Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 27 november 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 27 november 2014"

Transkript

1 Kollektivtrafikförvaltningen Helene Gustafsson Tfn E-post KTN Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 27 november 2014 Lokal: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Agenda: Gruppmöten Möte med kollektivtrafiknämnden Kaffe (ca) Mötet avslutas För att minska detaljfrågorna under informationspunkten föreslås att frågor av allmän karaktär skickas till Helene Gustafsson senast kl två arbetsdagar innan mötet. Skriftligt svar på inkomna allmänna frågor sammanställs och delas ut vid mötet. Med vänlig hälsning Johan Örjes Ordförande KTN Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

2

3 FÖREDRAGNINGSLISTA Kollektivtrafiknämndens sammanträde torsdagen den 27 november 2014 kl Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ledamöter Johan Örjes (C), ordförande Fredrik Ahlstedt (M), 1:e vice ordförande Bertil Kinnunen (S), 2:e vice ordförande Lena Bjuhr Erngren (M) Anna-Lena Söderblom (M) Stefan Olsson (M) Leif Hällström (FP) Petra Klippfalk (KD) Erik Pelling (S) Margareta Widén-Berggren (S) Håkan Collin (S) Niclas Malmberg (MP) Emma Wallrup (V) Ersättare Kurt Johansson (M) Ann-Cathrin Larsson (FP) Dick Pettersson (C) Harald Klomp (KD) Helena Proos (S) Agneta Hägglund (S) Jenny Lundström (MP) Åskar Andersson (V) Nr 90. Ärende Val av justerare. I tur: Emma Wallrup (V) 91. Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 92. Förslag till åtgärdsprogram mot omgivningsbuller förslag till remissyttrande KTN Utredning Rätt funktion på rätt plats förslag till remissyttrande KTN Månadsrapport KTN Trafikdirektörens information 96. Anmälan av beslut enligt delegation KTN För kännedom inkomna skrivelser 98. Övriga ärenden

4

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (8) Sida 90 Val av justerare Kollektivtrafiknämnden utser att jämte ordföranden Johan Örjes (C) justera dagens protokoll. Tid för justering: dagen den november 2014 kl.. på kollektivtrafikförvaltningens kontor, Drottninggatan Fastställelse av föredragningslista Kollektivtrafiknämnden fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (8) Sida KTN Förslag till åtgärdsprogram mot omgivningsbuller förslag till remissyttrande Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna framlagt förslag till remissyttrande. Ärendet Gatu- och samhällsmiljönämnden i Uppsala kommun har tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram mot omgivningsbuller. Programmet ska bidra till att färre invånare vistas i bostäder, skolgårdar eller rekreationsplatser där omgivningsbullret kan inverka negativt på människors hälsa. Programmet ska tydliggöra vilka områden som är prioriterade i det kommande arbetet för att minska omgivningsbullret och fungera som ett stöd för alla som arbetar med relaterade frågor. Landstinget i Uppsala län som regional kollektivtrafikmyndighet har gjort övervägande angående programmet när det gäller hur åtgärdsprogrammets påverkan på kollektivtrafiken samt synpunkter från Arbets- och miljömedicin (AMM) på Akademiska sjukhuset (Dnr: AS ). Landstinget i Uppsala län instämmer i huvudsak, men vill lämna några förslag till hur programmet kan utvecklas och önskar en fortsatt dialog i arbetet med de konkreta åtgärderna. Landstinget i Uppsala län genom Kollektivtrafikförvaltningen UL vill gärna delta i diskussioner om de olika åtgärderna innan de genomförs för att kunna överblicka vilka konsekvenser förslagen och åtgärderna innebär. Bilaga 92 Remisshandling Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller Remissyttrande förslag Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8

9

10

11 ÅTGÄRDSPROGRAM MOT OMGIVNINGSBULLER KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING REMISSUTGÅVA

12

13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Åtgärdsprogram... sidan 4 Mål och visioner... 5 Åtgärder inom programperioden... 5 Genomförande... 7 Uppföljning och utvärdering... 8 Resurser... 8 Behovsbedömning... 8 Samhällsekonomisk nytta... 8 Samråd Förutsättningar... sidan 11 Bullerexponering Ljudexponerade ytor Påverkan av omgivningsbuller Tidigare arbete med buller Politiska mål och riktvärden Bullerkartläggning sidan 19 Historik Omfattning Metod Resultat av kartläggningen Referenser... sidan 29 Bilagor Bilaga 1 - Ekvivalent bullerutbredning från vägtrafik Bilaga 2 - Maximal bullerutbredning från vägtrafik Bilaga 3 - Ekvivalent bullerutbredning från tågtrafik Bilaga 4 - Maximal bullerutbredning från tågtrafik Åtgärdsprogrammet är framtaget av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän och konsulter. I arbetet har också funnits en styrgrupp med representanter för avdelningar i Uppsala kommun. Arbetsperioden har pågått under hösten 2012 och våren Projektledare Uppsala kommun: Sampo Hinnemo, Kontoret för samhällsutveckling Arbetsgrupp Uppsala kommun: Rolf Sundbom, Anneli Sundin, Mia Agvald-Jägborn Anton Willersten, Christer Justusson, Stefan Järdö Christer Solander Text: Erik Hedman, Ramböll Sverige; Johan Jönsson, Ramböll Sverige Extern granskning: Magnus Hillberg, Atkins Grafisk formgivning: Elvira Grandin, FOJAB arkitekter Foto: Ana Vera Burin Batarra om inget annat anges

14 ÅTGÄRDSPROGRAM Omgivningsbuller är ett av de största miljöhälsoproblemen inom Europa. Samstämmig forskning har visat att boende nära högtrafikerade vägar, järnvägar och flygplatser exponeras för skadliga ljudnivåer som påverkar människors hälsa negativt. Människor som utsätts för buller får bl a sömnstörningar som kan leda till förhöjt blodtryck, koncentrationssvårigheter, försvårad inlärning m.m. Långvarig exponering kan leda till negativa effekter på hjärt- och kärlsystemet. Bullerfrågan har genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG getts ytterligare vikt, genom det s. k. direktivet för omgivningsbuller. Huvudsyftet med direktivet är att fastställa ett gemensamt tillvägagångssätt för att förhindra, förebygga eller minska skadliga effekter på grund av exponering av omgivningsbuller. Direktivet slår fast att samtliga medlemsstater ska: Fastställa exponering från omgivningsbuller genom kartläggning av buller med metoder som är gemensamma för alla medlemsstater Tillgängliggöra information till allmänheten om omgivningsbuller och dess effekter Fastställa handlingsplaner för att förhindra och minska omgivningspåverkan från buller, baserat på resultaten från kartläggningen. Särskilt där exponeringsnivåerna kan medföra skadliga effekter på människors hälsa, och för att förhindra en höjning av bullernivån där den är idag är tillfredsställande. EU-direktivet har via svensk lagstiftning slagits fast och översatts till svenska förhållanden i Förordningen om omgivningsbuller (2004:675). I förordningen anges bl a krav på omfattning avseende kartläggning, åtgärdsprogram samt information till allmänheten. Enligt förordningen ska kommuner med mer än invånare vart femte år kartlägga omgivningsbullret inom kommunen samt ta fram ett åtgärdsprogram för att minska omgivningsbullret. Detta åtgärdsprogram är en följd av förordningen. Mål och visioner Den långsiktiga visionen är att inga människor som bor eller vistas längre tid i Uppsala kommun ska exponeras för nivåer av omgivningsbuller som riskerar att leda till negativa hälsoeffekter eller väsentligt begränsar möjligheten till utomhusvistelser i offentliga miljöer som natur- och parkområden. CC BY HELGE V KEITEL CC BY KOSSY@FINEDAYS Omgivningsbuller påverkar hälsan negativt. 4 Åtgärdsprogram mot buller

15 CC BY SHAWNCAMPELL Generella mål Minska bullret vid källan Minska negativa hälsoeffekter på grund av bullerstörningar Minska bullerexponeringen för de mest känsliga grupperna, exempelvis barn under 13 år Förbättrad ljudmiljö på offentliga platser Ökad medvetenhet hos såväl beslutsfattare som allmänhet om bullers negativa effekter Mål under programperioden Samtliga bostäder som beräknas ha trafikbullernivåer utomhus vid fasad, 65 db(a) ekvivalentnivå eller högre, ska efter programperioden inte ha högre ljudnivåer inomhus än 30 db(a) ekvivalentnivå respektive 45 db(a) maximalnivå avseende trafikbuller. Utemiljön på minst tre Bullerutsatta förskolor ska åtgärdas till en nivå där ingen del av vistelseytan utomhus har ljudnivåer som överskrider 55 db(a) ekvivalentnivå avseende trafikbuller. Antalet bullerexponerade park- och naturområden inom Uppsala tätort ska minska och kunskapen om Uppsalabornas uppfattning om störningsgraden i de mest exponerade parkområdena ska öka. Långsiktiga mål till kommande programperioder Riktvärden för buller ska klaras för samtliga bostäder, såväl inomhus som vid uteplats Samtliga förskolor eller grundskolor ska ha lägre eller lika med 55 db(a) ekvivalentnivå från omgivningsbuller på minst 80 % av vistelseytan utomhus Minst hälften av det totala antalet skol- och förskolebarn ska kunna vistas utomhus på skolgårdar där trafikbullernivåerna är högst 55 db(a) ekvivalentnivå Samtliga boende inom kommunen ska inom gångavstånd ha tillgång till en park med god ljudmiljö Åtgärder inom programperioden Nedan redovisas tre huvudsakliga åtgärdsområden som utifrån målbeskrivningar och vision bör prioriteras under programperioden. Åtgärder för att minska bullernivåer utomhus och inomhus i de högst exponerade bostadsområdena Åtgärder för att minska bullernivåer utomhus vid de mest exponerade för- och grundskolorna Åtgärder för minska bullernivåer utomhus inom parker och rekreationsområden Åtgärdsprogrammet ska i så stor utsträckning som möjligt arbeta i riktning mot ett hållbarare transportsystem där föreslagna åtgärder på ett naturligt sätt sammanfaller med önskvärda effekter inom andra områden, som exempelvis åtgärdsprogrammet för luftkvalitet samt övergripande målsättningar i Översiktsplan Som första åtgärd bör möjligheten till att minska buller vid källan prioriteras framför åtgärder för att reducera ljudet mellan källa och mottagare. Det är naturligtvis också önskvärt att genomförda åtgärder kommer många människor till godo istället för enbart enskilda individer. Att minska ljudet vid källan är i många fall en tidskrävande process, då det handlar om behov av trafikomläggningar eller omställning av trafiksystemet. I avvaktan på denna typ av åtgärder kommer det att vara nödvändigt att rikta insatser till enskilda bostäder/bostadsområden, som exempelvis bullerreducerande åtgärder i byggnadsfasad. Vid prioritering av åtgärder är det dock viktigt att det blir en balans mellan riktade insatser till boende respektive allmänheten i övrigt. Detta för att öka möjligheten till att uppnå de generella målen för åtgärdsprogrammet. Vid avvägning av insatser för att reducera omgivningsbuller är det viktigt att beakta särskilt känsliga grupper som saknar möjlighet till att vistas på alternativa platser där acceptabla ljudnivåer förekommer. Likaså speciellt utsatta platser, exempelvis sådana som exponeras från flera olika typer av bullerkällor samtidigt. Åtgärdsprogram mot buller 5

16 Sammanställning av föreslagna åtgärder under programperioden. Åtgärd Beskrivning Ansvar Genomförandeperiod Informationskampanjer Riktade kampanjer med syfte att minska bullerpåverkan, ex. teknisk rådgivning via kommunens hemsida om bullerskärmar, fönsterbyten etc. eller om däckval, sänkt hastighet m.m. GSN, PBN, MHN Löpande inom ordinarie verksamhet Trafikstyrande Översyn av möjlighet till åtgärder minskade ljudnivåer med hjälp av GSN Klart 2017 trafikomläggningar Översyn av hastighetsbegränsningar som bullerdämpande åtgärd Trafiklugnande åtgärder med hjälp av byggnadstekniska åtgärder Översyn av möjligheter att förbjuda tung trafik under vissa tider på dygnet GSN GSN GSN Klart 2016 Löpande inom ordinarie verksamhet Klart 2015 Lågbullrande Översyn av möjlighet till införande vägbeläggningar av lågbullrande vägbeläggning GSN Klart 2015 På utvalda vägsträckor byte av särskilt bullrande beläggningsskikt GSN Löpande efter 2015 Bullervallar och bullerskärmar utmed det kommunala vägnätet Program för bullerskärmar och bullervallar som åtgärd för att dämpa ljudnivåer utmed det kommunala vägnätet Översyn över bullerskyddsåtgärder för att dämpa utomhusnivåer vid skolor och förskolor Idéhandbok över bullerskyddsåtgärder för att dämpa utomhusnivåer vid parker och naturområden, ex i nyplanering, omdisponering av ytor, ljudmaskering GSN Klart 2016 GSN Klart 2015 GSN Klart Åtgärdsprogram mot buller

17 Sammanställning av föreslagna åtgärder under programperioden. Åtgärd Beskrivning Ansvar Genomförandeperiod Bullervallar/bullerskärmar utmed det statliga vägnätet Fördjupad utredning om behov av att dämpa trafikbuller från det statliga vägnätet GSN, i samarbete med Trafikverket Klart 2016 Bullervallar/bullerskärmar utmed det statliga järnvägsnätet Fördjupad utredning om behov av att dämpa trafikbuller från det statliga järnvägsnätet GSN, i samarbete med Trafikverket Klart 2016 Fastighetsnära åtgärder Införande av bidragssystem för att hjälpa fastighetsägare att bullersanera sina bostäder GSN Klart 2014 Utredning om alternativa bullerskyddsåtgärder vid skolor och förskolor, ex omlokalisering av vistelseytor BUN Klart 2015 Tysta platser Utredning om möjlighet att anordna särskilt tysta platser i den offentliga miljön GSN Klart 2017 I sammanställningen på tidigare uppslag föreslås åtgärder för att minska omgivningspåverkan både för enskilda utsatta individer tillsammans med åtgärder för att minska omgivningspåverkan i områden av särskild betydelse för uppsalaborna. Inom programperioden planeras ett antal åtgärder som är särskilt riktade till att minska påverkan av omgivningsbuller. Delar av programperioden kommer också att användas till att inhämta djupare kunskap om bullersituationen i kommunen och till att arbeta fram ytterligare riktlinjer för hantering av bullerfrågorna. Andra åtgärder kommer att vara direkt riktade till bullersanering i exempelvis bostäder och skolor/ förskolor. Genomförande En programgrupp kommer att tillsättas med representanter för kontoret för samhällsutveckling och miljökontoret. Arbetet kommer att ledas genom en styrgrupp med representanter från samma kontor samt kommunledningskontoret och kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad. En projektledare från kontoret för samhällsutveckling kommer att utses med ansvar för att åtgärderna genomförs. I sammanställningen redovisas föreslagna åtgärder under programperioden. Åtgärderna behöver arbetas in kommunens budget både avseende personalresurser samt ekonomiska medel. Åtgärdsprogram mot buller 7

18 Uppföljning och utvärdering Styrgruppen får ansvar för uppföljning av arbetet, genom löpande avrapportering från programgruppen, genom årlig avrapportering till ansvariga nämnder; gatu- och samhällsmiljönämnden, plan- och byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden samt barn- och ungdomsnämnden samt genom en samlad utvärdering under programperiodens sista år (2018). Resurser Resurser kommer att krävas för att genomföra de föreslagna åtgärderna i programmet. Beroende på investeringsnivån och i vilken omfattning de föreslagna åtgärderna kommer att genomföras kan det finnas behov av att förstärka personresurserna eller att förändra i verksamhetsplaner på kontoret för samhällsutveckling, miljökontoret och kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad. Programmet finansieras genom att åtgärderna inarbetas i budgetprocessen. De ramar som fullmäktige ger respektive nämnd ska följas. Behovsbedömning Planer och program som tas fram enligt 5 kap 5 miljöbalken ska miljöbedömas om genomförandet av dem kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta program anses dock inte medföra betydande miljöpåverkan så som avses i miljöbalken. Jämfört med nollalternativet, det vill säga den sannolika utvecklingen utan detta åtgärdsprogram, innebär genomförandet av åtgärdsprogrammet inte några avgörande hälsoförbättringar för Uppsalas befolkning. Dels för att Uppsala kommun redan idag arbetar med bullerskyddsåtgärder som gradvis förbättrar ljudmiljön och hälsan, dels för att de åtgärder som enklast kan genomföras under programperioden handlar om åtgärder nära mottagaren och som tjänar ett fåtal individer. Kraftfulla åtgärder vid källan, till exempel tystare fordon, och som skulle innebära betydande förändringar av ljudmiljön och gagna hela befolkningen, ligger utanför detta åtgärdsprograms räckvidd. Övriga åtgärder vid källan, till exempel trafikstyrning och sänkta hastigheter, tar lång tid att utveckla och implementera. Åtgärdsprogrammet innebär en klar ambitionshöjning och en långsamt förbättrad ljudmiljö och hälsa, inte minst tillsammans med kommande åtgärdsprogram, men några betydande skillnader kommer inte att kunna åstadkommas under denna programperiod. Samhällsekonomisk nytta Störningar och negativa hälsoeffekter från buller innebär en stor kostnad för samhället. Trafikverket har i sina samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn tagit fram värderingar av de kvantifierade och säkerställda konsekvenser som buller ger upphov till. Värderingen baseras 8 Åtgärdsprogram mot buller

