Hänger högskolan med i Internet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hänger högskolan med i Internet?"

Transkript

1 Hänger högskolan med i Internet? En studie av hur tre svenska tekniska högskolor svarat upp mot Internet-utmaningen Jan Odhnoff och Inga Hamngren Observatorietrapport 47/2002 IT-kommissionen

2 2

3 Innehållsförteckning Förord...5 Sammanfattande slutsats...7 Generators of innovation...7 Låg svensk avkastning i form av ny kommersialiserbar kunskap...7 Viktigt att bygga upp egen, unik profil...8 Svara upp mot lokala behov och skapa marknadsvärde...9 Presentation av uppdraget...11 Bakgrund till frågeställningarna om responsiveness...12 Amerikanska framgångsfaktorer...12 Tre belägg...13 Svenska universitet släpar efter...14 Det svenska systemet för universitetsutbildning...14 Incitament för att samverka med näringslivet...15 Historisk bakgrund till Internet...17 Visionen...17 Paketförmedling...18 Arpanet...18 Hämta filer...19 E-post...19 TCP/IP...19 LAN...20 Integrerade nätverk - Unix...20 NSFnet...21 Domännamn Java...22 W3C...22 Standards...22 Svensk datalogi- och Internethistoria...23 Minidator...23 DEC-datorer...24 Fösta datologiprofessorerna...24 D-linjen...25 E-post till Sverige...25 MAC-labbet Ett STU-projekt för datornät...26 Sunet och IP...28 Internet för alla...29 Programvaruteknik i Blekinge...30 CDT i Luleå...30 Uppdragsutbildning i Internet...30 MultiG programmet...31 Globala nätverk som testbäddar...32 IT-universitetet...33 Centrum för Internetteknik (Scint)...33 Internetorganisation vid BTH...34 Forskning kring nätets kvalitet

4 Jämförelse mellan USA och Sverige...35 Sammanställning av intervjuer om Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)...37 Kommentar till KTH-svaren...42 Sammanställning av intervjuer om Luleå Tekniska Universitet (LTU)...44 Kommentar till LTU-svaren...50 Sammanställning av intervjuer om Blekinge Tekniska Högskola (BTH)...52 Kommentar av BTH-svaren...57 Exempel på och analys av hinder och framgångsfaktorer i utvecklingen...59 HINDER:...59 FRAMGÅNGSFAKTORER:...62 Analys och kommentar...63 Slutsatser om akademiskt ledarskap...68 Att kunna gå emot den kollegiala demokratin...68 Dialogen inom det akademiska ledarskapet...68 Att hålla uppe en dialog med näringsliv och samhälle...69 DET RESPONSIVA AKADEMISKA LEDARSKAPET

5 Förord IT-kommissionens observatorium för IT och Tillväxt har i olika sammanhang uppmärksammat att vi inte har tillräckligt med kvalificerade personer i Sverige på viktiga framtidsområden inom informationstekniken. Ledtiden för att bygga upp resurser för utbildning och få volym i utbildningen av studenter har visat sig vara lång inom nya områden. Flera av observatoriets ledamöter har samarbetat under flera år med den kände amerikanske ekonomhistorikern Nathan Rosenberg, f.n. professor vid Stanford University i Kalifornien. Nathan Rosenberg har under senare år särskilt intresserat sig för forskning och utveckling, särskilt i samband med innovation och nytt företagande. Han har också studerat frågan om universitetens responsiveness, d.v.s. hur snabbt universiteten tagit till sig till nya fenomen inom teknik och ekonomin och hur de har agerat för att bygga upp kompetens och bli skickliga utbildare inom dessa nya områden. När professor Rosenberg ändå planerade en resa till Sverige ordnade observatoriet ett seminarium för att diskutera det svenska systemet med förutom Nathan Rosenberg, utbildningsminister Tomas Östros, docent Olle Edqvist, Stiftelsen för Strategisk Forskning, direktör Håkan Ericsson, Ericsson, universitetskansler Sigbritt Franke, professor Sverker Sörlin, Sister och professor Hans Wigzell, KI. Seminariet finns dokumenterat i rapporten Are Swedish Universities Responsive?. Seminariet reste många frågor. För att få mer detaljerad information än vad seminariet kunde ge beslöt observatoriet att göra en jämförande studie mellan tre högskolor med särskilt avseende på utvecklingen av kunskaper om och resurser för utbildning inom Internetteknik. De högskolor som valdes var Luleå Tekniska Högskola, Kungliga Tekniska Högskolan och Blekinge Tekniska Högskola. Rapporten har gjorts av professor Jan Odhnoff, en av observatoriets ledamöter, i samarbete med journalisten Inga Hamngren. Rapporten beskriver detaljerat utvecklingsförloppet i de aktuella högskolorna. I allt väsentligt saknas tidigare empiriska studier av de förutsättningar och förlopp som avgör graden av responsiveness. Rapporten betonar i analysen den roll som det akademiska ledarskapet spelar för hur snabbt en högskola fångar upp nya företeelser och omsätter dem i egen kunskap och utvecklingsförmåga. IT-kommissionens observatorium för IT och tillväxt anser att de frågeställningar som reses i rapporten och dess slutsatser är viktiga att diskutera bland berörda. Rapporten bör kunna spela en viktig roll i en sådan diskussion. För Observatoriet för IT och Tillväxt Christer Marking Kanslichef vid IT-kommissionen 5

6 6

7 Sammanfattande slutsats Generators of innovation Professor Nathan Rosenberg vid Stanforduniversitetet har i flera seminarier i Sverige reflekterat över universitetens och högskolornas roll som generators of innovation. Han har betonat skiljelinjer mellan svenska universitet och amerikanska men också likheter. Universiteten i USA har varit framgångsrika på speciellt några områden. Framför allt har landets extraordinära förmåga att kommersialisera frukterna av akademisk forskning varit en central faktor bakom återtagandet av den globala teknologiska ledarpositionen på 1900-talet. Några amerikanska universitet har varit speciellt kreativa med att utveckla begreppsmässiga ramverk för helt nya discipliner, framför allt inom ingenjörsvetenskaperna. De har förnyat kursplaner inom områden där europeiska universitet tidigare varit ledande, exempelvis inom kemin. Låg svensk avkastning i form av ny kommersialiserbar kunskap Samverkan mellan universitet och näringsliv i Sverige verkar enligt Rosenberg däremot inte ha givit den avkastning i form av ny kommersialiserbar kunskap som högt utvecklade ekonomier blivit alltmer beroende av. Att USA, liksom Sverige - men till skillnad från det kontinentala Europa, har koncentrerat sin vetenskapliga forskning till universiteten ser Rosenberg som en fördel både socialt och ekonomiskt. Men då blir också ledning och organisation av universitetens och högskolornas samverkan med industrin av central betydelse. Ansvariga för forskningspolitiken måste därför enligt Rosenberg i ökat grad uppmärksamma lednings- och organisationsfrågor vid universitet och högskolor - om den högkvalitativa forskning som bedrivs i Sverige ska ge utslag i kommersiella fördelar. Med fokus på tre svenska tekniska högskolor har vi denna skrift sökt närmare granska vad som enligt Nathan Rosenberg är grundläggande för ledning och organisation av högskolornas samverkan med industrin: nämligen förmågan till responsiveness i teknisk och samhällelig utveckling. Vi har valt den utveckling som under de senaste årtiondena lett fram till teknik för Internet och användningen av denna teknik. Rosenberg menar att svenska universitet var minst 15 år efter amerikanska att bygga upp en ämnesmässig bas, computer science, för att i forskning och utbildning främja datorutvecklingen i industri och samhälle. Vår granskning bekräftar i stort sett denna senfärdighet, som är särskilt utmärkande för de stora, etablerade universiteten och högskolorna. En viktig förklaring till detta ser vi i den kollegiala organisationen vid de akademiska lärosätena. Ledningen för den akademiska verksamheten har i mycket liten utsträckning kunnat tackla den konservatism som ligger förborgad i denna organisationsform. De två mindre och relativt nya högskolorna i vårt urval, Luleå tekniska universitet och Blekinge tekniska 7

8 högskola, har haft lättare än KTH genom både en medveten ledning och den mindre omfattningen av verksamheten. Den mångfacetterade tekniken bakom Internet ger upphov till särskilda problem för högskolorna att vara responsiva. Internetoperatörernas missnöje med KTH särskilt påtalad i intervjuerna orsakas hög grad av att man ser en försumlighet från högskolans sida att klara av utbildning och forskning i avancerat nätbygge. Utmaningarna i den systemmässiga karaktären hos Internet borde resursmässigt sett kunna hanteras bra inom en stor mångdisciplinär högskola som KTH. Men de många gånger konflikterande tänkesätten inom de olika disciplinerna i kombination med den kollegiala organisationen skapar ett uppenbarligen svårlöst ledningsproblem. Vi har funnit en vilja hos KTH:s ledning att tackla problemet men vi är tveksamma om man är på rätt väg. Viktigt att bygga upp egen, unik profil Amerikanska universitet har själva kunnat bestämma sin ambitionsnivå och bygga upp sin egen unika profil, betonar Rosenberg. Ansvaret för utbildning har varit lokalt och inte en fråga för den federala regeringen. Därför har förmågan att skaffa pengar för verksamheten varit avgörande vilket i sin tur krävt entreprenörsskicklighet hos dem som leder universiteten. Konkurrensen mellan universiteten har varit intensiv, om studenter, om doktorander och om professorer, vilka sinsemellan konkurrerat om forskningsstöd. Decentraliseringen och konkurrensen om de mest framgångsrika professorerna har medfört en stor lönespridning. Professorer i USA som aktivt bedriver forskning undervisar gärna på doktorandnivå eftersom kursinnehållet ligger nära forskningsfronten och eftersom doktoranderna kan spela en viktig roll för att flytta fram forskningsfronten inom professorns eget fält. Mot denna betoning av konkurrens och decentralisering kan vi ställa en teknikhistorisk beskrivning av Internet vid amerikanska universitet 1. Internet är ingen helt ny teknologi utan snarare resultatet av otaliga projekt inom nätverksutveckling, huvudsakligen federalt finansierade. Framgången för Internet kan ses som en framgång för ett öppet system och en öppen arkitektur i konkurrens med privata nätverk. Före 1970 utvecklade individuella forskare de underliggande teknologierna: köteori, paketförmedling (packet switching) och routing. Under 1970-talet konstruerades testbäddar för nätverk, framför allt det av amerikanska försvaret finansierade Arpanet, som i första hand var verktyg för forskning. Allt eftersom datorerna blev kraftfullare började vetenskapsmän i USA fundera på tillämpningar som gick längre än ren kalkylering. Arpa satte 1966 igång experiment där datoranvändare på ett ställe fick tillträde till datorer på ett annat ställe. Så kom den första paketförmedlingen av datatrafik igång och 1969 togs de första kommunikationsterminalerna i drift. Arpa drev arbetet öppet, utan några hemligstämplar och tecknade kontrakt med akademiska och industriella grupper som genomförde olika projekt och stod samtidigt för ledarskap och finansiellt stöd. Styrkan med Arpa var att 1 Vi presenterar denna teknikhistoriska beskrivning följande Thomas Hughes i ett separat kapitel. 8

