför ramarna på grund av sjukdom eller icke förståelse. Tidiga möten med vårdnadshavare har varit positivt då eleven känt stöd både från hem och skola vilket är betydande då eleven måste lägga mer tid alternativt få hjälp med stödundervisning i skolan för att nå målen. Vi har utarbetat en stark plattform för att ta oss an alla elever med läs och skrivsvårigheter. Med speciallärare och specialpedagog har vi gjort flödesschema för hur vi möter var och en av de elever som behöver stöttning. Det gör det enkelt för alla undervisande lärare att se vad som gäller för elevernas specifika behov. Täta möten med eleverna gör att vi ser att de åtgärder vi satt in också ger resultat. Specialpedagogen har även stöttat pedagogerna och gett tydlig information om hur de ska möta varje elevs enskilda behov. Arbetssätt Utvecklingsområde 4: Skolmat Vi anser att det är viktigt att vi håller hög kvalité på maten. Därför har vi valt att ha catering från en leverantör vi provade ut innan skolstart med elevkåren från ProCivitas i Malmö. Maten vi valt är av premiumkvalité och varje dag serveras ett vegetariskt alternativ samt sex olika typer av grönsaker, sallad och nybakat bröd. Vi har serverat frukost varje morgon till de elever som önskat. Vår skolvärdinna har varje fredag under läsåret bakat eller serverat någon sorts efterrätt till lunchen för att även på så sätt skapa en guldkant i samband med skolmaten. Uppföljning Vi följer upp elevernas åsikter om maten via NKI (Nöjd kundindex) och via matråd samt vid elevråd. Resultat När vi gjorde undersökningen fick vi på en 10 gradig skala ett medelvärde på 6,1. Detta gällde då enbart hur kvaliteten på lunchen uppfattades. Under elevrådstid har även punkten Skolmat varit en diskussionspunkt. Elever har emellanåt känt av att maten varit för mycket av restaurangkaraktär och inte vad man tidigare varit van vid, en mer traditionell skolmat. Slutsats Vid diskussioner i elevrådet är man överens om att det är svårt att tillgodose allas önskemål om vilken mat som ska serveras. Skolan bjöd därför in leverantörerna av skolmaten till elevrådet där eleverna fick framföra sina skolkamraters åsikter. Vid mötet kom man gemensamt fram till att utöka det vegetariska alternativet då dessa rätter är mycket omtyckta. Som en följd av detta serveras idag 30 % vegetariskt och 70 % vanlig kost. Detta har lett till att eleverna tycker att maten blivit bättre. Att skolan serverar frukost har uppskattats mycket positivt av eleverna. Elever har kommit med buss och tåg tidigare för att i lugn och ro sitta ner tillsammans med kompisar och personal och äta frukost. Detta har blivit en viktig stund för personalen att känna av stämningen på skolan. Det är en bra temperaturmätare på stress och andra hälsorisker. Positivt är också att eleverna tar sig an kunskap

19 bättre då de både har näring från första lektion samt att de är i tid och slipper stressfaktorn in i klassrummet. Under läsåret 2015/16 påbörjade vi arbetet med att utveckla en i tiden mer anpassad plan för att möta elever med olika typer av skriv- och lässvårigheter. Genom elevhälsoteam, specialpedagog, skolläkare och pedagoger ska vi skapa en plattform för att få eleverna att arbeta så självständigt som det går med sin diagnos. 8. Nya utvecklingsområden 8.1 Utvecklingsområde 1: Formativ bedömning Bakgrund Resultat från vår kundundersökning (NKI) visade att eleverna efterfrågar en större tydlighet i återkopplingen på deras kunskapsutveckling Åtgärder Vi kommer att arbeta med formativ bedömning genom att använda oss av kursmatriser i Schoolsoft samt genom att använda detaljerat och korrekt språk i kommunikationen till elever. Vi tror att det är viktigt att vi i personalen kommunicerar på samma sätt till våra elever och att vi använder ett specifikt och tydligt språk för att de skall förstå exakt vad och hur de skall göra för att nå sina mål. Under kommande läsår skall all personal genomgå en utbildning i den tekniska delen av att skapa och använda kursmatriser på Schoolsoft. Vi väljer att använda oss av detta verktyg då det är skolans plattform för personal, elever och vårdnadshavare. Vi kommer att använda en heldag till att gemensamt bland personalen skapa riktlinjer för tydlighet i språket när vi återkopplar till elev. Detta arbete påbörjas i augusti 2016 och förväntas vara implementerat för att användas under september Ansvarig för det formativa arbetet och tillämpning av detta är skolans rektor och biträdande rektor. 8.2 Utvecklingsområde 2: Kollegialt lärande Bakgrund På vår skola finns det en oerhört stor kompetens bland personalen som vi vill ta tillvara på. Många i personalen har höga akademiska utbildningar och använder sig av olika pedagogiska verktyg i sin undervisning. Därför vill vi lära av varandra för att både lyfta kvalitén på undervisningen och även skapa en lärandesituation för personalen Åtgärder Under läsåret skall två förstelärartjänster tillsättas. Deras uppdrag kommer att innefatta bland annat kollegialt lärande och pedagogiska arbetssätt kopplade till IKT. Förstelärarnas uppdrag

20 blir att utforma det kollegiala lärandet och de förväntas påbörja sitt arbete under hösten Utvecklingsområde 3: Ökad studiero för våra elever Bakgrund Utifrån NKI har vi valt att under läsåret arbeta aktivt med att skapa en större studiero för våra elever på skolan. Detta var även ett utvecklingsområde under föregående läsår vilket vi uppnådde med gott resultat. Nu har dock skolan växt, vi har gått från att vara ca 70 elever till ca 300 i samma lokaler. Därav behöver vi fortsätta att arbeta för att på nya sätt uppnå lika god studiero för samtliga elever Åtgärder Personal uppmanas att vid terminsstart diskutera studiero med sina elever och tillsammans definiera vad detta innebär för varje elev för att tillsammans kunna uppnå detta. Vi kommer att utnyttja möjligheterna till att dela på klasser och använda oss av grupprum och mindre elevgrupper i större utsträckning. Vi skall eftersträva god ordning i klassrummen med hjälp av de ordningsregler som utformats gemensamt av elever och personal på skolan. Vi kommer att löpande ta upp detta som en punkt på elevråden för att stämma av med eleverna hur de uppfattar sin studiemiljö.