19 på de för individen direkt och medvetna störningar (sjukdomsfall och sömnstörningar etc.) samt indirekta och omedvetna störningar som kostnader för sjukvård och produktionsbortfall till följd av sjukdomar orsakade av buller. Lönsamheten i bullerskyddsåtgärder varierar mellan olika fall. Generellt är vinsten med att åtgärda buller nära källan störst där befolkningsdensiteten är hög och i mer glesbefolkade områden är istället fastighetsnära åtgärder mer lönsamma. Valet av åtgärd styrs också av den fysiska möjligheten till åtgärder. I tätbebyggda stadskvarter finns sällan möjligheten att placera bullerskärmar längs vägen vilket gör att fastighetsnära åtgärder ändå blir den enda genomförbara åtgärden. Fastigheter med bullernivåer över 60 db(a) återfinns framförallt i de centrala delarna av Uppsala tätort. I huvudsak är det flerfamiljsbostäder som exponeras för höga ljudnivåer. Endast 10 % av antalet personer som exponeras för buller över 60 db(a) bor i en enfamiljsbostad. För många av dessa fastigheter är det svårt att på kort sikt påverka utomhusnivåer, vilket innebär att åtgärder framförallt får riktas mot att klara riktvärden för ljudnivåer inomhus. Att med hjälp av en tilläggsruta förbättra bullerdämpningen för alla fönster längs fasader som överskrider 60 db(a) från vägtrafik och 65 db(a) från spårtrafik i Uppsala kommun skulle kosta närmare 70 miljoner kronor. Åtgärderna skulle ge en samhällsekonomisk vinst på närmare sex kronor per investerad krona. Bedömningen har gjorts på en översiktlig nivå, vilket gör att det i vissa fall kan vara både lämpligare och mer lönsamt med andra åtgärder än fönsterförbättringar. Därför bör det bedömas i varje enskilt fall vilken åtgärd som är mest passande. Tabell 1. Bedömning av åtgärdsbehov och kostnad för fastigheter utsatta för buller över 60 db(a) från vägtrafik Intervall Utsatta personer Antal fönster Åtgärdskostnad NNK 65 db(a) * , db(a) , db(a) ,9 Totalt ,7 * = Under perioden 1996 till 2006 gavs stort antal fastigheter med bullernivåer över 65 db(a) bullerbidrag för åtgärder av fönster. Det innebär att många av dessa fönster redan är åtgärdade och att den verkliga kostnaden därför är betydligt mindre. Tabell 2. Bedömning av åtgärdsbehov och kostnad för fastigheter utsatta för ekvivalenta buller över 65 db(a) från järnvägstrafik Intervall Utsatta personer Antal fönster Åtgärdskostnad NNK 65 db(a) ,4 Åtgärdsprogram mot buller 9

20 Buller från järnvägstrafik kännetecknas av relativt få, men höga, bullertoppar, vilket särskilt under nattetid kan vara störande och leda till sömnsvårigheter. I Uppsala utsätts betydligt fler invånare för järnvägsbuller där de maximala bullernivåerna överstiger riktvärden än för ekvivalenta ljudnivåer. Det finns i dagsläget inga framtagna värderingar av betalningsviljan för att reducera maximala bullernivåer, trots att det har visats att betalningsviljan för att reducera enstaka höga bullertoppar kan vara betydande. Nedan görs en bedömning av kostnaden för att åtgärda fastigheter som i dagsläget utsätts för maximala bullernivåer över 80 db(a) från järnvägstrafik. Tabell 3. Bedömd åtgärdskostnad för fastigheter som utsätts för maximala bullernivåer över 80 db(a) från järnvägstrafik Intervall Utsatta personer Antal fönster Åtgärdskostnad 90 db(a) db(a) db(a Totalt Samråd Fylls i av kommunen. 10 Åtgärdsprogram mot buller

21 FÖRUTSÄTTNINGAR 2. Förutsättningar 2.1 Bullerexponering Närmare uppsalabors bostäder exponeras för bull antingen väg- eller tågtrafik. Detta innebär att en fjärded kommun exponeras för ljudnivåer över det riktvärde som bostäder avseende omgivningsbuller. Avseende de högsta trafiken, maximalnivåerna, så är exponeringen utifrån rik väsentligt högre för såväl vägtrafik som järnvägstrafik. H fasad är även en indikator på höga maximalnivåer inomh Tabell 4: Antal boende exponerade för ekvivalenta bullern tågtrafik Intervall Exponerade Exponerade Bullerexponering db(a) väg tåg Den stora majoriteten, ca 85 %, av bostäderna i Uppsala eq < Närmare uppsalabors bostäder exponeras för L tätort exponeras för ekvivalent vägtrafikbuller buller över 55 db(a) från antingen väg- eller tågtrafik. under L 55 db(a), men i de 15 % av bostäderna över Detta Förutsättningar eq innebär att en fjärdedel av invånarna i Uppsala db(a) bor en fjärdedel av alla invånare. Det visar att kommun exponeras för bullernivåer över det riktvärde Bullerexponering som gäller för nybyggnad av bostäder. Avseende lerproblematiken L eq 50 är 120 störst. 387 En högre andel flerfamiljs- det L eq är i de 45 tätbefolkade 168 delarna 515 av Uppsala 20 som 999 bul- 2.1 de Närmare högsta ljudtopparna uppsalabors från trafiken, maximalnivåerna, antingen så exponeras väg- ännu eller fler tågtrafik. för nivåer över Detta riktvärden innebär att småhus. L bostäder exponeras hus är för drabbade bullerav över höga 55 bullernivåer dba från jämfört med en eq fjärdedel Statistiskt 55 av sett 46 invånarna löper 591en boende i Uppsala i 3ett 235 flerfamiljshus L eq tre 60 som gånger gäller så 15hög för 409 risk nybyggnad att bo i ett 1av hus 019som är för utomhusnivå. Höga maximalnivåer vid fasad är kommun exponeras för ljudnivåer över det riktvärde även en indikator på höga nivåer inomhus. I tabellen exponerat för buller över riktvärdet 55 db(a) än en nedan bostäder visas en avseende sammanställning omgivningsbuller. av exponeringsberäkningar trafiken, från maximalnivåerna, väg- och tågtrafik. Siffrorna så är exponeringen kommer i Uppsala Avseende de högsta ljudtopparna från boende L eq i ett 65småhus. Endast % av enfamiljshusen 224 utifrån är riktvärden exponerade för vid vägtrafikbuller uteplats L över 55 från väsentligt den kommunomfattande högre för såväl bullerkartläggning vägtrafik som som järnvägstrafik. eq db(a) medan Höga nästan maximalnivåer 40 % av flerfamiljshusen vid är det. genomförts fasad är under även en indikator på höga maximalnivåer L eq inomhus, 75 där riktvärdet 0 avser 0 Tabell 4. Antal 4: Antal boende boende exponerade exponerade för ekvivalenta för ekvivalenta Tabell Tabell 5. bullernivåer Antal 5: boende Antal exponerade boende från väg- exponerade för maximala och bullernivåer för maximala bullerniv bullernivåer från väg- och tågtrafik tågtrafik från tågtrafik väg- och tågtrafik Intervall Exponerade Exponerade Intervall Exponerade Exponerade db(a) väg tåg db(a) väg tåg L eq < L max < L eq L max L eq L max L eq L max L eq L max L eq L max L eq L max L eq L max L eq L max Tabell 5: Antal boende exponerade för maximala bullernivåer från väg- och tågtrafik Åtgärdsprogram mot buller 11 Intervall Exponerade Exponerade db(a) väg tåg

22 40% 35% 30% Flerfamiljshus Småhus 25% 20% 15% 10% 5% Den stora majoriteten, ca 85 %, av bostäderna i Uppsala tätort exponeras för ekvivalent vägtrafikbuller under 55 db(a), men i de 15 % av bostäderna över 55 db(a) bor en fjärdedel av alla invånare. Det visar att det är i de tätbefolkade delarna < av Uppsala som 50-55bullerproblematiken är störst. Det visar också att en högre andel flerfamiljshus Intervall db(a) är drabbade av höga bullernivåer jämfört med småhus. Figur Statistiskt 1. Skillnad sett i fördelning löper en mellan boende småhus i ett och flerfamiljshus tre gånger så hög risk att bo i flerfamiljshus ett hus som i olika är bullerintervall. exponerat för Baserat buller på beräknade över riktvärdet 55 db(a) än en boende i ett ekvivalentnivåer från vägtrafik. småhus. Endast 10 % av enfamiljshusen i Uppsala är exponerade för vägtrafikbuller över 55 db(a) medan nästan 40 % av flerfamiljshusen är det. Tabell 6. Antal bostäder och andel av Uppsala tätorts bostäder Tabell som 6: Antal exponeras bostäder för ekvivalent och andel vägtrafikbuller av Uppsala i tätorts bostäder som exponeras för olika intervall. ekvivalent vägtrafikbuller i olika intervall. Intervall db(a) Antal bostäder Andel av samtliga bostäder (%) L eq < ,7 L eq ,1 L eq ,7 L eq ,7 L eq ,5 L eq ,6 L eq ,7 L eq ,0 L eq >75 0 0,0 Ljudexponerade ytor Två tredjedelar av Uppsala kommun har mycket låga bullernivåer (under 40 db(a)). På kommunnivå är det mindre än 5 % av ytan som exponeras för bullernivåer över riktvärdet för utomhusnivå 55 db(a), vilket kan betraktas som lågt. På dessa 5 % av ytan bor en fjärdedel av alla kommunens invånare. Närmare 30 % av Uppsala tätort är exponerad för bullernivåer över 55 db(a). 12 Åtgärdsprogram mot buller

23 2.2 Ljudexponerade ytor Två tredjedelar av Uppsala kommun har mycket låga bullernivåer (under 40 db(a)). På kommunnivå är det mindre än 5 % av ytan som exponeras för bullernivåer över riktvärdet för utomhusnivå 55 db(a), vilket kan betraktas som lågt. På dessa 5 % av ytan bor en fjärdedel av alla kommunens invånare. Tabell 7: Areor och andel av total kommunytan Tabell som 8. Areor exponeras 8: och Areor andel och av för Uppsala ekvivalent andel tätort av som Uppsala tätort som exp vägtrafikbuller i olika intervall. exponeras vägtrafikbuller för ekvivalent i vägtrafikbuller olika intervall. i olika intervall. Tabell 7. Areor och andel av total kommunytan som exponeras för ekvivalent vägtrafikbuller i olika intervall. Intervall db(a) Area (kvm) Andel av kommun (%) Intervall (db(a)) Area (kvm) Andel av tätort (%) L eq < ,8 L eq <40 4,0 8,0 L eq ,6 13,5 L eq ,7 17,2 L eq ,0 9,1 L eq ,9 25,4 L eq ,5 5,8 L eq ,1 20,0 L eq ,6 3,1 L eq ,5 14,9 L eq ,3 0,9 L eq ,1 8,0 L eq ,2 0,4 L eq ,0 3,9 L eq ,4 0,2 L eq ,0 2,0 L eq >75 2,4 0,1 L eq >75 0,4 0,7 Rapport Påverkan av omgivningsbuller 2.3 Omgivningsbuller och den blandade staden Upplevelsen beror av mer än bara ljudnivån Påverkan av omgivningsbuller Det pågår för närvarande mycket forskning kring hur 11 av 32 buller påverkar oss, och det kommer antagligen att Omgivningsbuller och den blandade staden Omgivningsbuller är idag ett av våra största miljöhälsoproblem som vi vet kan resultera i ohälsa för vet vi dröja länge innan vi har hela bilden klar för oss. Dock Omgivningsbuller med säkerhet att det inte är är idag tillräckligt ett av med våra största miljöhä enskilda individer vid exponering under lång tid. Det att redovisa resultera en ljudtrycksnivå i ohälsa för för enskilda att beskriva individer hur vid exponerin moderna samhället är fullt av oönskade ljud. Den störande moderna ett ljud samhället är, utan det beror är fullt på flera av faktorer. oönskade ljud. Den s snabba samhällsutvecklingen med industrialisering, Störningen kan beskrivas som en kombination av med industrialisering, transporter, exploatering, elek transporter, exploatering, elektrifiering mm. har faktorerna typ av ljud, vilket sammanhang ljudet på förhållandevis kort tid förändrat ljudlandskapet förekommer förhållandevis i och vem kort som uppfattar tid förändrat ljudet. Exempelvis ljudlandskapet radik radikalt. Buller har blivit ett miljöproblem med långtgående uppfattas miljöproblem musiken med på en fest långtgående som betydligt konsekvenser mindre för hä konsekvenser för hälsa och välbefinnande. störande många om man håll själv i Europa deltar i festen går det än om inte man längre att hitta ostö På många håll i Europa går det inte längre att hitta försöker sova i en grannlägenhet, även om ljudnivån i taget. ostörda ljudlandskap över huvud taget. den angränsande lägenheten är betydligt lägre. Bullerkartläggning Uppsala Unr Det pågår för närvarande mycket forskning kring hu kommer antagligen att dröja länge innan vi har hela vi med säkerhet att det inte är tillräckligt med att re kan beskrivas som en kombination av faktorerna typ på en fest som betydligt mindre störande om man s försöker sova i en grannlägenhet, även om ljudnivån Ett annat problem med dagens ljudmiljö är bristen på Det Ett har gjorts annat relativt problem mycket med forskning dagens i vilken ljudmiljö man är bristen p variation. Brus från trafik och annat finns överallt och studerat och upplevelse annat finns av specifika överallt bullerkällor. och tar Genom så mycket plats i an tar så mycket plats i anspråk att andra ljud till stor del att kombinera resultat från kartläggningar av ljudnivåer täcks över, vilket resulterar i en monoton ljudmiljö täcks utomhus över, och vilket undersökningar resulterar av de i en boendes monoton ljudmiljö u utan karaktär och platsspecificitet. upplevelser platsspecificitet. kan man ta fram samband mellan ljudnivå utomhus och störning. De flesta sådana här undersökningar Upplevelsen har gjorts för buller beror från av trafik. mer än bara ljudnivån Störning = Ljudnivå + att Sammanhang beskriva hur + störande Individ ett ljud är, utan det beror Figur 2. Komponenter som påverkar störningsupplevelsen i en verklig ljudet situation. förekommer i och vem som uppfattar ljudet. E lägenheten är betydligt lägre. Åtgärdsprogram mot buller 13

