God kvalitet i socialtjänsten. om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "God kvalitet i socialtjänsten. om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS"

Transkript

1 God kvalitet i socialtjänsten om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Handböcker för handläggning. Det innebär att innehållet kompletterar Socialstyrelsens författningssamling med fakta, kunskapsunderlag och kommentarer som stöd för rätts tillämpning och handläggning av ärenden hos huvudmän och andra vårdgivare. Kan t. ex. innehålla lagtext, referat av författningar, motivuttalanden, rättsfallsreferat, beslut från JO, tolkningsexempel, kunskapsunderlag m.m. Kraven på vetenskaplighet tillgodoses genom att vetenskaplig expertis medverkar. Socialstyrelsen svarar för innehåll och kommentarer. ISBN: Artikelnr: Omslag och illustrationer: Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Sättning: Edita Västra Aros, Västerås Tryck: Andra upplagan, första tryckningen, Edita Västra Aros, Västerås, september 2010

3 Förord Kommunernas socialtjänst ska vara av god kvalitet. Detta framgår av social tjänstlagen (2001:453, SoL). En liknande bestämmelse fördes den 1 juli 2005 även in i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kvalitets begreppet i SoL omfattar socialtjänstens verksamhet på alla nivåer: strukturinriktade, allmänt inriktade och individin riktade insatser. Av båda lagarna framgår det vidare att kvaliteten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Socialstyrelsen gav den 1 september 2006 ut föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2006:11 (S), om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Den nya föreskriften och allmänna rådet ersätter de tidigare allmänna råden om kvalitetsarbete inom äldreoch handikapp omsorgen (SOSFS 1998:8) samt inom individ- och familjeomsorgen (SOSFS 2000:15). Den nya föreskriften och allmänna rådet ställer krav på den eller de nämnder som ansvarar för ledningen av socialtjänsten att inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitets arbetet. Nämnden har också ansvar för att se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i enskilda verksamheter till vilka nämnden överlåter att fullgöra uppgifter. För att underlätta och stimulera till ett systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer inom socialtjänsten har denna handbok till föreskriften och det allmänna rådet tagits fram. Den vänder sig främst till den politiska och administrativa ledningen för de verksamheter som bedrivs enligt SoL, lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och LSS. Givetvis ska den också kunna användas av de praktiskt verksamma i socialtjänsten. Socialstyrelsen har tagit fram handboken i samarbete mellan berörda sakenheter inom Socialtjänstavdelningen. Ansvariga för arbetet har varit Ann-Britt Thulin (projektledare), Niklas Bjurström, Ann-Kristin Granberg, Tora Nissen och Helene Wirandi. Kjell Asplund Generaldirektör 3

4 Förord till andra upplagan Sedan den första upplagan av handboken publicerades i mars 2008 har flera ändringar gjorts i gällande lagstiftning på socialtjänstens område. Av särskild betydelse i detta sammanhang är den ändring av bestämmelserna om kvalitet i 3 kap. 3 SoL, som trädde i kraft den 1 juli Denna ändring innebär ett förtydligande av att bestämmelserna ifråga är direkt tillämpliga också för den som driver en enskild verksamhet. Det betyder i praktiken att 3 kap. 3 SoL gäller oavsett om avtalet mellan kommunen och huvudmannen skulle sakna uttryckliga bestämmelser om t.ex. systematiskt kvalitetsarbete och personalens kompetens. Sedan den första upplagan av handboken publicerades har också Socialstyrelsens bemyndigande att utfärda föreskrifter på socialtjänstens område utvidgats. Mot denna bakgrund har Socialstyrelsen inlett en översyn av nu gällande föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten (SOSFS 2006:11). De ändringar som nu gjorts inför nytryck av handboken har därför begränsats till att korrigera text som har direkt samband med nya eller ändrade lagbestämmelser. Anders Printz Avdelningschef 4

5 Innehåll Förord...3 Inledning...7 Kvalitet och kvalitetsarbete...7 Nämndens ansvar Enskild verksamhet Vad är god kvalitet i socialtjänsten?...15 Synen på kvalitet i SoL och LSS SoL tar sin utgångspunkt i människors behov Kvalitetsindikatorer Kvalitetsmetodik Områden som omfattas av SOSFS 2006: Kvalitetssäkring av sociala tjänster Tillgänglighet Samverkan och samarbete Handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda Dokumentation under genomförandet av en beslutad insats...28 Uppgifter från beslutande nämnd till den som genomför insatsen...29 Uppföljning och utvärdering av beslutad insats...29 Rutiner för handläggning och dokumentation av ett ärende...30 Fel och brister Analys av risker...34 Lex Sarah enligt SoL och LSS...35 Synpunkter och klagomål Personal och kompetensförsörjning Upphandling av varor och tjänster Uppföljning och utvärdering

6 Förkortningar Förklaring av vissa begrepp Aktuella lagar och förordningar Referenser Bilaga... 51

7 Inledning Kvalitet och kvalitetsarbete Bestämmelserna i 3 kap. 3 socialtjänstlagen (SoL) och 6 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), de så kallade kvalitets paragraferna, ska tillämpas i socialtjänstens alla verksamheter. Kravet på god kvalitet gäller både enskild och offentlig verksamhet inom social tjänsten. Kvalitetsbegreppet i SoL omfattar socialtjänstens verksamhet på alla nivåer: strukturinriktade, allmänt inriktade och individin riktade insatser. Den nya föreskriften och det allmänna rådet 1 är ett gemensamt dokument för hela socialtjänsten inklusive LSS. Dokumentets uppbyggnad harmonierar med hälso- och sjukvårdens föreskrifter om kvalitet 2. Till skillnad mot de tidigare allmänna råden om systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten innehåller det nya dokumentet ett antal föreskrifter. Kännetecknande för föreskrifter är att de är bindande och gäller generellt. Allmänna råd består av generella rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas. De utesluter alltså inte andra sätt att uppnå de mål som lag, förordning eller föreskrift fastställt. Socialstyrelsens bemyndigande att ge ut föreskrifter på socialtjänstens område har dock utvidgats från och med den 1 januari Socialstyrelsen har därför inlett en översyn av nu gällande föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten (SOSFS 2006:11). 1 SOSFS 2006:11 (S) Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 2 SOSFS 2005:12 (M) Föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. 7

