Kristi kropp i Mittens rike - En studie av några protestantiska kyrkors diakonala praktiker i södra Kina

Transkript

1 Kristi kropp i Mittens rike - En studie av några protestantiska kyrkors diakonala praktiker i södra Kina Anna Nordenström ÖREBRO MISSIONSSKOLA Örebro Teologiska Högskola TOO2003 Fältstudiet Nivå C, 15 ECTS-credits Handledare: Göran Sahlberg 1

2 Sammanfattning Anna Nordenström, ÖREBRO MISSIONSSKOLA, Örebro Teologiska Högskola Kristi kropp i Mittens rike- En studie av några protestantiska kyrkors diakonala praktiker i södra Kina. Uppsatsens syfte är att ge en ökad förståelse för vad kyrkan är genom att studera det kyrkliga livet så som det framträder via diakonala praktiker hos några församlingar i södra Kina. Uppsatsen vill besvara frågeställningen Hur praktiserar kyrkan i södra Kina det diakonala uppdraget och hur kan detta förstås uttrycka kyrkans självförståelse? För att besvara frågeställningen har fältstudien använts som generell metod och uppsatsens grundas primärt på material inhämtat från kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har kompletterats med deltagande observationer och en litteraturstudie. Fältstudien genomfördes i Kina under fem veckor november- december Arbetets teoretiska ansats är kyrkovetenskapens begrepp ecklesialitet. Kyrkan lokalt i södra Kina är en gemenskap som genom ord och handling sprider Jesu Kärlek till andra troende och till icke troende för att möta olika behov. Nyckelord: ecklesialitet, diakoni, södra Kina, 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning s1. Bakgrund s1. Personlig bakgrund s1. Syfte s2. Frågeställning s2. Forskningsbakgrund s2. Ecklesialitet s3. 2 Metod s Metod och material s Kontakter i Kina s Urval s Intervjuernas genomförande s Intervjuernas struktur s Informanterna s Analysmetod s7. 3 Disposition s7. 4. Förklaring av viktiga begrepp s Diakoni s Kyrka s Tre-självkyrkan och familjekyrkan s9. 5. Kina s Geografi s Folkmängd s Folkgrupper s Politisk situation s Ekonomi s Sociala förhållanden s Centrum och periferi s Kinesisk familjetraditions s Religion s Protestantiska kyrkor i Kina s Tre-självkyrkan s Familjekyrkan s Diakonala praktiker s Intervju med Xu Ailan s Intervju med Deng Lee s Ytterligare diakonala praktiker i pastor Lees Tre-självkyrka s Intervju med Chen Shaoqi s Intervju med Lu Hei s Intervju med Ji Weifan och Aiyan Zhitong s Intervju med Su Dingyi s Intervju med Zhang Dongfang s28. 3

4 7.8 Intervju med Ling Rongliang s Analys s Breddanalys s Diakonala praktiker och kyrklig självförståelse s Mänskliga rättigheter s Djupanalys s Diakonins teologi s33. 9 Sammanfattande diskussion s Källförteckning 4

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund År 635 anlände den nestorianske munken Alopen från Syrien som förste missionär till Kina. När sedan den förste protestantiske missionären, Dr Robert Morrison, anlände till nationen år 1807 uppskattades antalet kristna kineser vara omkring stycken. 1 Morrison översatte bibeln till kinesiska och detta kan betecknas som starten på en mera offensiv missionsepok. När Mao Zedong och kommunistpartiet tog över makten i Kina i slutet på 1940-talet förbjöds allt missionsarbete fanns det mindre än en miljon protestantiska kristna i landet. De senaste 30 åren har tillväxten varit enorm och i dag räknar somliga med att antalet kristna i Kina uppgår till 100 miljoner. 3 Dessa människor lever sina liv i en nation som genomgått en oerhörd förändring. Utvecklingen de senaste åren; inte minst den ekonomiska har varit stor. 4 Förutom sin framåtanda omtalas Kina ofta pga. sina bristande mänskliga rättigheter. I samband med sommar-os 2008 hamnade omvärldens ögon på Kina men trots detta rapporterades om förföljelse och arresteringar av kristna. 5 Globaliseringen krymper avstånden mellan världens länder och oavsett vad man anser om Kina menar jag att det är värdefullt att intressera sig för landet. Det som sker i Kina har relevans också i väst; många av de föremål som konsumeras har ofta en text som berättar att varan är made in China och mer än var femte människa i är kines. 1.2 Personlig bakgrund Alltsedan min födelse på mitten av 1980-talet har kyrkan och den kristna tron varit en självklar och viktig del av mitt liv. Intresset för kyrkans väsen har därmed alltid för mig varit ett naturligt inslag och detta intresse har bara vuxit sedan jag påbörjade teologiska studier hösten Mitt kyrkliga engagemang och min kurslitteratur till trots anser jag det inte helt enkelt att greppa vad kyrkan egentligen är och vad den av Kristus kallats till att vara. Mina funderingar rörande kyrkans varande gäller dels dess liv inåt, men också det mer utåtriktade förhållandet till samhället. Då jag våren 2008 mottagit det glädjande beskedet att jag antagits till SMR:s fältstudieprogram, och därmed givits möjlighet att tillbringa dryga fem veckor i södra Kina, tvekade jag inte om vad jag ville studera. Jag ämnade på ett tidigt stadium ta chansen att i Kina ägna min uppmärksamhet åt sådana ting som kunde bidra till en ökad insikt om vad kyrkan är tänkt att vara och ge uttryck för. Under min uppväxt har det i mitt hem ständigt funnits olika missionsskrifter som berättat om bibelsmuggling, väckelse och martyrskap i Kina. Jag har således sedan många år tillbaka haft en personlig och bestämd uppfattning om vad den kinesiska kyrkan är. Jag har haft en bild av den kinesiska kyrkan som mycket speciell och exotisk. Min uppfattning har varit att i Sverige är vi dåliga kristna som bara vill ha det trevligt men i Kina är de minsann en riktig korsbärande kyrka. I samband med antagandet till fältstudieprogrammet beslutade jag dock att undersöka hur den kinesiska kyrkan uppfattar sig själv. Som framgått är jag inte helt på det klara med vad Kristi kropp av dess huvud, Kristus själv, fullt ut är tänkt att vara men jag anser dock att den på något sätt skall uttrycka Jesus, genom exempelvis förkunnelse och tjänst. För mig framstår det som mycket intresseväckande att undersöka hur Jesus uttrycks genom diakonal tjänst, vad kyrkan är och hur dess uppdrag uppfattas i ett kommunistiskt land som Kina. Jag har ofta via svensk media fått Kina framställt som en nation som inte ägnar mänskliga rättigheter någon större uppmärksamhet och detta gör att jag finner det betydelsefullt att studera vad kyrkan i Kina 1 Fritzon, 2008, s6. 2 Fritzon, 2007, s4. 3 Fritzon, 2008, s5. 4 Fritzon, 2008, s8. 5 Lager, 2008, s11. 5