9 ett helt forskarsamhälle byggdes upp och tränades. Bland annat samlades doktorander som var involverade i de olika programmen till gemensamma möten. Under 1980-talet utvecklades nätverk på bred front, huvudsakligen för att stödja vetenskaplig forskning. Det var under denna tid svenska tekniker och forskare, främst vid KTH, byggde upp Internet i ett nätverk, Sunet, vid svenska universitet. Trots att Sverige till skillnad mot Nato-länder som Norge och Danmark inte kunnat använda sig av det försvarsanknutna Arpanet blev det svenska Sunet Internetpionjär i Europa. Med tanke på senare kritik från svenska Internetoperatörer är det intressant att konstatera att den kommersiella användningen av Internet mer eller mindre fick trugas på en villig operatör i början på 1990-talet. Samspelet mellan industri och högskola kan dock också i Sverige då och då utformas så att högskolan får en egen unik profil. Blekinge tekniska högskola med sin smala specialisering på tillämpad IT är ett exempel på detta. Högskolan kom under sina första tio år att ledas i en entreprenöriell stil som ligger nära den rosenbergska beskrivningen av det amerikanska universitetet. 2 Luleå tekniska universitet som är bredare i sin profil har valt en unik väg för samarbete med den lokalt förankrade företrädare för industrin genom Centrum för distansöverbryggande teknik (CDT). Detta har definierat ett praktiskt samband för forskning och utbildning utan att för den skull medfört någon speciell bindning till omedelbar relevans. Professor Staffan Jacobsson vid Chalmers teknisk högskola påtalar risken med en svensk teknisk forskningsfinansiering som fixerats till krav på bevisad tillämpbarhet och kommersiellt värde 3. Sådana krav riskerar att leda till småstegsframsteg, mindre av mångfald och lägre kvalitet på forskarskicklighet. Våra intervjuer ger ett tydligt besked om att många forskare är medvetna om dessa risker och om att det skapas en snäv och osäker följsamhet till vad som för stunden är kommersiellt relevant. Den amerikanska utbyggnaden av Arpanet är ett utmärkt exempel på en statlig forskningsfinansiering som gjorts med ett så lätt handlag att det ger forskare frihet att finna nya vägar hela tiden med den praktiska anknytningen i sikte. Eftersom svensk Internetforskning inte kan räkna med finansiering från privat håll är det avgörande både för nyskapande och för forskarkvalitet att statens finansiering får ett annat upplägg än den nu har. Inte minst för så komplexa högskoleorganisationer som KTH krävs ett statligt nytänkande. KTH:s satsning på IT-universitetet i Kista riskerar att bli en relikt, en kvarleva från en äldre svensk universitetstid. Detta om denna satsning inte sätts in i ett större nationellt sammanhang för teknisk utveckling och användning av Internet och är statligt finansierad med det lätta handlaget. Svara upp mot lokala behov och skapa marknadsvärde De delstatliga amerikanska universiteten måste visa att de kan ge unik och värdefull service till det lokala samhället för att få del av skattepengar, understryker Rosenberg. Därför har de specialiserat kursplaner och forskning så att de motsvarar de kontinuerligt 2 Se En högskola som sticker upp, en tioårskrönika författad av Inga Hamngren och Jan Odhnoff, Karlskrona Universities and industrial transformation -An interpretative and selective literature study with special emphasis on Sweden, CENTRIM and SPRU,