8 1 Inledning Som framgår av Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 2006:11 rekommenderar Socialstyrelsen att det som sägs i föreskrifterna tilllämpas inom hela socialtjänsten. Denna rekommendation syftar till att ge förutsättningar för ett gemensamt och enhetligt lednings system för socialtjänstens systematiska kvalitetsarbete. En viktig avsikt med denna handbok är att koppla ihop klient-/brukarperspektivet med ledningsperspektivet. Medborgare och den enskilde klienten/brukaren förväntar sig att få adekvat stöd och hjälp av god kvalitet. Ledningssystemet ska säkerställa att socialtjänsten utvecklar tjänster med god kvalitet, i enlighet med gällande regelverk. Förbättringskunskap om konsten att ändra I Socialstyrelsens vägledning för kvalitetsarbetet inom hälso- och sjukvården poängteras behovet av förbättringskunskap som ett komplement till professionskunskapen. 3 Detta kunskapsområde är givetvis lika angeläget och relevant i förbättringsarbetet inom socialtjänsten. Förbättringskunskapen är alltså ett komplement till socialtjänstens professionella kunskap och baseras i hög utsträckning på beteendevetenskaplig forskning. Den professionella kunskap som leder till förbättring av tjänsterna inom socialtjänstområdet ökar. Ny kunskap tillämpas dock i olika hög grad inom socialtjänsten, vilket leder till stora variationer i praxis. För att säkerställa att ny kunskap och bättre metoder kommer klienten/brukaren och övriga medborgare tillgodo i största möjliga utsträckning behövs alltså kunskap om förbättring. Orden är en översättning av det som W. E. Deming kallade Profound Knowledge of Improvement 4. 3 God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen Deming W. E. The New Economics 2nd Edition. MIT PRESS 2000, ISBN:

9 Inledning 1 Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar, etik Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättring av stöd, vård och behandling + Förbättring av processer och system i socialtjänsten Ökat värde för dem verksamheten är till för Utvecklat efter Batalden Figur 1 Figuren visar kopplingen mellan professionell kunskap och förbättrings kunskap. Förbättringskunskap omfattar bl.a. de områden som anges i figuren. Detta är områden som sällan ingår i utbildningar för personal inom socialtjänsten. Tillsammans ökar dock dessa olika kunskapsområden värdet för dem som verksamheten är till för. I ökande omfattning är kvalitetsarbetet i dag en integrerad del av verk sam heten. Det ställs krav och formuleras mål, man mäter och jämför sig med sig själv och andra, och redovisar resultat alltmer öppet samt arbetar med kvalitets förbättringar. Denna utveckling ställer stora och delvis nya krav på socialtjänsten. Ett väl fungerande ledningssystem är en förutsättning för att såväl offentliga som enskilda verksamheter ska kunna följa upp att kvaliteten systematiskt och fortlöpande säkras och utvecklas. Läsanvisningar Handbokens struktur följer strukturen i föreskriften och allmänna rådet SOSFS 2006:11 (S). För att underlätta läsningen av handboken inleds de olika avsnitten med de föreskrifter och allmänna råd i SOSFS 2006:11 som gäller för respektive område. De är inramade och anges under rubrikerna Föreskrifter respektive Allmänna råd. 9

10 1 Inledning De förkortningar, lagar och förordningar och vissa begrepp som används i denna handbok finns förtecknade i slutet av boken. Nämndens ansvar Föreskrifter 3 kap. 3 1 st. För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet skall nämnden inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. SOSFS 2006:11 ställer i tredje kapitlet, Grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet, krav på socialnämnden, eller annan nämnd som ansvarar för ledningen av socialtjänsten, att inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Ett ledningssystem är ett system för att fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten sätta upp mål i enlighet med kvalitetsområdena och de fastställda kraven följa upp och utvärdera dessa mål. Föreskriftens och det allmänna rådets krav på ledningssystem innebär att det ska finnas en organisatorisk struktur, ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Syftet med ett sådant lednings system är att få systematik i arbetet med att säkra och utveckla kvaliteten i verksamheterna. Utvecklingen av kvaliteten bör fokusera på alla delar av verksamheten. Det gäller såväl organisationsstrukturen och arbetsprocessen som det resultat man vill uppnå. 5 5 Prop. 1996/97:124 s

11 Inledning 1 Föreskrifter 3 kap. 3 2 st. Ledningssystemet skall säkerställa att uppföljningsbara mål utifrån SoL och LSS fastställs kvalitetsarbetets inriktning och omfattning anpassas till vad som krävs för att uppnå målen för verksamheten ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet fastställs enskilda och grupper ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten personalen görs delaktig i att utveckla och säkra kvaliteten kvalitetsarbetet dokumenteras och kontinuerligt följs upp. I SOSFS 2006:11, tredje kapitlet, anges att nämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska säkerställa följande sex punkter: 1. Att uppföljningsbara mål utifrån SoL och LSS fastställs. Det finns områden där det inte är acceptabelt med fel och brister, som särskilt ska identifieras och uppmärksammas. Det kan t.ex. handla om bemötande, rättssäkerhet eller att beslut om bistånd verkställs. Inom andra områden kan nivåmål fastställas utifrån vad som ska uppnås. Målen behöver inte alltid kunna följas upp i siffror utan kan t.ex. även följas upp genom intervjuer eller fokusgrupper Att kvalitetsarbetets inriktning och omfattning anpassas till vad som krävs för att uppnå målen för verksamheten. Kvalitetsarbetet ska utformas så att det underlättar för verksamheten att uppnå de mål som är fastställda. Varje verksamhet ska anpassa sitt kvalitetssystem till de egna förutsättningarna och till den insats det gäller. Kvalitetssystemet bör inte vara mer omfattande än vad som är nödvändigt för att uppfylla verksamhetens kvalitetsmål. 3. Att ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet fastställs. I nämndens gällande arbetsordning ska det framgå vem som har ansvar för vad i kvalitetsarbetet på olika organisationsnivåer (såsom nämnd, förvaltning, avdelning eller enhet). Ansvaret för att bedriva systematiskt 6 I rapporten Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten analyseras bl.a. hur kvalitetsindikatorer kan användas i arbetet med att formulera uppföljningsbara mål. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting

12 1 Inledning kvalitetsarbete förutsätter även befogenheter för att vidta förbättringsåtgärder. 4. Att enskilda och grupper ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten. Ledningssystemet ska säkerställa att klienterna/brukarna, närstående och intresseorganisationer ges möjlighet att påverka arbetet med att förbättra tjänsternas kvalitet. Samråd i ett tidigt skede kring verksamhetsutveckling kan bidra till att förebygga fel och brister. 5. Att personalen görs delaktig i att utveckla och säkra kvaliteten. Ledningssystemet ska säkerställa att personalen har förutsättningar att utveckla och säkra kvaliteten i det dagliga arbetet. Bl.a. krävs det kunskap om systematiska arbetssätt och beprövade metoder i verksamheten. En förutsättning för personalens engagemang och delaktighet är att den politiska och administrativa ledningen efterfrågar och tar tillvara resultaten i kvalitetsarbetet. 6. Att kvalitetsarbetet dokumenteras och kontinuerligt följs upp. Ledningssystemet ska säkerställa att de åtgärder som vidtas i kvalitetsarbetet dokumenteras och följs upp på ett samordnat, tydligt och systematiskt sätt. Dokumentation är en förutsättning för att kunna följa upp och utvärdera kvalitetsarbetet. Det är viktigt att slå fast vad som måste dokumenteras utifrån säkerhet och skydd för enskilda och grupper. Det kan bland annat vara dokumentation av iakttagna fel och brister, synpunkter och klagomål samt samverkan med andra internt och externt. Det måste också finnas former för hur en dialog om kvalitets arbetet ska föras mellan t.ex. nämnd och verksamheter och verksamheter sinsemellan. Ett väl fungerande ledningssystem innebär att erfarenheter från lokala förbättrings arbeten utnyttjas i hela organisationen. 7 7 God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen

13 Inledning 1 Allmänna råd 3 kap. 3 Nämnden bör verka för att ledningssystemet integreras med de befintliga systemen för budget- och verksamhetsplanering som nämnden har. I alla kommuner finns det system för socialtjänstens budget- och verksamhetsplanering. Av samma skäl som t.ex. ekonomihanteringen är inordnad i detta system bör även ledningssystemet för kvalitet vara det. I ekonomihanteringen finns många av de faktorer som också behövs i det systematiska kvalitetsarbetet Det gäller t.ex. identifierade processer, rutiner, uttalat (budget)ansvar och uppföljning. I budgeten sätts ekonomiska ramar för verksamheterna och i verksamhetsplanen anges bl.a. vision, mål och insatser. För kvalitetsarbetets trovärdighet är det viktigt att det finns en koppling mellan mål, resurser och befogenheter, och resultat. Enskild verksamhet Verksamhet som avser uppgifter enligt SoL eller LSS kan bedrivas såväl i kommunal regi som i enskild regi. Oavsett i vems regi verksamheten bedrivs följer det av de så kallade kvalitetsparagraferna i nämnda lagar och deras förarbeten att nämnden har ansvar för att kraven på god kvalitet uppfylls. 8 Föreskrifter 3 kap. 4 I 6 kap. 7 kommunallagen (1991:900) finns det bl.a. bestämmelser om nämndens ansvar när vården av en kommunal angelägenhet har lämnats över till någon annan. Nämnden skall försäkra sig om att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i övrig yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet 1. från vilken nämnden upphandlar tjänster för att fullgöra skyldigheter enligt SoL, eller 2. åt vilken nämnden genom avtal enligt 17 första stycket LSS uppdragit att tillhandahålla insatser enligt samma lag. 8 3 kap. 3 SoL och prop. 1996/97:124 s. 51 ff. respektive 6 LSS och prop. 2004/05:39 s. 24 ff. 13

14 1 Inledning I föreskriften redogörs för dess tillämplighet i enskild verksamhet. Enligt 6 kap. 7 kommunallagen (KL) ska nämnden se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Detta gäller även då nämnden överlämnat verksamheten till en enskild verksamhet. 9 I enlighet med SOSFS 2006:11 ska nämnden försäkra sig om att ett system för kvalitetsarbete med ledning av tillämpliga delar i SOSFS 2006:11 även finns i den enskilda verksamheten som för nämndens räkning fullgör uppgifterna enligt SoL eller LSS. Oavsett vilken modell som den enskilda verksamheten valt för det systematiska kvalitetsarbetet, ska de kunna visa upp att god kvalitet uppnås genom det egna systemet. Ansvaret för att insatserna inom socialtjänsten uppfyller kraven på god kvalitet åvilar till sist alltid nämnden. Det bör i detta sammanhang tilläggas att bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL är direkt tillämpliga också för den som bedriver verksamhet i enskild regi. Detta förhållande förtydligades genom en ändring i bestämmelserna som trädde i kraft den 1 juli Det betyder att 3 kap. 3 SoL gäller oavsett om avtalet mellan kommunen och huvudmannen för en enskild verksamhet skulle sakna uttryckliga bestämmelser om t.ex. systematiskt kvalitetsarbete och personalens kompetens I 6 kap. 7 KL hänvisas till 3 kap. 16 KL där det framgår att nämnden får överlämna vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening, ideell förening, stiftelse eller en enskild individ. 10 Prop. 2008/09:160 s

15 Vad är god kvalitet i socialtjänsten? Kravet på god kvalitet gäller både enskild och offentlig verksamhet inom socialtjänsten och för såväl myndighetsutövning som övriga insatser. 11 I förarbetena till de så kallade kvalitetsparagraferna (3 kap. 3 SoL och 6 LSS) konstateras det att kvalitet är ett svårfångat begrepp. 12 Vad som är god kvalitet går inte att fastställa på ett objektivt sätt, bl.a. eftersom olika behov och förväntningar påverkar föreställningarna av vad som är god kvalitet. Dock nämns ett antal viktiga faktorer för att en verksamhet ska kunna påstås ha god kvalitet. 13 I denna handbok, liksom i arbetet med att ta fram en modell för kvalitetsindikatorer i socialtjänsten 14, beskrivs god kvalitet i socialtjänstens verksamhet i termer av att tjänsterna svarar mot målen i gällande lagstiftning. God kvalitet i socialtjänstens verksamhet kan alltså beskrivas med utgångspunkt i SoL och LSS. SoL är en målinriktad ramlag och bygger på att målen bryts ner och definieras lokalt. LSS är däremot en utpräglad rättighets lag och har tillkommit som ett komplement till SoL. Även LSS bygger på att målen bryts ner lokalt. De övergripande målen och de grundläggande värderingarna för socialtjänsten som gäller enligt SoL och LSS ska vara utgångspunkten för det systematiska kvalitetsarbetet. Synen på kvalitet i SoL och LSS Socialtjänstlagen innehåller grundläggande värderingar och principer för socialnämndens verksamhet. Principerna uttrycks i lagens första paragraf, den så kallade portalparagrafen. I socialtjänstlagens portalparagraf sammanfattas det uppdrag som åligger samhällets socialtjänst. Portalparagrafen slår bl.a. fast att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Den slår även fast att socialtjänstens arbete och utformning av insatser alltid ska utgå från den enskildes behov och livssituation. 11 Prop. 2004/05:39 s. 26 och Prop. 1996/97: Prop.1996/97:124 s Prop. 1996/97:124 s. 52 och prop. 2004/05:39 s. 25f. 14 Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting

16 2 Vad är god kvalitet i socialtjänsten? När åtgärder rör barn ska hänsyn till vad barnets bästa kräver särskilt beaktas. Även om LSS inte innehåller några sådana bestämmelser är barnkonventionens bestämmelser om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals lika viktiga som i SoL. 15 Även om god kvalitet är ett begrepp som inte kan ges en entydig innebörd, så konstateras det i förarbetena till SoL att vissa faktorer är av stor betydelse för att en verksamhet ska uppnå god kvalitet. Bland annat anges att socialtjänstens insatser ska ges i enlighet med de mål och övriga bestämmelser som lagen anger. De ska också ges på ett sådant sätt att den enskildes behov av stöd och hjälp tillgodoses och att syftet med insatsen eller verksamheten uppnås. Detta förutsätter att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet, och ett förhållningssätt till enskilda och grupper så att de upplever trygghet i mötet med socialtjänsten. Vidare anger förarbetena en rad andra nödvändiga faktorer, såsom rättssäkerhet, den enskildes medinflytande och en lättillgänglig vård och service. En väl fungerande arbetsledning och en lämplig sammansättning av ett arbetslag är andra faktorer som kan ge förutsättningar för en god kvalitet. Att socialtjänsten använder sig av ett genomtänkt arbetssätt är också en del av kvaliteten. Socialtjänsten har betydelse för flera intressenter. I förarbetena konstateras att kvaliteten inte enbart kan bedömas ur klientens/brukarens perspektiv utan den bör även bedömas ur ett personal-, lednings- och medborgarperspektiv. I förarbetena lyfts dessutom bemötandet av enskilda inom socialtjänsten fram som en viktig faktor: Kärnan i det sociala arbetet är själva klientarbetet och då främst det som sker i mötet mellan socialarbetare och klient. En förtroendefull samverkan mellan den enskilde och socialtjänstens personal och respekten för den enskildes personliga integritet är därför av stor betydelse för kvaliteten. Det är väsentligt att socialtjänsten visar lyhördhet och inlevelseförmåga i den enskildes förhållanden samt att denne har insyn i och ett reellt inflytande över de insatser som ges. 16 LSS är till skillnad mot SoL en utpräglad rättighetslag. I 5 och 6 LSS uttrycks verksamhetens mål och allmänna inriktning. I 5 LSS slås det fast att det övergripande målet för verksamhet som bedrivs med stöd av LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet ska vara att den enskilde får 15 Den 1 januari 2011 träder två nya bestämmelser, 6 a och 8 andra stycket LSS, i kraft. Bestämmelserna gäller bl.a. barnets bästa och barnets rätt att få komma till tals och motsvarar i sak bestämmelserna i 1 kap. 2 respektive 3 kap. 5 SoL. Se vidare prop. 2009/10:176 s Prop. 1996/97:124 s

17 Vad är god kvalitet i socialtjänsten? 2 möjlighet att leva som andra, trots sin funktionsnedsättning. I den så kallade kvalitetsparagrafen i 6 LSS, första stycket, föreskrivs att verksamheten ska vara av god kvalitet. I första stycket föreskrivs också att kvaliteten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. I 7 LSS anges en kvalitetsnivå på de insatser som tillhandahålls. Genom de särskilda insatserna i LSS ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Vidare ska insatserna vara varaktiga och samordnade, och anpassade till mottagarens individuella behov. Insatserna ska dessutom vara utformade så att de är lättillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. 17 Det finns enligt förarbetena till kvalitetsparagrafen i LSS vissa allmänt vedertagna kriterier för god kvalitet. Att ta hänsyn till barns särskilda behov och förutsättningar är ett exempel på ett sådant. Ett annat kriterium är att verksamheten drivs i enlighet med grundläggande etiska riktlinjer, såsom respekt för alla människors lika värde. Vissa faktorer har avgörande betydelse för att verksamhet enligt LSS ska kunna sägas ha god kvalitet. Exempelvis ska det finnas en överensstämmelse mellan verksamhetens mål och de mål som anges i LSS och att verksamheten uppfyller de bestämmelser som LSS anger. Vidare krävs det att flera grundläggande rättigheter är tillgodosedda, såsom rättssäkerhet, medinflytande för den enskilde och en lättillgänglig service. Att utvärdera olika insatsers kvalitet utifrån effekterna för den enskilde utgör en naturlig del i kvalitetsarbetet. Personer med funktionsnedsättning är en brukargrupp som nära och personligt berörs av en verksamhet och som i regel nyttjar den kontinuerligt under en längre period. I arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten ska ett brukarperspektiv eftersträvas. 18 SoL tar sin utgångspunkt i människors behov Kommunen ska undersöka vilka levnadsförhållanden (och därigenom behov av vård och omsorg) som kommuninvånarna har. Mäns och kvinnors behov av insatser från socialtjänsten beror på och påverkas av många olika förhållanden i samhället. Könsperspektivet är viktigt för att god kvalitet ska uppnås i social tjänstens insatser. För att kunna bedöma hur socialtjänsten fungerar för flickor och pojkar, män och kvinnor är det självklart att jämföra vilket stöd och vilka 17 Prop. 2004/05 s. 17f. 18 Prop. 2004/05:39 s

18 2 Vad är god kvalitet i socialtjänsten? insatser de får: omfattning, utformning, kvalitet, resurser och effekter/resultat. Men det räcker inte med det. Att båda könen får lika mycket kan först tyckas vara rättvist. Men om behoven skiljer sig åt fram står lika mycket insatser som mycket ojämställt. Därför måste insatserna jämföras med vilka behov män och kvinnor har och hur dessa kommer till uttryck. 19 Även annan lagstiftning har direkt betydelse för att god kvalitet ska uppnås. En sådan lag är diskrimineringslagen (2008:567), som trädde i kraft den 1 januari Denna lag ska motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I 2 kap. 13 nämnda lag finns bl.a. bestämmelser om förbud mot diskriminering i fråga om verksamhet inom socialtjänsten. Vad som menas med verksamhet inom socialtjänsten utvecklas närmare i diskrimineringslagens förarbeten. 20 I det systematiska kvalitetsarbetet är det viktigt att integrera diskrimineringsaspekter i hela arbetsprocessen och bland annat försäkra sig om att rutiner, informationsmaterial, blanketter mm är neutrala i dessa avseenden. 21 Sedan år 2000 har Sverige, enligt riksdagens beslut 22, fem nationella minoriteter och fem erkända minoritetsspråk. De nationella minoriteterna är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. 23 Genom särskild lagstiftning 24 ges enskilda rätt att använda samiska, finska och meänkieli i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar i de geografiska områden (s.k. förvaltningsområden) där språken har använts av hävd och fortfarande används i tillräcklig utsträckning. Kvalitetsindikatorer Under senare år har arbetet med att ta fram så kallade kvalitets indikatorer påbörjats, för att kunna belysa flera aspekter av de sociala tjänsternas kvalitet. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har urskiljt ett antal kvalitets områden vilka sammanfattas nedan Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten. Socialstyrelsen 2004, s Prop. 2007/08:95 s Sexuell läggning och bemötande i socialtjänsten. Meddelandeblad. Socialstyrelsen 2004, Prop. 1998/99:143, bet. 1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000: Språklagen (2009:600) 24 Lag (2009:724) om nationella minioriteter och minioritetsspråk. 25 Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting

19 Vad är god kvalitet i socialtjänsten? 2 God kvalitet i socialtjänstens verksamhet kan beskrivas i termer av att tjänsterna svarar mot de mål (lagar, förordningar, föreskrifter) som beslutats samt att de Bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet Att tjänsterna ska bygga på respekt för människors självbestämmande understryker vikten av att genomförda insatser utgår ifrån, och bidrar till, att den enskilde klienten/brukaren både kan och vill styra sitt eget liv. Detta gäller inte minst i de fall då insatserna innebär ett mått av tvång. I och med att socialtjänstens insatser många gånger på ett genomgripande sätt påverkar den enskildes livsvillkor, är det också väsentligt att insatserna utformas med respekt för den enskildes integritet. Utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglas av kontinuitet Med att tjänsterna utgår från en helhetssyn menas att den enskildes samlade livssituation utgör utgångspunken. I detta ligger också att se till hur olika insatser på bästa sätt kan verka förebyggande. I den mån den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter och av olika utförare är det viktigt att dessa olika tjänster är samordnade på ett bra sätt och präglade av kontinuitet. Är kunskapsbaserade och effektivt utförda Med kunskapsbaserade avses att dessa skall baseras på bästa tillgängliga kunskap om utformning, innebörd och förväntade resultat. Detta innebär att de, så långt möjligt, bör bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. De sociala tjänsterna bör också vara effektiva. Det innebär att dessa bör utföras på ett effektivt sätt, något som till exempel kan innebära en snabb och ändamålsenlig handläggning. Är tillgängliga och jämlikt fördelade Att de sociala tjänsterna skall vara tillgängliga handlar om att det ska vara lätt att få information om vilka tjänster socialtjänsten kan bistå den enskilde med och även att det ska vara lätt att, vid behov, ta kontakt med socialtjänsten och få del av dessa tjänster. Att tjänsterna ska vara jämlikt fördelade handlar om att samtliga medborgare ska ha rätt till socialtjänstens insatser. Är trygga och säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen Med trygga och säkra tjänster menas att den enskilde brukaren inte ska löpa någon risk att drabbas i någon negativ mening av dessa. Kvalitet i tjänsterna handlar också om att tjänsterna ska präglas av rättsäkerhet i myndighetsutövningen. 19

20 2 Vad är god kvalitet i socialtjänsten? Kvalitetsmetodik Kvalitetsmetodiken erbjuder ett strukturerat sätt att arbeta med konstruktion och förnyelse av tjänster. Den viktigaste metodiken för kvalitetsutveck lingen är PDCA-metodiken 26, utvecklad av Deming. Enligt denna metod sker en förbättrings process i fyra steg: planera, göra, kontrollera och studera, och agera. Planeringsspiralen Förbättra Utvärdera Sätta nya mål Förbättra Genomföra Genomföra Planera Planera Utvärdera Sätta mål Planera Genomföra Utvärdera Förbättra Beskriv området /processen. Bestäm vad som ska göras. Sätt mätbara mål. Planera aktiviteter. Genomför de aktiviteter som planerats. Utvärdera resultatet fråga klienten/ brukaren. Vad gick bra? Vad blev mindre lyckat? Använd de delar av resultatet som blev bra. Analysera det som inte blev lika bra och gör en ny planering. Fritt efter Fovera Figur 2 26 P står för Plan, D för Do, C för Check och A för Act. Se t.ex. Metoder och verktyg för kvalitet. Socialstyrelsen

21 Områden som omfattas av SOSFS 2006:11 De områden som lyfts fram i SOSFS 2006:11 som viktiga i det systematiska kvalitetsarbetet är: Kvalitetssäkring av sociala tjänster (AR) Tillgänglighet (AR) Samarbete samverkan (F) Handläggning och dokumentation (F/AR) Fel och brister i verksamheten (F) Synpunkter och klagomål på verksamheten (F) Personal- och kompetensförsörjning (F) Försörjning av varor och tjänster (AR) Uppföljning och utvärdering av verksamheten (F/AR) Beteckningen AR i punkterna ovan betyder att det är ett allmänt råd, F betyder att det är en föreskrift. I avsnitten nedan följer en genomgång av ovanstående områden, punkt för punkt. Kvalitetssäkring av sociala tjänster Allmänna råd 4 kap. 1 st. För att, i enlighet med 3 kap. 3 tredje stycket SoL och 6 första stycket LSS, garantera en systematisk och fortlöpande utveckling och säkring av verksamhetens kvalitet bör ledningssystemet säkerställa att de viktigaste sociala tjänsterna och tillhörande arbetsprocesser beskrivs. Det systematiska kvalitetsarbetet bör även omfatta analyser av hur tjänsterna svarar mot enskilda och gruppers behov samt mot lagstiftningens krav. Resultatet av analyserna samt forskning och erfarenheter från bl.a. tillsynsverksamhet bör ligga till grund för arbetet med att utveckla och säkra tjänsternas kvalitet. 21

22 2 Områden som omfattas av SOSFS 2006:11 Kvalitetsutveckling av sociala tjänster kan sägas bestå av två olika processer. Den ena processen består i att förbättra existerande tjänster genom att identifiera och undanröja fel och grund läggande kvalitetsbrister. Den andra består i att konstruera nya tjänster för att tillfredsställa nya eller tidigare inte kända eller uppmärksammade behov hos klienterna/brukarna. Man har alltså genomfört en kvalitetsutveckling när 1. det uppnås bättre resultat inom existerande tjänster (dvs. ett större värde för brukaren) därför att kvalitetsbrister och fel har åtgärdats 2. en ny tjänst är konstruerad som täcker ett nytt eller tidigare existerande behov hos brukaren. Behov och kvalitetsbrister upptäcks både av klienten/brukaren och av personalen. För att åstadkomma en kvalitetsutveckling behövs det därför både ett externt och ett internt perspektiv. Det externa perspektivet uppnås genom kommunikation med klienten/brukaren (eller andra intressenter), t.ex. genom fokusgrupper, enkäter och klagomålshantering. Det interna perspektivet uppnås dels genom klar läggande och utvärdering av arbetsprocesserna, dels genom att det finns rutiner för hur fel och brister som upptäcks av brukare eller personal ska åtgärdas. I arbetet med att beskriva och analysera tjänsteprocesserna är det viktigt att utöver eget kunnande och brukarerfarenhet även använda sig av kunskap från forskning och erfarenhet från tillsynsverk samhet. Några exempel på viktiga eller vanligt förekommande sociala tjänster är; information och uppsökande verksamhet, utredning och beslut, hemtjänst, familjehem, ekonomiskt bistånd, akut- eller behandlingsplacering, daglig verksamhet och särskilt boende. Genom uppdrag till verksamhetsansvariga kan nämnden säkerställa att de viktigaste sociala tjänsterna och tillhörande arbetsprocesser analyseras och beskrivs. Vilka tjänsteprocesser som behöver beskrivas kommer att variera med verksamhetens inriktning, brukarnas behov och de politiska målen. Det kan således röra sig om såväl strukturinriktat som allmänt inriktat och individinriktat arbete. Det kan vara både behovsprövade tjänster och tjänster som ges som service. En tjänst från ansökan till verkställighet och uppföljning består av flera delmoment som behöver klarläggas och beskrivas. Det finns flera goda skäl att beskriva de viktigaste tjänsterna med tillhörande arbets processer. Såväl från ett medborgarperspektiv som från ett brukarperspektiv kan det ses som en demokratisk rättighet att känna till och förstå hur socialtjänsten arbetar. Det ökar klientens/brukarens eller 22

