Riktlinjer för handläggning enligt LSS

Transkript

1 Riktlinjer för handläggning enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Riktlinjer Riktlinjer för handläggning av LSS Beslutat av Ansvarig avdelning Reviderad Socialnämnd LSS Dokumentinformation Diarienr Version Syftet med de här riktlinjerna är att få ett gemensamt förhållningssätt och tolkning av lagen och dess intentioner. Riktlinjerna baseras på gällande lagstiftning och praxis. Riktlinjerna är en rekommendation dvs. en riktlinje kan följaktligen aldrig ersätta den individuella behovsprövningen som lagen förutsätter. Riktlinjerna ska revideras årligen eller vid behov. SN 101/ Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro Haninge Rudsjöterrassen 2 Växel: haningekommun@haninge.se

2 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Socialnämndens värdegrund 3 Tillgänglighet och bemötande 3 Klagomål och synpunkter 3 Lex Sarah 3 God kvalitet i verksamheten 3 Allmänt 4 Lagstiftning 4 LSS och socialtjänstlagen 4 Målgrupp för lagen enligt LSS? 5 Vad säger LSS? 6 Svensk funktionshinderspolitik 6 Våld i nära relationer 7 Barnperspektiv i biståndshandläggning 7 Sekretess 8 Biståndshandläggning LSS 8 LSS, vad är det? 8 Föräldraansvaret för barn med funktionsnedsättning 8 Informationsskyldighet 8 Ansökan 8 Insatser enligt LSS 9 Omvårdnad - fritid - kultur 11 Registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn 11 Att inleda utredning 11 Samordnade individuella planer (SIP) 12 Utredningens omfattning 12 Utgångspunkter för rätt till insatser 12 Kommunicering 12 Beslut 13 Bifall 13 Avslag 13 Den enskildes rätt att överklaga ett beslut 13 Rätten till tolk 13 Beställning av insats 14 Genomförandeplan 14 Dokumentation 14 Individuell plan enligt 10 LSS 14 Vad kostar beviljade insatser enligt LSS? 15 Uppföljning 15 Centrala begrepp 15 Lagstiftning, föreskrifter, domar och handböcker 16

3 3 Inledning Socialnämndens värdegrund Socialnämnden arbetar med utgångspunkt att människor har en vilja att ta ansvar för sina liv och sin närmiljö. Att få människor i egen försörjning är den bästa förebyggande åtgärden mot missbruk, våld och utanförskap. Alla barn och ungdomar har rätt till en trygg uppväxt. I det dagliga arbetet utgår vi från en helhetssyn runt barn, familj och närmiljö. I detta arbete prioriterars förebyggande och öppna insatser på hemmaplan. Bemötandet ska präglas av respekt, tydlighet och lyhördhet. Tillgänglighet och bemötande Enlighet 6 första stycket LSS, ska det finnas arbetsformer för hur en verksamhet ska göras tillgänglig. Med tillgänglighet avses bland annat tillgänglighet till lokaler, hur besök och andra kontakter organiseras och hur information om verksamhet ges. För personer med funktionsnedsättning är det viktigt med hög tillgänglighet. Under kontorstid finns en särskild telefon bemannad med handläggare som kan informera eller erbjuda en tid för information. Mötet och informationen kan ibland behöva anpassas med hänsyn till den enskildes funktionsnedsättning eller om han eller hon talar ett annat språk. Avdelningen LSS har även informationsträffar, se hemsidan under social/funktionsnedsättning. I Haninge är lätt och rätt för alla-vägledning för dig som arbetar i Haninge kommun beskrivs vilket ansvar varje kommunal verksamhet har gällande tillgänglighet ( Klagomål och synpunkter På Haninge kommuns hemsida finns möjlighet för medborgare att lämna in klagomål och synpunkter. Om en medborgare behöver stöd med att lämna in ett klagomål eller en synpunkt ska hjälp erbjudas. Lex Sarah Anställda, uppdragstagare med flera som fullgör uppgifter enligt LSS ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör en enskild ska genast rapportera det till den som är ansvarig för verksamheten. Den som är ansvarig är skyldig att utan dröjsmål rätta till missförhållandet. Lex Sarah är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som enligt 6 LSS ska bedrivas. Syftet med Lex Sarah är att verksamheter ska utvecklas och missförhållanden ska förebyggas, se prop. 2009/ Syftet är att den enskilde får insatser av god kvalitet och att skydda den enskilde från missförhållanden (intranätet/social/lex Sarah). God kvalitet i verksamheten Haninge kommun har en framtagen kvalitetspolicy som gäller alla verksamheter. I den ingår kvalitetskriterier som bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet. Arbetet med god kvalitet innebär ett långsiktigt, målmedvetet och systematiskt arbete med siktet inställt på ständiga förbättringar i en verksamhet. I 6 LSS anges att