6 egentligen är, inte minst vad gäller värderingar som rör just mänskliga rättigheter. Jag söker inte efter teologin om kyrkan utan efter en teologi, en lokal kinesisk teologi. Jag tror nämligen att evangeliet och den kristna tron inte är begränsad till en kulturell kontext och tolkningstradition utan på olika sätt kan uppfattas och uttryckas av människor i alla världens kulturer. Jag tror inte att det är möjligt(eller ens önskvärt)att överallt leva ut den kristna tron på samma sätt men jag anser att det är viktigt att titta på hur kristna i andra delar av världen är kyrka eftersom jag menar att olika kulturer har olika lätt/svårt att uppfatta olika aspekter av Gud och den kristna tron. Jag tror alltså att andra kulturer än min egen- just p.g.a. att de skiljer sig från min västerländska utgångspunkt- kan bidra med förståelse av kyrkans uppdrag. Detta gör att jag menar att ett studium av kyrkan i Kina kan berika förståelsen av kyrkan trots att jag som svensk befinner mig i en kontext olik den jag undersökt. Uppsatsen kommer att behandla Kinas protestantiska kristenhet. 1.3 Syfte Målet med studien är att få en ökad förståelse för vad kyrkan är genom att studera det kyrkliga livet så som det framträder via diakonal praxis hos några församlingar i södra Kina. Syftet är främst att studera vad kyrkorna väljer att göra, även om jag anser att också de uttryck som prioriteras bort jämväl kan säga något om kyrkans självförståelse. Uppsatsens karaktär kan således betecknas som deskriptiv. Förutom att ge en tydligare bild av protestantiska kyrkor i Kina önskar jag också att uppsatsen skall väcka frågor som kan inspirera till ytterligare fördjupning. 1.4 Frågeställning Arbetes huvudsakliga frågeformulering är: Hur praktiserar kyrkor i södra Kina det diakonala uppdraget och hur kan detta förstås uttrycka kyrkans självförståelse? 1.5 Forskningsbakgrund Tidigare studier om kristendom i Kina finns bl.a. att tillgå i forskningsrapporten The foreign Religion, transformation of Christianity in China vilken bl.a. tecknar en historisk överblick över kristendomen i landet, ger motiv och bakgrundsfaktorer till varför kineser i nutid blir kristna, beskriver religionsfriheten för kinesiska protestanter och ger exempel på kinesisk kontextuell teologi. 6 I Misjon och kultur- Festskrift til Jan-Martin Berntsen framställer Thor Strandenaes, Nils Kristian Hoimyr och Bjorg Bergoy Johansen i kapitlet Misjonsdiakonien som kulturuttrykk i Kina, en tekst- og bildedokumentasjon fra Hunanprovinsen norska missionsdiakonala insatser i historien och resonerar kring deras konsekvenser i det kinesiska samhället. 7 Jieren Li skildrar den protestantiske biskopen Ding Guangxuns samtida teologi i In Search of the Via Media Between Christ and Marx, A Study of Bishop Ding Guangxun s Contextual Theology 8 och Mick Lidbeck tecknar en skildring av hur det dagliga livet som svensk Kinamissionär kunde te sig i början av förra århundradet i Min farfar i Kina , Ett stycke svensk missionshistoria. 9 Vad gäller 6 Red. Lundström, Klas & Daniel Breimert. (1999). The foreign religion, transformation of Christianity in China, Rapport från fältstudie I Kina. Uppsala: Svenska Institutet för Missionsforskning. 7 Strandenaes, Thor, Hoimyr, Nils Kristian & Bjorg Bergoy. (2006). Misjonsdiakonien som kulturutrykk i Kina, en tekst- og bildedokumantasjon fra Hunanprovinsen, i Thor Strandenaes (red), Misjon og kultur, Festskrift til Jan-Martin Berntsen, s Stavanger: Misjonshogskolens forlag. 8 Jieren,Li.(2008). In Search of the Via Media Between Christ and Marx, A Study of Bishop Ding Guangxun s Contextual Theology. Lund: Lunds universitet 9 Lidbeck, Mick. (2003). Min farfar i Kina , Ett stycke svensk missionshistoria. Uppsala: Svenska Institutet för Missionsforskning. 6

7 forskningsbakgrund rörande teoretiska perspektiv kring diakoni bör boken Diakonins teologi, vilken behandlar just diakonins teologi, nämnas som värdefull källa Ecklesialitet För att besvara min frågeställning har jag som teoretisk ansats använt mig av det kyrkovetenskapliga begreppet ecklesialitet. Kyrkovetenskapen har till uppgift att studera kyrkan så som den uttryckts och formats i historien men vill också undersöka de sätt på vilket detta sker i nutid. 11 Benämningen ecklesialitet kallades tidigare ibland för praktisk ecklesiologi. Ecklesialiteten berör studiet av kyrkliga uttrycksformer och praktiker. Begreppet används för att ange forskningen av de områden av kyrkans liv som på ett betydande sätt kan ge bidrag till en kyrkas självförståelse. 12 Sven-Erik Brodd, professor i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet, menar att man i studiet av just praxis och uttrycksformer måste tänka på att dessa inte bara är ett förverkligande av idéerna i det kyrkliga livet utan också att praxis är en del av idéernas förutsättning. 13 Våra handlingar bör enligt detta synsätt således inte betraktas som enbart en produkt av våra tankar utan våra tankar anses alltså påverkas och formas av våra handlingar. Brodd menar att teologin har sin utgångspunkt i en förutsatt gudomlig uppenbarelse och att denna uppenbarelse skapar ett trosmedvetande som är ett dynamiskt förlopp. Detta innebär att han menar att trosmedvetandet och teologin inte enbart tydliggörs i olika texter utan att dessa också uppenbaras via praxis. 14 Brodd hävdar alltså att kyrkan likaväl kan förstås utifrån exempelvis diakonala strukturer som sakraments- eller ämbetsstrukturer. Den romersk-katolske teologen Karl Rahner förklarar ecklesialiteten som den vetenskapligt teologiska reflexionen över kyrkans förverkligande av sig själv och sitt uppdrag i närvarande tid. Rahners reflexionen innefattar både ideala och i praxis förekommande förhållanden. 15 Brodd anser att den dogmatiska och icke-dogmatiska i verkligheten går in i varandra 16 och att varje kyrka därför kan förstås genom att man induktivt studerar dess verksamhetsformer. Brodd menar att olika praktiker kan framställa en kyrkas identitet, även om inte en skriftligt formulerad troslära skulle finnas nedtecknad. 17 Genom att studera olika praktiker kan man alltså enligt denna Brodds uppfattning få svar på frågan om vad kyrkan är. Brodds definition av begreppet ecklesialitet ligger således till grund för det faktum att jag valt att studera praxis(vad som görs)i min strävan att förstå vad kyrkan är. 2. Metod 2.1 Metod och material För att kunna besvara min frågeställning har jag valt att använda fältstudien som generell metod och rapporten grundas huvudsakligen på material inhämtat från kvalitativa intervjuer vars resultat utgör mitt primärmaterial. Primärmaterialet har kompletterats med sekundärmaterial vilket utgörs av deltagande observation och en litteraturstudie. Fältstudien genomfördes i Kina under fem veckor november december Red. Brodd, Sven-Erik. (1997). Diakonins teologi. Stockholm: Verbum 11 Brodd, 1996, s Brodd, 1996, s Brodd, 1996, s Brodd, 1996, s Brodd, 1996, s Brodd, 1996, s Brodd, 1996, s115. 7