24 Inte bara en komfortfråga Den upplevda störningen är inte bara något som beskriver komfort utan ger ett mått på vilka hälsoeffekter bullret ger, exempelvis försvårande av samtal, koncentration, vila/återhämtning, sömnstörningar och olika stressrelaterade symptom. En tredjedel av befolkningen är känslig för buller och är därmed också mer sårbar för olika negativa effekter av buller. Senare tids forskning har t ex funnit att det finns ett samband mellan bullerexponering och ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Barn särskilt utsatt grupp Omgivningsbuller har visat sig ha ett flertal negativa effekter på barn, bland annat vad gäller läsförmåga, inlärning, koncentration och problemlösningsförmåga. Vid riktigt höga ljudnivåer finns också en ökad risk för tinnitus eller hörselskada då barns hörsel inte är fullt utvecklad före 13-års ålder. Andra problem som kan uppstå i högljudda miljöer är heshet, ökad olycksrisk, minskad aptit och trötthet. Barn från områden utsatta för starkt trafikbuller, framför allt flygbuller, har i några utländska studier angetts kunna ha ökade halter av stresshormoner och högre blodtryck än barn från tystare områden. Ny forskning har bekräftat att buller i skolmiljö negativt påverkar barns språkinlärning. I skolor i Storbritannien, Nederländerna och Spanien har samband mellan flygbuller och försämrad läsförståelse påvisats, ett samband som kvarstod även efter att man korrigerat för effekter av en rad andra faktorer, som t.ex. föräldrarnas socioekonomiskaförhållanden. Det uppskattas att en ökning av bullernivån med 5 db(a) var kopplad till en försämrad läsförståelse motsvarande 2 månaders undervisning i Storbritannien och 1 månad i Nederländerna. (1) Det finns ett antal åtgärder som kan förbättra ljudmiljön inomhus i undervisningslokaler, bland annat ljudabsorberande material i tak, väggar och golv. Utomhus vid skolor och lekplatser rekommenderar WHO att buller från yttre källor inte överstiger 55 db LAeq (2). Den viktiga hälsoeffekten är här störningsreaktioner. Någon risk för hörselskador till följd av trafikbuller finns inte vid exponering för de ljudnivåer som förekommer i Sverige. Barn kan dock tänkas maskera störande trafikbuller med skadligt stark musik i hörlurar. Goda ljudlandskap i bostadsområden utomhus återfinns först när bullernivåerna från vägtrafik är lägre än 45 db LAeq, 24h (3). Miljööverdomstolen har i dom MÖD 2000:32 förelagt dåvarande Vägverket Region Sydöst att senast den 1 april 2001 ha uppfört ett bullerplank eller ha vidtagit annan bullerreducerande åtgärd vid Östra skolan, Motala kommun, så att den ekvivalenta ljudnivån inte någonstans på Östra skolans skolgård överstiger 55 db(a). Som argument för åläggandet hänvisas till att både elever och lärare på skolan upplever att bullret från vägen tidvis är störande, samtidigt som det saknas möjligheter att välja annan plats för rast. Hänvisningar till Socialstyrelsens allmänna råd görs, med bl. a. ökad risk för olyckor som följd av att barnen inte kan höra lärare ropa. Kostnaden för åtgärdandet ( kr) anses vara rimligt i förhållande till nyttan. Miljööverdomstolen finner vid en samlad bedömning att skäl föreligger för att ålägga väghållaren att vidta bullerreducerande åtgärder vid Östra skolan i Motala. CC BY FRUGAN 14 Åtgärdsprogram mot buller

25 Parker och naturområden Det är ett välkänt faktum att parker och rekreationsområden har betydelse för människors hälsa och möjlighet till avkoppling. I stadsmiljöer är bakgrundsnivån från framförallt trafikbuller ofta hög och platser utomhus för vila och återhämtning blir då allt viktigare. Ett av de krav som anges i förordningen om omgivningsbuller är att åtgärdsprogrammet ska innehålla en beskrivning av åtgärder för att skydda områden där ljudnivån anses utgöra en särskild kvalitet såsom parker, rekreationsområden, friluftsområden och andra natur- och kulturområden. Naturvårdsverket har angett riktvärden för parker och tätortsnära rekreationsområden. Riktvärden baseras på genomförda studier om människors förväntningar och upplevelser av ljudmiljön. I denna framgår att den ekvivalenta ljudnivån inte bör överstiga 50 db(a) i parker respektive 45 db(a) ekvivalentnivå i tätortsnära rekreationsområden. Tidigare arbete med buller Uppsala kommun arbetar kontinuerligt för att förebygga bullerproblematiken i tätorterna i samband med stadsplanering, bullersanering av bostäder, skötsel av kommunens allmänna ytor, när upphandlingar genomförs, osv. I tätbebyggda kvarter med hög trafikintensitet är trafikbullernivåerna utomhus ofta högre än de nationella riktvärdena som är antagna av riksdagen i samband med infrastrukturproposition från 1997 (prop. 1996/97:53). I många fall har kommunen genomfört riktade kampanjer till fastighetsägare där dygnsmedelnivån för buller överstiger 65 db vid ytterfasaden. Denna typ av kampanjer genomfördes periodvis mellan åren 1996 och Kampanjerna resulterade i att Uppsala kommun betalade ut ca 6 miljoner kronor i fönsterbidrag för byte av ca äldre 2-glasfönster. Dessa åtgärder beräknas ha förbättrat boendemiljön inomhus för drygt 2000 Uppsalabor. Figur 3. Karta över tidigare genomförd bullerinventering. Byggnader markerade med blått har fått kommunalt eller statligt bidrag för genomförande av bullerskyddsåtgärder. Byggnader i orange har höga ljudnivåer utomhus, men har inte fått bidrag. Åtgärdsprogram mot buller 15

26 CC BY CRYSTIAN CRUZ CC BY CRYSTIAN CRUZ Utöver åtgärder i byggnader har Uppsala kommun i samband med ombyggnader av gatunätet byggt eller gett bidrag för fem bullerplank för att skydda befintliga bostadsmiljöer. Under våren 2010 genomfördes även en omfattande inventering av befintliga bullerskärmar inom Uppsala tätort samt Storvreta. Sammanlagt identifierades ca 150 befintliga skärmar, vilka dokumenterades i en databas. Kommunen arbetar även med exempelvis följande Vid nyplanering tillämpas riksdagens riktvärden för utomhusbuller i kombination med Boverkets allmänna råd 2008:1 (Buller i planeringen) Vid upphandlingar inom kommunen ställs generella krav avseende bullerpåverkan från arbetsmaskiner och utförda tjänster Vid parkskötsel ska de arbetsfordon som används uppfylla särskilda bullernormer och arbeten får generellt enbart utföras dagtid mellan klockan Placering av busshållplatser för att minska störningar vid bostadshus Rutiner för hantering av tryckknappslådor vid trafiksignalreglerade övergångsställen Operativ tillsyn för anläggningar som kan medföra bullerstörningar exempel fläktar i restauranger och bostadshus, skjutbanor, krossanläggningar och mindre flygplatser Operativ tillsyn vid aktiviteter som musikarrangemang eller pålningsarbeten Lokaliseringspolicy vid nyplanering av skolor och förskolor Åtgärder vid källan Riktade bullerskyddsåtgärder kan delas upp i olika undergrupper. Den effektivaste åtgärden är att dämpa buller vid källan. Detta kan uppnås med åtgärder som: Kampanjer för att minska bilåkande Trafikreglering Hastighetsdämpande åtgärder Kollektivtrafikprioriteringar Satsning på cykelåtgärder Trygghetsåtgärder Åtgärder mellan källa och mottagare På ställen där bullret är svårt att dämpa vid källan kan följande åtgärder vara lämpliga att vidta: Uppförande av bullerskärmar/bullervallar Kompletterande bebyggelse Åtgärder vid mottagaren Om ljudet inte kan dämpas vid källa eller mellan källa och mottagare kan buller behöva dämpas vid byggnaders fasader. Exempel på åtgärder är: Fönsterbyten Tilläggsisolering runt fönster Byte av friskluftsdon 16 Åtgärdsprogram mot buller

27 Politiska mål och riktvärden EU-direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller Direktivet är antaget av Europaparlamentet och Europeiska rådet. Syftet med direktivet är bl. a att få jämförbara uppgifter om exponering av omgivningsbuller inom medlemsstaterna, och på ett strategiskt sätt ge förutsättningar och ställa krav på kontinuerligt arbete för att minska den negativa påverkan av omgivningsbuller. Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Förordningen utgör det svenska införandet av direktivet. I förordningen tydliggörs krav på kommuner och trafikhuvudmän. Detta åtgärdsprogram är en följd av denna förordning. Proposition 1996/97:53 - Infrastrukturinriktning för framtida transporter Propositionen antogs av Riksdagen i mars 1997 och anger riktvärden för trafikbuller vid nyetablering eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus, 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid, 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. 55 db(a) ekvivalentnivån utomhus för flygbuller FBN Vid tillämpning av riktvärden vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusvärdena inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 db(a) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 db(a) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö samt delmålet om buller I maj 1998 antog Riksdagen genom proposition 1997/98:145 bl. a miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Ett särskilt delmål om buller antogs i april 2001 genom proposition 2000/01:130: Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överskridande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Boverket, som ansvarar för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, konstaterade dock i sin underlagsrapport (2007) till fördjupad utvärdering av miljömålet att bullret i samhället är oförändrat eller till och med ökar. Boverket uteslöt dock inte möjligheten att delmålet till 2010 trots allt kan uppnås och föreslog en omformulering av delmålet, vilket resulterade i följande formuleringar: Delmål 2020 Trafikbullernivåerna utomhus vid bostadsmiljöer ska till år 2020 minska med minst 5 db(a) jämfört med 1998, främst genom minskat källbuller. Inriktningen ska vara effektivaste reduktion av störningar och att de mest bullerutsatta människorna och bostadsmiljöerna prioriteras samt att riktvärdena inomhus i bostadsrum uppnås. Det långsiktiga målet till 2050 är att ingen olägenhet för människors hälsa eller betydande negativ påverkan i övrigt på grund av buller från transportsystemen ska förekomma. Åtgärdsprogram mot buller 17

28 Riktvärden Naturvårdsverket ansvarar för att vägleda verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter i hur de ska använda miljöbalken. Naturvårdsverket ansvarar också för att bevaka de allmänna miljövårdsintressena i mål och ärenden som handläggs hos myndighet och i domstol och kan driva frågor eller yttra sig i ärenden som rör buller. I infrastrukturproposition från 2012 angavs att följande riktvärdena även fortsatt bör vara vägledande i planeringssammanhang: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus, 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid, 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. 55 db(a) ekvivalentnivå för rekreationsområden i tätort 40 db(a) ekvivalentnivå för friluftsområden där låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet. Naturvårdsverket påpekar också att det vid tillämpning av riktvärdena ska tas hänsyn till vad som är tekniskt och ekonomisk rimligt. Boverket har utifrån naturvårdsverkets riktlinjer tagit fram Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen planera för bostäder i områden utsatta för buller från vägoch spårtrafik, vilket är en handledning för bebyggelseplanering i bullerutsatta områden. De riktvärden som anges i skriften utgår ifrån Naturvårdsverkets rekommendationer, men diskuterar djupare möjligheten till avsteg och kompensationsåtgärder vid avvägning mellan olika intressen. Boverkets riktvärden är det som i planeringssammanhang är vägledande gällande bullerfrågor. I socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOSFS 2005:6) ges rekommendationer till stöd för tillämpningen av 9 kap. 3 miljöbalken. Socialstyrelsen skrift är framförallt en bedömningsgrund då fara för hälsan föreligger och används bland annat vid prövning av klagomål gällande buller. Rekommendationerna innehåller utökade riktvärden för lågfrekvent buller samt hur tonkomponenter och ljud från musikanläggningar kan hanteras. Kommunens mål och planeringsinriktning De riktvärden för buller som anges i Uppsala kommuns översiktsplan är i enighet med Naturvårdsverkets rekommendationer. För väg-, spår- och flygbuller gäller enligt översiktsplanen följande riktvärden: 30 db(a) ekvivalent inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus, nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats* 60 db(a) ekvivalentnivå för tågtrafik i bostadsområdet i övrigt För buller från industriell verksamhet bör följande riktvärden inte överskridas: 50 db(a) ekvivalent utomhus, dagtid db(a) ekvivalent utomhus, kvällstid db(a) ekvivalent utomhus, nattetid db(a) maximalnivå utomhus, nattetid * Riktvärdet 70 db(a) maximalnivå gäller också för uteplatser i anslutning till vård- och undervisningslokaler. För förskolegårdar, skolgårdar samt uteplats till lokaler med omsorg och vård bör inte heller 55 db(a) ekvivalentnivå överskridas. I översiktsplanen beskrivs en inriktning i stadens utveckling som innebär en ökad bebyggelsetäthet i centrala delar. Vid bostadskomplettering i områden där riktvärden för buller överskrids på trafiksidan ska ljudmiljön på innergårdar därför ges särskild vikt. Vid etableringar av skolor och förskolor i tätbebyggda områden ska bullerfrågan tas i beaktning vid planering av skolgårdar. Översiktsplanen betonar vikten av att skapa nya samt skydda befintliga områden med god ljudmiljö. Parker, tätortsnära friluftsområden och andra idag opåverkade områden ska värnas mot bullerpåverkan och kommunen ska aktivt arbeta för att utveckla stadens grönstruktur så att invånarna får tillgång till olika sociotopsvärden inom rimligt avstånd. Kommunen har tidigare tagit fram ett åtgärdsprogram för luftmiljön i centrala Uppsala. I åtgärdsprogrammet som togs fram 2009 beskrivs åtgärder som syftar på att förbättra luftkvalitén i centrala Uppsala. Bland åtgärderna ingick hastighetssänkning till 30 km/h i innerstaden, begränsningar i framkomlighet för att minska trafiken, satsningar på ökat cyklande samt miljözoner för tunga fordon. Samtliga av dessa mål är sådana att de samtidigt medverkar till en bättre bullermiljö i staden. Motsvarande är flera av åtgärderna mot buller som presenteras i detta åtgärdsprogram sådana att de påverkar luftmiljön positivt. Det finns alltså en samverkan mellan åtgärder som är värd att tas i beaktning. 18 Åtgärdsprogram mot buller

29 BULLERKARTLÄGGNING 2012 I den genomförda bullerkartläggningen har bullersituationen i Uppsala kommun kartlagts och redovisats. Bullerkartläggningen är grunden för hur kommunen ska arbeta med bullerfrågor under programperioden genom att visa på var problem finns, men också genom att visa på områden med god ljudnivå som är värda att bevara. Historik Den första bullerkartläggningen i Sverige (fas 1, år 2007) berörde enbart de tre största svenska kommunerna (Stockholm, Göteborg, Malmö) samt dåvarande Vägverket (vägar med fler än 6 miljoner fordon per år), Banverket (fler än tåg per år) och Transportstyrelsen (flygplatser med fler än flygrörelser per år). Fas 2, med inrapportering 2012 berörde ytterligare tio svenska kommuner (Helsingborg, Linköping, Norrköping, Örebro, Västerås, Umeå, Uppsala, Lund, Borås, Jönköping), samt vägar med fler än 3 miljoner fordon per år och järnvägar med mer än tåg per år (Trafikverket). Omfattning En kommunövergripande bullerkartläggning för Uppsala kommun har genomförts avseende trafiksituationen för väg- och tågtrafik år I kartläggningen har buller från vägtrafik respektive tågtrafik beräknats och redovisas i utbredningskartor samt fasadpunktskartor. Samtliga vägar inom kommunen oavsett väghållare och samtliga järnvägar som trafikeras med persontrafik och godstrafik har ingått i kartläggningen. Utifrån genomförda beräkningar har ett antal analyser genomförts som underlag till mål och åtgärder i åtgärdsprogrammet. Följande analyser har genomförts: beräkning av antal exponerade boende i kommunen år 2011 antal bostäder som ligger inom olika bullerintervall totalt antal km 2 bullerexponerad mark i olika bullerintervall Hot spots-analys analys av vilka bostadområden som har högst bullerexponering utifrån befolkningskoncentration analys av skolor och förskolors utomhusmiljö analys av bullerutbredning i park- och rekreationsområden Åtgärdsprogram mot buller 19

30 Figur 4. Statliga vägsträckor i Uppsala kommun med över 3 miljoner fordon per år Vägtrafik Samtliga statliga, kommunala och enskilda vägar inom kommunen har ingått i kartläggningen. Utöver detta har en särskild kartering av vägtrafikbuller enbart från statliga vägar med fler än 3 miljoner fordon per år genomförts. Följande vägar, eller delar av vägarna, ingår i denna kartering (se även figur 4): Väg E4 Väg 55 Väg 77 Väg 255 Väg 272 Väg 282 Väg 288 Väg 290, Väg 600 Väg 696 Tågtrafik Följande spårsträckningar har ingått i kartläggningen: Ostkustbanan Dalabanan Rangerverksamhet ingår inte i den strategiska bullerkartläggningen. Flygplatser Enligt förordningen finns enbart krav på kartläggning av flygplatser med fler än start och landningar. Ingen flygplats finns inom kommunen som faller inom denna kategori. Buller från flygtrafik har därmed inte karterats inom Uppsala kommun. 20 Åtgärdsprogram mot buller