23 Områden som omfattas av SOSFS 2006:11 2 målgruppens möjlighet till aktiva val, inflytande och delaktighet. Det blir även tydligare och mer begripligt för samarbetspartners och andra intressenter när det gäller vad verksamheten kan erbjuda och hur olika tjänster verkställs. Det blir också tydligare vad som förväntas av brukaren och olika samarbetspartners. En vägledande beskrivning av en tjänst utgör dessutom ett stöd för handläggare, framför allt för nyanställda eller nyutexaminerade. Detta ökar också rättsäkerheten för brukaren. När tjänsterna är tydligt beskrivna är de också möjliga att följa upp och utvärdera, vilket underlättar ett fortsatt förbättrings arbete. Att beskriva de viktigaste tjänsterna gör det möjligt att identifiera och säkra de delar av tjänsteprocessen som är särskilt problematiska. Ett exempel på en sådan del är övergångarna från en tjänsteman eller aktör till en annan. Ett annat är när två eller flera aktörer (interna eller externa) gemensamt ska svara för genomförandet av den utlovade tjänsten. Vidare ger det även möjlighet att identifiera onödiga led som minskar effektiviteten. När utgångspunkten tas i brukaren eller mål gruppens behov (och syftet med tjänsten), framgår det också vilka kompetenser och resurser som krävs för att brukaren eller målgruppen ska få sina behov tillgodosedda. Tillgänglighet Allmänna råd 4 kap. För att, i enlighet med 3 kap. 3 tredje stycket SoL och 6 första stycket LSS, garantera en systematisk och fortlöpande utveckling och säkring av verksamhetens kvalitet bör ledningssystemet säkerställa att det finns arbetsformer för hur verksamheten skall göras tillgänglig. Med tillgänglighet avses bl.a. tillgänglighet till lokaler och byggnader, hur besök och andra kontakter organiseras och hur information om verksamheten ges. Sociala tjänster ska vara lättillgängliga. 27 Tillgänglighet är ett av de viktigaste kvalitetsområdena inom alla tjänsteproducerande områden, inte bara inom socialtjänsten SoL 3 kap. 1 och 3 kap Se ( ) Se t.ex. Kvalitetsprojekt/Kvalitet och resultat/kommunkompassen (ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta). 23

24 2 Områden som omfattas av SOSFS 2006:11 I det allmänna rådet används begreppet tillgänglighet i vid bemärkelse. Det innefattar bl.a. hur information om verksamheten ges, hur lokaler och byggnader anpassas för personer med funktionsnedsättning, och hur besök, hembesök och andra kontakter organiseras samt väntetider till serviceeller tjänste erbjudanden. Nämnden bör, genom ledningssystemet, försäkra sig om att det finns arbetsformer för hur verksamheterna görs lättillgängliga. För att göra tjänsterna optimalt tillgängliga krävs det kunskap om brukarnas eller målgruppens behov. Det är angeläget att stämma av vad brukare, målgrupper och allmänhet anser om tillgängligheten. Ett sätt att öka tillgängligheten kan t.ex. vara att utveckla information och erbjuda internettjänster via kommunens webbplats. För de som inte har tillgång till dator kan en dygnetruntöppen telefon vara ett annat sätt att öka tillgängligheten. 29 Förutsättningen för att klienter/brukare aktivt ska kunna ansöka om och ta ställning till olika erbjudanden och tjänster är att informationen utformas utifrån olika personers behov och förutsättningar. 30 För att kunna analysera tillgängligheten behöver man ta hänsyn till olika faktorer, såsom språkförståelse, etnicitet, kultur och funktionsförmåga. Samverkan och samarbete Föreskrifter 4 kap. 1 Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner som tydliggör 1. ansvaret för samarbete, internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t.ex. överföring av information, och 2. hur samverkan skall bedrivas såväl internt, inom och mellan nämnder, som externt med myndigheter och andra aktörer, med beaktande av bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) eller bestämmelserna om tystnadsplikt i SoL eller LSS. Många som kommer i kontakt med socialtjänsten har sammansatta behov som kräver samverkan och samarbete såväl internt, inom och mellan 29 Se t.ex. Lotsning, hänvisning och råd en telefonjour för äldre. FoU i Väst/GR. Rapport 2: Se t.ex. Riv hindren Riktlinjer för tillgänglighet. Handisam

25 Områden som omfattas av SOSFS 2006:11 2 nämnder, som externt, med andra myndigheter och aktörer. Samverkansskyldigheten på socialtjänstens område regleras uttryckligen i olika lagar och föreskrifter. 31 Det finns också bestämmelser i föreskrifter utanför socialtjänstens område som många gånger förutsätter samverkan mellan den huvudman som lagstiftningen gäller och socialtjänsten. Men även där det inte ställs uttryckliga krav på samverkan så är det ofta en förutsättning för att den enskilde ska få det stöd som svarar mot hennes eller hans behov. Därmed är det också en nödvändig faktor för att uppnå kvalitet i verksamheten. Syftet med föreskriften om samverkan och samarbete i SOSFS 2006:11 är att belysa nämndens ansvar att se till att det finns ändamålsenliga former för samverkan och samarbete i verksamhet enligt SoL, LSS, LVU och LVM. Nämnden har, enligt föreskriften och det allmänna rådet, ett ansvar för att det finns rutiner som tydliggör vem som har ansvaret för samarbete kring brukaren och hur samarbetet ska gå till. Vem som har huvudansvaret för överföring av information vid samverkan och samarbete gällande den enskilde ska också vara tydliggjort. För att kunna ta fram dessa rutiner kan verksamheterna behöva göra en analys av vilken samverkan som krävs utifrån kraven i lagstiftningen och målgruppens behov. I arbetet med att ta fram ändamålsenliga former för samverkan och samarbete är det viktigt att tänka på att samverkan är ett medel och inte ett mål i sig. I arbetet med att beskriva de viktigaste tjänste processerna 32 blir det tydligt var och när i processen behov av samarbete och samverkan finns, och med vilka interna eller externa aktörer man behöver samarbeta med. Också tjänster som utförs tillsammans med andra aktörer ska vara lättillgängliga för brukare och målgrupper. När nämnden genom ledningssystemet säkerställer rutinerna kring vem eller vilka som har ansvaret för samverkan och samarbete är det väsentligt att nämnden också säkerställer att dessa personer ges de befogenheter som behövs för att fullgöra uppgifterna. Rutinerna för hur samverkan ska bedrivas såväl internt som externt ska säkerställa att samverkan och samarbete verkligen sker där det behövs. Det får exempelvis aldrig stå och falla med en enskild tjänsteman att ett samarbete kommer till stånd, i en situation där det är nödvändigt för att brukaren 31 Bl.a. 6 FL, 3 kap. 5 SoL, 5 kap. 1 a SoL och 6 LSS. När det gäller samverkan kring barn och unga se även SOSFS 2006:12 (S) och handboken Barn och unga i socialtjänsten. Socialstyrelsen Se SOSFS 2006:11 4 kap. AR Kvalitetssäkring av sociala tjänster. 25