8 2.2Kontakter i Kina Fältstudiens första dagar tillbringades i Peking där jag tillsammans med fyra andra stipendiater deltog i seminarier hållna av Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg. Under de inledande dagarna gavs en överblick över Kinas politiska situation både historiskt och i nutid. Vi fick även tillfälle att samtala med unga intellektuella kineser vilka svarade på frågor rörande exempelvis kulturrevolutionen och dagens situation för kristna kineser. Efter de introducerande dagarna i huvudstaden reste jag vidare till Xiaohei; en provinshuvudstad i södra Kina i vilken fältstudien huvudsakligen kom att äga rum. 18 Väl på plats i Xiaohei introducerades jag via ÖTH:s kontakter med ett kulturcenter till en kinesisk husförsamlingsledare. Ledaren hade genom samarbetet med ÖTH fått i uppgift att hjälpa till med arrangerandet av intervjuer. Under fältstudien upplevde jag att det i Kina är exceptionellt viktigt att ha goda relationer och väl fungerande personliga nätverk; något jag som förstagångsbesökare i landet av naturliga skäl inte hade. Att kontakta en människa du inte på något sätt har en tidigare koppling till visade sig vara i det närmaste otänkbart. Efter en tid uppdagades att jag mer eller mindre var beroende av att personen från kulturcentret gjorde det han kunde för att få till stånd intervjuer. Det inträffade vid mer än ett tillfälle under arbetes gång att jag inte kunde göra annat än att tålmodigt vänta på att min kontaktman skulle höra av sig. Också kontaktpersonen var således i sin tur beroende av bra sociala förbindelser och fick bl.a. be sin hustru ta kontakt med en person jag var intresserad av att intervjua. Till hjälp i mitt kontaktskapande hade jag förutom husförsamlingsledaren även en kinesisk universitetslärare som fungerade som handledare på plats. Båda kontaktmännen i Kina var mycket hjälpsamma men det fanns ändå tillfällen då jag upplevde en oerhörd frustration över det låsta läge de stränga kinesiska sociala reglerna kunde ge upphov till. 2.3 Urval Då jag planerade mitt arbete var tanken att välja informanter temadefinierat och främst rikta in mig på intervjuer av kristna ledare; både från oregistrerade husförsamlingar och den registrerade Tre-självkyrkan. 19 Jag hade också för avsikt att intervjua människor vilka uppvisade en så rik variation som möjligt vad gäller sättet att praktisera det diakonala uppdraget på. Jag önskade följa Jan Trosts råd som innebär att man i en kvalitativ studie gör ett urval som är heterogent inom den givna homogeniteten. 20 Väl på plats i Kina upplevde jag dock att detta inte var helt enkelt eftersom jag var tvungen att gå genom andra personer för att hitta informanter. Mitt urval har därigenom kommit att påverkats av vilka dessa mina nyckelpersoner 21 uppfattat som lämpliga och intressanta för min studie. En del av de personer jag intervjuat är exempelvis inte ledare i församlingar utan vanliga medlemmar som engagerat sig diakonalt. Nyckelpersonerna tillhörde båda husförsamlingar och hade svårt att komma i kontakt med ledare för Tre-självkyrkan. Detta gör att mitt material till största delen innehåller intervjuer med personer från oregistrerade församlingar. Under arbetets planeringsfas i Sverige ämnade jag även låta mina informanter tipsa mig om andra personer att intervjua, exempelvis personer de uppfattade som annorlunda från dem själva för att kunna maximera studiens bredd. Detta att en informant tipsade om en annan förekom enbart i ett fåtal fall och jag upplevde aldrig den snöbollseffekt jag förväntat mig. I efterhand kan jag 18 Pga. den prekära situation som många kristna kineser befinner sig har jag valt att kalla staden för Xiaohei men egentligen heter den något annat. 19 Fangen, 2005, s Trost, 2005, s Trost, 2005, s119. 8

9 enbart konstatera att jag varit mycket beroende av mina nyckelpersoner och att jag mest bara kunnat hoppas på att urvalet skulle erbjuda ett brett och variationsrikt svar på min frågeställning trots allt. 2.4 Intervjuernas genomförande Jag lät alltid informanterna själva bestämma intervjuns både tidpunkt och plats för att om möjligt kunna få till ett möte med personerna där de kände sig så bekväma och obehindrade som möjligt. I de allra flesta fall kom intervjuerna att genomföras på mitt hotellrum eller på en restaurang. Majoriteten av intervjuerna var djupintervjuer och tog mellan 30 och 60 minuter. Då det inte var helt oproblematiskt att finna informanter genomförde jag många intervjuer tillsammans med en annan student vilken också sökte intervjua kyrkliga ledare. Detta kan möjligen ha bidragit till stress och trötthet hos informanter och på så sätt ha försämrat resultaten. Dock försökte risken elimineras genom pauser och genom att vi var noga med att inte överskrida den tid informanten gett till vårt förfogande. Jag uppfattar det som ett gott betyg att informanterna ofta efter genomförda intervjuer satt kvar för att fortsätta samtala; jag menar att detta kan indikera att dessa personer trots allt upplevt intervjusituationen som något positivt. I de fall där informanten talade engelska, om än en knacklig sådan, föredrog jag att genomföra intervjuerna utan tolk. Detta val gjordes dels pga. att tolkarnas engelska ofta ändå inte överträffade informanternas och dels pga. att många tolkar var ovana vid att tolka. Trots att jag gång efter annan instruerade tolkarna att översätta ord för ord förekom det ändå att dessa ställde egna frågor och att de svar jag fick var korta sammanfattningar på informantens svar. Varken jag eller informanterna har i något fall kunnat tala med varandra direkt på våra modersmål men min upplevelse är ändå att kommunikationen i de flesta fall fungerat bra även om jag upplevt det som mest okomplicerat att intervjua de personer som talat god engelska. 2.5 Intervjuernas struktur Jag har använt mig av öppna semistrukturerade intervjuer vilka inspirerats av Jan Trosts bok Kvalitativa intervjuer. 22 Trost skiljer i boken mellan och kvalitativa och kvantitativa intervjuer och menar att de senare är lämpliga om man vill besvara frågor av typen: hur ofta, hur vanligt, eller hur många. Den kvalitativa studien däremot är enligt Trost lämplig om man vill hitta mönster eller förstå olika företeelser och situationer. 23 I genomförda intervjuer har målet för mig varit att vara öppen för informanternas reflektioner och standardiseringen av frågorna har därför varit låg. 24 Syftet med intervjuerna har alltså inte varit explorativt och inte haft som mål att pröva en hypotes. I mina intervjuer har jag valt att följa Trosts råd om att inleda med öppna frågor för att sedan låta dessa kompletteras av lämpliga följdfrågor. 25 De inledande öppna frågorna, som tillika utgjort stommen i min intervjuguide är följande: Vad gör de? Vem gör det? När, var och hur görs det? För vem/vilka görs det? Hur motiveras det? 22 Trost, 2005, s Trost, 2005, s Trost, 2005, s Trost, 2005, s