31 Industrier De enda industriverksamheterna som faller under direktivets kartläggningskrav (s k IPPC-anläggningar), är reglerade genom svensk miljölagstiftning med villkor kopplade till verksamheten. Inom kommunen finns följande anläggningar Boländeranläggningarna (Kraftvärmeverk/Avfallsförbränning) Bolandsgatan 13 (Boläänderna 13:2), Vattenfall AB Heat nordic Uppsala, UPPSALA Husbyborgsverket (reservvärmeverk) Husbyborgsvägen Husbyborg 1:91, Vattenfall AB Heat nordic Uppsala, , UPPSALA GE Healthcare Bio-Sciences AB (Läkemedelsföretag), Björkgatan 30, , UPPSALA KEMWELL AB (Läkemedelsföretag), Björkgatan 30, , Uppsala Övriga bullerkällor Andra störande ljudkällor eller problemområden som inte omfattas av förordningen är exempelvis buller från motorbanor, byggarbetsplatser, skjutbanor, osv. Dessa är inte heller behandlade i bullerkartläggningen. Metod Bullerberäkningarna har genomförts i programmet SoundPLAN version 7.1. Beredning av indata samt resultatanalys har genomförts i Arcmap 10.1 samt Microsoft Excel Som underlag för samtliga beräkningar har Anvisningar för kartläggning av buller enligt 2002/49/EG, slutversion använts som handledning. Hovgårdens Avfallsanläggning Grän 2:2, Uppsala Vatten och Avfall AB, Box 1444, Uppsala Lantmännen Cerealia, Uppsala Östra Ågatan 87 Kungsängen 1:1, Lantmännen Mills AB, Box 446, UPPSALA Eftersom verksamheterna i den mån det är relevant har villkor för buller som är lägre än de krav som omfattas av direktivet görs ingen separat redovisning avseende buller för dessa. Åtgärdsprogram mot buller 21

32 Resultat av kartläggningen Bullerexponering Resultatet av exponeringsberäkningar av antal personer, bostäder och andel av markytor som utsätts för buller redovisas i kapitlet Förutsättningar. Hot spots Utifrån bullerkartläggningen har en analys gjorts över vilka områden inom kommunen där befolkningsdensiteten är hög samtidigt som ljudnivån från vägtrafiken är hög. Analysen redovisar därmed s k hot spots. Bilden kan vara ett värdefullt hjälpmedel vid införande av bullerdämpande insatser, exempelvis var man bör prioritera att dämpa ljudet vid källan. I figur 5 redovisas antal exponerade boende utifrån riktvärdet vid fasad, dvs 55 db(a) ekvivalentnivå. Här konstateras att det finns en koncentration av boende utmed Väderkvarnsgatan, Bäverns gränd, Luthagsesplanaden. Bilden stämmer bra överens med de av kommunen tidigare identifierade områden med höga ljudnivåer som blivit erbjudna bidrag för fönsteråtgärder. Observera att bilden inte är representativ för vilka områden som har högst ljudnivåer. Mest exponerade bostäder I figur 6-7 visas de bostäder som enligt genomförda beräkningar har de högsta vägtrafikbullernivåerna i Uppsala tätort. Figur 5. Hot Spot-analys 55 db(a) vägtrafik 22 Åtgärdsprogram mot buller

33 Figur 6. Hot Spot-analys 60 db(a) vägtrafik Figur 7. Hot Spot-analys 65 db(a) vägtrafik Åtgärdsprogram mot buller 23

34 Figur 5: Hot Spots analys 55 db(a) vägtrafik Mest exponerade bostäder I figurer nedan visas de bostäder som enligt genomförd högsta vägtrafikbullernivåerna i Uppsala tätort. Figur 5: Hot Spots analys 55 db(a) vägtrafik Figur 6: Vägavsnitt inom Uppsala tätort Mest exponerade bostäder I figurer nedan visas de bostäder som där enligt de genomförda ekvivalenta beräkningar bullernivåerna har vid de högsta vägtrafikbullernivåerna i Uppsala fasad tätort. överskrider 60 db(a) Figur 8. Vägavsnitt 6: Vägavsnitt inom Uppsala inom tätort Uppsala där de ekvivalenta tätort Figur 9. inom Uppsala tätort där de ekvivalenta Figur 7: Vägavsnitt inom Uppsala tätort där de ekvivale bullernivåerna vid fasad överskrider 60 db(a) bullernivåerna vid fasad överskrider 65 db(a) där de ekvivalenta bullernivåerna vid fasad överskrider 65 db(a) fasad överskrider 60 db(a) 24 Åtgärdsprogram mot buller Rapport

35 CC BY FIMB CC BY FRUGAN FOJAB ARKITEKTER Skolor och förskolor Utifrån bullerkartläggningen har en analys över hur skolors och förskolors utemiljö avseende påverkan av trafikbuller genomförts. Utgångspunkten i analysen har varit att försöka belysa de mest drabbade förskolorna/skolorna. Vid bedömning av om skolornas utemiljö anses vara bullerstörd, har utgångspunkten varit att om mer än 20 % av barnens vistelseyta har en ljudnivå som är över 55 db(a) ekvivalentnivå, 11% så betraktas den som störd. I figur 8 redovisas störda 24% 24% skolor/förskolor med röda punkter respektive ostörda skolor/förskolor med grön punkt. 89% Av de totalt % förskolenheterna har identifierats 76% högre än 55 db(a) ekv28 enheter som har höga ljudnivåer Mer enligt än 20% ovan, av skolgården motsvarande ca 1200 elever av totalt ca högre än 55 registrerade db(a) ekv förskolebarn. Mindre än 20% av skolgården Av totalt 111 skoleneheter i kommunen är det 32 enheter som har skolgårdar där mer än 20 % av vistelseytor har över 55 db(a) ekvivalentnivå. Av de ca elever som är registrerade på skoleenheterna är det ca 8500 elever som har ljudnivåer över ovanstående. 24% 76% Mindre än 20% av skolgården högre än 55 db(a) ekv Mer än 20% av Mindre skolgården än 20% av utemiljön högre än högre än db(a) db(a) ekv ekv Mer än 20% av utemiljön högre än 55 db(a) ekv 11% 89% Mindre än 20% av utemiljön högre än 55 db(a) ekv Mer än 20% av utemiljön högre än 55 db(a) ekv Diagram som visar bullersituationen på skolgårdar respektive förskolors utemiljö i Uppsala kommun. Åtgärdsprogram mot buller 25

36 Figur 10.1 Skolor i Uppsala tätort där mer respektive mindre än 20 % av skolgården exponeras för trafikbullernivåer över 55 db(a) ekvivalentnivå (röd prick mer, grön prick mindre) 26 Åtgärdsprogram mot buller

37 Figur 10.2 Förskolor i Uppsala tätort där mer respektive mindre än 20 % av skolgården exponeras för trafikbullernivåer över 55 db(a) ekvivalentnivå (röd prick mer, grön prick mindre) Åtgärdsprogram mot buller 27

38 Tabell 9. Skolor i Uppsala tätort med störst andel av skolgården exponerad för buller över 55 db(a). Skola Gata Antal elever Nanna Boland, Raul Wallenbergskolan Uppsala Kungsgatan 367 Yrkesplugget Kungsgatan 75 Internationella gymnasiet Bergsbrunnagatan 145 Fyrisskolan Götgatan 1531 Katedralsskolan Skolgatan 1554 Uppsala enskilda skola Dag Hammarsköldsväg 148 Tabell 10. Förskolor i Uppsala tätort med störst andel av skolgården exponerad för buller över 55 db(a). Förskola Gata Antal barn Svartbäckens Montessoriförskola Timmermansgatan 39 Jensen Education School AB Döbelnsgatan 50 Berguvarnas familjedaghem 3 Repslagargatan 5 Familjedaghem Gränby, Kvarngärdet/Bellman/Nyby/Ferlin Tycho Hedens väg 31 Skogsgårdens natur och miljöskola Vattholmavägen Åtgärdsprogram mot buller

39 Dagens bullersituation i parker och naturområden Utifrån resultatet av bullerkartläggningen har parker och naturområdens utsatthet analyserats i syfte att belysa områden med hög ljudnivå och påvisa brister där ljudnivån är hög. Vid bedömning av om en park eller ett naturområde anses vara bullerstört, har utgångspunkten varit att om mer än 20 % av tätortsnära områden har en ljudnivå som är över 50 db(a) ekvivalentnivå, respektive över 40 db(a) ekvivalentnivå i naturområden, så betraktas området som bullerstört. Figur 11. Parker med god ljudmiljö (grön) respektive parker med störd ljudmiljö (röd). Åtgärdsprogram mot buller 29

40 Figur 12. Naturområden med god ljudmiljö (grön) respektive störd ljudmiljö (röd). Mer än 500m till park med god ljudmiljö Mindre än 500m till park med god ljudmiljö 16% 84% Mer än 500m till park med god ljudmiljö Mindre än 500m till park med god ljudmiljö Andel boende som har tillgång till park med god ljudmiljö Tillgänglighet till parker med god ljudmiljö I kommunens mål betonas invånarnas tillgång till parker och rekreationsområden inom rimliga avstånd. En analys med syfte att mäta uppsalabornas tillgång till parker med god ljudmiljö har gjorts och visar att 84 % av de boende inom Uppsala tätort har tillgång till någon form av park inom 500 m från sin bostad. Av totalt invånare i Uppsala tätort har ca närmare än 500 m till närmaste bullerskyddade park. CC BY BJAGLIN 30 Åtgärdsprogram mot buller

41 Figur 13. Bostäder i Uppsala tätort som har mindre än 500 m till närmaste park med god ljudmiljö (grön) och bostäder med mer än 500 m till närmaste park med god ljudmiljö (röd) Åtgärdsprogram mot buller 31

42 REFERENSER 1. Staatsen BAM, Nijland H A, van Kempen E M M, De Hollander, A E M, Franssen A E M & van Kamp I. Assessment of health impacts and policy options in relation to transport-related noise exposures. Contribution to the project Transport-related Health Effects with a Particular Focus on Children within the UNECE/WHO Transport, Health and Environment Pan-European Program. Bilthoven, the Netherlands, (RIVM report /2004). 2. Berglund B, Lindvall T, Schwela D & Goh K T. (Eds.) Guidelines for community noise. Geneva, World Health Organization, Ljudlandskap för bättre hälsa. Årsrapport. Stockholm, Mistra, Åtgärdsprogram mot buller

43 BILAGOR Bilaga 1 - Ekvivalent bullerutbredning från vägtrafik Bilaga 2 - Maximal bullerutbredning från vägtrafik Bilaga 3 - Ekvivalent bullerutbredning från tågtrafik Bilaga 4 - Maximal bullerutbredning från tågtrafik Åtgärdsprogram mot buller 33

44 34 Åtgärdsprogram mot buller Bilaga 1 - Ekvivalent bullerutbredning från vägtrafik

45 Åtgärdsprogram mot buller 35 Bilaga 2 - Maximal bullerutbredning från vägtrafik

46 36 Åtgärdsprogram mot buller Bilaga 3 - Ekvivalent bullerutbredning från tågtrafik

47 Åtgärdsprogram mot buller 37 Bilaga 4 - Maximal bullerutbredning från tågtrafik

48

49 FÖRSLAG Dnr KTN Strategisk utveckling Rickard Grönborg Tfn E-post Uppsala kommun Gatu- och samhällsmiljönämnden Uppsala Yttrande över Förslag till åtgärdsprogram mot omgivningsbuller Uppsala kommun (GSN ) Om ärendet Gatu- och samhällsmiljönämnden i Uppsala kommun har tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram mot omgivningsbuller. Programmet ska bidra till att färre invånare vistas i bostäder, skolgårdar eller rekreationsplatser där omgivningsbullret kan inverka negativt på människors hälsa. Programmet ska tydliggöra vilka områden som är prioriterade i det kommande arbetet för att minska omgivningsbullret och fungera som ett stöd för alla som arbetar med relaterade frågor. Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län som regional kollektivtrafikmyndighet har gjort övervägande angående programmet när det gäller hur åtgärdsprogrammets påverkan på kollektivtrafiken samt synpunkter från Arbets- och miljömedicin (AMM) på Akademiska sjukhuset (Dnr: AS ). Landstinget i Uppsala län instämmer i huvudsak, men vill lämna några förslag till hur programmet kan utvecklas och önskar en fortsatt dialog i arbetet med de konkreta åtgärderna. Landstinget i Uppsala län genom Kollektivtrafikförvaltningen UL vill gärna delta i diskussioner om de olika åtgärderna innan de genomförs för att kunna överblicka vilka konsekvenser förslagen och åtgärderna innebär. Kollektivtrafiknämnden anser att åtgärdsprogrammet bör beskriva vilka konsekvenser som åtgärderna kan få när det gäller att bedriva kollektivtrafik. Programmet bör även ange och relatera till målen i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet som anger att kollektivtrafiken ska fördubblas till år 2020 (basår 2006), samt att kollektivtrafiken ska vara fossilbränslefri år En överflyttning av resenärer från bil till kollektivtrafiken bidrar till minskat buller. Det gäller att kollektivtrafiken har konkurrenskraft i form av korta restider, det vill säga en hög framkomlighet i Uppsala stad. Det är viktigt att öka framkomligheten i de centrala delarna av staden. Uppsala kommun bör systematiskt arbeta med framkomlighet för kollektivtrafiken i samråd med Kollektivtrafikförvaltningen UL. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

50 2 (3) Kollektivtrafiknämnden anser att Uppsala kommun bör samråda med Kollektivtrafikförvaltningen UL om aktuella åtgärder innan de genomförs för att säkerställa att de inte innebär negativa konsekvenser när det gäller att kunna erbjuda en attraktiv kollektivtrafik. Kollektivtrafiken kan också bidra till att minska bullret i och med att teknikutvecklingen går framåt och att fordon byts ut i samband med nya upphandlingar eller genom den årliga översynen av fordon. Exempelvis har några diesel-el hybridbussar satts i trafik i Uppsala stad, de genererar mindre buller. Synpunkter från Arbets- och miljömedicin (AMM) Arbets- och miljömedicin (AMM) ser positivt på att Uppsala kommunen har en ambition att aktivt arbeta med bullerproblematiken. Vidare är det utmärkt att det tillsätts en programgrupp bestående av personer från både kontoret för samhällsutveckling och miljökontoret. Om behov finns är AMM beredda att utgöra en referensgrupp med kompetens rörande buller och ohälsa. Enligt förordningen 2004:675, 14, skall allmänheten informeras om upprättade åtgärdsprogram avseende buller. Med anledning av detta vill vi påpeka att tabellen på sidan 11 är felaktig och därmed inte går att förstå. Tabellen måste omarbetas så att data går att tolka enkelt, till exempel i form av antalet exponerade personer inom de olika intervallen, alternativt i en kumulativ frekvenstabell över antalet exponerade. Dessutom anser vi att det behövs en tydlig förklaring av decibelskalan, samt vad en logaritmisk skala innebär, vilket är väsentligt för att till allmänheten/målgruppen ska kunna förstå åtgärdsprogrammet. Har metoderna för bullermodellering blivit validerade med fysiska mätningar vid till exempel kända högexponerade platser, såsom Kungsgatan? Om inte finns det en stor risk att beslut fattas på grunder som saknar stöd i verkligheten, då den modellerade karteringen både kan under- och överskatta den faktiska nivån på buller. Vi skulle vilja se en ambition att göra fysiska mätningar före och efter en åtgärd för att kunna utvärdera om åtgärden fick förväntad effekt. Detta ger även en kunskapsuppbyggnad för vidare planering av åtgärder i framtiden och möjliggör en bedömning av kostnadseffektiva åtgärder. Uppsalas befolkning ökar och då bör bulleraspekten vara med i arbetet redan från start gällande förtätningar av bostäder, utbyggnad av vägnät, en förväntad ökad godstrafik både på väg och spårbundet. Det är idag oklart hur dos/responssamband för buller och ohälsa ser ut vid mycket låga bullernivåer och rådande riktvärden är ej satta strikt på hälsoeffekter. För att främja folkhälsan i Uppsala rekommenderar vi att Uppsala kommun arbetar för att dessa riktvärden ej överskrids. I de långsiktiga målen anges att riktvärden skall klaras. AMM ser det som viktigt att dessa riktvärden anges tydligt med numeriska siffror. Kunskapen om buller inne i förskolor/skolor är viktigt för den pedagogiska verksamheten och där bidrar inte enbart buller från yttre miljön orsakat av trafiken.