26 2 Områden som omfattas av SOSFS 2006:11 ska få adekvat stöd. Nämnden ska därför kontinuerligt följa upp och utvärdera mål och medel för samverkan och samarbete. 33 Det är viktigt att parterna uppmärksammar behovet av gemensam uppföljning och utvärdering för att uppnå ett framgångsrikt samarbete. Samarbete kring målgrupper, med ett på förhand givet behov av insatser från flera huvudmän, kan med fördel regleras i samarbetsavtal eller liknande. När det gäller frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa finns det även en utarbetad nationell strategi för samverkan. 34 Sekretessfrågor vid samverkan och samarbete Rutinerna för samverkan och samarbete ska utformas med beaktande av bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen eller bestämmelserna om tystnadsplikt i SoL eller LSS. 35 Reglerna om sekretess kan många gånger upplevas som ett hinder för samverkan mellan myndigheter och olika verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet. Sekretessreglerna är grundläggande för socialtjänstens möjligheter att få till stånd ett förtroendefullt samarbete med den enskilde. Att få samtycke kan då vara det bästa, och ofta är det naturligt att den enskilde själv deltar i möten som handlar om honom eller henne. I en rad samverkansprojekt har man kunnat lösa sekretessfrågan genom att den enskilde på olika sätt samtycker till att information får lämnas mellan myndigheter. Det är viktigt att den enskilde är införstådd med vilka uppgifter som behöver lämnas ut till de personer som ska vara med och diskutera hans eller hennes situation innan den enskilde lämnar sitt samtycke. Det finns dock inga hinder för att samråda och diskutera ett ärende om uppgifterna är avidentifierade. I ett sådant sammanhang får den enskilde inte nämnas vid namn. Uppgifter om t.ex. ålder, yrke och specifika funktions nedsättningar som kan bidra till att den enskilde kan identifieras får inte heller komma fram. Mer information om sekretess och tystnadsplikt finns i Socialstyrelsens handbok Se SOSFS 2006:11 3 kap Strategi för samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen SOSFS 2006:11 4 kap Se kapitlet Offentlighet och sekretess i Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, Socialstyrelsen

27 Områden som omfattas av SOSFS 2006:11 2 Handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda Föreskrifter 4 kap. 2 Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för 1. handläggning och dokumentation av ett ärende, 2. dokumentation av genomförandet av en beslutad insats, 3. hur uppgifter skall lämnas mellan den som fattar beslut om en insats och den som ansvarar för det praktiska genomförandet av en insats, i förekommande fall efter prövning enligt bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) och bestämmelserna om tystnadsplikt i SoL eller LSS, och 4. uppföljning och utvärdering av en beslutad insats. Handläggning och dokumentation av ett ärende, dokumentation av genomförandet av en beslutad insats och uppgiftslämnande mellan den som fattar beslut om en insats och den som ansvarar för det praktiska genomförandet av en insats regleras i olika lagar, förordningar och föreskrifter. Det nya i SOSFS 2006:11 är att nämnden ska säkerställa att det finns rutiner för detta. I detta avsnitt redogörs endast mycket kort för vad som enligt lag, förordning och föreskrift gäller på området. Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Till detta gavs ut en komplet terande handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. I handboken görs en genomgång av de lagar och regler som gäller för hand läggning och dokumentation. En tredje upplaga av handboken publicerades i juni Socialstyrelsen gav vidare under 2006 ut allmänna råd (SOSFS 2006:12) om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga med en kompletterande handbok Barn och unga i socialtjänsten. Utreda, planera och följa upp beslutade insatser. Dessa publikationer kan vara en bra vägledning kring den normering som finns på området. 27

28 2 Områden som omfattas av SOSFS 2006:11 Handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda (4 kap. 2 punkt 1) Nämnden ska genom ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda är en central uppgift inom socialtjänsten och regleras i ett flertal olika bestämmelser. 37 Utmärkande för de krav som författningarna ställer är brukarens rättssäkerhet, brukarens medverkan i såväl utredningen som utformningen av insatsen samt respekten för brukarens integritet. Vad rutinerna för handläggning och dokumentation av ett ärende bör omfatta framgår av det allmänna rådet i 4 kap. 2 AR. 38 Dessa punkter redogörs för sist i detta avsnitt under rubriken Rutiner för handläggning och dokumentation av ett ärende (s. 30). Dokumentation under genomförandet av en beslutad insats (4 kap. 2 punkt 2) Nämnden ska säkerställa att det inom respektive verksamhet finns rutiner för dokumentationen under genomförandet av beslut om individuellt behovsprövade insatser. Dokumentationsskyldigheten under genomförandet gäller alla individuellt behovsprövade stöd-, vård- och behandlingsinsatser enligt SoL, LVU och LVM samt alla insatser som efter beslut tillhandahålls enligt LSS. 39 Genomförandet av den beslutade insatsen ska dokumenteras fortlöpande. Detta bör ske i en journal som förs hos den som genomför insatsen. Vad som kommer fram under genomförandet, av betydelse för uppföljningen, bör dessutom dokumenteras i den journal som förts under handläggningen av ärendet. Skälet till detta är att beslutande nämnd har ett ansvar att följa upp den beslutade insatsen De bestämmelser som reglerar handläggning och dokumentation återfinns framför allt i förvaltningslagen (1986:223) samt respektive lag inom socialtjänsten: SoL, LVU, LVM och LSS. De bestämmelser som reglerar dokumentation i SoL och LSS kompletteras dessutom med föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen (SOSFS 2006:5). Bestämmelser som syftar till att tillgodose den enskildes rättssäkerhet återfinns dock inte enbart i dessa lagar. Andra viktiga bestämmelser finns i tryckfrihetsförordningen (1949:105), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och kommunallagen (1991:900). 38 SOSFS 2006:11 4 kap. 2 AR. 39 Se 11 kap. 5 SoL, 21 a LSS och 6 kap SOSFS 2006:5. 40 Prop. 1996/97:124 s Prop. 2005/06:115 s 118. Prop. 2007/08:43 s SOSFS 2006:5 (5) 6 kap. 2 AR, 3 AR. 28