10 Flertalet intervjuer har spelats in och därefter transkriberats. Gällande de intervjuer under vilka ingen tolk använts skedde transkriberingen mycket exakt, ord för ord. Vid transkriberingen av intervjuer som tolkats har viss anpassning gjort i form av att grammatiska fel korrigerats. Dessa korrigeringar har ägt rum med anledning av att jag inte anser att tolkarnas grammatiska fel ändrar något av betydelse för förståelsen av informanternas svar. 2.6 Informanterna Totalt genomförde jag 16 intervjuer varav två kortare på ca 15 minuter vardera. De flesta intervjuerna berörde specifikt ämnet diakoni men jag intervjuade också en norsk och en amerikansk missionär samt min kinesiske handledare för att få mer övergripande information om läget i Kina. Av genomförda intervjuer redovisas enbart elva; sållningen har skett dels p.g.a. rapportens begränsade utrymme men också utifrån intervjuernas relevans till arbetets frågeställning. Sju av informanterna i de längre intervjuerna var män och övriga sex personer var kvinnor. Tre av de 13 informanterna tillhörde Tre-självkyrkan medan resten var aktiva i en husförsamling. Informanterna var i åldrarna mellan 20 och 60 år varav en klar majoritet i 40-årsåldern. Två av informanterna tillhörde minoritetsgrupper och åtta av informanterna var utbildade på universitetsnivå. Rent generellt kan man säga att de flesta informanter tillhörde någon form av medelklass Lägessituation och trovärdighet En del av problematiken bakom svårigheten att hitta informanter är det faktum att läget för religiösa grupper i Kina är komplicerat. Religiös verksamhet får enbart bedrivas i för ändamålet statligt godkända byggnader vilket innebär att mycket av det jag ville ställa frågor kring enligt kinesisk lag är förbjudet. 26 Vid de tillfällen jag ville spela in intervjuer tilläts jag göra detta så länge jag försäkrade att informanten i rapporten skulle förbli anonym. En del informanter betonade vikten av sekretess på nytt efter att intervjun avslutats; starkast betonades det av informanter tillhörande Tre-självkyrkan. Ett exempel som visar på det känsliga religiösa läget är att personen som hjälpte mig att ordna en intervju med föreståndaren i en Tre-självkyrka undanhöll det faktum att jag studerar teologi och att intervjun skulle publiceras i en rapport. Jag fick också förklarat för mig att det var ytterst viktigt att jag under intervjun inte använde mig av en tolk som kunde kopplas ihop med familjekyrkan. Självklart både kan och bör den etiska aspekten av denna situation diskuteras. Efter personliga överväganden har jag valt att redovisa material från intervjun eftersom mitt material från Tre-självkyrkan är begränsat och för att alla personliga uppgifter om informanten raderats. I respekt för den känsliga religiösa situation som råder i Kina har jag valt att inte nämna det riktiga namnet på orten där fältstudien genomförts. Också alla namn på informanterna har ändrats och de inspelningar som gjordes i samband med intervjuerna har efter transkribering raderats. Den prekära situationen för kristna i Kina gör att jag ifrågasatt huruvida de svar jag fått utgör en tillrättalagd version av verkligheten. Vad gäller denna fråga anser jag att nyckelpersonerna varit till min fördel. Mina kinesiska nyckelpersoner har när de kontaktat tilltänkta informanter gått i god för mig och mina intressen och uppmuntrat personerna att ställa upp. Självklart kan jag inte utesluta att de svar jag fått anpassats av informanterna eller att tolkarna vinklat informationen. 26 Fritzon, 2008, s7. 10

11 Förutom det känsliga religiösa läget och den språkliga barriären bör också min oerfarenhet som intervjuare nämnas vad gäller metodologiska beaktanden. Ovan nämnda faktorer gör att jag uppfattar den information som jag fått bekräftad från flera håll eller kunnat bestyrka med deltagande observationer som extra värdefull. 2.7 Analysmetod För att uppnå mitt syfte som är att få en ökad förståelse för vad kyrkan är och besvara frågan om självförståelsen hos den lokala kyrkan i södra Kina kommer jag att utgå från resultat i mitt intervjumaterial och deltagande observationer med utgångspunkt i min intervjuguide. De resultat jag valt att presentera utifrån intervjuguiden är de jag betraktar som mest intressanta i förhållande till arbetets huvudsyfte. Styrande i den bredd- och djupanalys som sedan följer av material från intervjuer och deltagande observationer är det teoretiska perspektivet att görat induktivt kan besvara frågan om varat. Breddanalysen vill svara på frågan om vad som kännetecknar den kristna diakonala praktiken och kyrkans självförståelse lokalt i södra Kina. Detta medför att jag i breddanalysen kommer att söka efter genomgripande mönster i mitt material och begreppsliggöra de huvudsakliga tendenser jag tycker mig kunna se. Dessa begrepp är således resultatet av en fri kodning i ett försök att begreppsliggöra några aspekter som är belysande utifrån frågeställningen. Begreppen är helt anpassade till mitt materials unika egenart och således inte färdiga kategorier vilka jag valt att värdera mitt material utifrån. Breddanalysen innefattar dock även en diskussion utifrån färdiga kategorier enligt begrepp i förenlighet med en västlig diskurs av mänskliga rättigheter. Jag anser att denna diskussion är värdefull att föra i ljuset av den kritik som ofta riktas mot Kina vad gäller bristande attityder och förhållanden i detta hänseende. I djupanalysen kommer jag slutligen att diskutera den kinesiska kyrkans vara genom att sätta deras göra i förhållande till de den teologiska förståelse Lindstöm ger i Diakonins teologi samt de historiska diakonala perioder Brodd presenterar i samma bok. 3. Disposition Rapporten har kommit att disponeras i fyra delar vilka i stora drag presenteras nedan: Uppsatsens första del utgörs av kapitlen 1-4. Det inledande kapitlet redogör för studiens bakgrund, syfte, frågeställning, forskningsbakgrund samt teoretiska ansats. Kapitel 2 klargör den metod som använts för att genomföra studien. Kapitel 4 redovisar begrepp som är viktiga för studien. Uppsatsens andra del utgörs av kapitel 5-6. Det är kyrkan i Kina, så som den lokalt kommer till uttryck i landets södra delar, och inte dess kontext, det må vara politiken, historien eller kulturen, som är denna uppsats primära studieobjekt. Dock tror jag att en beskrivning av den kontext den kinesiska kyrkan befinner sig i kan vara behjälplig för klargörandet av rapportens frågeställning. Detta gör att jag i kapitel 5 valt att ge en kortfattad övergripande skildring av Kina. I kapitel 6 beskrivs sedan de protestantiska kyrkorna i Kina. Uppsatsens huvuddel, kapitel 7, presenterar primärt material från intervjuer utifrån min intervjuguide men också material från deltagande observationer. Uppsatsens avslutning innehåller analys, diskussion, sammanfattning och källförteckning. 11

12 4. Förklaring av viktiga begrepp 4.1 Diakoni Diakoni är ett centralt begrepp i denna rapport. Under mina intervjuer i fält har jag talat om och förklarat diakoni utifrån ett personligt arbetsbegrepp formulerat som följer: To practically act out the love of Jesus Christ to meet people s different needs. Lars G Lindström presenterar i Diakonins teologi en teologisk motivering och förklaring av diakoni som jag finner mycket tilltalande och användbar. Han menar att diakoni sett ur ett bibliskt perspektiv kan betraktas som en integrerad del av Guds eget handlande med mänskligheten. Lindström anser att Gud alltid visat sin goda vilja också i handling; att handlingar och ord hos Gud Fadern är ett. Gud är Fader, Herde och Läkare. Lindström betonar att Jesus, Gud Sonen, inte enbart uppträdde som predikant utan också mötte människors nöd på ett konkret sätt; precis som Gud Fadern tidigare gjort genom historien. 27 Slutligen, menar Lindström, sändes Anden till jorden för att fortsätta Guds eviga upprättande, stödjande, tröstande, förlåtande och läkande verksamheten. 28 Enligt Lindströms teologiska definition är således diakoni en avspegling av Guds natur i vilken ord och handling, uttryckande en god vilja, är ett. Diakoni handlar alltså då om att bli del av en evig gudomlig rörelse vilken verkar upprättande, stödjande, tröstande och förlåtande. Lindström menar att diakoni enligt denna teologi får följande praktiska betydelse och förklaring: Det är att i ljuset av inkarnationen förstå Guds handlande med det gamla förbundets folk i skapelsen. Det är att genom den helige Ande växa samman med Kristus så att man med hans ögon ser vad han gör Det är att vid sjukbesöket se, att det inte är mitt besök som gör Gud närvarande vid sjukbädden. Han är redan där, därför att Kristus på korset redan har burit mänsklighetens smärtor och sjukdomar Diakoni är alltså inget färdigt fastställt; det är något som alltid uppstår. Den är inte den blir. 29 Diakoni är således en teologiskt motiverad praktik och måste därmed enligt min mening särskiljas från annat socialt arbete som riktar in sig på att möta mänskliga behov. Sven- Erik Brodd menar i samma bok (Diakonins teologi) att diakoni historiskt sett kan delas upp i fem olika perioder och att diakonin under dessa starkt präglats av samtida uppfattningar om vad kyrkan är. Brodd anser att kyrkans första period präglades av synen på församlingen som en inbördes tjänstgemenskap med nattvardsgemenskapen i centrum. Kyrkan var också vid denna tid enligt Brodd en gemenskap som visade världen vem Jesus Kristus är. I denna första gemenskap hade alla medlemmarna ansvar för de övrigas både andliga och lekamliga välmående. När kyrkan sedan blev en etablerad del av samhällets sociala system var istället diakonins utgångspunkt enligt Brodd Kristi barmhärtighet och kärlek. Diakonin som växte fram hade en slags allmän pastoral framtoning 30 och det var plikt att ge allmosor. Ännu senare när kyrkan blivit en etablerad del av samhället och alla människor tillhörde kyrkan kunde den, anser Brodd, omöjligt fungera som ett tecken för världen. Det religiösa enhetssamhället karaktäriserades av att kyrkans ämbetsmän tog ledningen över de största delarna av den sociala omvårdnaden. Efter 1500-talets reformationer övergick mycket av det sociala ansvaret till det borgerliga samhället Lindström, 1997, s Lindström, 1997, s Lindström, 1997, s Brodd, 1997, s Brodd, 1997, s13. 12

13 Under 1800-talet knöts diakonin i hög grad till olika kristna organisationer och institutioner. Dess medlemmar gav bl.a. uttryck åt ett mer aktivt kristen- och böneliv än vad som vanligen förekom i deras omvärld. Brodd anser att de hade en slags ställföreträdande roll då de åtog sig sådant som borde innefatta alla kristna. En del av detta åtagande var just diakonal verksamhet. Organisationerna hade synen på kyrkan som en andlig storhet innefattande frivilligt avgjorda personer. 32 I nutid brukar man tala om att diakonin inte gäller ett fåtal utan att det är något karaktäriserande för allt kyrkligt liv. Diakonin framställs som en tjänande gemenskap som kan fungera som tecken och instrument för Gudsriket. Brodd menar att precis som i kyrkans första period handlar det i dag inte om att som del av en liten grupp inom kyrkan vara ett tecken för andra kristna i enhetskyrkan. Det handlar åter om att vara ett tecken för världen och Brodd menar vidare att trenden i dag är uppfattningen att det diakonala uppdraget gäller alla. 4.2 Kyrka Inom kyrkovetenskapen rymmer begreppet kyrka olika samfund. 33 Begreppet kan ytterligare ange teologiskt motiverade strukturer, lärosatser och förklaras genom bibliska analogier. Exempelvis talar bibeln om kyrkan som Kristi kropp. 34 Att försöka definiera vad kyrkan är i Kina är inte alldeles enkelt. Mycket av den kyrkliga verksamhet jag undersökt är förbjuden och också mycket löst organiserad. Medlemmar från olika husförsamlingar vidhåller att de flesta som tillhör den oregistrerade kyrkan går runt till olika församlingar och att medlemskap på pappret inte förekommer. 35 När begreppet kyrka används i denna rapport betecknar det därför inte en viss organisation, institution eller byggnad utan en gemenskap -oavsett hur denna gemenskap ordnats - av människor som bekänner sig till Jesus Kristus. Kortfattat skulle man kunna säga att kyrkan i denna uppsats betecknar troende människor; delarna i Kristi kropp(1kor:12-31). Kristi kropp består av olika delar vilka utgörs just av människor. Utifrån denna bild av kyrkan(kristi kropp) menar jag att också teologiskt motiverad diakonal praxis utövad informellt och individuellt av enskilda kristna kan sägas vara kyrka. 4.3 Tre-självkyrkan och familjekyrkan Kinas Patriotiska Tre-självrörelse, Tre-självrörelsen eller Tre-självkyrkan betecknar Kinas enda officiella protestantiska kyrkorörelse. När termerna familjekyrka, husförsamlingsrörelsen eller husförsamling nämns i rapporten åsyftas kristna församlingar som medvetet avstått från registrering av sin kyrka hos myndigheterna och anslutning till Kinas Patriotiska Tre-självrörelse. Då kyrkorna inte anslutit sig betraktar den kinesiska staten den verksamhet dessa församlingar bedriver som olaglig. 5. Kina 5.1 Geografi Med en landyta på 9,6 miljoner km2 36 är Kina en av världens största nationer. Kinas nordligaste breddgrad är ungefär i linje med Tyskland och dess sydligaste punkt ligger i tropikerna. Kina omges av svårforcerade regnskogar i söder, öknar i nordväst, berg i väster och sydväst samt av 32 Brodd, 1997, s Brodd, 1996, s Brodd, 1996, s Se personliga anteckningar Johannesson, 2006, s3. 13

14 hav i öster och sydöst. Denna topografi har bidragit till att Kina genom årtusendena varit en tämligen isolerad nation Folkmängd Kinas befolkning har mer än fördubblats de senaste 25 åren och är i dag världens mest folkrika nation. 38 Invånarantalet i Kina uppgick år 2005 till miljoner människor varav ca 41 % boendes i städer. 39 Av dessa stadsbor bor ca 11,5 miljoner i huvudstaden Peking med förorter. 40 För att om möjligt åtgärda Kinas enorma folkökning inledde de ledande i landet en ettbarnspolitik i början av 1980-talet. Ettbarnspolitiken går ut på att den som väljer att skaffa mer än ett barn riskerar att helt gå miste om alla samhälliga förmåner. Reglerna har på snare år modifierats en aning och på landsbygden tillåts numera familjer ofta ha två barn. Påtvingade aborter och steriliseringar kastar dock mörka skuggor över den kinesiska historien. Enligt gammal kinesisk tradition värdesätts pojkar högre än flickor och statistiskt sätt fattas hundratusentals flickor i Kina och andelen nyfödda pojkar betraktas som onaturligt hög. 41 Medan ettbarnspolitiken lett fram till låga födelsesiffror(nativiteten var 1,2 % 2003) 42 växer stadigt den del av befolkningen som är över 65 år och många befarar att detta kommer leda till stora påfrestningar på framtida åldringsvård och pensionssystem Folkgrupper Av den dryga miljard människor som bor i Kina är ca 92 % hankineser; egentliga kineser. 44 Resterande 8 % är minoritetsfolk. Det finns 55 olika grupper av minoritetsfolk och 18 av dessa omfattar över en miljon människor. Den största gruppen är zhuang med över 16 miljoner och andra stora minoriteter är manchuer, hui, miao, uigurer, yi, tibetaner och mongoler. När hankineserna intog landet jagades dåvarande befolkning(dagens minoritetsgrupper)i väg till de mest karga och ogästvänliga områdena i bergen. De flesta minoritetsfolk lever än i dag under 37 Johannesson, 2006, s2. 38 Johannesson, 2006, s4. 39 Johannesson,2006, s5. 40 Johannesson, 2006, s3. 41 Johannesson, 2006, s4. 42 Johannesson, 2006, s5. 43 Johannesson, 2006, s4. 44 Johannesson, 2006, s5. 14

15 fattiga förhållanden på landsbygden. 45 Espen Angermo, en norsk missionär som bott i Kina sedan 2005, anser att relationen mellan hankineser och minoritetsfolk är obalanserad eftersom hankineserna är de som sitter inne med den kunskap som behövs för att utveckla minoritetsfolkens (ofta) underutvecklade områden. Angermo har även upplevt hur hankineser ansett det problematiskt att kritisera och gripa in i fall då felaktigheter begåtts av minoritetsfolk. Espen Angermo menar att problematiken grundat sig på det faktum att hankineser som anmärker på minoritetsfolk ofta anklagas för att vara rasister. 46 Formellt sett har minoriteterna en bekänd särställning men stundtals har konflikter uppstått då grupperna varit missnöjda med kinesisk dominans i sina områden och avkrävt centralregeringen ökat oberoende. Minoriteterna skiljer sig från hankineserna både vad gäller språk och religion och de har även undkommit Kinas stränga födelsekontroll. 47 Många minoritetsfolk har egna skrivtecken som skapats av europeiska missionärer men i dagsläget kan de flesta minoritetsfolk läsa och skriva kinesiska tecken. Den kinesiske universitetsläraren Zhang Dongfang, som själv tillhör minoritetsfolket naxi, anser att det är nödvändigt för minoritetsfolk att behärska hankinesiska(mandarin)för att kunna komma in på arbetsmarknaden. Dongfang menar att det är tvunget att tala, läsa och skriva god mandarin för den som vill göra affärer, arbeta inom den offentliga sektorn eller inneha en akademisk position. Zhang Dongfang har inget negativt att säga om regeringens minoritetspolitik men betonar det faktum att de flesta hankineser ser ner på minoritetsfolken och betraktar dessa som barbarer. Dongfang berättar vidare att hankinesernas kunskap om minoritetsfolken tidigare varit mycket dålig men att den i dag pga. exempelvis massmedia och skolundervisning gradvis förbättras. Dongfang nämner också att det i Kina finns minoritetsuniversitet i nästan varje provins på vilka hankineser från landsbygden och minoritetsfolk från minoritetsområden studerar. Nivån på dessa institutioner är lägre än på övriga nationella skolor och ett ökat antal hankineser tas numera in för att nivån inte skall sjunka ytterligare. 48 Enligt kinesisk lag besitter minoriteter i autonoma regioner en särskilt hög grad av självstyre men verkligheten har visat att praxis skiftat kraftigt Politisk situation Staten och det mäktiga kommunistpartiet har länge varit ett i Kina. I nationens författning fastställs det att landet är socialistiskt och att all makt ligger hos folket. I praktiken är Kina en enpartistat. 50 Utbredd korruption har under de senaste 20 åren lett fram till att kommunistpartiet förlorat delar av sitt stöd bland det kinesiska folket övertogs Kinas styre av en fjärde generation politiska ledare. Också stora delar av kommunistpartiets centralkommitté ersattes av yngre krafter. Hu Jintao, den då nyvalde ledaren av kommunistpartiet, utsågs till president. Hu Jintao och den nye premiärministern Wen Jiabo försökte stärka sin maktbalans genom att ge löfte om sociala förbättringar för landets fattiga. För de nytillträdda ledarna framstod det som allt mer brådskande att undvika social oro bevara stabiliteten i landet. 52 Inte minst oroande var tillståndet på landsbygden med växande missnöje och förekommande öppna revolter. Missnöjet gällde bla olagliga lokala skatter och korrupta höjdare i kommunistpartiet Intervju med kinesisk handledare Intervju med Espen Angermo s.2 47 Johannesson, 2006, s5. 48 Intervju med kinesisk handledare s Johannesson, 2006, s Johannesson, 2006, s Johannesson, 2006, Johannesson, 2006, s Johannesson, 2006, s30. 15

16 2004 gjordes ett tillägg i författningen om att staten skall respektera och skydda mänskliga rättigheter. Den kinesiska staten uppfyller dock långt ifrån dessa grundlagens utfästelser och mänskliga rättigheter kränks på ett stort antal områden. Exempelvis satt enligt flertalet människorättsorganisationer tusentals politiska fångar inspärrade år 2005 och FN-rapportörer har konstaterat att tortyrredskap används i fängelser, trots att de förbjöds Ekonomi De senaste 30 åren har den ekonomiska utvecklingen i Kina varit snabbare än i något annat land. Trots denna progress ligger Kina ännu långt efter många länder i väst sett till BNP per invånare. 55 Fattigdomen i Kina är dock inte lika utbredd i dag som den var för 15 år sedan levde 22 % av befolkningen på mindre än 1 dollar per dag, 2001 var samma siffra nere i 7 %. Dock var nära halva befolkningen (47 %) samma år tvungen att klara sig på mindre än 2 dollar om dagen. 56 De senaste 25 åren har tjänste- och industrisektorn vuxit samtidigt som jordbrukets betydelse för ekonomin stadigt minskat. Den exceptionella ekonomiska tillväxten har dock sina baksidor. Vid flertalet tillfällen har regeringen tvingats gripa in för att dämpa tillväxten och förhindra ekonomisk överhettning. 57 Kinas nya ledare är förespråkare av en ekonomisk politik som i högre grad än tidigare riktar sig på att höja välfärden för de fattigaste skikten i samhället men även tar hänsyn till miljön. Målet för politiken är att skapa ett mer balanserat och harmoniskt samhälle Sociala förhållanden Sedan 1986 har gradvis nioårig skolgång fr.o.m. sju års ålder införts. 59 Denna grundskoleutbildning skall rättmätligen vara gratis men många skolor är ändå tvungna att avkräva skolrelaterade avgifter. Förekomsten av avgifterna får till följd att fattiga familjer på landsbygden måste avstå från att sända sina barn till skolan och detta beslut drabbar oftast flickor. Beträffande hälso- och sjukvården är denna i nuläget främst förlagd till städerna och flertalet privata hälsokliniker har tillkommit. Många fattiga som insjuknar tvingas skuldsätta sig för att finansiera sin vård. 60 Espen Angermo menar att många fattiga kineser för en någorlunda dräglig tillvaro fram till att de insjuknar och på så vis faller igenom systemet. 61 Det finns ännu inget enhetligt socialförsäkringssystem men en ny arbetslöshetsförsäkring är under uppbyggnad och ett nytt pensionssystem har införts. Ute på landsbygden är trots detta flertalet äldre beroende av stöd från grannar, släkt och familj. 62 De kinesiska myndigheterna har beslutat att fram till 2010 verka för att förbättra sjukvården på landsbygden. Ett växande problem som rör folkhälsan är HIV- /AIDS-problematiken. Enligt FN-organ och den kinesiska regeringen uppgick antalet HIVsmittade i landet till år Inom parti- och statsapparaten är kvinnorna få. Även om kvinnor förvärvsarbetar inom flertalet yrken tjänar de i regel mindre än männen och andelen arbetslösa kvinnor är högre än motsvarande kategori män Centrum och periferi Levnadsvillkoren i städer och på landet ser i Kina mycket olika ut. Få läkare och sjuksköterskor vill t.ex. arbeta på landet p.g.a. de ofta mycket enkla förhållanden som råder där. Behoven är stora 54 Johannesson, 2006, s Johannesson, 2006, s Johannesson, 2006, s Johannesson, 2006, s Johannesson, 2006, s Johannesson, 2007, s8. 60 Johannesson, 2006, s Intervju med Espen Angermo, , s2. 62 Johannesson, 2006, s Johannesson, 2006, s Johannesson, 2006, s47. 16

17 men exempelvis bristen på elektricitet och varor gör att många nyutexaminerade studenter ändå väljer att stanna kvar i städerna och slåss om jobben där. 65 År 2005 uppgavs stadsborna i Kina tjäna sex gånger mer än folket på landsbygden. Dessa siffror visar att Kinas sociala och ekonomiska klyftor mellan stads- och landsortsbefolkning är bland de största i världen. Välfärdsgapet är också stort mellan de rika regionerna i öst och fattigare provinser i väst och inlandet. 66 Zhang Dongfang menar att en ytterligare viktig klyfta att överbrygga är den mellan utbildade och outbildade. 67 Klyftorna har bl.a. skapat problem i form av kriminalitet, protester mot den otrygghet som utvecklingen orsakat samt arbetslöshet. 68 Ett stort antal människor har lämnat landsbygden och sökt sig till städerna. 69 Framförallt är det den höga arbetslösheten på landsbygden som driver människor till städerna. De flesta orter fodrar att arbetssökande från andra delar av landet skall besitta ett speciellt bosättningstillstånd. Kravet på bosättningstillståndet leder i många fall till att människor tvingas söka sig till ytterligare nya platser. I början på 2000-talet räknade man med att mellan 100 och 150 miljoner människor tillhörde denna flytande befolkning. 70 Migranterna från landsbygden besitter inte heller samma rättigheter som bofasta och har exempelvis svårare att få tillgång till utbildning och ofta tvingas de betala skyhöga skolavgifter. 71 Kinas styrande jobbar i dag för att böndernas villkor skall förbättras. 72 Exempelvis är skolböckerna på landet numer gratis och bönderna ges bidrag av staten till att köpa utsäde Kinesisk familjetradition Konfucianismen har ända fram till våra dagar starkt påverkat det kinesiska samhället. Inom konfucianismen är lojaliteten gentemot familjen med respekt för de äldre och dyrkan av förfäder centrala begrepp; familjen har alltid varit en betydande del av det kinesiska samhället. Inom konfucianismen definieras samhället, människor och familjen av fem grundläggande relationer: förhållandet mellan man och hustru, fader och son, mellan bröder, mellan härskare och undersåtar samt mellan vänner. Det förhållande som i praktiken är det viktigaste är det mellan barn och föräldrar Religion Enligt författningen råder det religionsfrihet i Kina och den rätt staten tidigare hade att propagera för ateism är numer borttagen. Önskar man bli medlem i kommunistpartiet måste man dock fortfarande vara ateist. 75 De traditionella trossystemen i Kina är daoism, konfucianism och buddhism. 76 Buddhisternas antal uppgår enligt staten till ca 100 miljoner och närmare 20 miljoner kineser är muslimer. 77 I Kina finns även i dag miljontals kristna. Gemensamt för alla trosinriktningar och religiösa samfund är att de måste vara fria från utländsk dominans. Under kulturrevolutionen utsattes många troende för övergrepp som ett led i statens önskan att göra upp med alla borgerliga element i landet. Efter kulturrevolutionen har regimens inställning blivit mer 65 Intervju med handledare, , s3. 66 Johannesson, 2006, s Intervju med handledare s4. 68 Johannesson, 2006, s Johannesson, 2006, s4. 70 Johannesson, 2006, s5. 71 Johannesson, 2006, s9. 72 Johannesson, 2006, s Intervju med handledare , s3. 74 Internet: Ramsey Johannesson, 2006, s7. 76 Johannesson, 2006,s6. 77 Johannesson, 2006, s7. 17

18 tolerant; förutsatt att utövandet inte hotat deras intressen. 78 Religiösa gemenskaper övervakas noggrant av landets ledare och måste registrera sig samt inordna sig under en av de stadskontrollerade intresseorganisationer som finns för de största religionerna. 79 Behandlingen av religiösa grupper varierar mycket mellan landets olika delar Protestantiska kyrkor i Kina 6.1 Tre-självkyrkan Den fullständiga benämningen på Kinas officiella protestantiska kyrkorörelse är Kinas Patriotiska Tre-självrörelse. 81 Tre-självrörelsen är en växande rörelse och uppges ha omkring 20 miljoner medlemmar. De senaste 20 åren har Tre-självkyrkan tryckt uppemot 50 miljoner biblar och rörelsen driver ett tjugotal stora bibelseminarier och bedriver en mängd lokala kurser för församlingsarbetare. 82 Tony Lambert, informationschef för missionsorganisationen OMF, anser att Tre-självkyrkan varierar mycket från plats till plats. 83 Efter kommunistpartiets seger 1949 tillträdde Y. T Wu som ledare för den protestantiska kyrkan ledde den prokommunistiske Wu arbetet av ett kristet manifest som slog fast att det var alla kristna ledares uppgift att verka för ett anti-imperialistiskt Kina. Inom en tvåårsperiod hade närmare hälften av alla protestanter i Kina undertecknat dokumentet formades så the Three-self Reform Movement under Y. T Wus ledning och rörelsen kom att bli ett verktyg för den kinesiska statens kontroll av kyrkan. 84 Den patriotiska rörelsen resulterade 1954 i organiserandet av en enhetskyrka. I den nya kyrkan skulle allt arbete styras efter tre självständighetsprinciper: självstyre, självunderhåll och självutbredning. 85 Möten ordnades i vilka kristna fick lyssna till politisk propaganda. 86 Även en censur av predikningar inleddes och många sångtexter korrigerades eller utökades med ett mer politiskt budskap. Också den kristna trosbekännelsen modifierades och kom att innehålla bekännelsen: tack vare det kommunistiska partiet och ordföranden Mao Zedong är vi inte längre förtryckta av imperialismen utan lever i ett fritt och lyckligt samhälle. Flera av dem som vägrade ansluta sig till rörelsen förråddes av Tre-självkyrkans ledarskap för att senare gripas och fängslas. 87 Än i dag försöker regeringens tjänstemän förbjuda förkunnelse av vissa ämnen; exempelvis det som rör skapelseberättelsen och undervisning om under och tecken. Lambert hävdar dock att många ledare inom Tre-självrörelsen inte lyder regeringens föreskrifter. En del ledare inom Tre-självrörelsen väljer att bedriva söndagsskolor, vilka enligt lag är förbjudna, och att döpa mer personer än vad som tillåts. 88 Zhang Dongfang anser att Tre-självkyrkor på landet har större friheter än vad som är vanligt i städerna men också att resursfördelningen mellan stad och land även på detta område är ojämn. Han berättar att kyrkorna på landet ofta saknar utbildade ledare och att behoven av förkunnelse och undervisning därför är mycket stora Johannesson, 2006, s8. 79 Johannesson, 2006, s Johannesson, 2006, s8. 81 Carlsson, 2001, s3. 82 Fritzon, Nr 3 april 2008, s5. 83 Fritzon, Nr 3 april 2008, s7. 84 Carlsson, 2001, s5. 85 Fritzon, 2008, s5. 86 Carlsson, 2001, s5. 87 Fritzon, 2008, s5. 88 Fritzon, 2008, s7. 89 Intervju, , s3. 18