51 3 (3) Åtgärdsprogrammet behandlar medelvärde över dygnet, men det är även viktigt att ha kunskap om maxnivåer vid olika tidpunkter, till exempel under rusningstrafik. Hur ska kunskapsuppbyggandet om uppfattad störningsgrad vid parker och naturområden utföras praktiskt? Under 2015 genomför Folkhälsomyndigheten en miljöhälsoenkät, där frågor om bullerstörning från olika källor ingår. AMM föreslår att Uppsala kommun överväger att, för att öka kunskapsläget i kommunen, bidra till finansieringen av ett ökat antal enkäter i kommunen. Detta för att kunna göra en aktuell lägesbeskrivning av störningsgraden av omgivningsbuller, möjliggöra jämförelser med andra regioner och för framtida uppföljningar. Här kan AMM vara behjälpliga med kunskap om hur arbete kan och bör utformas för att kunskapsunderlaget ska kunna användas i arbetet för att prioritera insatser för att reducera buller. Buller på arbetsplatser verkar inte ingå i åtgärdsprogrammet, vilket vi anser är olyckligt. En stor del av befolkningen tillbringar en tredjedel av dygnet i dessa miljöer. Därigenom riskerar dessa personer att exponeras för hälsoskadligt omgivningsbuller, utöver den exponering som sker i bostaden. Konsekvenser för landstinget Trafikomläggningar, hastighetsdämpande åtgärder, placering av busshållplatser och trafiklugnade åtgärder kan få negativa konsekvenser för kollektivtrafiken. Det gäller främst restiden/framkomlighet med kollektivtrafiken samt attraktiviteten och komforten för resenären. Kollektivtrafiknämnden vill att Kollektivtrafikförvaltningen UL bjuds in till en fortsatt dialog med Uppsala kommun angående åtgärder för bullerreducering. För Landstinget i Uppsala län Johan Örjes Ordförande i kollektivtrafiknämnden Johan Wadman Trafikdirektör

52

53 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (8) Sida KTN Utredning Rätt funktion på rätt plats förslag till remissyttrande Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna framlagt förslag till remissyttrande. Ärendet Inom ramen för utredningen Rätt funktion på rätt plats har Trafikverket och verksamhetsområde Trafikledning genomlyst behovet av att fortsätta modernisera trafikledningen för att stärka leveransförmågan ytterligare avseende funktionerna trafikstyrning, trafikinformation, operativ ledning, anläggningsövervakning och eldriftövervakning. Utredningen konstaterar att moderniseringsbehovet är omfattande och att flera viktiga utvecklingsinsatser pågår eller behöver initieras. Det rör både införandet av ett nytt tågledningssystem i Sverige, fortsatt avveckling av lokalstyrningen av vissa järnvägssträckor, förbättringar på trafikinformationsområdet, förstärkningar av den operativa ledningen och fortsatt utveckling av den operativa samverkan. Som en följd av detta har utredningen lämnat förslag till vilka funktioner som bör finnas på vilka platser framöver inom trafikledningen. Förslagen till förändringar berör transportbranschen både på väg och järnväg men är störst inom järnvägsbranschen och därför väljer Trafikverket nu att genomföra en remiss av förslagen innan beslut om genomförande fattas. I remissvaret önskar Trafikverket att remissinstansen fokuserar på att besvara följande frågeställningar: 1. Kommer det samlade förslaget att stärka leveransförmågan till medborgare och näringsliv? 2. Finns det något område som saknas för att ytterligare stärka leveransförmågan utifrån ett trafikledningsperspektiv? 3. Vilka risker är viktigast att fokusera på? Bilaga 93 Remiss utredning Rätt person på rätt plats Remissyttrande - förslag Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

54

55 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/ Sidor 1(5) Remissinstanser enligt bifogad sändlista Kopia till: Diariet GD Remiss utredningen Rätt funktion på rätt plats Inom ramen för utredningen Rätt funktion på rätt plats har Trafikverket och verksamhetsområde Trafikledning genomlyst behovet av att fortsätta modernisera trafikledningen för att stärka leveransförmågan ytterligare avseende funktionerna trafikstyrning, trafikinformation, operativ ledning, anläggningsövervakning och eldriftövervakning. Utredningen konstaterar att moderniseringsbehovet är omfattande och att flera viktiga utvecklingsinsatser pågår eller behöver initieras. Det rör både införandet av ett nytt tågledningssystem i Sverige, fortsatt avveckling av lokalstyrningen av vissa järnvägssträckor, förbättringar på trafikinformationsområdet, förstärkningar av den operativa ledningen och fortsatt utveckling av den operativa samverkan. Som en följd av detta har utredningen lämnat förslag till vilka funktioner som bör finnas på vilka platser framöver inom trafikledningen. Förslagen till förändringar berör transportbranschen både på väg och järnväg men är störst inom järnvägsbranschen och därför väljer Trafikverket nu att genomföra en remiss av förslagen innan beslut om genomförande fattas. Bifogat finner ni en sammanfattande rapport över utredningens slutsatser och rekommendationer. En fullständig underlagsrapport finns att tillgå på Trafikverkets hemsida för den som önskar fördjupa sig ytterligare. På följande länk finner ni hela underlagsrapporten: TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Under remisstiden kommer vi att genomföra s.k. hearings om utredningens innehåll på sex orter. Då kommer det också finnas möjlighet att ställa frågor. Ni som remissinstanser är varmt välkomna att anmäla er till någon av följande platser: 3 nov Gävle kl Scandic CH 4 nov Stockholm kl Fazer Restaurang och Konferens 7 nov Eskilstuna kl Trafikverkets lokaler 10 nov Malmö kl Trafikverkets lokaler 17 nov Göteborg kl Trafikverkets lokaler 21 nov Luleå kl Trafikverkets lokaler Trafikverket Sundbyberg Besöksadress: Solnastrandväg 98 Solna Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Erik von Geijer Trafikledning Direkt: +46 (0) Mobil: +46 (0) erik.von-geijer@trafikverket.se

56 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/ Sidor 2(5) Anmälan samt mer detaljerad information kring hearings finner ni på anmälningssidan. Klicka här för att komma dit. Vänligen anmäl er senast 27 oktober. I remissvaret önskar vi att ni fokuserar på att besvara följande frågeställningar: 1. Kommer det samlade förslaget att stärka leveransförmågan till medborgare och näringsliv? 2. Finns det något område som saknas för att ytterligare stärka leveransförmågan utifrån ett trafikledningsperspektiv? 3. Vilka risker är viktigast att fokusera på? Remissvaret ska vara Trafikverket tillhanda senast den 30 november Svaren skickas, märkt med ärendenummer, till diariet.borlange@trafikverket.se. Återkoppling till remissinstanser kommer ske i form av en sammanfattning av inkomna synpunkter. Remissammanställningen kommer också vara en del av beslutsunderlaget. Frågor om remissen och anmälan till hearings besvaras av Erik von Geijer. Se sidfot för kontaktuppgifter. Med vänlig hälsning, Caroline Ottosson TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Chef Verksamhetsområde Trafikledning Trafikverket Trafikverket Sundbyberg Besöksadress: Solnastrandväg 98 Solna Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Erik von Geijer Trafikledning Direkt: +46 (0) Mobil: +46 (0) erik.von-geijer@trafikverket.se

57 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/ Sidor 3(5) Remissinstanser - Rätt funktion på rätt plats Myndigheter Bransch- och intresseföreningar Luftfartsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket Trafikanalys Transportstyrelsen Skogsindustrierna Svensk kollektivtrafik Sveriges kommuner och landsting (SKL) Transportgruppen BTO FSJ Swedtrain Länsstyrelser Regionala kollektivtrafikmyndigheter TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Kommuner Bodens kommun Gävle kommun Göteborgs stad Hallsbergs kommun Malmö stad Norrköpings kommun Stockholm stad Ånge kommun Region Blekinge Region Dalarna Region Gotland Landstinget Gävleborg Region Halland Regionförbundet Jämtland Jönköpings länstrafik, Landstinget i Jönköping Landstinget i Kalmar Regionförbundet södra Småland Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Region Skåne Stockholms läns landsting Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet UL Kollektivtrafikförvaltningen Region Värmland Region Västerbotten Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Kollektivtrafikmyndigheten Västmanland Västra Götalandsregionen Örebro läns landsting Landstinget i Östergötland Trafikverket Sundbyberg Besöksadress: Solnastrandväg 98 Solna Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Erik von Geijer Trafikledning Direkt: +46 (0) Mobil: +46 (0) erik.von-geijer@trafikverket.se

58 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/ Sidor 4(5) Arbetstagarorganisationer inom Trafikledning SACO SEKO ST Nordiska myndigheter Trafikverket (Finland) Jernbaneverket (Norge) Vegvesen (Norge) Banedanmark (Danmark) Vejdirektoratet (Danmark) TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Operatörer och övriga intressenter AB Sandvik Materials Technology AB Storstockholms lokaltrafik AB Östgötatrafiken Alstom Transport AB ABB AB Arriva Tåg AB Arriva Östgötapendeln AB Arvidsjaurs Järnvägsförening A-Train AB (Arlanda Express) Baneservice Skandinavia AB Bergslagernas Järnvägssällskap Billerud Korsnäs Sweden AB Blekingetrafiken AB Boliden Mineral AB, Rönnskärsverken BombardierTransportation Sweden AB Botniatåg AB Captrain Sweden AB CargoNet AS CFL Cargo Sverige AB Citytåg i Sverige AB CQ Correct AB DB Schenker Rail Scandinavia A/S DSB Sverige AB DHL Freight (Sweden) AB Engelsberg-Norbergs Järnvägshistoriska förening EuroMaint Rail AB Föreningen Sörmlands Veteranjärnväg Green Cargo AB Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum Gävleborgs läns landsting Hallandstrafiken AB Hector Rail AB Infranord AB Infratek Sverige AB Inlandståget AB Trafikverket Sundbyberg Besöksadress: Solnastrandväg 98 Solna Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se ISS Facility Services AB Jönköpings läns landsting Jönköpings Länstrafik AB Kalmar Länstrafik AB Kalmar Veterantåg Karlskoga kommun, Kultur & Föreningsförvaltning Krösatåg LKAB Malmtrafik AB Länstrafiken Kronoberg MTR Nordic AB Malmbanans vänner Mertz Transport AB Midwaggon AB Motala Train AB Museiföreningen Gefle-Dala jernväg Mälardalstrafik MÄLAB AB NetRail Nora Bergslags Veteranjernväg Nordiska Tåg AB Norrtåg AB Nässjö järnvägsmuseum Orsa Jernvägförening Railcare Logistik AB AB RealRail AB Region Skåne genom Skånetrafiken RushRail AB Ruukki Sverige AB, Virsbo ScandFibre Logistics AB SJ AB Skandinaviska Jernbanor AB Skåne Småland Jernvägsmuseiförening Skånetrafiken Spark Trade AB SSAB Emea AB Stiftelsen Dal-Västra Värmlands Järnväg Erik von Geijer Trafikledning Direkt: +46 (0) Mobil: +46 (0) erik.von-geijer@trafikverket.se

59 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/ Sidor 5(5) Stockholms ånglokssällskap Stockholms kultursällskap för ånga och järnväg Stockholms läns landsting Stora Enso Skoghall AB Strabag Rail AB Strukton Rail AB Sundsvallsflyg AB SweMaint Trafik AB Svensk Järnvägsteknik AB Svensk Tågkraft AB Svenska Motorvagnsklubben Svenska Tågkompaniet AB SWT Swedtrack Trafik AB Tjustbygdens järnvägsförening TMRail AB Transwaggon AB Trätåg AB TX Logistik AB Tågfrakt Produktion i Sverige AB Tågåkeriet i Bergslagen AB Tåg i Bergslagen Tåg i Mälardalen Upplands Lokaltrafik AB Uppsala läns landsting Veolia Transport Sverige AB Vossloh Nordic Switch AB VR Track Sweden AB Värmlandstrafik AB Västtrafik AB Västtågen Väte Consulting AB X-trafik AB Åkers Sweden AB Öresundståg TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Trafikverket Sundbyberg Besöksadress: Solnastrandväg 98 Solna Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Erik von Geijer Trafikledning Direkt: +46 (0) Mobil: +46 (0) erik.von-geijer@trafikverket.se

60

61 SAMMANFATTANDE RAPPORT Rätt funktion på rätt plats Remissversion

62 Trafikverket Postadress: Borlänge E-post: Telefon: Dokumenttitel: Sammanfattande rapport Rätt funktion på rätt plats Författare: Framtagen inom ramen för projektet Rätt funktion på rätt plats Dokumentdatum: Diarienummer: TRV 2014/75917 Version: 1.0 Fastställt av: Caroline Ottosson, ctl Kontaktperson: Erik von Geijer, TL

63 Rätt funktion på rätt plats - Sammanfattande rapport Detta är en sammanfattande rapport som översiktligt beskriver behoven av att fortsätta modernisera trafikledningen inom Trafikverket. Rapporten har tagits fram inom ramen för Trafikverkets projekt Rätt funktion på rätt plats och är en del i ett externt remissförfarande under hösten En fullständig underlagsrapport finns att tillgå på Trafikverkets hemsida. Denna rapport innehåller fyra huvuddelar: Behov av fortsatt modernisering av trafikledningen Dagens funktioner och platser i trafikledningsverksamheten Prioriterade utvecklingsområden Samla rätt funktion på rätt plats. Behov av fortsatt modernisering av trafikledningen Transporterna på väg och järnväg ökar för varje år som går och därmed också kraven på att komma fram säkert och effektivt samt att få tillgång till relevant trafikinformation. Varje dag använder hundratusentals resenärer transportsystemet, där många reser kollektivt till arbete och skola. Viktigt gods ska nå hamnar, terminaler och slutkunder i tid. Störningar i transportsystemet kostar samhället stora summor varje år. Förväntningarna är därför höga, från både medborgare och näringsliv, på tydliga förbättringar inom området. Sveriges väg- och järnvägsnät är idag hårt belastat. Det finns både kapacitetsbrist och trängsel, något som kommer att ta tid att åtgärda. Det finns också behov av att göra stora underhållsarbeten kommande år, inte minst i järnvägsnätet. Detta måste genomföras samtidigt som en ökande trafik ska hanteras med bibehållen säkerhet. Tågens och vägtrafikens punktlighet behöver förbättras samtidigt som kvaliteten i trafikinformationen behöver höjas. Detta ställer stora krav på en utvecklad störningshantering och intensifierat samarbete med branschens aktörer. Trafikledningen på väg och järnväg är en viktig komponent för att transportsystemet ska fungera. Trafikledningen ansvarar för att transporterna kommer fram säkert och effektivt. Uppgiften är att styra och övervaka trafiken, leverera trafikinformation och se till att akuta fel och störningar åtgärdas snabbt. Detta är en del i Trafikverkets uppgift som infrastrukturförvaltare. Moderniseringsbehovet i trafikledningsverksamheten är omfattande. Ett förändringsarbete pågår därför, med syfte att möta omvärldens krav och förbättra leveransförmågan, och flera viktiga steg har redan tagits sedan Trafikverket bildades den 1 april De kommande åren kommer arbetet att behöva intensifieras, särskilt inom följande områden: 1

64 Införande av nytt tågledningssystem och enhetliga arbetssätt för fjärrstyrning av tågtrafiken för att säkerställa redundans och bidra till förbättrad leveransförmåga. Avveckling av lokalbevakade järnvägssträckor och stationer samt övergång till fjärrstyrning av dessa för ökad säkerhet och effektivitet. Förbättring av trafikinformationen till både resenärer och godstransportörer, särskilt kopplat till störningar. Fortsatt utveckling av den operativa ledningsförmågan för att klara störningar bättre. Utökad operativ samverkan med olika aktörer i trafiken (kommuner, kollektivtrafikmyndigheter, operatörer, räddningstjänst, polis m.fl.) för att förbättra den samlade leveransförmågan. I tillägg till detta pågår ett antal initiativ inom Trafikverket i syfte att utveckla verksamheten ytterligare. Exempel på sådana initiativ är förbättringar i underhållsverksamheten samt utveckling av kapacitetstilldelningen och införandet av nytt säkerhetsstyrningssystem ERTMS (som ersättare för ATC) på järnväg. Dessa initiativ skapar viktiga förutsättningar i moderniseringen av trafikledningsverksamheten. Det omfattande moderniseringsbehovet har föranlett Trafikverket att se över hela trafikledningsverksamheten för att finna svaret på vilka funktioner som bör finnas var i framtidens trafikledning och vilka utvecklingsinsatser som behöver prioriteras för att nå dit. Allt i syfte att stärka leveransförmågan. Dagens funktioner och platser Sedan Trafikverket bildades 2010 har en rad förbättringar genomförts inom trafikledningsverksamheten i syfte att stärka leveransförmågan. Den operativa ledningsförmågan har utvecklats genom införandet av en nationell operativ ledning samt fyra regionala operativa ledningar för både väg och järnväg. Eldriften och anläggningsövervakningen har samlats på färre orter och enhetliga arbetssätt har utvecklats. Särskilda satsningar har också genomförts inom trafikinformation liksom operativa samarbeten med till exempel operatörer, räddningstjänst och polis. Samlokaliseringen av funktionerna för väg och järnväg har också påbörjats. Trafikledningsverksamheten bedrivs idag från tio trafikcentraler, som finns på åtta orter spridda över landet. I verksamheten arbetar drygt 1200 medarbetare. Av dessa finns idag cirka 840 medarbetare inom den operativa verksamheten på de olika trafikcentralerna och cirka 250 lokaltågklarerare på de lokalstyrda järnvägssträckorna och stationerna, som idag inte kan fjärrstyras från trafikcentralerna. Medarbetarna arbetar i skift för att täcka behovet av service dygnet runt till medborgare och näringsliv. Inom trafikledningsverksamheten finns idag följande funktioner: 2