29 Områden som omfattas av SOSFS 2006:11 2 Det ställs också, i lagstiftning och föreskrifter, krav på vad som ska framgå i dokumentationen. 42 En tjänst av god kvalitet ska också innehålla en god dokumentation. En god dokumentation innebär bl.a. att klienten/brukaren ska kunna följa sitt ärende. Dokumentationen ska också kunna användas för uppföljningen av handläggningen och insatsen. Uppgifter från beslutande nämnd till den som genomför insatsen (4 kap. 2 punkt 3) Om det är någon annan än den som fattat beslutet som ska genomföra den beslutade individuellt behovsprövade insatsen måste de uppgifter som behövs för genomförandet på lämpligt sätt lämnas till den eller de som ska genomföra hela eller delar av insatsen. Nämnden ska genom ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för hur uppgifter ska lämnas mellan den som fattar beslut om en insats och den som ansvarar för det praktiska genomförandet av en insats. Ett viktigt syfte med rutinerna är bl.a. att säkerställa att de uppgifter som behövs för att en insats ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt överlämnas. Rutinerna ska också omfatta den prövning som ska göras i varje enskilt fall enligt bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. 43 Uppföljning och utvärdering av en beslutad insats (4 kap. 2 punkt 4) Nämnden ska säkerställa att det finns rutiner för uppföljning och utvärdering av en beslutad insats. Det ansvar som beslutande nämnd har för att brukaren får den insats som är beviljad upphör inte när verkställigheten påbörjas. Genomförandet av insatsen ska dokumenteras hos beslutande nämnd ända tills insatsen avslutas. Även om det med få undantag 44 saknas uttryckliga lag bestäm melser om nämndens ansvar att följa upp en beslutad insats förutsätts nämnden ändå ha detta ansvar 45. Uppföljningen och utvärderingen av en beslutad insats är också viktiga för att få en koppling mellan kvalitet för enskilda och kvalitet i verksam- 42 Se 11 kap, 5 SoL, 21 a LSS och SOSFS 2006:5. 43 Se mer i SOSFS 2006:5 5 kap. 5 samt i Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Socialstyrelsen Se 6 kap. 8 SoL. 5 kap. 1b och 1c SoF (2001:937). 10 LSS. 13 LVU. 45 Prop. 1996/97:124 s Prop. 2005/06:115 s 118. Prop. 2007/08:43 s

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Ledningssystem för god kvalitet

Ledningssystem för god kvalitet RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialförvaltningen Foto: Karolina Edgren Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Utgångspunkter, principer och ansvar

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialförvaltningen Foto: Karolina Edgren Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Utgångspunkter, principer och ansvar

Läs mer

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för

Läs mer

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten Nr 3/2012 Februari

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer

KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11

KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (6) SDN 2008-11-27 KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11 Kvalitetssystemet inom Södermalms stadsdelsnämnd omfattar verksamhet enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och

Läs mer

Ledningssystem för kvalitetsarbetet i socialtjänsten

Ledningssystem för kvalitetsarbetet i socialtjänsten Ledningssystem för kvalitetsarbetet i socialtjänsten Beslutad i utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-03-07 38 2 (17) Innehållsförteckning Ledningssystem för kvalitetsarbetet i socialtjänsten... 3 Inledning...

Läs mer

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) Bilaga 4 Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) 2011-03-15 ARBETSLIV OCH STÖD VÅRD OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Hälso- och sjukvård, socialtjänst samt verksamhet enligt LSS Antaget av: Barn- och skolnämnden 170214 22 Kommunstyrelsen 170125 6 Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Hälso- och sjukvård, socialtjänst samt verksamhet enligt LSS Antaget av: Barn- och utbildningsnämnden 2019-02-19 28 Hälsa- och välfärdsnämnden 2019-02-21

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för

Läs mer

förmedlingsmedel/egna medel

förmedlingsmedel/egna medel RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-12-21 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00203-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Ärende- och dokumenthantering

Ärende- och dokumenthantering www.pwc.se Revisionsrapport Ärende- och dokumenthantering Robert Bergman Projektledare 2016 Christer Marklund Kvalitetssäkrare Mars/2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Guide till handböcker och annat stöd för den sociala barn- och ungdomsvården

Guide till handböcker och annat stöd för den sociala barn- och ungdomsvården november 2018 Guide till handböcker och annat stöd för den sociala barn- och ungdomsvården Här hittar du Socialstyrelsens mest centrala publikationer på området. Guiden ska underlätta för dig när du söker

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

Avvikelsehantering inom socialtjänsten

Avvikelsehantering inom socialtjänsten Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-04-22 Handläggare: Kristina Svärling 08 508 18 080 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-05-22 Avvikelsehantering inom socialtjänsten Yttrande över rapport från Stadsrevisionen

Läs mer

Guide för den sociala barn- och ungdomsvården

Guide för den sociala barn- och ungdomsvården mars 2019 Guide för den sociala barn- och ungdomsvården I den här guiden hittar du Socialstyrelsens mest centrala publikationer för den sociala barn- och ungdomsvården. Guiden uppdateras löpande. Guiden

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning 2016VON/0146 Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning Antagna av vård- och omsorgsnämden den xx månad

Läs mer

Meddelandeblad. Lex Sarah

Meddelandeblad. Lex Sarah Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten inkl. LSS, förvaltningschefer Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter enligt LSS Huvudmän för yrkesmässigt

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämnden får utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer.

Meddelandeblad. Socialnämnden får utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer. Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer och enskilda verksamheter som bedriver hemtjänst Nr 3/2018 Juni 2018 Ny bestämmelse om förenklat

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete? Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete? Flera lagar som styr Socialtjänstlagen - SoL Hälso- och sjukvårdslagen- HSL Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

KONTAKTPERSON 9:4 LSS

KONTAKTPERSON 9:4 LSS Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet

Läs mer

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah

Meddelandeblad. Information om nya bestämmelser om lex Sarah Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten och LSS, förvaltningschefer Landsting: nämnder med ansvar enligt LSS, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden

Läs mer

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, ideella föreningar m.fl. Nr 2/2012 Februari 2012 Socialnämnders respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Lex Sarah Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam Vad är lex Sarah? Bestämmelser i SoL och LSS 14 kap. 3-7 och 7 kap. 6 SoL 24 b-g och 23 e LSS Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitet i LSS Version 1.0 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

L f} Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I<arlsborg KARLSBORGS KOMMUN

L f} Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I<arlsborg KARLSBORGS KOMMUN Bilaga 7, socialnämnden 2018-06-05 77 Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp Socialförvaltningens ledningssystem Dokumenttyp: Information Titel: Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun SOCIALNÄMNDEN SÖDERHAMNS KOMMUN Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU och LVM Utgångspunkter, principer och ansvar Fastställd av socialnämnden 2013

Läs mer

Social- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013.

Social- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013. 2014-02-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2013/310-003 SÄN 2013/312-003 Social- och äldrenämnden Synpunkter på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI Kvalitetspolicy, antagen av fullmäktige 2010, uppdaterad 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson På omslaget: Linda Gustafsson,

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Uppdrag och kvalitetskrav Kontaktfamilj inom Region Gotland

Uppdrag och kvalitetskrav Kontaktfamilj inom Region Gotland Uppdrag och kvalitetskrav Kontaktfamilj inom Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-son@gotland.se Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Org nr

Läs mer

Dnr SN11/68. Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68

Dnr SN11/68. Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68 Dnr SN11/68 Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68 Dnr SN11/68 2/6 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 5 Anmälningsskyldighet... 5 Handläggning och hantering av anmälan... 6 Information

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer