Konjunkturstatistik, löner för privat sektor (KLP) 2013 AM0101

Transkript

1 ES/LA (22) Konjunkturstatistik, löner ör privat sektor (KLP) 2013 AM0101 I denna beskrivning redovisas örst allmänna uppgiter om undersökningen samt dess syte och historik. Däreter redovisas undersökningens innehåll och tillörlitlighet samt hur den genomörs och hur man kan ta del av resultaten. Genom att klicka på en rubrik i innehållsörteckningen kommer man direkt till aktuellt avsnitt. Innehållsörteckning A Allmänna uppgiter... 3 A.1 Ämnesområde... 3 A.2 Statistikområde... 3 A.3 SOS-klassiicering... 3 A.4 Statistikansvarig... 3 A.5 Statistikproducent... 3 A.6 Uppgitsskyldighet... 3 A.7 Sekretess och regler ör behandling av personuppgiter... 3 A.8 Gallringsöreskriter... 3 A.9 EU-reglering... 4 A.10 Syte och historik... 4 A.11 Statistikanvändning... 4 A.12 Uppläggning och genomörande... 4 A.13 Internationell rapportering... 4 A.14 Planerade örändringar i kommande undersökningar... 5 B Kvalitetsdeklaration... 6 B.0 Inledning... 6 B.1 Innehåll Statistiska målstorheter Objekt och population Variabler Statistiska mått Redovisningsgrupper Reerenstider Fullständighet B.2 Tillörlitlighet Tillörlitlighet totalt Osäkerhetskällor Urval Ramtäckning Mätning Svarsbortall Bearbetning... 12

2 ES/LA (22) Modellantaganden Redovisning av osäkerhetsmått B.3 Aktualitet Frekvens Framställningstid Punktlighet B.4 Jämörbarhet och samanvändbarhet Jämörbarhet över tiden Jämörbarhet mellan grupper Samanvändbarhet med annan statistik B.5 Tillgänglighet och örståelighet Spridningsormer Presentation Dokumentation Tillgång till primärmaterial Upplysningstjänster... 15

3 ES/LA (22) A Allmänna uppgiter A.1 Ämnesområde Ämnesområde: A.2 Statistikområde Statistikområde: A.3 SOS-klassiicering Tillhör (SOS) Arbetsmarknad Löner och arbetskostnader Ja För undersökningar som ingår i Sveriges oiciella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se örordningen om den oiciella statistiken (2001:100). A.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Medlingsinstitutet (MI) Postadress: Box Stockholm Besöksadress: Tullgränd 4 Kontaktperson: John Ekberg Teleon: Teleax: E-post: ornamn.eternamn@mi.se A.5 Statistikproducent Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Teleon: E-post: ornamn.eternamn@scb.se A.6 Uppgitsskyldighet Uppgitsskyldighet öreligger enligt lagen om den oiciella statistiken (SFS 2001:99) och enligt MI:s öreskriter (SCB-FS 2012:3). A.7 Sekretess och regler ör behandling av personuppgiter I myndigheternas särskilda verksamhet ör ramställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 oentlighets- och sekretesslagen (2009:400). A.8 Gallringsöreskriter Inga krav inns på långtidsarkivering av månadsstatistik. Blanketter gallras ortlöpande eter två år. Primär- och bearbetad data inns i SCB:s databas sedan 1996 och sparas där så länge som behov inns av materialet.

4 ES/LA (22) A.9 EU-reglering SCB levererar Short-Term Statistics (STS) enligt Rådsörordning 1165/98 och LCI enligt Kommissionsörordning No 1216/2003 och Parlaments- och rådsörordning No 450/2003. KLP utgör en delkälla i dessa undersökningar. A.10 Syte och historik KLP har som huvudsyte att månatligen belysa lönenivån och dess örändring över tiden inom den privata sektorn uppdelat eter standard ör svensk näringsgrensindelning (SNI) 2007, avdelningar B till S exkl. O. Inom tillverkningsindustrin (avdelning C) ördelas verkstadsindustrin ut enligt SNI:s huvudgruppsindelning exkl. 31 och 32. Löner ör arbetare inom industrin har redovisats kvartalsvis alltsedan 1940-talet. Statistiken byggdes ut 1991 då hela den privata sektorn ör arbetare och tjänstemän började undersökas. Undersökningen övergick till att bli en månadsundersökning i januari 1996 och vid samma tidpunkt upphörde löner ör arbetare inom industrin att vara en egen undersökning. Från och med 2001 ansvarar Medlingsinstitutet (MI) ör den oiciella lönestatistiken. SCB producerar statistiken på uppdrag av MI under A.11 Statistikanvändning Statistiken i KLP används rämst som underlag ör ekonomisk analys och konjunkturbedömningar. Undersökningen visar hur lönenivån örändras över tiden inom olika branscher och totalt sett inom den privata sektorn. Statistikanvändare är bl.a. Medlingsinstitutet, Konjunkturinstitutet, Riksbanken, universitet och högskolor, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och enskilda öretag. Uppgiterna i KLP utgör även underlag ör annan statistik som produceras av SCB, t.ex. Labour Cost Index (LCI), arbetskostnadsindex (AKI) och nationalräkenskaperna (NR). A.12 Uppläggning och genomörande Undersökningen genomörs varje månad med stående urval av öretag som dras året innan. Insamlingen av uppgiter sker via webb- eller postenkät. Inkommet material registreras och bearbetas, och presenteras två månader eter undersökningsmånadens slut (undantag januari där presentationen sker tre månader eter undersökningsmånadens slut). A.13 Internationell rapportering Labour Cost Index (LCI) är ett europeiskt arbetskostnadsindex som SCB levererar till Eurostat kvartalsvis. Indexet ska spegla utvecklingen av den totala arbetskratskostnaden per timme, det vill säga omatta lön inklusive rörliga lönetillägg, örmåner, sjuklön och arbetsgivaravgiter samt bonus. LCI inneattar rån och med 2008 både privat och oentlig sektor. KLP utgör ett av lera underlag till detta index.

5 ES/LA (22) SCB levererar även Short-Term Statistics (STS) månadsvis till Eurostat. Leveransen av STS omattar en mängd olika inormation varav KLP utgör källa ör lönesummor och arbetade timmar. A.14 Planerade örändringar i kommande undersökningar Medlingsinstitutet ansvarar ör eventuella örändringar.

6 ES/LA (22) B Kvalitetsdeklaration B.0 Inledning KLP har som huvudsyte att månatligen belysa lönenivån och dess örändring över tiden inom den privata sektorn uppdelat eter SNI, avdelningar B till S exkl. O. Inom tillverkningsindustrin (avdelning C) ördelas verkstadsindustrin ut enligt SNI:s huvudgruppsindelning exkl. 31 och 32. B.1 Innehåll 1.1 Statistiska målstorheter Statistiken i undersökningen redovisas i orm av genomsnittliga månadslöner ör tjänstemän och genomsnittliga timlöner ör arbetare. För arbetare redovisas även uppgiter om antal anställda och arbetade timmar samt andel övertid. För samtliga variabler utom andel övertid redovisas örändringen rån motsvarande månad öregående år Objekt och population Målpopulationen utgörs av alla anställda på öretag inom privat sektor under den aktuella undersökningsmånaden. Med öretag inom privat sektor avses handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag, ekonomiska öreningar, stitelser och ideella öreningar. Till privat sektor räknas även aktiebolag som ägs av stat och kommun, aärsverk samt Riksbanken. Rampopulationen utgörs av öretag som har minst em anställda enligt Företagsdatabasen (FDB). Som anställda deinieras personal med marknadsmässig lönesättning i åldern år. Personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ombordanställda i utrikes sjöart samt betinganställda ingår ej i målpopulationen. Målpopulationen består av två delar; arbetare och tjänstemän. Som arbetare deinieras anställda tillhörande LOörbundens avtalsområde. Övriga anställda (inklusive personer med medarbetaravtal) klassas som tjänstemän Variabler Insamlade variabler ör arbetare och tjänstemän Heltidstjänster (tjänstemän) Antal tjänstemän omräknade till heltidstjänster. Överenskommen månadslön (tjänstemän och månadsavlönade arbetare) Summa överenskommen månadslön, oavsett arbetstidens omattning, innan eventuella avdrag och tillägg. Utbetald lön (timavlönade arbetare) Utbetald lön öre skatteavdrag svarande mot arbetade timmar under månaden, tidlön, ackordslön, ackordskompensation (ast lönebelopp per tidsenhet då ackord/-prestationslönearbete inte erbjuds), ackordsöverskott, risktillägg,