65 Nationell och regional operativ ledning (väg och järnväg) Trafikstyrning och trafikinformation (järnväg) Trafikstyrning och trafikinformation (väg) Anläggningsövervakning (väg och järnväg) Övervakning eldrift (järnväg) Funktionen för trafikstyrning och trafikinformation på väg finns idag samlad på fyra olika platser (Gävle, Stockholm, Göteborg och Malmö) medan motsvarande funktion på järnväg finns på åtta olika platser (Boden, Ånge, Gävle, Hallsberg, Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö). I Gävle och Malmö är funktionerna för väg och järnväg samlokaliserade. Övervakningen av eldriften till järnvägssystemet finns idag samlad på två platser (Gävle och Göteborg) och anläggningsövervakningen för järnväg och väg på fyra (Stockholm, Gävle, Göteborg och Malmö) liksom den regionala operativa ledningen (ROL). Den nationella operativa ledningen (NOL) är etablerad i Stockholm (se bild 1). BILD 1 Trafikcentralerna är i nuläget lokaliserade på åtta orter Trafikledningscentraler och produktionsplatser Väg, 4 st Järnväg, 8 st Anläggningsövervakning, 4 st Eldrift, 2 st Regional operativ ledning (ROL), 4 st Nationell operativ ledning (NOL), 1 st Trafikledningsområden, Järnväg Nord (Ånge, Boden, Gävle, Hallsberg) Väst (Göteborg) Öst (Norrköping, Stockholm) Syd (Malmö) 1 Dagens geografiska placering av funktionerna inom Trafikledning samt indelningen i trafikledningsområden med var sin regional operativ ledning Prioriterade utvecklingsområden Införande av nytt tågledningssystem och skapande av redundans 3

66 Styrningen av järnvägstrafiken genomförs idag med stöd av tre olika tågledningssystem, som finns implementerade på de åtta trafikcentralerna. I praktiken har varje system en egen lokal anpassning, vilket innebär att det är åtta unika installationer och därmed åtta olika arbetssätt. Varje central är hårt knuten till att styra specifika sträckor och anläggningsdelar. Detta är problematiskt utifrån flera olika perspektiv. Av säkerhetsskäl kan medarbetare som styr tågtrafiken (fjärrtågklarerare) inte tjänstgöra på olika centraler. Det är också ineffektivt att ha olika arbetssätt över landet och det finns ingen flexibilitet att kunna fördela om arbetet mellan centralerna. Det drabbar också operatörerna, som kan uppleva att Trafikverket har olika arbetssätt då de ska passera flera olika centralers områden. Den största bristen idag är dock att det saknas redundans. Det är en mycket stor brist som behöver åtgärdas. Det betyder att en central inte kan avlasta en annan central vid störningar, ovanligt hög arbetsbelastning eller större bortfall av personal. Det finns därför en risk för mycket stora störningar i järnvägstrafiken om en central skulle råka ut för ett allvarligt fel och inte längre kan fungera (till exempel vid en översvämning, långvarigt kraftförsörjningsbortfall, brand, etc.). För vägsidan skulle effekten initialt inte bli lika stora. Vissa tunnlar och broar skulle av säkerhetsskäl behöva stängas. Det skulle också vara omöjligt att styra vissa trafikflöden aktivt, stänga körfält, få ut meddelande på skyltar etc. Detta skulle främst drabba högtrafikerade områden i de tre storstäderna. Stora delar av verksamheten på vägsidan är dock mer inriktad på trafikinformation och inte lika mycket på styrning av trafiken. Här skulle de fyra trafikcentralerna rent teoretiskt kunna hjälpa varandra eftersom det finns redundans i systemstödet, men arbetssätten för att ta över för varandra är inte utvecklade. En störning i någon av dagens trafikcentraler skulle således få stora konsekvenser, främst på järnvägssidan, för samhället då medborgare inte skulle kunna ta sig till sina arbeten och näringslivets gods inte skulle komma fram. Även om inte en hel trafikcentral slås ut är verksamheten sårbar i och med att centralerna inte kan avlasta varandra. Detta gör att stora problem kan uppstå även vid sammanfallande personalbortfall, t.ex. vid en bred sjukdomsspridning. Vid ett scenario med en utslagen trafikcentral skulle det med stor sannolikhet ta många veckor att återställa produktionsförmågan inom en utslagen trafikcentral. Redundans och enhetliga arbetssätt, dvs. möjlighet för trafikcentralerna att ta över för varandra, skulle alltså kunna minska effekterna både av katastrofala störningar samt av mindre störningar och variationer. För att kunna skapa redundans i styrningen av järnvägstrafiken behövs ett nytt gemensamt tågledningssystem (NTL) i Sverige. Ett nytt system behöver skapa förutsättningar för enhetligt arbetssätt och tekniskt möjliggöra att flytta trafikstyrning mellan centraler. Trafikverket har tidigare beslutat att NTL ska bygga på ett standardsystem som anpassas till att fungera under svenska förhållanden och upphandlingen av en leverantör har just genomförts. Det nya systemet ska vara implementerat i Sverige För vägsidan finns det ett gemensamt tekniskt system som möjliggör redundans (NTS), men gemensamma arbetssätt behöver utvecklas kommande år. 4

67 Avveckling av lokalbevakade järnvägssträckor och stationer I tillägg till införandet av ett nytt tågledningssystem behöver avvecklingen av de lokalstyrda banorna och stationerna (lokaltågklareringen) fortsätta i en takt som är synkroniserad med investerings- och underhållsplaner samt ERTMSutbyggnaden i Sverige (ERTMS ersätter ATC som nytt säkerhetsstyrningssystem). Fjärrstyrning av de bandelar som tidigare varit lokalbevakade bidrar till höjd säkerhet, mindre sårbart och kommer att göra att järnvägssystemet blir mer flexibelt att använda, till exempel vid behov av akut omledning (idag är sträckorna bara bemannade när tåg ska passera enligt tidtabell). Avvecklingen ger också en bättre arbetsmiljö eftersom lokaltågklarerarna idag ofta arbetar ensamma under sina pass. Både nytt tågledningssystem, ombyggnaden av lokal- till fjärrstyrning och ERTMS-utbyggnaden finns med i den av regeringen beslutade nationella planen för åren Förbättringar av trafikinformationen Det finns också ett fortsatt behov av att förbättra trafikinformationen, särskilt i störda lägen och på järnvägssidan. Trafikverket driver därför ett treårigt satsningsprogram för att förbättra trafikinformationen. Arbetet inkluderar både stationsmiljöer, stödsystem och tjänsteutveckling samt utvecklat samarbete med trafikhuvudmän och operatörer. Programmets innehåll för järnväg är en självklar del av branschsamarbetet inom ramen för Tåg i Tid. För att stärka trafikinformationen ytterligare kommer också behovet av en trafikslagsövergripande funktion för trafikinformation att utredas för att se om detta bättre kan möta behovet av en ökad leveransförmåga. Idag är trafikinformationen integrerad med trafikstyrningen. I storstäderna finns idag också stora behov av att tydligare hålla samman trafikinformationen för kollektivtrafiken, som går på både väg och järnväg. Det finns också en tydlig koppling till utvecklad operativ samverkan (se nedan) för att stärka leveransförmågan. Fortsatt utveckling av operativ ledning Den nu gällande operativa ledningsstrukturen inom Trafikledning behöver utvecklas och förstärkas ytterligare för att bidra till den samlade leveransförmågan. En ökad grad av proaktivitet behövs i ledningen samtidigt som den operativa ledningen behöver fokusera mer på kund- och passagerarflöden i transportsystemet och bli bättre på att hantera flera transportslag som en helhet, särskilt i storstäderna. Därtill behöver den operativa samverkan med berörda aktörer utvecklas. Utökad operativ samverkan Den omfattande trafiken och trängseln i transportsystemet ökar kraven på utökad operativ samverkan mellan olika aktörer och tvärs olika transportslag. Framförallt i storstadsregionerna finns det ett antal aktörer vars samverkan 5

68 bidrar till hur väl trafiken fungerar. Till exempel kan nämnas ett sedan flera år tillbaka etablerat samarbete mellan Trafikverket och Stockholm stad (Trafik Stockholm) inom ramen för vägtrafikledningen i Stockholmsområdet. Liknande samarbeten utvecklas nu runt om i landet, bland annat i södra och i västra Sverige. Därtill bedrivs pilotprojekt på nationell nivå med nationella aktörer. Utvecklingen av den operativa samverkan är en viktig del för att stärka leveransförmågan och ställer nya krav på trafikledningsverksamheten. Samla rätt funktion på rätt plats De nya förutsättningarna har successivt skapat ett behov av att se över vilka funktioner som bör finnas på vilka platser framöver. Funktionerna för vägtrafikledning, eldrift, anläggningsövervakning och regional operativ ledning har konsoliderats under senare år till fyra platser (två för eldrift). Med det nya tågledningssystemet NTL kommer det att vara möjligt att även styra tågtrafiken från valfri plats, varför man inte längre är bunden till de åtta platser som finns idag. Dagens hårda koppling mellan respektive trafikcentral och bandel ersätts av modern teknik med flexibilitet. Inom ramen för denna utredning har Trafikverket därför utrett vilka funktioner som bör finnas på vilka platser och hur dessa ska utvecklas för att möta dagens och morgondagens behov. Bedömningen är att färre platser leder till förbättrade möjligheter till enhetliga arbetssätt, ökad flexibilitet, möjlighet till en mer attraktiv arbetsplats samt vissa effektiviseringsvinster. Platser, områdesindelning och funktioner Rent teoretiskt skulle all trafikledning i framtiden kunna ske från en enda plats. Det skulle ge hög flexibilitet och mycket goda förutsättningar för (internt) samarbete och enhetliga arbetssätt. Däremot skulle det bli svårt att uppnå säkerhet genom redundans och omställningen till en enda plats skulle leda till en mycket stor risk för kompetensbortfall om många väljer att inte flytta med. Viktigast är dock kanske att det skulle bli betydligt svårare att utveckla samarbetet med andra aktörer i de tre stora kollektivtrafikområdena runt Stockholm, Göteborg och Malmö om trafikledningen bara fanns på en plats. Givet kapacitetsbristen och de dagliga utmaningarna i trafiken i dessa tre regioner har utredningen gjort bedömningen att ett alternativ som inte innehåller en trafikledningsplats på de tre orterna Stockholm, Göteborg och Malmö inte är realistiskt. Alternativet med tre centraler där alla funktioner (utom eldrift) finns på alla platser bedömdes därför som det mest attraktiva för att skapa en långsiktigt effektiv och flexibel verksamhet ur ett rent trafikledningsperspektiv. Till detta kommer dock ytterligare avvägningar för att minska de genomföranderisker som förändringen innebär, som gör att rekommendationen landar i att konsolidera till fyra platser med Gävle som den fjärde orten. Dels behövs delvis annan kompetens för att köra trafik på enkelspårsträckor (som det finns många av i de norra delarna av landet) jämfört med att köra trafik i regioner med mycket lokal- och regionaltrafik i flerspårssystem. Dels blir 6

69 genomförandet mer komplext om fem platser ska stängas, varav en (Gävle) dessutom är relativt stor. Gävle är den största centralen utanför Stockholm, Göteborg och Malmö. Staden har dessutom god tillgång till högskoleutbildad personal och ligger i en relativt stor arbetsmarknadsregion. Därtill har Trafikverket ett regionkontor i staden, och den ligger relativt nära Stockholm, vilket kan vara en fördel om redundansen vid något tillfälle måste säkras genom att personal fysiskt flyttar mellan centralerna. Även alternativen med allt från fem till åtta centraler har studerats. Bedömningen är att fler centraler inte tillför något större mervärde medan de fördelar som presenterats ovan avtar vid fler centraler, specifikt är nackdelen att det blir svårare at bygga upp en gemensam kultur och gemensamma arbetssätt vilket försvårar arbetet med att skapa redundans. Således är rekommendationen att Trafikverket efter införandet av NTL kommer att ha fyra trafikcentraler som hanterar väg- och järnvägstrafiken i hela landet Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle. Trafikledningscentralerna i Boden, Ånge, Hallsberg och Norrköping kommer därmed att avvecklas. Detta leder till att fyra flexibla trafikledningsområden bildas med likformighet i vilka funktioner som finns inom respektive område (eldrift undantagen). Exakt hur dessa områden kommer se ut kommer att behöva utredas i ett separat projekt, men en viktig aspekt är att dessa områden kommer vara just flexibla och gränser kan flyttas både på kort och lång sikt där så är nödvändigt. I utformningen av övervakningsområdena bör Trafikverket i så hög utsträckning som möjligt sträva efter att hålla ihop flödena på de stora stambanorna och europavägarna samt den av EU utpekade godskorridoren på järnväg mellan Stockholm och södra Europa (den så kallade korridor B). Vidare bör man hålla ihop de större kollektivtrafikområden och storstadsområdena, göra området runt Stockholm så litet som möjligt (främst för att skapa fokus på att hantera den komplexa trafiksituationen i området) och att ha samma gränsdragning för väg och järnväg (se bild 2). 7

70 BILD 2 Möjlig framtida områdesindelning och funktioner Regionalt Trafikstyrning järnväg och väg, Anläggningsövervakning, Trafikinformation Nationellt Eldrift Operativ ledningsfunktion TS Väg TS Järnväg Trafikinformation Anläggningsöverv. Eldrift Central ledning 1 Regional/lokal ledning 1 Ledningen är lokaliserad centralt men verkar på både nationell och regional nivå 8 Möjlig framtida indelning i trafikledningsområden per funktion med mål att hålla ihop stråk, flöden och storstadsregioner (för vidare utredning). Notera att områdena överlappar i bilden för att illustrera att de är indikativa och kommer att vara flexibla. Kompetensutveckling, omställning och införande Omställningen från åtta orter till fyra orter kommer att vara omfattande, speciellt som det behöver ske synkroniserat med bland annat införandet av NTL, avvecklingen av lokaltågklarering, utvecklingen av redundans inom samtliga funktioner och vidareutvecklingen av arbetssätt bland medarbetare och ledning. Den nya föreslagna indelningen i fyra trafikcentraler, en successiv parallell avveckling av viss lokaltågklarering och vissa effektiviseringsvinster kopplade till införandet av NTL ger då en bild efter 2019 av fyra nya centraler. Antalet personer ökar på trafikcentralerna, men den totala personalstyrkan minskar eftersom en fjärrtågklarerare i det nya systemet kan sköta arbetsuppgifter som det i dag behövs två eller tre lokaltågklarerare till (beroende på sträcka). NTL bedöms också ge en 20-procentig effektiviseringsvinst. Centralerna i Stockholm, Göteborg och Malmö är redan idag ganska jämnstora med ungefär 170 medarbetare var. Med förändringsförslaget skulle centralen i Stockholm bli något mindre än idag, medan Göteborg skulle växa något. Även centralen i Malmö skulle bli större. Centralen i Gävle har idag cirka 130 medarbetare och är den central som skulle växa kraftigast om förslaget genomförs. 8

ÅTGÄRDSPROGRAM MOT OMGIVNINGSBULLER

ÅTGÄRDSPROGRAM MOT OMGIVNINGSBULLER ÅTGÄRDSPROGRAM MOT OMGIVNINGSBULLER KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING REMISSUTGÅVA INNEHÅLLSFÖRTECKNING Åtgärdsprogram... sidan 4 Mål och visioner... 5 Åtgärder inom programperioden... 5 Genomförande...

