LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA. Resultat och slutsatser från ett multidisciplinärt forskningsprogram

Transkript

1 LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Resultat och slutsatser från ett multidisciplinärt forskningsprogram 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db

2 Redaktör Anita Gidlöf Gunnarsson, fil.dr och forskare inom Ljudlandskap för bättre hälsa Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, Box 414, Göteborg Foto Östen Axelsson, Gösta Ekmans Laboratorium, Stockholms universitet och Karolinska Institutet Anita Gidlöf Gunnarsson, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Jan-Olof Yxell, Serviceavdelningen, Grafisk design, Chalmers, Göteborg Jens Forssén, Teknisk akustik, Chalmers, Göteborg Kjell Spång, KS miltek, Västra Frölunda Tryck PR-Offset, 2008 ISBN Publikationen kan beställas från Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, Box 414, Göteborg Gösta Ekmans Laboratorium för Sensorisk Forskning, Stockholms universitet, Stockholm Teknisk akustik, Chalmers, Göteborg Publikationen kan också laddas ned från dessa hemsidor samhallsmedicin_folkhalsa/amm/forskning/ ljudmiljo/ Citera oss gärna men vänligen ange källan

3 LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Resultat och slutsatser från ett multidisciplinärt forskningsprogram 28 db 30 db 32 db 34 db 36 db 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 28 db 30 db 32 db 34 db 36 db 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db

4

5 FÖRORD LJUDLANDSKAP för bättre hälsa Resultat och slutsatser från ett multidisciplinärt forskningsprogram Forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa har bedrivits i samarbete mellan Teknisk akustik vid Chalmers tekniska högskola, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet och Gösta Ekmans Laboratorium vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet (KI). Programmet startade i slutet av 1999 och avslutades Det har finansierats av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Verket för Innovationssystem (Vinnova) och Vägverket. Forskningsprogrammet har speciellt fokuserat på att studera boendemiljöers ljudlandskap i stadsbebyggelsen. Utgångspunkten har varit att människor upplever hela ljudlandskapet och inte enbart enskilda ljudkällor. Detta innebär att upplevelsen av ljud och även ljudets påverkan inte enbart styrs av ett medelvärde av ljudtrycksnivån. Av stor betydelse för ljudlandskapets kvalitet är vilka typer av ljud som ingår och vilka ljud som upplevs som dominerande. Ett ljud som upplevs som positivt eller negativt kan ha samma ljudtryck men påverkar oss helt olika. Inom programmet har det kommit fram omfattande ny vetenskaplig kunskap om ljudlandskapet i den byggda stadsmiljön, hur människor upplever detta och hur deras hälsa påverkas. Forskare inom akustik, miljöpsykologi och miljömedicin har samarbetat för att utveckla ett s.k. ljudlandskapstänkande eller ljudlandskapskoncept med metoder och modeller som kan användas vid utformning av ny bebyggelse samt för att förbättra ljudmiljön i befintliga boendemiljöer. Programmets resultat ska kunna användas av myndigheter med ansvar för bebyggelse-, trafik-, och folkhälsoplanering samt byggföretag med flera så att ett ljudlandskapstänkande tas med vid planläggning och projektering. Tekniskt ansvariga, såsom byggkonstruktörer, arkitekter och akustiker kan använda resultaten i sitt direkta arbete med att skapa bostäder med tillgång till ljudlandskap som på ett positivt sätt bidrar till människors hälsa och välbefinnande. Särskilt viktiga är kommunala nämnder som hanterar plan- och bygglovsärenden och miljö- och hälso - skyddsfrågor samt centrala myndigheter som Naturvårdsverket, Boverket och Socialstyrelsen. Den mer omfattande redovisningen av de vetenskapliga resultaten har publicerats på annat sätt. Se referenslistor i denna rapport, Kunskapsportalen Ljudboken ( se sid 60) samt publikationslistan (se sid 61). FORSKARNA VID: Göteborgs universitet Chalmers Stockholms universitet och KI Evy Öhrström (docent) Tor Kihlman (professor) Birgitta Berglund (professor) Anita Gidlöf Gunnarsson (fil.dr) Wolfgang Kropp (professor) Mats E. Nilsson (docent) Jens Forssén (docent)

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och bakgrund 6 Ljud och buller påverkar hur vi mår 7 Ljudmiljöer skall vara anpassade till känsliga gruppers behov 7 Forskning om ljudlandskap 8 Tyst sida 8 Att beräkna ljudnivån på en tyst sida 9 Ljudlandskap och miljökvalitetsmålet God Bebyggd Miljö 9 Upplevelse av ljudlandskap i bebyggd miljö 12 Lyssningsvandringar karaktärisering av upplevda ljudlandskap 12 Ljudlandskapens karaktär är kraftigt försämrad i bullerexponerade bostadsområden 13 Bedömningar av ljudlandskap och ljudnivåer är starkt platsberoende 13 Upplevelsedimensioner hos ljudlandskap 14 Informationsinnehåll viktigt för ljudlandskapsdesign 15 Hälsofrämjande ljudlandskap i boendemiljöer 18 Vilken betydelse har tyst sida? 18 Sömnstörningar kan förebyggas om sovrummet ligger mot en tyst sida 20 Tillgång till tystnad leder till minskad stress och ökat välbefinnande 21 Buller medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdom 21 Effekter av flera samtidigt förekommande bullerkällor måste vägas samman 22 Indikatorer för uppföljning av bullrets hälsoeffekter 23 Bostadens uterum 24 Räcker det inte att vi har det tyst inomhus? 24 Bostadens uterum samspel mellan ljudlandskap och utformning 25 Ljudlandskapskvalitet i tätortsnära grönområden och parker 28 Liten variation mellan parker i uppmätt ljudnivå stor variation i ljudlandskapskvalitet 29 Typ av ljudkällor viktigare än decibel 30 Tillgång till nära grönområden särskilt viktigt i bullerutsatt bebyggelse 31 Akustiskt goda ljudlandskap möjligheter och begränsningar 34 Emission och immission 34 Möjligheter och begränsningar att minska emission och immission 34 Åtgärder i den byggda miljön 35 Emission möjligheter och problem att minska ljudnivån vid källan 36 Däck-vägbanebuller och framdrivningsbuller 36 Vägbeläggningars akustiska egenskaper 36 Däckens egenskaper 37 Dubbdäck mångdubbel orsak till mer buller 37 Förutsättningar för att nå en god ljudmiljö 39 Bullernivåer vid olika trafikflöden och hastigheter 39 Inverkan av olika åtgärder en översikt av olika medel 40 Möjligheter och svårigheter att säkerställa tysta områden och tyst sida 42 Beräkningsmetoder för tyst sida 42 Trafikbullrets utbredning i stadsbygd några belysande exempel 43 Variationerna i ljudnivå är mindre på skärmad sida 44 Ljudnivån kan minskas med akustisk absorption på fasader 44 Åtgärder för att skapa goda ljudlandskap resultat från olika studier 46 Exemplet Partille skärmande byggnader 46 Exemplet kvarteret Örlen skärmande byggnad 47 Exemplet Högsboleden anläggning av tyst asfalt och jordvall 48 Exemplet Drottningholmsvägen uppförande av bullerskärm 50 Planering för goda ljudlandskap 52 Tyst sida och tysta områden 52 Administrativa hinder och svårigheter 55 Samordning mellan berörda myndigheter och andra parter 55

7 Slutord 56 Ljudboken Kunskapsportalen 60 Nivå: Nyfiken, Användare och Specialist 60 Publikationer 61 Publikationer och rapporter i anslutning till forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa 61 Rapporter i vilka forskningsprogrammets resultat har implementerats 67 Internationell vetenskaplig utvärdering av forskningsprogrammet 67 APPENDIX 1 Lyssningsvandringar som metod att mäta ljudlandskapskvalitet 70 APPENDIX 2 Indikatorer för uppföljning av buller som miljöhälsoproblem 71 Indikatorer för buller 71 Nya hälsorelaterade bullerindikatorer 72 Frågeformulering och motivering till indikatorer 72 APPENDIX 3 Beräkningsmetoder 77 Ekvivalenta källor-metoden 77 Metoden med finita differenser i tidsdomän (FDTD-metoden) 77 APPENDIX 4 Riktlinjer, Miljömål och Direktiv 79 Riktlinjer, mål och delmål för buller från olika trafikslag 79 EU:s bullerdirektiv och förordningen om omgivningsbuller 80 Direktiv för emission från fordon och däck 80 APPENDIX 5 Centrala och lokala aktörers arbete med bullerfrågor 81 Naturvårdsverket 81 Socialstyrelsen 81 Boverket 81 Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) 81 Trafikverken 81 United Nations Economic Commission for Europe (UNECE) 81 Lokala aktörers arbete med bullerfrågor 81 Forskningsprogrammets vetenskapliga målsättning och strategi 83 Målsättningar för forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa 83 Forskningsprogrammets strategi och studier 84 Forskningsprogrammets organisation och ledning 85 Strålgångsberäkning 77 Platta staden-modellen 77 Metoden med transportekvation 78

8 INLEDNING och bakgrund Ljudnivån decibeltalet skiljer inte mellan de ljud vi upplever som positiva och de ljud vi upplever som störande och obehagliga. Att komma fram till ett sätt att beskriva och mäta ljud som hjälper oss att förstå hur vi påverkas upplevelsemässigt och hälsomässigt har varit en av hörnstenarna i det åttaåriga tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa. Naturen omkring oss bjuder på många och varierande positiva ljudupplevelser prassel av löv, porlande vatten, vågskalp, fågelsång. Musik och andra framställda ljud vi tycker om är också viktiga tillgångar. Talet och hörseln är avgörande för vårt sociala liv. Men ljud kan även vara en källa till stort obehag, förstöra möjligheter till avkoppling, arbetsro och nattsömn. En längre tids exponering för höga ljudnivåer kan leda till stressrelaterade symptom och ohälsa. För de flesta människor är valet av bostad ett av de viktigaste besluten. Tyvärr är det ofta så att det är först efter det man flyttat in och bott i sin nya bostad ett tag som ljud/bullerproblemen blir uppenbara. Det är då man upptäcker dålig ljudisolering mellan lägenheter, dålig fasad- och fönsterisolering samt brist på tystnad och möjlighet till ostördhet utomhus i bostadens närhet. Till exempel att det inte går att sova med öppet fönster eller att samtala på balkong eller uteplats. Goda ljudlandskap i människors boendemiljö är bra för folkhälsan det visar allt fler studier. Men med ökande trafik och en växande andel av befolkningen boende i tätortsområden får allt färre människor tillgång till goda ljudlandskap. År 1999 startade forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa med det uttalade syftet att ta fram metoder och modeller för utveckling av goda ljudlandskap som befrämjar hälsa och välbefinnande. I denna rapport sammanfattas programmets huvudresultat. Verktygen finns idag och vi är övertygade om att med rimliga insatser går det att förbättra ljudlandskapen i våra befintliga bostadsområden samt skapa goda ljudlandskap vid uppförande av ny bebyggelse. Detta är en väl värd investering för ett långsiktigt hållbart samhälle. Forskningsprogrammets vision Våra tätorter skall vara så utformade att människor som bor och lever i dessa har tillgång till hälsofrämjande ljudlandskap. Ljudlandskapskonceptet används som ett strategiskt verktyg i den fysiska planeringen för att åstadkomma goda ljudlandskap i bostäder och i dess närliggande omgivningar, vilka kan erbjuda tystnad och återhämtning och som är positiva för människors hälsa och välbefinnande. 6 INLEDNING OCH BAKG RUND

9 Ljud och buller påverkar hur vi mår Det finns många som tror att människor vänjer sig vid buller. Detta är en myt som, i värsta fall, kan vara ett hinder i arbetet att skapa goda och hälsobefrämjande ljudmiljöer för alla människor att vistas i. De flesta människor vänjer sig inte vid buller, menar Evy Öhrström vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet och en av forskarna inom Ljudlandskap för bättre hälsa. Buller är ett stort och ökande miljöproblem som negativt påverkar många människor i deras vardag, i arbetet, i skolan och under fritiden. En boendemiljö som erbjuder frihet från buller och som ger möjlighet till vila och återhämtning är därför väsentlig för människors hälsa och välbefinnande. Detta fastslås bl.a. i det nationella miljökvalitetsmålet God Bebyggd Miljö år 2020 skall bullret i den byggda miljön underskrida riktvärdena för buller inomhus och utomhus. I de nationella målen för folkhälsan (SOU 2000:91, betonas vikten av att ha tillgång till bullerfria grönområden för hälso - främjande rekreation och friluftsliv. Effekterna av buller på hälsa och välbefinnande är väl kända. Trafikbuller stör samtal och kommunikation, försvårar arbete och barns inlärning, hindrar vila/återhämtning, ger försämrad sömn samt ger upphov till olika stressrelaterade symptom. Höga bullernivåer medför också en ökad risk för högt blodtryck och annan hjärt-kärlsjukdom. Buller på - verkar helt enkelt vår livskvalitet och ger betydande negativa konsekvenser för folkhälsan. Ljudmiljöer skall vara anpassade till känsliga gruppers behov Människor är olika känsliga för ljud/buller, likaväl som människor är olika känsliga för olika ämnen i miljön. Resultat från internationella studier och från forskningsprogrammet visar att andelen personer som anger att de är ganska eller mycket känsliga för ljud/buller utgör drygt en tredjedel av befolkningen medan mindre än en femtedel anser att de inte alls är känsliga för ljud/buller. Förutom att ljudkänsliga störs mer av buller från vägtrafik än icke ljudkänsliga rapporterar ljudkänsliga också att de oftare hör ljud från olika vägtrafikkällor. Trafikbullret i siffror Över 2 miljoner människor i Sverige lever idag med bullernivåer från vägtrafik, tåg eller flyg vilka över - skrider riksdagens riktvärden utomhus för bostäder (L Aeq,24h 55 db dygnsmedelljudnivå). Om man inkluderar antalet svenskar som utsätts för nivåer över något av riksdagens fyra riktvärden (medelljudnivåer och max - nivåer inomhus och utomhus) blir det % fler som exponeras över dessa riktvärden. Det är därför inte orimligt att anta att närmare 3 miljoner, dvs. var tredje svensk är utsatt för trafikbuller över gällande riktvärden. Många människor är utsatta för flera bullerkällor samtidigt i sin boendemiljö. Vägtrafiken förväntas öka med flera procent per år och om inget görs kommer allt fler människor att bli exponerade för allt högre bullernivåer. Enligt beräkningar gjorda av Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) kan den sammanlagda samhällsekonomiska kostnaden för bullerstörningar från vägtrafiken värderas till 5 10 miljarder kronor per år. Källa: SIKA Rapport 2003:2, Uppföljning av de transportpolitiska målen, Etappmål för god miljö, Stockholm: SIKA. Barn är en särskilt känslig grupp för buller, betonar Världshälsoorganisationen (WHO), speciellt vad gäller effekter på hörsel, taluppfattbarhet och inlärning. Faktorer som ökar barns känslighet är en kortare hörselgång vilket ger högre exponering och en sämre utvecklad skyddsinsikt vid exponering för höga ljudnivåer. Under 2005 gav Socialstyrelsen ut Miljöhälsorapport 2005 ( I den konstateras att det mest utbredda miljöproblemet för barn är bullerstörningar barn bor i samma bostadsmiljöer som vuxna och utsätts för samma buller som vuxna. Enligt Miljöhälsorapporten bor barn i åldrarna 0 14 år (25 %) i bostäder med något fönster vänt mot trafikerad gata, järnväg eller industri. Vart tionde barn sover i rum vänt mot trafikerad gata, järnväg eller industri. Omgivningsbullret från trafik ökar i samhället och barn lever i höga ljudnivåer i och kring hemmet särskilt när de vistas utomhus. I våra städer är det vanligt med nivåer från trafik över gällande riktvärde på L Aeq,24h 55 db utomhus vid fasad. Barnen lever också med höga ljudnivåer i skola/fritidshem/förskola (L Aeq,5h db inomhus är vanligt). INLEDNING OCH BAKG RUND 7

10 Dagens barn befinner sig i en ljudspiral med alltmer ökande ljudnivåer, menar Birgitta Berglund vid Stockholms universitet, en av författarna som ansvarat för avsnittet om buller och höga ljudnivåer i Miljöhälsorapporten Även om våra riktvärden för inomhusmiljön kommer att uppfyllas inom en snar framtid, är både riktvärden och åtgärder för utomhusvistelse i bostads - områden otillräckliga. I den allmänna debatten om bostäder i bullriga områden framhålls ibland att bostäder i svårt trafikbullerutsatta miljöer bör kunna vara acceptabla om man har en mycket god ljudisolering hos fasader och fönster. Men barn behöver vistas utomhus dagligen för att trivas och hålla sig friska. Närmiljöns utformning har här en stor betydelse. Det är viktigt att man i stadsplaneringen tar med barns bullerexponering under hela dygnet, dvs. vistelse både inomhus och utomhus. Ur folkhälsosynpunkt är det viktigt att ljudmiljöerna i och vid bostäder utformas så att de skyddar de känsligaste grupperna för störning och andra negativa effekter av buller. Forskning om ljudlandskap Frånvaro av bullerstörning är viktigt men är inte tillräckligt för att områden skall upplevas ha goda ljudmiljöer; dess - utom behövs positiva ljudkällor som bidrar till en behaglig, aktiverande och/eller rogivande vistelse. Ljudlandskapet är enligt vår forskning alltför komplext för att kunna beskrivas med ett enda ljudnivåtal, menar forskarna vid Gösta Ekmans Laboratorium för Sensorisk Forskning vid Stockholms universitet, Birgitta Berglund och Mats E. Nilsson. Vilka sorts ljudkällor som ingår i ljudlandskapet är minst lika viktigt som ljudnivån. Det finns ju både goda och dåliga decibel som till exempel vindsus respektive trafikbrus. Tidigare bullerforskning har i huvudsak fokuserat på att studera bullrets skadliga effekter. Betydligt mindre är känt om vad som kännetecknar goda och hälsobringande ljudlandskap. Vår och andras forskning visar att för att skapa goda ljudlandskap räcker det inte enbart med att reducera störande ljud. Det måste också finnas Känsliga grupper och buller WHO har identifierat grupper av personer som är särskilt känsliga för de negativa konsekvenserna av buller. Hit hör personer med försämrade förmågor att handskas med buller (äldre, sjuka och deprimerade), personer som har syn- eller hörselhandikapp, personer som utför komplexa kognitiva uppgifter eller som lär sig ett nytt språk samt barn. I Boverkets Allmänna råd 2008:1 om trafikbuller från väg- och järnvägstrafik betonas miljöns betydelse ute och inne för barnens utveckling och lärande, deras sociala kontakter med jämnåriga och vuxna och deras hälsa och trygghet. Barn tillbringar en stor del av sin barndom i bostadsområdet, skolan och förskolan. Därför bör särskild hänsyn tas för att skapa låga bullernivåer i sådana miljöer där barn vistas. Källa: WHO (2000). Guidelines for Community Noise. Geneva: World Health Organization, Guideline Document (edited by B. Berglund, T. Lindvall, D.H. Schwela, & K.-T. Goh). behagliga ljud, såsom naturljud, vilka i samverkan med övriga ljud kan skapa en tilltalande miljö. En central utgångspunkt för forskningsprogrammet har därför varit att studera ingående hur ljudlandskapen upplevs och vad som kännetecknar dem akustiskt. Genom utvecklade metoder som t.ex. lyssningsvandringar finns det nu möjlighet att bestämma kvaliteten hos ljudlandskap och på så sätt kunna värdera ljudlandskap med utgångspunkt från hur de påverkar oss i olika miljöer såväl inomhus som utomhus och i olika situationer, t.ex. vid insatta bullerskyddsåtgärder. Men hur kan man skapa goda ljudlandskap i boendemiljön? Ett sätt är att utnyttja ljudvariationerna i den byggda miljön så att bostäderna får tillgång till tysta sidor och tysta platser i närområdet. Tyst sida Idén om tyst sida är inte ny. Tor Kihlman vid Chalmers i Göteborg väckte den redan på 1960-talet. Även andra har genom åren talat om tyst sida. Slutna innerstadskvarter utan öppningar mot bullriga trafikleder ger goda förutsättningar att skapa en 8 INLEDNING OCH BAKG RUND

11 Hur tyst är en tyst sida? På en tyst sida är ljudnivån från trafik och andra installationer låg. Forskningsprogrammet har utarbetat följande definition av tyst sida. Definition av tyst sida: Tyst sida i urban bostadsbebyggelse är en sida med L Aeq,24h <45 db (frifältsvärde med sambandet + 3 db 2m från fasad) som en totalnivå från trafik, fläktar och liknande och i förekommande fall industri. Den tysta sidan bör därutöver vara visuellt, funktionellt och akustiskt attraktiv att vistas på. tyst sida. Det gör däremot inte punkthus i närheten av stora trafikleder. I befintlig bebyggelse kan ibland en tyst sida ordnas med kompletteringsbyggnader eller skärmar som täcker öppningar mot den bullriga gatan. Ljudabsorbenter på gårdssidan kan minska ljudreflexer. Bra ljudlandskap utomhus och inomhus handlar mycket om genomtänkta bygg- och planlösningar samt effektiv ljudisolering mot gatan, betonar Tor Kihlman. Inom forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa har en solid forskningsbaserad grund skapats för att beskriva och värdera nyttan av tillgång till tyst sida ur hälsosynpunkt däribland ljudlandskap som är tillräckligt fria från buller för att människor ska kunna koppla av, lyssna till positiva ljud och sova ostört gärna med öppet fönster. Vi har lärt oss att för att skapa och bevara tillgång till tyst sida krävs en helhetssyn, både på utformningen av bostadsområden och trafikleder och i trafikplaneringen, såväl i bostadsområdenas närhet som på avstånd, säger Kjell Spång, programchef för forskningsprogrammet. Att beräkna ljudnivån på en tyst sida Generellt sett är det svårt att beräkna ljudnivån i tysta områden. För att kunna beräkna ljudnivån på platser där den är relativt låg måste hänsyn tas till mer än bara antalet bilpassager per dygn på den närmsta vägen. Ofta bidrar flera vägar inom ett område och speciella vädersituationer kan medföra att än mer avlägsna källor blir viktiga att ta med. Reflexer i fasader på grannfastigheter kan reflektera ljud på baksidan av hus. Detta innebär hårda krav på beräkningsmetoderna. De måste ta hänsyn till väder och vind, avlägsna källor och komplicerade situationer med byggnader och vägnät, säger Wolfgang Kropp, en av forskarna vid Chalmers i Göteborg som arbetar inom forskningsprogrammet. Vi har genom beräkningar och mätningar kunnat konstatera att de vanliga beräkningsmetoderna är mycket osäkra för slutna eller delvis slutna innergårdar i stadsmiljö. Det gäller såväl Nordisk beräknings - metod som de nya metoderna Nord2000 Road och Harmonise Engineering Method. För en sluten innergård ger metoderna ofta för låga ljudnivåer. Upp till 10 db skillnad jämfört med mätningar är inte ovanligt. Det är därför nödvändigt att i beräkningarna ta hänsyn till innergårdens efterklang och bidrag från bullerkällor inom ett stort område, till exempel större vägar, menar forskarna vid Chalmers. Ljudlandskap och miljökvalitetsmålet God Bebyggd Miljö Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål. Ett av dessa handlar om den goda bebyggda miljön. Målet vad gäller buller är att de riktvärden som riksdagen antog 1997 skall underskridas år Miljökvalitetsmålet God Bebyggd Miljö Boende- och fritidsmiljön, utom- och inomhus, skall uppfylla höga krav på frihet från buller, tillgång till solljus och ren luft. Generationsmål buller år 2020: Bullret i den byggda miljön skall understiga gällande riktvärden både vad avser befintliga och nya bostäder: Inomhus: L Aeq 30 db, L Amax 45 db nattetid Utomhus: L Aeq 55 db vid fasad, L Amax 70 db vid uteplats i anslutning till bostad. [L Aeq avser medelljudnivå över 24h; L Amax avser maximal ljudnivå] INLEDNING OCH BAKG RUND 9

12 Trafikverken (Vägverket och Banverket) har åtgärds - program för att förbättra bullerförhållandena för de värst utsatta bostäderna med dygnsmedelljudnivåer över 65 db utomhus vid gator och vägar och i sovrum med maximalnivåer över 55 db intill järnvägar. Det handlar i dessa fall framför allt om fönsterbyte och uppförande av bullerskärmar eller vallar. Ett mycket viktigt framtida arbete är att minska bullret vid källan, till exempel genom användning av tystare däck och motorer. Andra åtgärder är tystare vägbeläggningar, hastighetsbegränsningar, ambitiösa krav på kollektivtrafikens fordon samt genomtänkt utformning av trafiksystemet. För att vi inte alltmer skall avlägsna oss från målen inom God Bebyggd Miljö krävs därutöver att kommunernas planering av ny och befintlig bebyggelse utformas så att goda ljudlandskap ges hög prioritet. Detta kan ske genom användning av ljudlandskapskonceptet, menar Tor Kihlman vid Chalmers. Detta var en kort inledning och översikt av kunskapsläget rörande effekter av ljud/buller i boendemiljön samt de idéer som ligger till grund för forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa. I den följande texten presenteras programmets viktigaste och mest praktiskt användbara resultat. Vi ger förslag på metoder och verktyg för utveckling av hälsofrämjande ljudlandskap i boendemiljön, speciellt fokuserat på nyproduktion och ombyggnad av bostäder i områden utsatta för vägtrafikbuller. Vi vänder oss till alla som är intresserade av ljudlandskapskonceptet t.ex. bebyggelse-, trafik-, och folkhälsoplanerare såväl som byggkonstruktörer, arkitekter och akustiker inom myndigheter och företag på kommunal, regional och nationell nivå. Forskningsprogrammets vetenskapliga målsättning och forskningsstrategi redovisas i detalj på sidorna 83 och INLEDNING OCH BAKG RUND

13 UPPLEVELSE AV LJUDLANDSKAP I BEBYGGD MILJÖ

14 UPPLEVELSE av ljudlandskap i bebyggd miljö En god bebyggd miljö innehåller självklart ljudlandskap av god kvalitet både inomhus och utomhus samt i närområden. Detta är den livsmiljö i vilken små barn växer upp och där vuxna skall kunna få andrum att återhämta sig både psykologiskt och fysiologiskt. Städer planeras och utvecklas inom en geografisk och kulturell ram. Inom en snar framtid kommer uppemot 90 % av de industriella ländernas befolkning att bo i städer och större tätorter. En konsekvens blir att den växande staden måste tillhandahålla bostäder och fungerande transporter. Målet för den uthålliga stadens tillväxt är att utveckla goda livsmiljöer för alla. Ett problem som framtidens städer måste lösa är hur goda hälsosamma ljudlandskap skall kunna tillhandahållas, likväl som friskt vatten och ren luft eller estetiska, arkitektoniska och sociala värden. Vad är ljudlandskap? Ljudlandskapen är i likhet med de visuella landskapen samtidigt en fysisk miljö och en upplevd miljö de är både en värld i vilken vi lever och en värld som vi upplever och försöker förstå. Vår kultur har betydelse för hur vi utforskar och estetiskt lyssnar till och bedömer ljudlandskapet samt hur relationen är mellan lyssnaren och miljön. Även sociala förhållanden har betydelse för vem som får lyssna på vad. Akustiskt ljudlandskap = det vi mäter med akustiska instrument eller beräknar med modeller. Upplevt ljudlandskap = summan av alla ljud i en viss miljö. Ljudlandskapet består av ljud från olika ljud - källor som vi kan identifiera. Dessa ljud uppträder i ett bakgrundsljud som vi inte upplever som en specifik ljudkälla. Bakgrundsljudet har sitt ursprung i ljudkällor på långt avstånd, t.ex. avlägsna motorvägar. Det upplevda ljudlandskapet mäts med människan som mätinstrument. Eftersom ljudlandskapen befinner sig i ett visuellt stadslandskap bör harmoni mellan de två råda i stadens uterum. Ljudlandskapen behöver liksom stadens grönytor dels synliggöras i planeringen, dels karteras och kvalitetsklassas utifrån hur människor upplever dem. Det menar Birgitta Berglund och Mats E. Nilsson vid Stockholms universitet, vilka har fokuserat sin forskning på det upplevda ljudlandskapet. För att skapa goda ljudlandskap är det viktigt att reducera de stora bullerkällornas ljudnivå men det är inte tillräckligt. Det är i hög grad en fråga om ljudlandskapets kvalitet vilka typer av ljud som ingår och vilka som dominerar. Lyssningsvandringar karaktärisering av upplevda ljudlandskap Utforskandet av de boendes egna upplevda ljudlandskap i lyssningsvandringar visar att det är möjligt att skapa goda ljudlandskap samtidigt som man bevarar och förnyar stadslandskapet. Detta nya synsätt förutsätter att man tar hänsyn både till de akustiska ljudnivåerna och ljudlandskapens kvalitativa egenskaper med dess förändringar i tid och rum. Lyssningsvandringar är en metod man utvecklat inom Ljudlandskap för bättre hälsa för utvärdering av ljudlandskapskvalitet i städer och förorter (metoden beskrivs mer detaljerat i Appendix 1). Vi har tagit fram metoden genom ett stort antal vandringar på flera platser i de undersökta bostadsområdena, berättar Birgitta Berglund och Mats E. Nilsson. De boende har under 30-sekundersperioder lyssnat till och bedömt sina egna ljudlandskap inomhus i sin lägenhet och utomhus i bostadsområdet. Med hjälp av en uppsättning skalor som mäter olika kvalitativa egenskaper hos ljudlandskapen, t.ex. hur störande, behagligt, rogivande och spännande de upplevs har vi karaktäriserat ljudlandskapen. Samtidigt med lyssnandet spelades ljudlandskapen in. Detta för att kunna koppla bedömningarna till ljudlandskapens akustiska egenskaper. 12 UPPLEVELSE AV LJUDLANDSKAP I BEBYGGD MILJÖ

15 Ljudlandskapens karaktär är kraftigt försämrad i bullerexponerade bostadsområden Lyssningsvandringarna visar att i ett område med hög direkt exponering av vägtrafikbuller (ca L Aeq,24h 65 db) upplevs ljudlandskapen som ljudstarka, bullriga, störande, påträngande och händelserika både utomhus och inomhus, se figuren nedan för Johanneberg i Göteborg. Vi ser en markant skillnad i ljudlandskapsprofilerna när vi jämför med ett bostadsområde med låg trafikbullerexponering där dygnsmedelvärdet är under 45 db, säger Mats E. Nilsson, Stockholms universitet. Det här området Björkekärr i Göteborg har goda ljudlandskap vilket visar sig genom att de positiva egenskaperna som rogivande och behagligt klart dominerar över de negativa. Men vi kan också se att tillgång till en tyst sida påverkar upplevelseprofilerna till det positiva för det högbullerexponerade området Johanneberg (se öppna symboler för attributen rogivande och behaglig i figuren). Lyssningsvandring i fält med samtidig ljudinspelning med konsthuvud. Bedömningar av ljudlandskap och ljudnivåer är starkt platsberoende Vår forskning visar att det måste vara mycket tyst inomhus med stängt fönster för att ett bra ljudlandskap skall kunna uppnås. Om trafikbuller hörs genom det stängda fönstret upplevs detta som negativt även om den faktiska ljudnivån från trafikbullret är mycket lågt, betonar Birgitta Berglund vid Stockholms universitet. Upplevelseprofiler från ett vägtrafikbullerexponerat bostadsområde (Johanneberg) och från ett bostadsområde med låg bullerexponering (Björkekärr). Fyllda symboler avser platser på trafikbullerexponerad sida av bostaden. Öppna symboler avser platser på tyst sida av bostaden. Studierna pekar på att goda ljudlandskap inomhus med öppet fönster har högre ljudnivåer än med stängt fönster, men resultaten indikerar även att ljudlandskapet upplevs som dåligt såväl inomhus med öppet fönster som utomhus redan vid relativt måttlig trafik utanför bostaden. Figuren på sid 14 visar medelbedömningar av olika ljudlandskap inomhus med stängt och öppet fönster samt utomhus i olika ljudnivå kategorier (L Aeq,30s ). Observera att ljudnivåerna avser korttidsmätningar under dagtid vid efter- Överensstämmelse (%) ljudlandskap attribut Johanneberg Björkekärr 0 Rogivande Behaglig Ljus Dov Händelserik Spännande Stressig Hård Påträngande Störande Bullrig Ljudstark 0 Rogivande Behaglig Ljus Dov Händelserik Spännande Stressig Hård Påträngande Störande Bullrig Ljudstark UPPLEVELSE AV LJUDLANDSKAP I BEBYGGD MILJÖ 13