4 4 verksamheter enligt LSS ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Enligt kapitel 3 (1 ) i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ansvarar vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS för att det finns ett ledningssystem i verksamheten. För verksamhet enligt LSS ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges (6 andra stycket LSS). Verksamheter som utför insatser enligt LSS ska följas upp regelbundet. Dels genom att beviljad insats följs upp av biståndshandläggare samt att verksamheten ska följas upp så att den fungerar enligt de processer och rutiner som ingår i åtagandet. Allmänt Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för biståndshandläggare i arbetet med att handlägga ansökningar av insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta, nedan kallad LSS, på ett rättssäkert och likvärdigt sätt. LSS ger de funktionsnedsatta som omfattas av lagen möjlighet att erhålla ett sammanhållet och individuellt utformat stöd samt ett stöd utifrån hans eller hennes aktuella behov. I utredningsfasen av sökt insats enligt LSS är personkretsfrågan av avgörande betydelse. Beviljade insatser enligt LSS ska regelbundet följas upp för att säkerställa att rätt insats beviljats. LSS är, jämfört med socialtjänstlagen och annan lagstiftning, en pluslag som tillkommit för personer som har stora funktionsnedsättningar. Rätten till bistånd enligt LSS utgör därmed ett komplement till socialtjänstlagen och annan lagstiftning. Det är viktigt att riktlinjen inte innebär någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor, att få den hjälp de behöver i det dagliga livet och att personen kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Riktlinjen för handläggning av LSS är fastställd av socialnämnden och ska revideras årligen eller vid behov. Lagstiftning LSS och socialtjänstlagen LSS innebär inte någon inskränkning i rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvård. Genom insatser enligt LSS ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. I portalparagrafen (1 kap. 1 SoL) anges de övergripande målen och grundläggande värderingarna för samhällets socialtjänst. Målen ger uttryck för principer om alla människors lika värde och rätt till social trygghet, vård och omsorg. Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag som ger kommuner stor frihet i att utforma verksamhet med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov.

5 5 De övergripande målen i portalparagrafen (1 kapitlet 1 socialtjänstlagen) kompletteras med bestämmelser om mål och inriktning för arbetet med vissa grupper i samhället. Det gäller bland annat barn och unga (5 kapitlet 1 socialtjänstlagen) och människor med funktionsnedsättning (5 kapitlet 1 socialtjänstlagen). Vid bedömning om den enskilde har rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen 4 kapitlet 1 används begreppet skälig levnadsnivå. Den enskilde har rätt till bistånd om: behov föreligger behovet inte kan tillgodoses på annat sätt bistånd behövs för att enskild ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå LSS har tillkommit som plusslag och ett komplement till socialtjänstlagen. Vid bedömning om den enskilde har rätt till insatser enligt 9 LSS används begreppet goda levnadsvillkor. Den enskilde har enligt 7 LSS rätt till insatser enligt LSS om: han eller hon omfattas av någon av lagens tre personkretsar behov föreligger behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt insatserna behövs för att den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor Den enskilde ska enligt 7 LSS genom de särskilda insatserna i LSS tillförsäkras goda levnadsvillkor. Goda levnadsvillkor kan ses som ett övergripande begrepp som anger kvalitet och nivå på de särskilda insatserna enligt LSS vilka ska förebygga, minskaföljderna av och kompensera för funktionsnedsättning. Begreppen skälig levnadsnivå respektive goda levnadsvillkor beskrivs inte närmare av lagstiftaren. För att förstå innebörden av respektive begrepp får man istället studera målen för respektive lag. Goda levnadsvillkor enligt LSS är att jämföra med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder, medan skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen anger vad som krävs för att den enskilde ska klara sig. Skillnaden förklaras genom de olika utgångspunkterna för respektive lag, där LSS ofta avser livslånga behov medan socialtjänstlagen i huvudsak avser mer tillfälliga behov. Enligt Socialtjänstlagen kan ett avslag motiveras med att insatsen kan tillgodoses på annat sätt, vilket inte är möjligt med stöd av LSS där behovet ska vara tillgodosett. Målgrupp för lagen enligt LSS? För att ha rätt till insatser enligt LSS ska en personkretsbedömning göras av handläggare som mottagit ansökan. För att en ansökan ska vara komplett och en personkretsbedömning ska kunna göras krävs intyg som styrker funktionsnedsättningen. Det finns tre personkretsar: 1. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd.

6 6 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Hjärnskadan ska orsaka ett betydande och en bestående funktionsnedsättning. Till gruppen hör inte personer med olika psykiska sjukdomstillstånd som kan medföra begåvningshandikapp. Inte heller personer med sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, som är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Om en person inte tillhör någon av de tre personkretsarna, kan ansöka om stöd och hjälp göras enligt socialtjänstlagen. I 5 kapitlet 1 socialtjänstlagen finns angivet om mål och inriktning för arbetet med vissa målgrupper där funktionsnedsatta ingår. Vad säger LSS? Det övergripande syftet med insatser enligt LSS är att skapa så jämlika villkor som möjligt mellan människor med funktionsnedsättning och andra människor. I det avseendet har socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inte bedömts tillräckliga. Staten, kommunerna och landstingen har tillsammans det grundläggande ansvaret för att personer med funktionsnedsättning ges förutsättningar för en god hälsa, ekonomisk och social trygghet. I ansvaret ingår även att stärka den enskildes möjligheter till ett självständigt och oberoende liv. Alla insatser enligt LSS är frivilliga och skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Ansökan enligt 8 LSS ska ges den enskilde endast om han eller hon begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser för honom eller henne. Om det finns två vårdnadshavare ska båda skriva under ansökan. Grundläggande principer i LSS är den enskildes självbestämmanderätt och delaktighet. Insatserna ska präglas av helhetssyn och kontinuitet och den enskildes egna resurser ska tas tillvara. Svensk funktionshinderspolitik En utgångspunkt för dessa riktlinjer är svensk funktionshinderspolitik och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De insatser som ges enligt lagen ska utformas så att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv och att delta aktivt i samhällslivet. Insatserna ska utformas så att de svarar mot den enskildes aktuella situation. För att målen i LSS ska kunna nås ska insatserna anpassas efter den enskildes behov som kan variera i livets olika skeden. Den enskilde ska ha ett direkt inflytande över planeringen, utformningen och genomförandet av insatserna.

7 7 Kontinuitet, tillgänglighet, samordning och varaktighet ska karaktärisera insatserna. Personer som har begränsade möjligheter att kunna uttrycka sin vilja och svårt att utöva något inflytande ska kunna få stöd och hjälp med detta till exempel genom en företrädare såsom god man eller förvaltare. Våld i nära relationer Personer med funktionsnedsättning kan vara särskilt utsatta när det gäller våld, främst på grund av bristande förmåga att värja sig, men också på grund av beroendeförhållanden och svårigheter att söka skydd. Därför är det extra viktigt att vara uppmärksam i arbetet med målgruppen. Den som är utsatt kan alltid kontakta sin handläggare vid behov av stöd. Barnperspektiv i biståndshandläggning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller Artikel 7, barn med funktionsnedsättning där det framgår att: 1. Konventionsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder som behövs för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning fullt åtnjuter alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor som andra barn. 2. I alla åtgärder som rör barn med funktionsnedsättning ska barnets bästa komma i främsta rummet. 3. Konventionsstaterna ska säkerställa att barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad på samma villkor som för andra barn, och att de för att utöva denna rättighet erbjuds stöd anpassat till funktionsnedsättning och ålder. Att ha ett barnperspektiv handlar om den kunskap om ett barn som vuxna utgår ifrån när de avser att göra något med syfte att verka för barnets bästa. Barnets eget perspektiv handlar om hur vad barnet själv hör, ser, upplever och känner, det som är hennes eller hans verklighet. Barnrättsperspektivet betyder att om ett beslut eller en åtgärd visar sig ha konsekvenser för barnet ska hänsyn tas till barnkonventionen. Barnets intressen ska uppmärksammas och övervägas särskilt. Barnet ska kunna komma till tals vid alla beslut som rör dem. Det ska avsättas tillräckliga resurser, finansiella och andra, för att barnets rättigheter ska tillgodoses. När en insats rör ett barn ska enligt 6 a LSS hänsyn till barnets bästa beaktas. Bestämmelserna är tänkta att stärka ett barns ställning och det innebär att när en insats rör ett barn ska barnet få information om den tilltänkta insatsen. Barnet ska även få möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad enligt 8 LSS. Barnets inställning till sökt insats ska så långt som möjligt klarläggas under utredningen och barnets vilja beaktas med hänsyn till ålder och mognad. Det ska dokumenteras på vilket sätt barnets bästa har beaktats under utredningen. Det ska även dokumenteras hur barnet har kommit till tals, vilken information som har lämnats, barnets inställning, föräldrarnas uppfattning och biståndshandläggarens bedömning.

8 8 Det finns lagar om barns välbefinnande och ett barn som omfattas av LSS måste fortfarande få tillgång till det stöd och skydd som annan lagstiftning innebär. Ibland kan andra omständigheter aktualisera insatser via socialtjänsten. Frågor som rör brister i föräldrars omsorg om ett barn med funktionsnedsättning ska alltid utredas genom att orosanmälan (anmälan enligt socialtjänstlagen 14 kapitlet 1 ) görs till mottagning barn och unga, på socialförvaltningen (Haninge kommun). Mottagning barn och unga gör en förhandbedömning av orosanmälan. Sekretess I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, finns sekretessbestämmelser som gäller när myndigheter och kommunala företag handlägger ärenden eller genomför insatser i socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Tystnadsplikt regleras i socialtjänstlagen (2001:453). All personal inom socialtjänsten har tystnadsplikt och sekretess. Det gäller för uppgifter om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men (26 kap. 1 OSL). Lagen är till för att skydda den enskildes integritet. (Socialstyrelsens handbok Sekretess- och tystnadspliktsgränser socialtjänsten och i hälso- och sjukvården. Biståndshandläggning LSS LSS, vad är det? LSS utgör ett komplement till socialtjänstlagen och annan lagstiftning. LSS innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt socialtjänstlagen eller andra lagar. LSS syftar till att garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder stöd som kan undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. En ansökan enligt LSS utreds och beslutas av handläggarna vid avdelning LSS. En ansökan om insatser enligt LSS påbörjas genom att en ansökan om insatser inkommer till avdelningen för LSS. Föräldraansvaret för barn med funktionsnedsättning Det stöd och den omvårdnad en förälder ger till ett barn utan funktionsnedsättning är ett riktmärke för vad som är att betrakta som normalt föräldraansvar. Det är hjälpbehovet utöver det som är normalt för ett barn i en viss ålder som utgör det merarbete som kan ligga till grund för rätten till insatser. Informationsskyldighet Den enskilde och dess närstående förutsätts få ett uttömmande och en väl anpassad information som underlag för sina ställningstaganden. Kommunen ska informera om lagstiftningens mål och medel enligt 15 punkt 3 LSS. När insatsen rör ett barn ska barnet få relevant information enligt 8 LSS. Om den enskilde har behov av andra insatser än LSS ska biståndshandläggaren vara behjälplig med information om vart sökande kan vända sig. Ansökan En ansökan kan göras muntligt eller skriftligt. Den som kan ansöka är den enskilde, företrädare tillsammans med den enskilde eller ett barns vårdnadshavare. När sökande av insats är under 15 år eller uppenbart inte själv kan ta ställning till om ansökan ska göras