19 6.2 Familjekyrkan De kristna kineser som inte ville gå med på de krav som ställdes av partiet och Tre-självrörelsen då denna organiserades var nödgade till att finna nya vägar för att leva ut sin kristna tro och började samlas i hemmen. Husförsamlingarna var strängt förbjudna, de saknade ledare och formell organisation men kom ändå att bli en växande rörelse. Husförsamlingarna betonade vikten av personlig evangelisation och blev viktiga religiösa samlingsplatser då man i dessa hade full frihet att uttrycka sin kristna tro på ett ärligt sätt. 90 När kulturrevolutionen bröt ut 1966 stängdes alla kyrkor i Kina och samlingarna i hemmen blev det enda alternativet för kristna sammankomster. 91 Under kulturrevolutionen levde kristna under fruktansvärda förhållanden. Personer vars tro på något sätt avslöjats angreps och förödmjukades offentligt. 92 Efter kulturrevolutionens slut 1976 har perioder av häftig förföljelse blossat upp men husförsamlingsrörelsen har fortsatt att expandera ända fram till i dag. Tony Lambert beskriver husförsamlingarna i Kina som grupper av karismatiska eller evangelikala kristna vilka träffas i hem. I städerna samlas ofta runt 20 personer för att inte tilldraga sig myndigheternas oönskade uppmärksamhet. En del av grupperna är helt oberoende hus- eller bibelgrupper medan andra församlingar ingår i stora nätverk. 93 Husförsamlingarna utgör inte en homogen rörelse men har ändå enligt Dr. Jonathan Chao vissa karaktäristika gemensamt: De låter inte registrera sig hos rådet för religiösa ärenden De har en konservativ teologi De deltar inte i politiska affärer De betonar lekmännens viktiga uppgift De är överlåtna evangelisation och församlingsplantering lokalt och i andra provinser De betonar Jesu återkomst Eftersom husförsamlingarna valt att inte registrera sig hos rådet för religiösa ärenden eller gått in under den Patriotiska Tre-självrörelsen betraktas de i myndigheternas ögon som illegala. 94 Den underjordiska husförsamlingsrörelsens medlemsantal uppgår i dag enligt vissa till enorma 65 miljoner. 95 Det stora flertalet kristna i Kina är således med i oregistrerade husförsamlingar. 96 Husförsamlingarna kallas ibland också för familjekyrkor och jag kommer att använda båda begreppen i uppsatsen. 7. Diakonala praktiker 7.1 Intervju med Xu Ailan. Xu Ailan är en man i 40-årsåldern. Han är hankines, har en universitetsexamen och driver tillsammans med några släktingar ett eget företag. Xu Ailan bor i en mångmiljonstaden Xiaohei i södra Kina där han är föreståndare för en tio år gammal husförsamling med ca 60 medlemmar. Xu Ailan beskriver sin församling som en blandning av män och kvinnor i olika åldrar. Förutom Xu Ailan har församlingen ytterligare sju personer i ett ledarskap som Ailan själv rubricerar som bra. Xu Ailan ägnar mycket tid till att handleda unga ledare, han tycker att det är 90 Carlsson, 2001, s7. 91 Carlsson, 2006, s Fritzon, 2008, s6. 93 Carlsson, 2001, s Carlsson, 2001, s Fritzon, 2008, s5. 96 Carlsson, 2001, s15. 19

20 viktigt att ge dem tillfällen att utvecklas, att ge dem erfarenhet genom att exempelvis leda mindre bönegrupper. Han berättar att församlingen för att leva ut sin tro hjälpt människor som drabbats av den stora jordbävning som skakade Kina i maj En av de yngre medlemmarna i Ailans församling är aktiv i en amerikans missionsorganisation på ett av ortens universitet. 97 Denne unge man har i sin tur kontakter med en organisation som sände hjälp till jordbävningens offer. Medlemmarna i Xu Ailans församling samlade in pengar som studenten gav till hjälporganisationen. Ailan berättar att medlemmarna var mycket glada över att kunna hjälpa till genom att ge pengar och att de hade velat göra mer, som att ge mediciner. Dock fick de veta att det var pengar som behövdes. Pengarna sändes till ett fattigt bergsområde på landsbygden vilket befolkas av minoritetsgrupper. För att ta sig till området som drabbats hårt av jordbävningen färdades hjälparbetarna 10 timmar med tåg. Ailan berättar även att församlingen bad för katastrofens offer varje dag och att somliga medlemmar även fastade för de nödställda. 98 Den grupp som Ailans församling stöttat stannade knappt tre veckor i bergen 99 och återvände sedan till Ailans församling för att berätta vad man uträttat. We gave them money so they need to give us a report menar Ailan. Gruppen visade bilder från jordbävningsområdet och Ailan tycker att återrapporteringen var mycket värdefull och berörde hela församlingen. 100 Gruppen kunde bla berätta att mer än 20 personer blivit kristna under de veckorna de varit på plats. Ailans församling stöttar också ett projekt som för fyra år sedan startades upp av svenska missionärsbarn. 101 Svenskarna hade då de besökte föräldrarnas gamla missionsområden gripits av medkänsla för kyrkans svåra situation och de många drogmissbrukare och de HIV-drabbade personer som mött dem. Situationen fick dem att vilja starta ett centra på vilket missbrukare och HIV-smittade kunde få hjälp. Svenskarna ville använda evangeliet för att hjälpa människor och frågade Ailan om han kände till någon som kunde ansvara för projektet. Ailan kände till en läkare som arbetat med liknande problematik tidigare och i dag stöder Xu Ailans kyrka denne man och projektet. 102 Centret är en slags skola som ligger på landsbygden i ett område där heroin kan införskaffas för en billig penning och missbruket är vanligt förekommande. En vårdslös användning av injektionsnålar har lett till att många av missbrukarna fått HIV. Arbetare från lokala kyrkor i området kontaktar missbrukare och frågar dem om de helt avgiftsfritt vill komma och bo på centret. I nuläget vistas ca 25 personer på centret varav tiotalet tillhör personalstyrkan. Det är stora problem med att hitta personal och att det är extra svårt att hitta personal till kvinnor. Personalen och missbrukarna tillbringar den mesta av tiden inne på centret och har bara tillåtelse att gå ut ett par gånger i veckan. Många missbrukare kan också uppträda aggressivt och våldsamt, de flesta är mycket svaga och behöver stöd och uppsyn dygnet runt. Xu Ailan ber för att fler arbetare skall komma men det är problematiskt eftersom många människor ser ner på missbrukare och personer med HIV. På centret får missbrukarna mat och de får även arbeta med jordbruk för att på så sätt tjäna pengar så att de på sikt skall kunna försörja sig på egen hand. Xu Ailan berättar att de också får hjälp genom att få lyssna till evangeliet och genom att be och läsa bibeln. 103 Den mesta av tiden ägnas åt studier och samtal. Människorna som bor på centret tillhör i huvudsak minoritetsgrupperna thai och pula. De har traditionella religioner och tillber träd och vatten. Ailan berättar att många thaimän låter kvinnorna sköta allt arbete, vilket främst består i jordbruk, medan de själva sitter hemma och röker och dricker alkohol. Han vet inte varför det är så, men tror att det har med gamla traditioner att göra. 104 Minst två gånger per år färdas Xu Ailan 97 Intervju nr , s1. 98 Intervju 1, s2. 99 Intervju 1, s Intervju 1, s Intervju 1, s Intervju 1, s Intervju 1, s Intervju 1, s5. 20