16 Överensstämmelse (%) ljudlandskap attribut Inomhus, stängt fönster Inomhus, öppet fönster Utomhus Adjektiv störande rogivande Ljudnivåkategori (5-dB band, LAeq, 30s) Figuren visar genomsnittliga bedömningar av hur störande respektive rogivande ljudlandskap upplevs i boendemiljö, för ljudlandskap i olika ljudnivåkategorier (5-dB band, L Aeq,30s ) inomhus med stängt fönster (vänster), inomhus med öppet fönster (mitten) och utomhus (höger). "Goda ljudlandskap" återfinns till vänster om den tunna vertikala linjen. Ljudnivåerna avser korttidsmätningar under dagtid vid eftermiddagsrusning. Motsvarande dygnsmedelljudnivåer är 2-3 db lägre. middagsrusning. Motsvarande dygnsmedelljudnivåer är 2 3 db lägre. För att de boende skall uppleva ljudlandskapen som mer rogivande än störande skall nivån från trafik vara under 30 db inomhus med stängt fönster (diagrammet längst till vänster), under 40 db inomhus med öppet fönster (mellersta diagrammet) och betydligt under 50 db utomhus (högra diagrammet). Upplevelsedimensioner hos ljudlandskap Ljudlandskapet varierar från plats till plats och från tidpunkt till tidpunkt beroende på vilka ljudkällor som finns i en viss miljö och vid en viss tidpunkt. Ljudlandskap kan upplevas på en mängd sätt; som störande, stressiga, rogivande, spännande, tråkiga och så vidare. För att skapa ordning i denna komplexitet har vi försökt finna ett mindre antal grundläggande upplevelsedimensioner med vilka olika ljudlandskap kan beskrivas i ett gemensamt mätsystem, berättar forskarna vid Stockholms universitet. Vår forskning har identifierat två övergripande upplevelsedimensioner som vi kallar Behaglighet och Händelsrikedom. Behaglighet ordnar ljudlandskap på en skala från obehagligt till behagligt, Händelserikedom ordnar ljudlandskap på en skala från händelserikt till händelsefattigt, förklarar Birgitta Berglund. Dessa upplevelsedimensioner hos ljudlandskap stämmer väl överens med resultat från andra forskargrupper. Olika benämningar av dimensionerna har föreslagits, men det är helt klart att de två centrala dimensionerna rör värdering (behaglig-obehaglig, positiv-negativ) och variation (variation, händelse - rikedom, aktivering). Ljudlandskapets övergripande karaktär kan ses som en kombination av dess behaglighet och händelse - rikedom. En spännande ljudmiljö i en välbesökt park dominerad av ljud från talande människor och lekande barn upplevs som både behaglig och händelserik, medan en stilla ljudmiljö på en mycket tyst och ro - givande kyrkogård kan upplevas som behaglig och händelsefattig. På motsvarande sätt kan en kaotisk ljudmiljö på en uteplats med kraftigt buller från närbelägna vägar och järnvägar upplevas som både obehaglig och händelserik, medan en enformig ljudmiljö på en innergård med konstant fläktbuller kan upplevas som obehaglig och händelsefattig. Ett viktigt bidrag från vår forskning är att vi kopplat upplevelsedimensioner till ljudlandskapets komposition av ljudkällor. Vi har kategoriserat ljud i tre ljudtyper: naturljud, ljud från människor, och teknologiska ljud, berättar Mats E. Nilsson. Natur - ljud omfattar ljud från fåglar, vattendrag, lövsus etc. Ljud från pratande människor och lekande barn är exempel på ljud från människor. Teknologiska ljud är t.ex. buller från vägtrafik och fläktar. Våra resultat visar att ljudlandskap som domineras av naturljud vanligen upplevs som behagliga, medan ljudlandskap som domineras av teknologiska ljud upplevs som obehagliga. Ljudlandskap som domineras av ljud från människor upplevs som händelserika och aktiverande. Som jämförelse kan nämnas att 14 UPPLEVELSE AV LJUDLANDSKAP I BEBYGGD MILJÖ

17 miljöpsykologisk forskning har visat att naturfotografier med människor upplevs som mer aktiverande än bilder utan människor. Närvaro av människoljud i ljudlandskapet ger alltså en motsvarande effekt. Detta stämmer också väl med tidigare forskning som visar att vi aktiveras såväl psykologiskt som fysiologiskt av att uppmärksamma närvaro av andra människor, förklarar Birgitta Berglund. Obehagligt kaotiskt Händelserikt spännande Behagligt Figuren till höger sammanfattar hur ljudlandskap upplevs utifrån resultatet från ett av lyssningsexperimenten. Hundra försökspersoner bedömde 50 ljudlandskap med avseende på 116 egenskaper (störande, varierande, rogivande, osv.). Dessa bedömningar reducerades till två huvuddimensioner med hjälp av en så kallad komponentanalys. Resultaten visade att dominans av naturljud (gröna cirklar) och teknologiska ljud (gråa cirklar) främst påverkade ljudlandskapens läge i behaglighetsdimensionen, medan ljudlandskap dominerade av ljud från människor tenderade att upplevas som händelserika (orange cirklar). enformigt Händelsefattigt stilla Dominerande ljudkälla Naturljud Ljud från människor Teknologiska ljud Ingen dominerande ljudkälla Figuren visar övergripande upplevelsedimensioner för ljudlandskap. Varje cirkel i figuren representerar ett ljudlandskap dominerat av naturljud (gröna cirklar), ljud från människor (orange cirklar), teknologiska ljud (grå cirklar) eller utan någon dominerande ljudkälla (ofyllda cirklar). Cirklarnas läge i figuren har bestämts med hjälp av så kallad komponentanalys. Informationsinnehåll viktigt för ljudlandskapsdesign Den framtagna modellen visar på vikten av att ta hänsyn till ljudlandskapets informationsinnehåll, det vill säga vilken typ av ljudhändelser som kan identifieras och hänföras till ljudkällor. En modell av det upplevda ljudlandskapet som endast utgår från akustiska egenskaper hos ljudlandskapet är mindre användbar. En annan viktig kunskap som framkommit är att begreppet behagliga ljudlandskap inte är entydigt. Det kan innefatta både händelserika och stimulerande ljudmiljöer eller både händelsefattiga och rogivande miljöer. Skillnaden beror av ljud från mänsklig aktivitet som påverkar hur händelserikt ljudlandskapet upplevs. Tips för ljudlandskapsdesign Åtgärder för att skapa en aktiverande ljudmiljö: gynna ljud från människor genom att ordna möjlig - heter för socialt umgänge, t.ex. anlägg sittplatser, kaféer och lekparker. Åtgärder för att skapa en rogivande ljudmiljö för återhämtning: ordna rum för avskildhet och gynna naturljud, t.ex. porlande vatten. I båda fallen förutsätts, för att skapa goda ljudlandskap, att störande teknologiska ljud som trafikljud inte är framträdande utan att ljudlandskapet istället präglas av positiva naturljud. Referenser Axelsson, Ö., Berglund, B., & Nilsson, M.E. (2003). Towards green labeling of soundscapes in residential areas. In G. Brambilla, C. Ianbiello & L. Maffei (Eds.), EuroNoise Rome, Italy: Italian Association of Acoustics (AIA). (Available on CD). Berglund, B., & Nilsson, M.E. (2006). On a tool for measuring soundscape quality in urban residential aras. Acta Acustica united with Acustica, 92, Berglund, B., Nilsson, M.E., & Axelsson, Ö. (2007). Soundscape psychophysics in place. In: Inter Noise Istanbul: Turkish Acoustical Society, Paper 114. (Available on CD) Berglund, B., Nilsson, M.E., & Pekala, P. (2004). Towards certification of indoor and outdoor soundscapes. In M. Brothanek & O. Jiricek (Eds.), Inter Noise Prague, Czech Acoustical Society, Paper 516. (Available on CD) De Coensel, B., Botteldooren, D.,Debacq, K., Nilsson, M.E., & Berglund, B. (2007). Soundscape classifying ants. In: Inter Noise Istanbul: Turkish Acoustical Society, Paper 431. (Available on CD) UPPLEVELSE AV LJUDLANDSKAP I BEBYGGD MILJÖ 15