9 9 är det vårdnadshavare (t.o.m. 17 år), god man eller förvaltare som kan ansöka om insatser. När två vårdnadshavare finns ska båda ha undertecknat ansökan. Ansökningsblankett om insatser enligt LSS finns att hämta på Haninge kommuns hemsida. Det går även att beställa en blankett genom att ringa Den som ansöker om insatser enligt LSS ska ha största möjliga inflytande och medbestämmande över ansökan. Insatser enligt LSS gäller vissa funktionsnedsatta medan socialtjänstlagen gäller alla medborgare i en kommun. Insatser enligt LSS Insatser enligt LSS är begränsad i sin utformning och de insatser som ansökan kan gälla är: 1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap Insatsen innebär rätt till kvalificerat expertstöd av personal som förutom sin yrkeskunskap har särskild kunskap om hur det är att leva med stora funktionsnedsättningar. Kan vara stöd och rådgivning av exempelvis kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut. Det är en insats landstinget tillhandahåller genom bland annat Habilitering och hälsa. Ansökan görs till Habilitering och hälsa (Landstinget). 2. Personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för assistans. Personlig assistans ska vara ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal assistenter. Insatsen riktar sig till den som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med sina grundläggande behov (hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av- och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionsnedsatta). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov. För att få personlig assistans ska insatsen ha beviljats innan en person fyller 65 år eller att ansökan ska ha inkommit senast dagen före personen fyller 65. Antalet assistanstimmar utökas inte efter att personen har fyllt 65 år. Den assistansberättigade kan välja assistans genom kommunen eller ekonomiskt stöd för att vara arbetsgivare själv eller anlita annan utförare. Om behovet överstiger 20 timmar per vecka för de grundläggande behoven är det försäkringskassan som gör en bedömning av behov av assistans samt betalar ut assistansersättningen, enligt socialförsäkringsbalken. Mer om detta går att läsa på försäkringskassans hemsida eller i 51 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB. Kommunen har dock alltid kostnadsansvaret för de 20 första timmarna i veckan. 3. Ledsagarservice Avsikten med insatsen är att möjliggöra för den enskilde att få en aktiv fritid utanför det egna hemmet genom att erbjuda stöd till och från aktiviteter. Syftet med insatsen är att bryta den isolering som en omfattande funktionsnedsättning kan medföra.

10 10 4. Kontaktperson En kontaktperson ska vara en medmänniska som kan underlätta för den enskilde att leva ett självständigt liv genom att minska social isolering, ge stöd i att delta i fritidsaktiviteter, ge råd i vardagssituationer. Kontaktperson enlig LSS är en insats som inte ska innehålla direktiv gällande utformning och utförandet och ska inte dokumenteras. Skillnad mellan kontaktperson LSS och socialtjänstlagen är uppdrag och dokumentation, det vill säga att insatsen kontaktperson enligt socialtjänstlagen förutsätter ett uppdrag till en professionell yrkesutövare medan kontaktperson LSS en vän. 5. Avlösarservice i hemmet Syftet med insatsen är avlastning i det egna hemmet, vilket innebär att en annan person tillfälligt övertar omvårdnaden för anhörig. Det kan gälla föräldrar till funktionsnedsatta barn som behöver avlastning för at få möjlighet att koppla av eller att de får möjlighet att genomföra aktiviteter utan barnet. Avlösarservice i hemmet finns både dagtid och på kvällar eller helger. 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Syftet med insatsen är att erbjuda den enskilde miljöombyte och rekreation samt att anhöriga ska få avlastning i vårdarbetet. Korttidsvistelse kan ordnas i korttidshem, i en annan familj eller på något annat sätt till exempel läger- eller kollovistelse. En kostnad tillkommer för aktiviteter och måltider. 7. Korttidstillsyn för skolungdom från 13 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov Skolungdom kan få korttidstillsyn på fritidsgård från de år ungdomen fyller 13 år. Korttidstillsynen på fritidsgård kan vara både i anslutning till skoldagen och under skollov. Insatsen vänder sig till de ungdomar som inte kan vara hemma själva efter skolans slut eller under skolloven. Ungdomens föräldrar ska studera eller vara yrkesverksamma. 8. Bostad med särskild service för barn och ungdomar Barn som trots olika stödåtgärder på grund av sin funktionsnedsättning inte kan bo hos sina föräldrar kan ha rätt till boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar. Avgift tas ut av vårdnadshavare och motsvarar högst motsvarande underhållsstöd. 9. Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Vuxna som omfattas av lagen har om behov finns rätt till bostad med särskild service. Bostaden kan utformas på olika sätt där huvudformerna är servicebostad, gruppbostad eller särskild anpassad bostad.

11 11 Om en person har egen bostad kan biståndshandläggaren bevilja boendestöd vid behov enligt socialtjänstlagen, se riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen för personer med funktionsnedsättning. Insatstagaren betalas själv sin hyra samt sina egna omkostnader exempelvis mat, kläder, hygienartiklar. 10. Daglig verksamhet (endast för personkrets 1 och 2) Insatsen vänder sig till personer i yrkesverksam ålder som inte står till arbetsmarkandens förfogande eller utbildar sig. Insatsen är kopplad till att insatstagaren har inkomst från Försäkringskassan i form av aktivitetsersättning eller pension. Syftet med insatsen är att bidra till personlig utveckling och främja den enskildes delaktighet i samhället. Insatsen ska anpassas efter individuella behov, förutsättningar och intressen. Där det är möjligt ska insatsen utformas så att den bidrar till att öka individens förutsättningar att på kortare eller längre sikt få en anställning på den reguljära arbetsmarknaden. God samverkan ska upprätthållas med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, utbildningsanaordnare och olika arbetsgivare. Omvårdnad - fritid - kultur Insatserna avlösarservice, ledsagare, korttidstillsyn, korttidsvistelse, boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn, ungdomar eller vuxna omfattar även omvårdnad. Omvårdnad innebär att man får det stöd och den hjälp man behöver i det dagliga livet I det ingår även att känna trygghet och säkerhet. I insatserna bostad med särskild service för barn, ungdomar eller vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn Av lagen (2010:479) om registerkontroll framgår att den som bedriver verksamhet enligt LSS till barn och vuxna med funktionsnedsättning inte får anställa någon utan att kontrollera registerutdrag enligt 1 lagen (1998:620) i belastningsregistret. Bestämmelserna ska däremot inte tillämpas på föräldrar som ska utföra insatser åt sitt eget barn. Men det kan vara en viktig information när det gäller önskemål om exempelvis en särskild kontaktperson. Att inleda utredning När en ansökan inkommer om insatser enligt LSS ska avdelningen för LSS utan dröjsmål inleda en utredning. Det är viktigt att informera sökande om vad det innebär att utredning öppnas för den enskilde. Ansökan kan vara muntlig eller skriftlig. Om ansökan är muntlig ska den dokumenteras. I LSS finns inga särskilda regler om hur en utredning ska inledas. Utredningar enligt LSS omfattas i stället av bestämmelserna i förvaltningslagen (FL). Där framgår bland annat att alla ärenden som rör enskilda ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.

12 12 Samordnade individuella planer (SIP) Enligt 6 LSS framgår att den enskilde i största möjliga utsträckning ska ges inflytande över de insatser som ges. Det övergripande målet för en verksamhet enligt lagen är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra trots sin funktionsnedsättning. Sedan den 1 januari 2010 finns en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Syftet är att säkerställa samarbetet mellan huvudmännen så att enskildas samlade behov av hälsooch sjukvård och socialtjänst tillgodoses. En samordnad individuell plan ska upprättas då det finns behov av att samordna en situation för den enskilde, där kommun och landsting är involverade. I de fall det finns andra planer reglerat i lagstiftning som uppfyller dessa behov så behöver inte en samordnad individuell plan upprättas. Bestämmelser om individuell plan finns också i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utredningens omfattning En utredning består av personkretsbedömning, behovsbeskrivning, bedömning och förslag till individuellt anpassade insatser. En behovsbeskrivning ska omfatta uppgifter om den enskildes livssituation som är relevanta för behovsbedömningen. Utredningens omfattning kan variera beroende på den enskildes behov och vilken insats ansökan gäller. Utredningen ska vara tillräckligt omfattande för att ge ett underlag för beslut. En utredning ska inte innehålla andra uppgifter än det som är nödvändigt för utredningens syfte. Utredning och bedömning ska genomföras i samråd med den enskilde och beslutet ska bygga på en helhetssyn. Den enskildes önskemål och förslag ska prövas. Anhöriga, närstående eller företrädare ska om den enskilde önskar få möjlighet att ge sina synpunkter. Utredningen ska även omfatta mål för insatser som föreslås. Utgångspunkter för rätt till insatser Personer som omfattas av LSS har enligt 7 LSS rätt till insatser om de efter behovsbedömning framgår att personen har behov av stöd och service i sin livsföring och att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Behov av insatser ska alltid bedömas utifrån den enskildes individuella situation och en sammantagen bedömning görs av alla pågående insatser. Bedömningen göras utifrån en jämförelse med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder utan funktionsnedsättning och en samsyn av lagens intentioner i arbetsgruppen. En bedömning görs även om den enskilde behöver kontinuerlig hjälp i sin livsföring när det är det som avses med de insatser som anges i 9 LSS, att få möjlighet att leva som andra (5 LSS). Beslut fattas enligt delegationsordning. Kommunicering Ärenden som gäller bistånd enligt LSS till enskilda ska som huvudregel kommuniceras innan beslut. Kravet på kommunicering enligt 17 FL innebär att en myndighet inte får fatta beslut utan att den enskilde har underrättats om de uppgifter som tillförts ärendet av någon annan och fått möjligheter att yttra sig om innehållet.

13 13 Enligt 8 a LSS har den enskilde rätt att lämna kommentarer på utredningen till handläggare innan beslut fattas. Undantag är om beslutet inte går den enskilde emot, om uppgiften saknar betydelse för beslutet eller om det är uppenbart obehövligt att kommunicera. Beslut Ett ärende avgörs alltid genom ett beslut utifrån uppgifter som sammanfattats i en skriftlig utredning och när utredningen är slutförd. Beslut fattas enligt delegationsordning. Alla beslut ska skriftligt meddelas den enskilde eller dess företrädare. LSS - lagens intention är att insatserna ska präglas av helhetssyn, kontinuitet, vara samordnade samt att den enskildes egna resurser ska tas tillvara. Ett beslut kan tidsbegränsas med hänsyn till vilken insats som beviljats med en tydlig motivering till tidsbegränsning. Bifall Om ett beslut innebär att en insats är beviljad är det ett bifall. Nödvändig information ska då lämnas över till utförare som ska utföra insatsen. Biståndshandläggaren ska informera den sökande om vilken information som kommer att överlämnas till utföraren av insats. Ett beslut ska omprövas om väsentliga förändringar i förhållanden som legat till grund för beslutet meddelas. Varje nytt beslut (gäller även beslut som fattas i samband med uppföljning) ska gå att koppla till en aktuell utredning kring insatsen. Avslag Vid ett helt eller delvis avslag på en ansökan har sökande rätt att överklaga. Avslaget skickas med mottagningsbevis. Av beslut ska tydligt framgå orsak till avslag och hur överklagan av beslut ska gå till. Den enskildes rätt att överklaga ett beslut Den enskilde eller den enskildes ombud ska alltid informeras om möjligheten att överklaga beslut enligt förvaltningslagen. Beslut enligt 9 LSS kan överklagas när det gäller personkretstillhörighet, insats och omfattning. Den som inte är nöjd med ett beslut om insats enligt LSS kan överklaga i domstol, i första hand i förvaltningsdomstolen. Beslutet ska överklagas skriftligt. I överklagandet anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. Vid behov ska handläggaren hjälpa den enskilde med överklagan. Det är den sökande själv eller ombud som står för innehållet och som undertecknar överklagandet. Överklagandet sänds till handläggaren som fattat beslutet och överklagan ska ha inkommit inom tre veckor från den dag sökanden fick del av beslutet (23 FL). Rätten till tolk Om sökande inte talar svenska eller förstår svenska ska tolk användas, vilket till exempel innebär att beslut och utredning översätts av tolk och att det finns möjlighet att få en tolk med på möten. Om sökande är synskadad kan utredning och beslut läsas upp för sökande.

14 14 Beställning av insats Utredning, planering och beslut sammanfattas i en beställning till den utförare som ska utföra den beviljade insatsen. Beställningen ska innehålla de uppgifter som bedöms nödvändiga för att utföraren ska kunna genomföra ett beslut på ett ändamålsenligt och säkert sätt (SOSFS 2006:5). Uppgifterna lämnas efter den enskildes samtycke. Beställningens utformning har stor betydelse för hur utföraren ska utföra uppdraget och ska fungera som ett underlag för utförarens genomförandeplan (kap 7.1.1). Beställningen ska innehålla en målformulering som är förankrad med insatstagaren. Genomförandeplan En genomförandeplan är en plan som beskriver hur en beslutad insats rent praktiskt ska genomföras. Utföraren tillsammans med den enskilde ska upprätta genomförandeplanen. Syftet med att upprätta en genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för genomförandet av beviljad insats (vad som ska göras, vem som ansvarar, när och hur det ska gå till samt mål och delmål för insatsen). Genomförandeplanen är också ett verktyg för uppföljning av insatsen. En genomförandeplan har biståndshandläggarens beställning som utgångspunkt. Genomförandeplanen ska dokumenteras och undertecknas av både utföraren och den enskilde. En kopia på genomförandeplanen sänds därefter till biståndshandläggaren. Dokumentation Enligt 21 LSS ska handläggning av ärenden som rör enskilda och genomförande av beslut om insatser dokumenteras. Dokumentationen ska ange beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Både den som fattar beslut om insatser och den som utför har en skyldighet att dokumentera. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet och beskrivningen av den enskildes förhållanden ska präglas av saklighet och objektivitet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar som förs och om andra dokument som rör honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska det antecknas. Dokumentationen ska kunna användas för tillsyn, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring. Läs mer i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2005:6 och Socialstyrelsens handbok om dokumentation under handläggning och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Individuell plan enligt 10 LSS När en LSS-insats beviljas ska den enskilde erbjudas att en individuell plan enligt 10 LSS upprättas. En individuell plan kan beskrivas som den enskildes egen karta med syftet att ge den enskilde inflytande över de insatser som planeras. Planen ska upprättas tillsammans med den enskilde och ska utgå från hans eller hennes nuvarande livssituation. Den individuella planen ger möjlighet till full delaktighet i planeringen av insatser. Det är den enskilde som avgör planens omfattning och som styr innehållet i planen.

15 15 Vad kostar beviljade insatser enligt LSS? Vid insatsen bostad med särskild service för vuxna betalar den enskilde avtalad hyra samt sin egen kost. Den enskilde har möjlighet att ansöka om bostadsbidrag. Vid insatsen barn- och ungdomsboende baseras avgiften på föräldrars (och barnets) inkomst enligt Kommunförbundets cirkulär 1999:135. Avgift för barn betalas så länge barnet går i skolan (se Haninge kommuns hemsida/social omsorg/avgifter). Vid insatsen vistelse i korttidshem tar kommunen ut en avgift för mat. Uppföljning Varje beslut om insatser ska följas upp och utvärderas regelbundet eller vid förändringar. Genom en uppföljning har biståndshandläggaren möjlighet att följa upp om en beviljad insats har avsedd effekt, vilket är ett sätt för nämnden att följa kvalitén i beviljad insats. När en insats är ny kan det finnas behov av täta uppföljningar av beviljad insats. Centrala begrepp Ur socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om användning av begrepp och termer, SOSFS 2007:9, går att läsa: Funktionsnedsättning Är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå av sjukdom eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Det kan vara sjukdomar, tillstånd eller skador som kan vara bestående eller av övergående natur. Funktionshinder Är en begränsning en funktionsnedsättning innebär i förhållande till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet, bristande delaktighet i arbetslivet. Habilitering Är insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning utifrån behov och förutsättningar, utvecklar och behåller bästa möjliga funktionsförmåga. Rehabilitering Är insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning utifrån behov och förutsättningar ska återvinna eller behålla bästa möjliga funktionsförmåga.

16 16 Lagstiftning, föreskrifter, domar och handböcker Vid biståndshandläggning LSS används följande: Förvaltningslagen (1986:223) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387) Förordningen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:1090) Socialförsäkringsbalken (2010:110) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Domar m.m. www. JPsocialnet.se Föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS (SOSFS 2002:9) Föreskriften dokumentation vid handläggning av ärenden (SOSFS 2006:5) Föreskriften genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2008:3) Handbok Dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (socialstyrelsen 2008) Handbok Dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (socialstyrelsen 2008) LSS, en vägledning (Margareta Erman 2008) LSS och LASS 2010 (Bengt Olof Bergstrand 2010) Handbok Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning, handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser (Socialstyrelsen 2012) Föreskriften ledningssystem för kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad 2011:11