Läs mer

Yttrande över förslag till åtgärdsprogram mot omgivningsbuller

Yttrande över förslag till åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 1 (4) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2014-11-18 2014-005807- HS Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 10 december 2014 Adressat: Uppsala kommun Gatu-och samhällsmiljönämnden

Läs mer

4 MILJÖKONSEKVENSER 4.1 BULLER OCH VIBRATIONER. MKB DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR inklusive spår Fåfängan-Varvsbranten 13 (57)

4 MILJÖKONSEKVENSER 4.1 BULLER OCH VIBRATIONER. MKB DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR inklusive spår Fåfängan-Varvsbranten 13 (57) 4 MILJÖKONSEKVENSER 4.1 BULR OCH VIBRATIONER När man talar om buller används ofta begreppen ekvivalent ljudnivå, som är den genomsnittliga ljudnivån under ett dygn och maximal ljudnivå, som är den högsta

Läs mer

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 27 1 Dnr 2009 2276 Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Bilagor: Krav på bullerplank vid Mariebergsvägen, 09 2276 Tekniska förvaltningens

Läs mer

10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller

10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller Rapport 10589-12031300.doc Antal sidor: 10 Bilagor: Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-03-17

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM MOT OMGIVNINGSBULLER STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

ÅTGÄRDSPROGRAM MOT OMGIVNINGSBULLER STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ÅTGÄRDSPROGRAM MOT OMGIVNINGSBULLER 2013-2018 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Åtgärdsprogram... sidan 4 Mål och visioner... 4 Åtgärder inom programperioden... 5 Genomförande... 7 Uppföljning

Läs mer

Sävja 2: Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PLA , KOMPLETTERING TILL TIDIGARE BULLERUTREDNING

Sävja 2: Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PLA , KOMPLETTERING TILL TIDIGARE BULLERUTREDNING Sävja 2:8 1182189 KOMPLETTERING TILL TIDIGARE BULLERUTREDNING SWECO ENVIRONMENT AB OLOF ÖHLUND HENRIK NAGLITSCH Uppdragsledare Granskare Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PLA 2012-020217,

Läs mer

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq= Diarienummer 225/003.313-03 _ìääéêìíêéçåáåö^ååéä îtwnq OMMVJMUJNMIêÉîOMNMJMOJMU rqpqûiikfkd Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Rackarberget. Sammanfattning. Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN , Åsa Flarup Källmark

Rackarberget. Sammanfattning. Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN , Åsa Flarup Källmark Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr Rackarberget A-sidan Arkitekter Åsa Flarup Källmark Jan Pons Lars Kjellström 1320023236 AK01 rev1 Datum 2016-09-19 Rev 2016-10-11 Ramböll Sverige

Läs mer

/16 Rev Långsiktigt mål enligt riksdagens beslut (proposition 1996/97:53):

/16 Rev Långsiktigt mål enligt riksdagens beslut (proposition 1996/97:53): 2012-02-21 1/16 Seniorgården AB Strandvik, Gustavsberg Redovisning av trafikbuller 1 Inledning Nedan redovisas beräkning av trafikbuller för nybyggnad av bostäder vid Strandvik. Revidering 2012-03-17 avser

Läs mer

TR R01 Trädgårdsstaden etapp 3 - Tyresö kommun Bullerberäkning för del av Strandallén

TR R01 Trädgårdsstaden etapp 3 - Tyresö kommun Bullerberäkning för del av Strandallén TR10149614 R01 Trädgårdsstaden etapp 3 - Tyresö kommun Bullerberäkning för del av Strandallén 2011-03-23 Upprättad av: Mahbod Nayeri Granskad av: Andreas Novak TR10149614 R01 Trädgårdsstaden etapp 3 -

Läs mer

1(8) ra04s Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax

1(8) ra04s Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax RAPPORT Kommunledningsförvaltningen, Falköpings Kommun Bullerutredning för Uppdragsnummer planerar för ett nytt bostadsområde i området. Sweco har genomfört en bullerutredning inkl. principiella förslag

Läs mer

10662 Kv. Nejlikan, Borås Trafikbullerutredning

10662 Kv. Nejlikan, Borås Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10662 Kv. Nejlikan, Borås Trafikbullerutredning Rapport 10662-11101800.doc Antal sidor: 10 Bilagor: 01-06 Uppdragsansvarig Magnus Ingvarsson Jönköping 2011-10-19

Läs mer

REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB

REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB 2014-09-23 1 (5) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN

Läs mer

Bullerutredning i Sigtuna kommun, Midgårdsvägen/Vikingavägen

Bullerutredning i Sigtuna kommun, Midgårdsvägen/Vikingavägen Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Bullerutredning Märsta Sigtunahem Nils Wiklund Johan Aslan Jan Pons Datum 2013-07-04 Ramböll Sverige AB Box 109, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm T: +46-10-615

Läs mer

Förordning (2004:675) om omgivningsbuller

Förordning (2004:675) om omgivningsbuller Förordning (2004:675) om omgivningsbuller SFS nr: 2004:675 Departement/myndighet: Miljödepartementet Utfärdad: 2004-07-01 Ändrad: t.o.m. SFS 2004:1135 Inledande bestämmelser 1 Genom kartläggning av omgivningsbuller

Läs mer

Miljööverdomstolen har anhållit om Naturvårdsverkets skriftliga yttrande i rubricerat mål.

Miljööverdomstolen har anhållit om Naturvårdsverkets skriftliga yttrande i rubricerat mål. 1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Kyriakos Zachariadis Tel: 08-698 1683 kyriakos.zachariadis @naturvardsverket.se YTTRANDE 2008-04-10 Dnr 544-2824-08 Rv SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Box

Läs mer

Bullerutredning Hentorp

Bullerutredning Hentorp Skövde kommun Malmö 2011-04-18 Datum 2011-04-18 Uppdragsnummer 61441038924 Utgåva/Status Rapport Hans Wiktorson Albert Skarphedinsson Anna Karlsson Erik Hedman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala VÄGBULLERUTREDNING för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala Riktvärden Regeringen har i infrastrukturproposition 1996/97:53 angivit riktvärden och åtgärdsprogram för trafikbuller. De

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 B, Revision 1 Datum: 2010-03-29 Revision 1: 2010-04-22 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 B01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter

Läs mer

Bullerskyddsåtgärder Hastighetssänkning samt bullerdämpande asfalt

Bullerskyddsåtgärder Hastighetssänkning samt bullerdämpande asfalt Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr Brandbergen Centrum Haninge Kommun Ida-Maria Classon Jan Pons Michel Yousif 132007389 PM1 Datum 2015-11-13 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare Åsa Lindkvist RAPPORT A 1 (7) Datum 2011-03-10 Revision 1: 2011-06-09 Uppdragsnr 562099 Tel 010-5056041 Bilagor: A01-A06 Mobil 070-1845741 Kristofer Uddén Fax 010-5051183 Botkyrka kommun asa.lindkvist@afconsult.com

Läs mer

/12. Bedömningarna grundas på planer enligt Sweco Architects och -24. Förslaget redovisar fyra punkthus om ca 7 våningar.

/12. Bedömningarna grundas på planer enligt Sweco Architects och -24. Förslaget redovisar fyra punkthus om ca 7 våningar. 2012-05-03 1/12 AB Stockholmshem / Sweco Architects Rubinvägen, Hägersten Redovisning av trafikbuller 1 Inledning Nedan redovisas beräkning av trafikbuller för planerad nybyggnad av bostäder vid Rubinvägen

Läs mer

RAPPORT Tollare - bullerutredning

RAPPORT Tollare - bullerutredning RAPPORT - bullerutredning 2009-10-05 Upprättad av: Lisa Granå RAPPORT - bullerutredning 2009-10-05 Kund Oskar Kurasz NCC Boende Konsult WSP Akustik Box 92093 120 07 Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel:

Läs mer

Remissversion: Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller

Remissversion: Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller Datum: Diarienummer: Remiss av aktiverande styrdokument 2019-02-07 GSN-2018-3637 Beslutsfattare: Gatu- och samhällsmiljönämnden Dokumentansvarig: Mats Norrblom Remissversion: Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller

Läs mer

Långsiktigt mål enligt riksdagens beslut (proposition 1996/97:53):

Långsiktigt mål enligt riksdagens beslut (proposition 1996/97:53): 2008-04-27 1/7 Seniorgården AB Kv Porträttet, Tyresö strand Beräkning av trafikbuller 1 Inledning Nedan redovisas beräkning av vägtrafikbuller med hänsyn till planerad nybyggnad av seniorbostäder inom

Läs mer

FAH - vårmöte april 2011

FAH - vårmöte april 2011 FAH - vårmöte april 2011 Bullerfrågorna hur ser rättspraxis ut? Ulf Bjällås Regelverket 1. 2 kap. 3 och 7, 2 kap. 6, 9 kap. 3, 9 kap. 6, 26 kap. 9, 14, 17, 18, 21, 22 (miljöbalken) 2. Förordning om omgivningsbuller

Läs mer

11312 Knäpplan etapp 2, Förskola, Hjo Bullerutredning

11312 Knäpplan etapp 2, Förskola, Hjo Bullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 11312 Knäpplan etapp 2, Förskola, Hjo Bullerutredning Rapport 11312-14032400.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 3 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2014-03-24

Läs mer

10678 Vingpennan 1, Jönköping Trafikbullerutredning

10678 Vingpennan 1, Jönköping Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10678 Vingpennan 1, Jönköping Rapport 10678-13121900.doc Antal sidor: 9 Bilagor: 01 06 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-20 k:\lime easy\dokument\10678\10678-13121900.doc

Läs mer

RAPPORT R01 Bullerkartering Bullerkartering för detaljplan Gambrinius sjösida, etapp 2 Nässjö stad, Nässjö kommun

RAPPORT R01 Bullerkartering Bullerkartering för detaljplan Gambrinius sjösida, etapp 2 Nässjö stad, Nässjö kommun RAPPORT 10144859 R01 Bullerkartering Bullerkartering för detaljplan Gambrinius sjösida, etapp 2 Nässjö stad, Nässjö kommun 2010-11-22 Upprättad av: Leonard Kolman Granskad av: Andreas Novak RAPPORT 10144859

Läs mer

/12 Rev Revidering anges kursivt. Avser komplettering med plan 1.

/12 Rev Revidering anges kursivt. Avser komplettering med plan 1. 2013-01-16 1/12 PEAB / KF Fastigheter, Spånga Översiktlig beräkning av trafikbuller 1 Inledning Nedan redovisas översiktlig beräkning av trafikbuller för nybyggnad av bostäder m m inom kvarteret Ferdinand

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 A Datum: 2009-06-11 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 A01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter Box 1924 SE 751 49 Uppsala Uppdrag:

Läs mer

10662 Kv. Nejlikan, Borås Trafikbullerutredning

10662 Kv. Nejlikan, Borås Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri Kv. Nejlikan, Borås Rapport -11101100.doc Antal sidor: 9 Bilagor: 01 10 Uppdragsansvarig Jönköping g:\kontakt\dokument\\-11101100.doc Soundcon AB Järnvägsgatan

Läs mer

Remiss av Trafikverkets åtgärdsprogram för omgivningsbuller

Remiss av Trafikverkets åtgärdsprogram för omgivningsbuller STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Andersson Johan Hävermark Saga Datum 2018-04-24 Diarienummer KSN-2018-1255 Kommunstyrelsen Remiss av Trafikverkets åtgärdsprogram för omgivningsbuller 2019-2023 Kommunstyrelsen

Läs mer

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun 704840 RAPPORT A Author Johanna Åström Phone +46 10 505 46 19 Mobile +46706615021 E-mail johanna.astrom@afconsult.com Date 2015-06-17 Project ID 704840 Håbo Kommun Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Läs mer

Detaljplan för Tyfter i Diseröd Kungälv. Bullerutredning

Detaljplan för Tyfter i Diseröd Kungälv. Bullerutredning Handläggare Ohlsson Perry Tel +46105058438 Mobil +46701847438 Fax +46105053009 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (7) Datum Kungälvs kommun Nämndhuset 442 81 Kungälv Uppdragsnr 577009 Detaljplan för

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun Rapport 2014:66, version1.0 Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Serie nr: 2014:66 Projektnr: 14100 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135 RAPPORT A 2 (7) Innehåll 1 BAKGRUND 2 2 BEDÖMNINGSGRUNDER 2 3 BERÄKNADE BULLERNIVÅER 3 4 KOMMENTARER 4 4.1 Högst 55 dba vid alla fasader 4 4.2 Nivå på uteplats 4 4.3 Nivå inomhus 4 5 TRAFIKUPPGIFTER 4

Läs mer

Kv Gamla Uppsala, Uppsala. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Rev

Kv Gamla Uppsala, Uppsala. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Rev Rapport nummer: 2016-060 r01 Datum: Rev 1 2016-05-03 Kv Gamla Uppsala, Uppsala Trafikbullerutredning L:\2016\2016-060 KO Gamla Uppsala, Junior Living Holding AB\Rapporter mm\2016-060 r01 Trafikbullerutredning_rev

Läs mer

Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller

Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Hävermark Saga Datum 2018-12-11 Diarienummer GSN-2018-3637 Gatu- och samhällsmiljönämnden Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller Förslag till beslut Gatu- och samhällsmiljönämnden

Läs mer

Ekdungen, Nacka Kommun Trafikbullerutredning

Ekdungen, Nacka Kommun Trafikbullerutredning Projekt: 30-03413 Rapport: 30-03413-06032700-B Datum: 2006-04-05 Antal sidor: 6 Bilagor: 30-03413/B01 B04 Ekdungen, Nacka Kommun Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Nacka Kommun Birgitta Held-Paulie

Läs mer

1. Bakgrund. 2. Allmänt om trafikbuller

1. Bakgrund. 2. Allmänt om trafikbuller Uppdrag Tibbleängen Beställare Villamarken Exploatering i Stockholm AB Handläggare Jan Pons Granskare Rapportnr 1320031547 Datum 2017-11-30 Rev4 2017-12-22 Ramböll Sverige AB Box 109, Krukmakargatan 21

Läs mer

Bullerutredning för Tubberöd 1:201 m fl Tjörns kommun

Bullerutredning för Tubberöd 1:201 m fl Tjörns kommun Bullerutredning för Tubberöd 1:201 m fl Beställare: 471 80 SKÄRHAMN Beställarens representant: Frida Forsman Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Anders Axenborg Uppdragsnr: 103

Läs mer

Bostäder inom fastigheten Nordvik 1:54, Nordviksgärde Vägtrafikbullerutredning

Bostäder inom fastigheten Nordvik 1:54, Nordviksgärde Vägtrafikbullerutredning Bostäder inom fastigheten Nordvik 1:54, Nordviksgärde Beställare: Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Projektledare Konsult: Uppdragsledare Elisabet Börlin GF Konsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332 1(12) 2012-04-11 KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03 Uppdragsnummer: 231332 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt

Läs mer

RAPPORT 15229 1 (10)

RAPPORT 15229 1 (10) RAPPORT 15229 1 (10) Kund Upplands Väsby kommun Datum Uppdragsnummer 15229 2015-10-09 Rapport A Fyrklövern, Upplands Väsby Trafikbullerutredning hus 4-8 Bilagor A01 Rapport 15229 A Fyrklövern, Upplands

Läs mer

Tibbleängen. Sammanfattning. Uppdrag Tibbleängen Beställare Villamarken Exploatering i Stockholm AB Handläggare Jan Pons Rapportnr

Tibbleängen. Sammanfattning. Uppdrag Tibbleängen Beställare Villamarken Exploatering i Stockholm AB Handläggare Jan Pons Rapportnr c:\akustik\sp-7.4 projekt\tibbelängen\kartor\1323\1320031547 tibbelängen trafikbuller rev5 1326.doc Uppdrag Tibbleängen Beställare Villamarken Exploatering i Stockholm AB Handläggare Jan Pons Rapportnr

Läs mer

Detaljplan för Särö centrum, Västra området i Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning

Detaljplan för Särö centrum, Västra området i Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning Detaljplan för Särö centrum, Västra området i Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning 2015-06-05 n:\104\01\1040169\6 leverans\särö c västra området pm 2015-06- 05.docx 2 (9) Detaljplan för Särö centrum,

Läs mer

11478 Kärnekulla handelsområde, Habo Trafikbullerutredning

11478 Kärnekulla handelsområde, Habo Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri Kärnekulla handelsområde, Habo Rapport -14111400.doc Antal sidor: 7 Bilagor: 6 Uppdragsansvarig Jönköping 2014-11-28 k:\lime easy\dokument\\-14111400.doc Soundcon

Läs mer

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Rapport 10458-10042600.doc Revidering 2 Antal sidor: 7 Bilagor: B01-06 Uppdragsansvarig Andreas Berg Jönköping

Läs mer

PM Hermanstorp. Del 1 - Beräkning av buller från vägtrafik. Rapportnummer R01 Datum Uppdragsgivare Haninge Kommun.