7 ES/LA (22) smutstillägg m.m., skittillägg, skitormstillägg (vid skitarbete då veckoarbetstiden är kortare än veckoarbetstid vid dagarbete), övertidstillägg och motsvarande övertidstillägg, övertidsersättning ör timavlönade arbetare, väntetidsersättning, tillägg ör obekväm arbetstid, restid och gångtid. Avtalade timmar (tjänstemän och månadsavlönade arbetare) Totala antalet avtalade arbetstimmar normal arbetstid helgria veckor, oavsett arbetstidens omattning. Rörliga tillägg (tjänstemän, månadsavlönade- och timavlönade arbetare) Exempelvis provision, tantiem, premielön, ristående skittillägg och ob-tillägg. Övertidstillägg (tjänstemän, månadsavlönade- och timavlönade arbetare) Övertidstillägget speciiceras ör angiven månad (grundlönen ör övertiden tas ej med). Arbetade timmar (tjänstemän, månadsavlönade- och timavlönade arbetare) Totala antalet av samtliga tjänstemäns respektive arbetares aktiskt utörda arbetstimmar (tidlöns- och ackordstimmar inklusive övertids- och skittimmar, betald restid, gång- och väntetid). Övertidstimmar (tjänstemän, månadsavlönade- och timavlönade arbetare) Övertidstimmar som enligt avtal är övertid och betalas som övertid. Det ska innas övertidstillägg kopplat till timmarna. Retroaktiv lön (tjänstemän, månadsavlönade- och timavlönade arbetare) Retroaktiv lön som betalats ut eter avslutade centrala eller lokala löneörhandlingar. Period retroaktiv lön (tjänstemän, månadsavlönade- och timavlönade arbetare) Tidperiod som den retroaktiva lönen avser. Rörliga tillägg, tidigare perioder (tjänstemän, månadsavlönade- och timavlönade arbetare) Exempelvis kvartalsbonus och retroaktiva löner som ej avser nya löneavtal. Sjuklön (tjänstemän, månadsavlönade- och timavlönade arbetare) Utbetald sjuklön ör redovisningsperioden, avseende arbetsgivarperioden (dag 2 t.o.m. 14). Antal anställda (tjänstemän, månadsavlönade- och timavlönade arbetare) Samtliga anställda tjänstemän inklusive permitterade och tjänstemän i arbetskonlikt.

8 ES/LA (22) Löneökningar (tjänstemän, månadsavlönade- och timavlönade arbetare) Uppgit om största delen av antalet anställda tjänstemän respektive arbetare ått löneökningar till öljd av att de centrala eller lokala avtalen ör innevarande år har gått igenom Statistiska mått De statistiska mått som rämst presenteras i KLP är genomsnittliga månads- och timlöner. Uppgiterna är preliminära under tolv månader eter kalendermånadens slut. Eter tolv månader astställs de deinitiva genomsnittliga månads- och timlönerna. Det innebär att det kan tillkomma ytterligare löneökningar i orm av retroaktiva löneutbetalningar under perioden. Mindre justeringar kan också göras p.g.a. ytterligare inkomna blanketter. Beräkning av lönesumma (månadsavlönade arbetare), används nedan vid beräkning av genomsnittlig timlön W L = A + R + U V Där: L = Total lönesumma inklusive rörliga tillägg (inklusive övertidstillägg), ör öretag W = Överenskommen månadslön, månadsavlönade, ör öretag V = Avtalade timmar, månadsavlönade, ör öretag A = Arbetade timmar, månadsavlönade, ör öretag R = Rörliga tillägg (inkl. övertidstillägg), månadsavlönade, ör öretag U = Utbetald lön (inkl. rörliga tillägg och övertidstillägg), timavlönade, ör öretag Genomsnittlig timlön inklusive rörliga tillägg exklusive övertidstillägg (arbetare) ( L Ö + E ) T 2 = ( AM + AT ) Där: T 2 = Genomsnittlig timlön inklusive retroaktiva löner L = Beräknad lönesumma inklusive rörliga tillägg (inklusive övertidstillägg), ör öretag (se ovan) Ö = Övertidstillägg, ör öretag E = Retroaktiv lön, ör öretag AM = Arbetade timmar, månadsavlönade, ör öretag AT = Arbetade timmar, timavlönade, ör öretag