18

19 HÄLSOFRÄMJANDE LJUDLANDSKAP I BOENDEMILJÖER

20 HÄLSOFRÄMJANDE ljudlandskap i boendemiljöer Buller som inte skadar hörseln betraktades länge som en ren komfortfråga och det har varit en spridd uppfattning att lite buller får man tåla om man ska bo centralt. Idag vet vi att en dålig ljudmiljö i våra bostadsområden påverkar människors hälsa med allvarlig sjukdom som följd och därför måste ljudmiljön betraktas ur ett folkhälsoperspektiv. Tillgång till en god ljudmiljö är viktigt både för hälsan och för vår livskvalitet. Vilken betydelse har tyst sida? Begreppet tyst sida har kommit att både misstolkas och missbrukas och därför är det nödvändigt att klargöra vad som menas med detta begrepp. Det avser inte någon absolut tystnad utan något som är viktigt för en god miljö i en levande stad. Tyst sida avser en miljö så fri från trafikbuller, fläktbuller och liknande att ljud från samtal, lövsus, fåglar m.m. hörs och dominerar. En tyst sida av bostaden ger de ljudmässiga förutsättningarna för ostörd nattsömn. Definitionen är därför viktig: Forskningsresultat baserade på omfattande internationella och svenska empiriska studier i fält såväl som under experimentella betingelser har fastlagt samhällsbullers effekter på hälsa och välbefinnande. Trafikbuller leder inte bara till störning och påverkan på samtal, vila, återhämtning och sömn. Höga nivåer av trafikbuller i boendemiljön skapar även stressreaktioner, försämrat psykosocialt välbefinnande och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. För att få kunskap om hälsoeffekter av buller i boendemiljöer krävs omfattande studier i fält bland personer som bott relativt länge i sin bostad, minst 6 månader, menar Evy Öhrström vid Göteborgs universitet. Hon fortsätter: I vår forskning om ljudmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande i olika boendemiljöer har vi funnit ett starkt samband mellan förekomst av olika hälso - effekter och bullerexponering. Vi har också kunnat visa att en tyst sida av bostaden till viss del kan kompensera för höga bullernivåer vid bostadens mest exponerade sida. Definition av tyst sida: Tyst sida i urban bostadsbebyggelse är en sida med L Aeq,24h <45 db (frifältsvärde med sambandet + 3 db 2m från fasad) som en totalnivå från trafik, fläktar och liknande och i förekommande fall industri. Den tysta sidan bör därutöver vara visuellt, funktionellt och akustiskt attraktiv att vistas på. Inom forskningsprogrammet har vi genom noggranna fältundersökningar i tätortsmiljöer med olika typer av bebyggelse fått ny och värdefull kunskap om sambandet mellan akustiskt ljudlandskap, dvs. ljudnivå från vägtrafik, tillgång till tyst sida, upplevt ljudlandskap och effekter på hälsa och välbefinnande, berättar Evy Öhrström vid Göteborgs universitet. Kompensationstänkande? Kan tillgång till tyst sida kompensera för höga trafik - bullernivåer utanför bostaden? Ja till viss del, men om ljudnivån på den mest trafik - exponerade sidan överskrider L Aeq,24h 60 db är de negativa effekterna av vägtrafikbuller mycket omfattande även då det finns en tyst sida. Goda kvaliteter skall inte ställas mot varandra. Det går inte att kompensera avsaknad av goda ljudlandskap med andra kvaliteter. Men det går ofta att förena dem. 18 HÄLSOFRÄMJANDE LJUDLANDSKAP I BOENDEMILJÖER

21 Hur gjordes studien? Undersökningar gjordes i fyra olika bostadsområden belägna vid gator med varierande trafikmängd och bullernivå vid den mest trafikexponerade fasaden (ca L Aeq,24h 43, 50, 55, 60, samt 65 db). Bostads objekten valdes noggrant utifrån ett antal kriterier, t.ex. samma typ av trafikslag/flöde och bebyggelsekarakteristik (antal våningar, lägenhetsplanering, typ av population). Ett bostadsområde med låga ljudnivåer från vägtrafik (ca L Aeq,24h db) fungerade som referensobjekt. Trafikbullret i detta område kom huvudsakligen från en avlägset belägen motorväg. Två huvudtyper av buller - exponerade lägenheter ingick den ena typen var exponerad för trafikbuller utanför samtliga fönster och den andra typen av lägenheter hade tillgång till tyst sida (L Aeq,24h ~ 45 db). Effekterna på människors hälsa och välbefinnande studerades med hjälp av frågeformulär. Nivåer från vägtrafik fastställdes med beräkningar samt mätningar under längre och kortare perioder i ett antal representativa punkter inom varje bostadsområde. Individuella data om olika hälsoeffekter relaterades till data om individuella akustiska ljudlandskap. Totalt insamlades data från 956 personer (1 person per lägenhet, dvs. totalt 956 lägenheter). Data från ett urval av 106 boende relaterades även till data om individuella upplevda ljudlandskap. Effekter på hälsa och väl - befinnande analyserades i relation till akustiska och upplevda ljudlandskap. Tabellen anger andel (%) som rapporterar allmän störning och störd vila/återhämtning av vägtrafikbuller i förhållande till ljudnivå och tillgång till tyst sida. Några av de viktigaste resultaten från dessa fältundersökningar finns sammanfattade i tabellen nedan. Den visar andelen som rapporterar allmän störning och störd vila och återhämtning på grund av väg - trafikbuller. Resultaten i tabellen visar tydligt att i ett tyst referensområde med mycket låga bullernivåer från vägtrafik runt bostaden (grön kolumn), störs endast ett fåtal av vägtrafikbuller. Här ligger trafikbullernivåerna i intervallet db (dygnsmedelvärde) vilket möjliggör goda ljudlandskap. Detta resultat bekräftas även från många andra studier runt om i världen. Den här nivån överensstämmer med ljudkravet på tyst sida. Denna nivå bör också återfinnas i rekreationsområden där man söker frihet från buller, menar Evy Öhrström. Hon fortsätter: I de trafikbullerexponerade bostadsområdena fann vi en betydande positiv inverkan av tillgång till tyst sida på hälsa och välbefinnande. Vi kan se i tabellen att i bebyggelse med tillgång till tyst sida och med Effekter av vägrafikbuller vid olika ljudnivåer Referens- Bebyggelse med tyst sida Bebyggelse utan tyst sida område Ljudnivå, mest exponerad sida Ljudnivå på båda sidor Andel i % som påverkas db 55 db 60 db 65 db 55 db 60 db 65 db negativt av vägbuller: båda sidor Allmän störning Vila/återhämtning med stängt fönster Vila/återhämtning inomhus med öppet fönster Vila/återhämtning på uteplats/balkong HÄLSOFRÄMJANDE LJUDLANDSKAP I BOENDEMILJÖER 19

22 måttlig exponering av vägtrafikbuller (55 db) är omkring var tionde person störd eller negativt påverkad under vila återhämtning (blå kolumn). Det är en acceptabel, men inte god ljudmiljö. Då tyst sida saknas och det är 55 db runt om bostaden påverkas dubbelt så många av buller (orange högerkolumn). Liknande störningssiffror får vi i situationen med 60 db och med tillgång till tyst sida (orange vänsterkolumn). Vid högre nivåer utanför bostaden (röda kolumner) är påverkan av buller mycket omfattande. Det är ur hälsosynpunkt en mycket dålig ljudmiljö, oavsett om bebyggelsen har en tyst sida eller inte. Observera att för sömnstörningar och möjligheter till god sömn krävs en tyst sida utanför sovrumsfönster, se avsnittet om sömn. Sömnstörningar kan förebyggas om sovrummet ligger mot en tyst sida Sömnstörning är en särskilt allvarlig hälsoeffekt av buller men kan förebyggas eller minskas om sovrum förläggs med fönster mot en tyst sida av bostaden som inte är utsatt för störande buller från trafik, fläktar eller andra bullerkällor. Våra studier i olika tätortsmiljöer visar att vägtrafikbuller har en stor och statistiskt säkerställd negativ inverkan på sömnkvaliteten. Figuren nedan visar att om ljudnivån från vägtrafik utanför sovrumsfönstret är omkring db (medelljudnivå kl m från fasad) kan sovrumsfönster hållas delvis öppet utan att förorsaka omfattande sömnstörningar. Evy Öhrström pekar på att bullerinducerade sömn - störningar ökar markant med högre ljudnivåer även om fönstret är stängt. Vid låga ljudnivåer mellan Varför är det viktigt att buller inte stör sömnen? Ostörd sömn är väsentlig för såväl mental som fysisk hälsa/välbefinnande och är en förutsättning för att vi skall fungera väl i vårt dagliga liv. Sömnstörningar är därför en av de allvarligaste effekterna av buller - exponering i våra boendemiljöer. Buller ger upphov till olika typer av effekter under insomningsfasen och sömnfasen. Detta leder till kvarstående effekter nästa dag och yttrar sig som sämre upplevd sömnkvalitet, ökad trötthet och sänkt prestationsförmåga db anger var tionde person olika typer av sömnstörningar pga. vägtrafikbuller. När ljudnivån går upp mot omkring 54 db och däröver ses dock en kraftig effekt med ett stort antal störda som anger att de har svårt att somna, att de väcks och får sämre sömnkvalitet. Vid de högsta nivåerna anger så många som var tredje person att deras sömn påverkas negativt av trafikbullret. Detta är allvarligt eftersom ostörd sömn är grundläggande för att vi skall fungera mentalt och fysiskt väl i vårt dagliga liv, betonar Evy Öhrström. Hon fortsätter: Att kunna sova med fönstret öppet på glänt t.ex. en varm sommardag kanske en del tycker är en lyx men vi ser att en majoritet föredrar att göra detta för att få en god sömn. Våra resultat visar tydligt att en stor andel människor blir störda när trafikbuller hindrar dem att ha fönstret öppet under natten, uppemot 60 % vid ljudnivåer på omkring 59 db. Fördelarna med att ha tillgång till en tyst sida mot vilken sov- Andel (%) sömnstörda av vägtrafikbuller db Nattmedelvärde (L Aeq, ) utanför sovrumsfönstret Störs av att inte kunna ha sovrumsfönstret öppet Svårt att somna Väcks Sämre sömnkvalitet Figuren visar påverkan av vägtrafik - buller på sömnen då fönstret är stängt i relation till ljudnivå (medelljudnivå kl 22 06) från vägtrafik utanför sovrumsfönstret. Ljudnivån från vägtrafik nattetid är ca 5 db lägre än dygns medelljudnivån (t.ex. motsvarar L Aeq,22-06 = 44 db en dygnsmedelljudnivå på ca 49 db). 20 HÄLSOFRÄMJANDE LJUDLANDSKAP I BOENDEMILJÖER

23 rummet vetter var påtagliga i studien det halverade i det närmaste antalet sömnstörda i de trafikbullerutsatta områdena. Detta innebär att tillgång till tyst sida är nödvändigt för att möjliggöra god sömn utan störningar av trafikbuller. Buller som stressfaktor Orolig, nervös Irriterad Osocial Stressad Mycket trött 45 db tyst område 65 db tillgång till tyst sida 65 db ej tillgång till tyst sida Buller är en stressfaktor som enskilt eller i samverkan med andra belastningsfaktorer och beroende på individens känslighet och förmåga att hantera stress kan ge upphov till olika psykologiska och fysiologiska symptom vilket negativt påverkar det allmänna välbefinnandet, t.ex. med upplevd stress, trötthet, nedstämdhet och minskade sociala kontakter Andel (%) som känner av olika symptom varje dag eller några dagar i veckan. Figuren visar förekomst av stress relaterade symptom i förhållande till ljudnivå från vägtrafik och tillgång till tyst sida. Tillgång till tystnad leder till minskad stress och ökat välbefinnande Höga nivåer av trafikbuller i boendemiljön skapar stressreaktioner och försämrar därigenom vår hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Inom forskningsprogrammet har vi fått fram resultat som stärker sambandet mellan bostadsområdens ljudmiljö och förekomst av stressrelaterade symptom som t.ex. att känna sig mycket trött, stressad och osocial, säger Evy Öhrström. Figuren ovan visar skillnad i förekomst av symptom i bebyggelse med en god ljudmiljö (gröna staplar) jämfört med högbullerexponerade områden (gula och orangea staplar). Det finns också en positiv effekt av tillgång till tyst sida vilket gör de olika symptomen något mindre vanliga (gula staplar). Dessa fynd överensstämmer med resultat från tidigare svenska studier som utfördes före och efter byggandet av Lundbytunneln i Göteborg under 1997 och 1999 samt med studier av hälsoeffekter av buller i Lerums kommun under Buller medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdom Ett stort antal internationella och nya svenska studier påvisar en ökad risk för högt blodtryck och annan hjärt-kärlsjukdom i områden utsatta för höga ljud - nivåer från vägtrafik. Huvudhypotesen för att förklara hur buller påverkar risken för blodtrycksjukdom eller annan hjärtkärlsjukdom är att buller framkallar sömnstörningar eller stress genom fysiologiska och/eller psykologiska mekanismer, berättar Evy Öhrström. I den undersökning vi utförde i Lerum fann vi för män (men inte för kvinnor) statistiskt signifikanta ökningar av andelen med högt blodtryck och medicinering mot högt blodtryck, faktiskt en fördubblad risk vid db (dygnsmedelvärde) jämfört med vid vägtrafikbullernivåer mellan db. Lars Barregård vid Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC), en av forskarna i Lerumsstudien, påpekar att en faktor som talar för att vägtrafikbuller verkligen ökar risken för blodtryckssjukdom är att i denna studie, liksom i en studie utförd i Sollentuna, finns en ökad risk hos dem som bott länge i aktuell bostad. Styrkan med studien i Lerum är en mycket god bullerkartering, god kontroll över andra faktorer som påverkar risken för högt blodtryck samt det faktum att det finns uppgift om år för läkardiagnos av högt blodtryck och år för inflyttning i aktuell bostad. HÄLSOFRÄMJANDE LJUDLANDSKAP I BOENDEMILJÖER 21