PM Hermanstorp. Del 1 - Beräkning av buller från vägtrafik. Rapportnummer R01 Datum Uppdragsgivare Haninge Kommun. Rapport PM Hermanstorp Del 1 - Beräkning av buller från vägtrafik Rapportnummer 17218126 R01 Datum 2017-02-31 Uppdragsgivare Haninge Kommun Handläggare: Granskad av: Niklas Pureber Marcus Kilebrant stockholm@

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

BULLERUTREDNING Lilla Åsa 23:165, Taberg, Jönköpings kommun

BULLERUTREDNING Lilla Åsa 23:165, Taberg, Jönköpings kommun Förskola Bostäder Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Bullerberäkning... 2 2.1 Metod och förutsättningar... 2 2.2 Riktvärden... 2 3. Resultat... 4 4. Slutsats och föreslagna åtgärder... 4 Bilagor 1. Ljudutbredningskarta,

Läs mer

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Projekt: 31-04414 Rapport: 31-04414-A Datum: 2006-10-25 Antal sidor: 6 Bilagor: 31-04414-A01 Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Bo Hedberg Strömkarlsvägen 60, 6 tr 167 62 Bromma

Läs mer

Sintorp 4:3 i Frillesås, Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning

Sintorp 4:3 i Frillesås, Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning Sintorp 4:3 i Frillesås, Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning 2015-10-23 Sintorp 4:3 i Frillesås, Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning 2015-10-23 Beställare: Kungsbacka Kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens

Läs mer

Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning

Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning Rapport nummer: 2012-066 r01 Datum: 2012-06-20 Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning L:\2012\2012-066 SS Lokomobilvägen, Nacka kommun, Nacka kommun\rapporter\2012-066 r01.docx Beställare: Nacka

Läs mer

RAPPORT. Kv. Folieraren SÄTERS KOMMUN BULLERUTREDNING UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB. Uppdragsledare Granskare

RAPPORT. Kv. Folieraren SÄTERS KOMMUN BULLERUTREDNING UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB. Uppdragsledare Granskare SÄTERS KOMMUN Kv. Folieraren UPPDRAGSNUMMER 3314858000 BULLERUTREDNING SWECO ENVIRONMENT AB OLOF ÖHLUND LEIF DAHLBACK Uppdragsledare Granskare Sammanfattning En ny detaljplan håller på att tas fram för

Läs mer

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp Uppdragsnr: 10168123 1 (8) PM 10168123.03 Denna PM har uppdaterats 2013-11-18 med nya data för trafik på Helsingborgsvägen samt järnvägen. Utöver detta har extra beräkningar utförts med lägre tåghastigheter

Läs mer

Trafikbuller i Stockholm

Trafikbuller i Stockholm Trafikbuller i Stockholm Miljöförvaltningen 2018-01-23 Kartläggningar Bullerskyddsgruppen Sthlms läns bullernätverk Projekt: EU, regionalt, lokalt Samverkan: univ, högskolor, forskning, EU Synergieffekter:

Läs mer

TR R01 Stadsön Södra, nytt trygghetsboende Luleå kommun Bullerutredning , rev

TR R01 Stadsön Södra, nytt trygghetsboende Luleå kommun Bullerutredning , rev TR10204533 R01 Stadsön Södra, nytt trygghetsboende Luleå kommun Bullerutredning 2014-11-11, rev 2014-11-28 Upprättad av: Mahbod Nayeri Granskad av: Mikael Eriksson TR10204533 R01 Stadsön Södra, nytt trygghetsboende

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

PM-buller Igelboda (Igelboda 2:1 med flera fastigheter)

PM-buller Igelboda (Igelboda 2:1 med flera fastigheter) 1 (7) Datum: 2016-06-21 Planenheten, Nacka kommun Tomas Magnusson, planarkitekt PM-buller Igelboda (Igelboda 2:1 med flera fastigheter) Sammanställning av bullersituationen i detaljplan Igelboda. Upprättad

Läs mer

Åtgärdsprogram mot buller

Åtgärdsprogram mot buller Åtgärdsprogram mot buller Kortsiktiga åtgärder och långsiktig strategi Systematiskt åtgärdsarbete - ej gata för gata Beskriver dagens bullersituation med utblick mot framtiden Vidtagna åtgärder och pågående

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 31 05451 Rapport: 31 05451 C Datum: 2009-12-18 Antal sidor: 9 Bilagor: 31 05451/C01 - C04 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Maxera Bygg &

Läs mer

Vista Skogshöjd, Huddinge

Vista Skogshöjd, Huddinge Kund Wallenstam Box 19531, 104 32 Stockholm Datum Uppdragsnummer 15314 2016-10-21 Rapport C Vista Skogshöjd, Huddinge Bullerutredning för detaljplan Bilagor C01, C02 Rapport 15314 C Vista Skogshöjd, Huddinge

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

Bullerutredning kv Fritiden

Bullerutredning kv Fritiden Ystad Kommun Malmö 2014-06-17 Datum 2014-06-17 Uppdragsnummer 1320003845 Utgåva/Status 2 Erik Hedman Erik Hedman Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1

Läs mer

Kv Plankan, Södermalm, Stockholm

Kv Plankan, Södermalm, Stockholm Projekt: 541973 Rapport: 541973 A Datum: 2009-04-14 Antal sidor: 7 Bilagor: A01-A03 Kv Plankan, Södermalm, Stockholm Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: AB Svenska Bostäder Mats Åhlander Box 95 162 12

Läs mer

/6. Enligt trafikflödesmätning i juni 2013 har Skulptörvägen knappt 1200 fordon per dygn. Denna lägre siffra har använts i beräkningen.

/6. Enligt trafikflödesmätning i juni 2013 har Skulptörvägen knappt 1200 fordon per dygn. Denna lägre siffra har använts i beräkningen. 2013-11-11 1/6 AB Borätt Kv Bysten 1, Johanneshov Redovisning av trafikbuller 1 Inledning Nedan redovisas beräkning av trafikbuller för nybyggnad av bostäder inom kvarteret Bysten 1, Skulptörvägen, Johanneshov.

Läs mer

PM-buller - Gunnestorpsvägen Dnr: 16/0233

PM-buller - Gunnestorpsvägen Dnr: 16/0233 2016-10-17 PM-buller - Gunnestorpsvägen Dnr: Beräkningar av bullerpåverkan från vägtrafik har utförts för föreslaget detaljplanområde vid Gunnestorpsvägen. Bedömning är att det går att bygga nya bostäder

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Översiktliga bullerberäkningar som underlag för planprogram för Bräcke diakoni. Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad

BULLERBERÄKNING. Översiktliga bullerberäkningar som underlag för planprogram för Bräcke diakoni. Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad 1(9) dat. / Date of rev. ÖVERSIKTLIG FÖR BRÄCKE DIAKONI 1 ALLMÄNT Översiktliga bullerberäkningar har genomförts som underlag för planprogrammet för Bräcke Syftet med beräkningarna är att ta fram avståndet

Läs mer

Svartå Strand, Mjölby kommun Trafikbullerutredning inför ny detaljplan

Svartå Strand, Mjölby kommun Trafikbullerutredning inför ny detaljplan 1 (5) Handläggare Datum Uppdragsnr 571462 2012-03-05 Tel 010-505 60 71 Bilagor: A01-A02 Mobil 070-184 57 71 Hanna Hammarlund Fax 010-505 11 83 Mjölby kommun lars.lindstrom@afconsult.com 595 80 Mjölby Uppdragsansvarig

Läs mer

Bullersituationen i Göteborg

Bullersituationen i Göteborg Bullersituationen i Göteborg Bullerövervakning Framför allt övervakar vi trafikbuller eftersom det är den typen av buller som människor i städer störs mest av Vägtrafik är mest störande av de olika trafikslagen

Läs mer

Nol 2:288 mfl Trafikbullerutredning

Nol 2:288 mfl Trafikbullerutredning Uppdragsnr: 10200402 1 (5) PM 10200402.1 Denna PM har reviderats 2014-10-08 med nya trafiksiffror för vägarna, samt en ny husplacering. Nytillkommet jämfört med förra versionen markeras med ett vertikalt

Läs mer

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun Handläggare Tel + (0) 0 Mobil + (0) 0 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT () Datum -0- Uppdragsnr Kommunstyrelsen Mark- och exploatering 0 Kungshamn Rapport nr Detaljplan ÖDEGÅRDEN : m.fl. Uppdragsansvarig

Läs mer

E 18 genom Bålsta, Håbo kommun

E 18 genom Bålsta, Håbo kommun RAPPORT A 1 (5) Handläggare Johanna Åström Tel +46 (0)10 505 46 19 Mobil +46 (0)70 184 57 71 lars.e.lindstrom@afconsult.com Datum 2015-04-08 Håbo kommun Emma Sandelin Uppdragsnr 704840 E18 genom Bålsta

Läs mer

Fågelsång eller inglasad balkong. om vägtrafikbuller i tätort

Fågelsång eller inglasad balkong. om vägtrafikbuller i tätort Fågelsång eller inglasad balkong om vägtrafikbuller i tätort Ljuv musik, ljud och buller Det finns en tid i nästan varje människas liv när ljudet av mopedknatter är som ljuv musik. Men den perioden brukar

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 2 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 2 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 3105451 Rapport: 3105451 D Datum: 2009-10-06 Antal sidor: 7 Bilagor: 3105451/D01 - D02 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 2 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Tyréns Temaplan

Läs mer

Bernström akustik. PEAB Bostad AB Kv Månstenen, Solberga Redovisning av trafikbuller /12. 1 Sammanfattning

Bernström akustik. PEAB Bostad AB Kv Månstenen, Solberga Redovisning av trafikbuller /12. 1 Sammanfattning 2012-09-19 1/12 PEAB Bostad AB Kv Månstenen, Solberga Redovisning av trafikbuller 1 Sammanfattning Nedan redovisas beräkning av trafikbuller för nybyggnad av bostäder inom kvarteret Månstenen, Solberga,

Läs mer

Hagsätra Rågsved. Bullerutredning. Mars Mars Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr (6)

Hagsätra Rågsved. Bullerutredning. Mars Mars Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr (6) Hagsätra Rågsved Bullerutredning Mars 017 Mars 017 memo0.docx 01-03-814 Sweco Environment AB 1 (6) PM BULLER HAGSÄTRA RÅGSVED 017-0-16 Översiktlig studie av ljudmiljö Bedömningarna i denna PM är baserade

Läs mer

Effektiva åtgärder för reducering och hantering av buller i befintliga bullerutsatta miljöer

Effektiva åtgärder för reducering och hantering av buller i befintliga bullerutsatta miljöer Effektiva åtgärder för reducering och hantering av buller i befintliga bullerutsatta miljöer TRAFIKBULLER 2017 Saga Hävermark Uppsala kommun Agenda Om Uppsala och min roll Konkreta metoder Kostnadseffektiva

Läs mer

1 Bakgrund och uppdrag

1 Bakgrund och uppdrag MEMO TITEL DATUM 27. januari 2017 TILL KOPIA FRÅN PROJEKTNR. Åsenvägen, Lerum - Bedömning av trafikbullersituationen Lerums kommun A093503 Kristoffer Hultberg, krhu@cowi.se A093503 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan

Läs mer

Trafikbuller i Stockholm

Trafikbuller i Stockholm Trafikbuller i Stockholm Miljöförvaltningen 2017-09-29 Kartläggningar Vad har vi gjort i Stockholm? Bullerskyddsgruppen Sthlms läns bullernätverk Projekt: EU, regionalt, lokalt Samverkan: univ, hög-skolor,

Läs mer

10015 Nytt bostadsområde vid Skarsjövallen, Ljungskile Trafikbullerutredning

10015 Nytt bostadsområde vid Skarsjövallen, Ljungskile Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10015 Nytt bostadsområde vid Skarsjövallen, Ljungskile Rapport 10015-12010500.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2013-02-05

Läs mer

Göteborgsvägen 111 i Sävedalen, Partille kommun

Göteborgsvägen 111 i Sävedalen, Partille kommun Källa: Eniro Göteborgsvägen 111 i Sävedalen, Partille kommun Trafikbullerutredning 2015-12-16 Göteborgsvägen 111 i Sävedalen, Partille kommun Trafikbullerutredning 2015-12-16 Beställare: Hällingsjö Hus

Läs mer

PROJEKTRAPPORT Kv Jägaren, Kumla Trafikbullerutredning. Rapport doc Antal sidor: 6 Bilagor: 6

PROJEKTRAPPORT Kv Jägaren, Kumla Trafikbullerutredning. Rapport doc Antal sidor: 6 Bilagor: 6 PROJEKTRAPPORT Kv Jägaren, Kumla Rapport -18061900.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 6 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Kvalitetsgranskare Andreas Berg Datum 2018-06-14 www.soundcon.se Rapport -18061900 Innehåll

Läs mer

Trafikbuller PM. Fisken 6 Karlstads kommun

Trafikbuller PM. Fisken 6 Karlstads kommun Trafikbuller PM Fisken 6 Karlstads kommun 2012-10-05 Medverkande Beställare: Stadsbyggnadskonsult Värmland Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Karlstad Uppdragsansvarig: Jonas Jonsson, 054-13 21 03, jonas.jonsson@wspgroup.se

Läs mer

Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun

Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun ÅF, Hallenborgs Gata 4 20125 Malmö Sweden Tel +46 10 505 00 00, www.afconsult.com, VAT nr SE556120647401 705138_Rapport_Beddinge_21_3_35_2_QA

Läs mer

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan 12108 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (7) Kund Stena Fastigheter Projekt AB Tord Porsblad Box 16144 103 23 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2012-12-10 12108 Rapport (Förhandskopia) Bro station, Upplands Bro

Läs mer

Källa: Eniro. Torlunda S:2 i Hällbybrunn, Eskilstuna kommun. Vägtrafikbullerutredning

Källa: Eniro. Torlunda S:2 i Hällbybrunn, Eskilstuna kommun. Vägtrafikbullerutredning Källa: Eniro Torlunda S:2 i Hällbybrunn, Eskilstuna kommun Beställare: Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Beställarens representant:karolina Ehrén Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box

Läs mer

Kv Spinnaren 1, Strömstads kommun Trafikbullerutredning

Kv Spinnaren 1, Strömstads kommun Trafikbullerutredning Kv Spinnaren 1, Strömstads kommun Rev 2014-06-10 2013-09-30 Kv Spinnaren 1, Strömstads kommun Rev 2014-06-10 Beställare: 2013-09-30 Ermina Siim / Strömstads kommun Beställarens representant: Ermina Siim

Läs mer

Översiktlig bullerutredning

Översiktlig bullerutredning Göteborg 2009 11 11, reviderad 2009 12 21 FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 010 850 10 00 Telefax: 010 850 11 22 Dokumentnr: 2(13) Innehållsförteckning

Läs mer

Hämplingen 21. Sammanfattning. Formbetong Anläggning AB. Att. Granskare Rapportnr Arbetsmaterial

Hämplingen 21. Sammanfattning. Formbetong Anläggning AB. Att. Granskare Rapportnr Arbetsmaterial c:\akustik\sp-7.3 projekt\hamplingen\13200193 hamplingen trafikbuller.doc Uppdrag Beställare Att Handläggare Hämplingen Formbetong Anläggning AB Jan Pons Granskare Rapportnr 13200193 Arbetsmaterial Datum

Läs mer

PM Buller Håby-Lycke. Kund. Konsult. Kontaktpersoner. Stora blå fastighets AB

PM Buller Håby-Lycke. Kund. Konsult. Kontaktpersoner. Stora blå fastighets AB PM Buller Håby-Lycke Kund Stora blå fastighets AB Konsult WSP Environmental Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46 10 722 50 00 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm

Läs mer

11396 Kv Drotten 10, Jönköping Trafikbullerutredning

11396 Kv Drotten 10, Jönköping Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 11396 Kv Drotten 10, Jönköping Rapport 11396-14061600.doc Antal sidor: 7 Bilagor: Uppdragsansvarig Jönköping 2014-06-23 k:\lime easy\dokument\11396\11396-14061600.doc

Läs mer

RAPPORT A FÖRHANDSKOPIA 1 (8) Rapport A Späckhuggaren 1, Tumba, Botkyrka Trafikbullerutredning för detaljplan

RAPPORT A FÖRHANDSKOPIA 1 (8) Rapport A Späckhuggaren 1, Tumba, Botkyrka Trafikbullerutredning för detaljplan RAPPORT 17225 A FÖRHANDSKOPIA 1 (8) Kund Sörmlands Bygg och Anläggning AB Datum Uppdragsnummer 17225 Bilagor A01 2017-12-19 Rapport B Späckhuggaren 1, Tumba, Botkyrka Trafikbullerutredning för detaljplan

Läs mer

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Elisabet Aronsson 2016-08-10 018-727 43 26 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 17 augusti 2016 Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola Remiss

Läs mer

Abrahamsberg, Stockholm Trafikbullerutredning för detaljplan

Abrahamsberg, Stockholm Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare RAPPORT C 1 (6) Datum Uppdragsnr 560618 Leif Åkerlöf 2011-04-05 Tel 010-5056058 Bilagor: C01-C08 Mobil 070-1845758 ABACUS Fax 010-5051183 c/o Joliark leif.akerlof@afconsult.com Rapport 560618

Läs mer