9 ES/LA (22) Genomsnittlig timlön inklusive rörliga tillägg inklusive övertidstillägg (arbetare) ( ( L + E ) T 3 = AM + AT ) Där: T 3 = Genomsnittlig timlön inklusive retroaktiva löner L = Beräknad lönesumma inklusive rörliga tillägg (inklusive övertidstillägg), ör öretag (se ovan) E = Retroaktiv lön, ör öretag AM = Arbetade timmar, månadsavlönade, ör öretag AT = Arbetade timmar, timavlönade, ör öretag Genomsnittlig månadslön exklusive rörliga tillägg (tjänstemän) ( W + E ) M1 = H Där: M 1= Genomsnittlig månadslön inklusive retroaktiva löner W = Överenskommen månadslön, ör öretag E = Retroaktiv lön, ör öretag H = Antal heltidstjänster, ör öretag Genomsnittlig månadslön inklusive rörliga tillägg exklusive övertidstillägg (tjänstemän) ( W + R Ö + E ) M 2 = H Där: M 2 = Genomsnittlig månadslön inklusive retroaktiva löner W = Överenskommen månadslön, ör öretag R = Rörliga tillägg (inklusive övertidstillägg), ör öretag Ö = Övertidstillägg, ör öretag E = Retroaktiv lön, ör öretag H = Antal heltidstjänster, ör öretag Redovisningsgrupper För samtliga branscher inom den privata sektorn redovisas skattningarna på SNI-bokstavsnivå. I redovisningen slås även näringsgrenar som tillhör industrin ihop (avdelning B + C). Inom tillverkningsindustrin (avdelning C) ördelas verkstadsindustrin ut enligt SNI:s huvudgruppsindelning exkl. 31 och 32.

10 ES/LA (22) Reerenstider Reerenstid är aktuell kalendermånad under året Fullständighet Inte aktuellt.

11 ES/LA (22) B.2 Tillörlitlighet 2.1 Tillörlitlighet totalt De resultat som presenteras är vanligtvis behätade med viss osäkerhet. Det inns elkällor som mer eller mindre påverkar säkerheten. Dessa elkällor är täckningsel, urvalsel, mätel och bortallsel. Det bör även observeras att genomsnittslönernas örändringstal mellan två år påverkas av lera aktorer. Faktorer som påverkar örändringarna kan t.ex. vara avtalsenliga löneörhöjningar, avtalens längd, löneglidning och strukturella örändringar i arbetskraten. 2.2 Osäkerhetskällor Urval För varje undersökningsmånad under året används det urval som dras i november Urvalsdragningen genomörs som ett stratiierat slumpmässigt urval utan återläggning av öretagen i urvalsramen. Stratum byggs upp av näringsgren (SNI) och storleksklass. För att bestämma stickprovsstorleken i undersökningen används Neymanallokering. Urvalet ör 2013 består av öretag Ramtäckning Mellan tidpunkten då urvalsramen upprättas (november 2012) och undersökningsperioderna sker ortlöpande örändringar av öretag. Arbetsställen nybildas, slås samman, delas eller upphör helt. Den dynamiska undersökningspopulationen överensstämmer inte helt med målpopulationen, varör täckningsel uppstår. Undertäckning utgörs av de öretag som inte inns med i urvalsramen men som har anställda arbetare och/eller tjänstemän, exempelvis nybildade öretag. Undertäckning kan uppträda enligt öljande: -nyetablerade öretag och som därör inte anns med i urvalsramen. -öretag tillhörande undersökningspopulationen men som inte har uppgit om antal anställda i FDB. -öretag tillhörande undersökningspopulationen med elaktig sektorkod i FDB och som därmed hamnat utanör urvalsramen. Undertäckningsobjekt går i regel inte att deiniera. Inga studier om problematiken med undertäckning i KLP är gjorda. Övertäckning utgörs av de öretag som inns i urvalsramen men som saknar arbetare och/eller tjänstemän. Övertäckning kan uppträda enligt öljande: -öretaget saknar anställda hela året. -öretaget tillhör ej privat sektor. -öretaget är i konkurs. -säsongsvis vilande öretag. -tillälligt vilande öretag. -öretag som redovisas via annan redovisningsenhet. För ett bortallsobjekt går det i allmänhet inte att avgöra om det är ett övertäckningsobjekt eller ej varör det kan innas en del okänd övertäckning.

12 ES/LA (22) Mätning Uppgiterna som ligger till grund ör KLP samlas in via webb- eller postenkät med tillhörande instruktion (se bilaga 1 och 2). Mätel beror huvudsakligen på att uppgitslämnaren har lämnat elaktiga uppgiter, p.g.a. exempelvis missuppattningar. Ingen speciell mätelsstudie har utörts Svarsbortall Vid bortall används imputering med hjälp av senast kända uppgiter, dvs. det antas att örändringarna ör en redovisningsenhets uppgiter mellan två månader är små. Saknas imputeringsunderlag görs bortallskompensation i orm av rak uppräkning inom stratum, vilket bygger på antagandet att bortallet kan betraktas som slumpmässigt inom stratum. Det ovägda bortallet var i genomsnitt 20,3 procent ör arbetare och 16,3 procent ör tjänstemän under 2012 och det storleksvägda bortallet var i genomsnitt 4,5 procent ör arbetare och 4,2 procent ör tjänstemän Bearbetning Inkommet material registreras och granskas. Granskningen sker i huvudsak maskinellt där redovisningsenhetens värden jämörs mot öregående månads värden och mot vissa astställda gränsvärden. Blanketter som har stora avvikelser rättas upp eller godkänns trots avvikelsen. Innan upprättning sker tas kontakt med uppgitslämnaren ör att å korrekta uppgiter Modellantaganden Rampopulationen som undersöks består av öretag som har minst em anställda enligt FDB. Ingen uppräkning görs ör de mindre öretagen (de med mindre än em anställda). För skattningar av typen medelvärde kan antagandet göras att medelvärdet är ungeär detsamma ör öretag med mindre än em anställda som ör större öretag. Detta gör att skattningar av typen medelvärde kan tolkas ör att gälla ör samtliga öretag. Skattningar av typen totaler gäller enbart ör den population som undersöks, dvs. ör populationen som består av öretag med minst em anställda. Vissa öretag har svårt ör att redovisa variabeln övertidstillägg enligt SCB:s instruktioner. Orsaken till detta är att det i deras avtal inte inns någon uppdelning av övertidsersättningen i grundlön och övertidstillägg. Detta medör att dessa öretags övertidstillägg överskattas i redovisningen. För att kompensera ör detta har SCB skapat en modell. Modellen innebär att redovisat övertidstillägg reduceras med genomsnittlig grundlön ör varje övertidstimme. Reduceringen genomörs när genomsnittligt övertidstillägg bedöms vara orimligt högt i örhållande till genomsnittlig grundlön på öretaget. 2.3 Redovisning av osäkerhetsmått Osäkerhetsmått anges ör både arbetare och tjänstemän i orm av 95-procentiga konidensintervall avseende skattningarna.

13 ES/LA (22) B.3 Aktualitet 3.1 Frekvens Undersökningen är månatlig r.o.m. januari Framställningstid Framställningstid ör varje kalendermånad under året beräknas till cirka nio veckor. För januari är ramställningstiden ytterligare yra veckor, totalt cirka 13 veckor. 3.3 Punktlighet Publicering sker enligt publiceringsplan ör serien Sveriges oiciella statistik. Publiceringsplanen inns att tillgå på SCB:s webbplats. B.4 Jämörbarhet och samanvändbarhet 4.1 Jämörbarhet över tiden Timlöner ör arbetare inom industri (avdelning B+C i SNI 2007) har redovisats enligt SNI 69 sedan 1973 och är direkt jämörbara över tiden med öljande örändringar: 1991 togs unktionella öretag bort rån populationen, dvs. öretag med näringsgren skild rån industri men med arbetsställen inom industri, vilket innebar att ungeär två procent av populationen togs bort. omläggningen till SNI 92 r.o.m medörde stora örändringar inom vissa delbranscher men resultaten är i princip direkt jämörbar på totalnivå ör den privata sektorn och gruv- och tillverkningsindustrin. år 2004 övergick undersökningen att redovisas enligt SNI Resultaten ör industrin är helt jämörbara på aggregerad nivå jämört med SNI 92. rån och med januari 2009 redovisas undersökningen uppdelat eter näringsgrensindelningen SNI Vid omläggningen till SNI 2007 lyttade örlagsverksamhet rån tillverkningsindustri till tjänstenäringarna samt ett antal andra mindre örändringar skedde inom industrin. Trots örändringarna är resultaten i princip på totalnivå jämörbara ör industrin. Övergången till SNI 2007 har även medört ett stort antal örändringar jämört med den tidigare versionen SNI 2002 ör näringsgrenar utanör industrin. Bland de viktigaste örändringarna är: ny avdelning ör inormations- och kommunikationsverksamhet tre nya avdelningar utirån den gamla indelningen med öretagstjänster ny avdelning ör miljöaktiviteter ny avdelning ör kultur, nöje, ritid utökning med olika högteknologiska aktiviteter ändrade principer ör klassiicering av reparationsverksamhet

14 ES/LA (22) 4.2 Jämörbarhet mellan grupper SCB producerar motsvarande konjunkturlönestatistik ör den statliga, primärkommunala och landstingskommunala sektorn, vilket redovisas i Statistiska meddelanden ör respektive undersökning, serie AM. I den primärkommunala och landstingskommunala sektorn beräknas genomsnittlig månadslön utirån överenskommen lön. För den privata och statliga sektorn tas hänsyn till rörliga tillägg när genomsnittlig månadslön räknas ram. SCB producerar även årligen lönestrukturstatistik ör arbetare och tjänstemän inom privat sektor (SLP). KLP utgår rån summerade löneuppgiter ör hela öretag/arbetsställen medan SLP utgår rån individuppgiter. Vid jämörelse mellan dessa två undersökningar måste olikheter i begrepp och deinitioner beaktas. 4.3 Samanvändbarhet med annan statistik Undersökningen ger tillsammans med bl.a. Konsumentprisindex (KPI) och Arbetskostnadsindex (AKI) underlag ör löne- respektive avtalsörhandlingar. B.5 Tillgänglighet och örståelighet 5.1 Spridningsormer Statistiken publiceras i SM serien AM38 på SCB:s webbplats. Resultaten rån KLP inns även inlagda i Sveriges statistiska databaser (SSD), där tabelluttag kan göras eter näringsgren (SNI) ör ett antal variabler. I månadsskriten SCB- Indikatorer publiceras även resultat rån KLP. 5.2 Presentation SM publikationen, AM38, omattar 23 sidor som består av text, tabeller och diagram. Statistiken på SCB:s webbplats redovisas i orm av text, tabeller och diagram. 5.3 Dokumentation Undersökningen inns dokumenterad i SCB:s dokumentationsmall SCBDOK, som går att nås via SCB:s webbplats. I SCB:s dokumentationssystem MetaPlus redovisas statistikens detaljerade innehåll. 5.4 Tillgång till primärmaterial De redovisade primäruppgiterna rån enskilda uppgitslämnare är sekretesskyddade liksom uppgitslämnarnas organisationsnummer. SCB utör på beställning specialbehandlingar av primärmaterialet. Forskare, utredare m.l. kan eter prövning å tillgång till avidentiierat material ör egen bearbetning.

15 ES/LA (22) 5.5 Upplysningstjänster SCB:, Enheten ör löne- och arbetskostnadsstatistik, tn , e-post: Medlingsinstitutet: Bo Enegren, tn , e-post:

16 ES/LA (22) Bilaga 1, Blankett