10 föränderliga behoven hos den lokala industrin. Den stora andelen privata universitet i USA har medfört ibland mycket höga kursavgifter. För att kunna försvara höga avgifter har universiteten varit snabba på att introducera nytt kursmaterial som är relevant speciellt för den nya industrins behov vilket också gett studenterna ett högt marknadsvärde efter examen. En bättre lokal marknadsanpassning mellan utbud och efterfrågan på utbildade ingenjörer och forskare har onekligen varit en strävan i det svenska universitetssystemet under 1990-talet. Men den efterfrågerelaterade finansieringen av utbildningen av olika kurser är långt ifrån en marknadsanpassning av utbud och efterfrågan på grund av sina administrativa kopplingar mellan olika ämnen. Visserligen ger våra intervjuer besked om att nya forskningsrön snabbt förs in i undervisningen för att göra den mer attraktiv för studenterna men det är oklart om studenter och industri uppfattar att dessa förändringar ger ett högre marknadsvärde efter examen. Oklara incitament är en del av problemet att det i Sverige kom fram långt färre elektronik- och dataingenjörer än i USA ända fram till i mitten på 1990-talet, påpekar Staffan Jacobsson. Han menar att det också är ett strukturellt problem, som tacklades först i mitten på 1990-talet när det infördes ett system som högst påtagligt ökade intagningen till högre undervisning. Trögheter i efterfrågan på dataingenjörer från industrin är också märkbar under talet. När KTH relativt sent i förhållande till exempelvis Linköpings tekniska universitet kom igång med en dataingenjörsutbildning, som radikalt avvek från elektronikingenjörernas, fanns ett svagt intresse från den etablerade industrin. En stor del av dessa dataingenjörer gick till småföretag eller startade eget innan industrin fick upp ögonen för deras kompetens. Trots att D-utbildningen startade sent är KTH en av de stora universitet som varit påtagligt aktiva inom området. Problemet med dålig responsivitet kan, som Staffan Jacobsson framhåller, inte bara definieras i förhållande till industrins aktuella behov utan måste i hög grad också relateras till växande vetenskapliga och teknologiska möjligheter. Universiteten måste vara i takt med dessa utmaningar och agera proaktivt. Hade KTH och andra tekniska högskolor väntat in ledningen för den svenska telekom-industrin och dess bejakande av Internet hade Sverige definitivt kommit på efterkälken. Nu fanns det en respons på vad som hände i USA, vilket gav ett hyggligt utgångsläge när den svenska telekom-industrin sent omsider kastade sig på Internettåget. Den svenska arbetsmarknaden för välutbildade tekniker inom Internetområdet har därför haft en påtagligt diskontinuerlig utveckling och många av dem vi intervjuat har sökt sig utomlands, främst då till USA. Om de få stora industriföretagen som dominerar inte agerar med bättre framförhållning blir det alltså svårt att definiera responsivitet i utbildningen förhållande till deras behov. Det marknadsmässiga problemet skulle ha varit mindre om det som i USA funnits ett stort antal mindre företag samt goda möjligheter att vara med och starta nya företag. Kring alla de tre tekniska högskolorna vi studerat har det vuxit fram sådana nya företag. Men deras start har varit förenad med stora svårigheter och de senaste två årens nästan totala tapp i finansieringsmöjligheter har drabbat dem hårt. Finansieringsbromsen har 10

11 givetvis också hindrat en fortsatt utveckling av en småindustri på teknikfronten, en industri som skulle kunna erbjuda högre marknadsvärde efter examen. Kommersialiseringen av idéer, som kommer fram i arbetet vid de tekniska högskolorna, är dessutom handikappad av det Rosenberg kallar ett anti-entreprenöriellt tänkande bland forskarna. Vi har stött på detta tänkande men i långt mindre grad än vad som allmänt görs gällande. Det stora problemet som vi ser det är dock att universitetens och högskolornas ledning ännu inte bestämt sig för vilken gemensam linje de vill driva när det gäller att ge universitetssystemet ansvaret för att stödja kommersialiseringen av tekniska idéer, som med statliga medel utvecklats inom systemet. I Danmark har man försökt komma förbi det hinder som benämns lärarundantaget, d v s forskarens rätt att helt på egen hand förfoga över en eventuell kommersialisering av sin uppfinning. Vi stöder alltså Nathan Rosenberg när han betonar att forskningspolitiken centralt och ute i universitetssystemet - i ökat grad måste uppmärksamma lednings- och organisationsfrågor vid universitet och högskolor - om den högkvalitativa forskning som bedrivs i Sverige ska ge utslag i kommersiella fördelar. Presentation av uppdraget Enligt uppdraget från IT-kommissionens observatorium för IT och tillväxt skulle tre tekniska högskolor, KTH, Luleå tekniska universitet och Blekinge tekniska högskola, granskas med avseende på förmåga att svara upp ( to be responsive ) mot de akademiska utmaningarna i Internet-utvecklingen. Med akademiska utmaningar avser vi att i forskning, utbildning och i kontakter med omvärlden upptäcka och utveckla kunskaper och kompetens utifrån akademiska kvalitetskrav. Inspiration till denna granskning är hämtad från Nathan Rosenbergs analyser av responsiveness. I skriften Akademiskt entreprenörskap (tillsammans med Magnus Henrekson, SNS Förlag, 2000) pekas på fem faktorer som förmodligen är avgörande : 1. I vilken utsträckning har färska forskningsresultat och forskningsmetoder förmedlats till studenterna som inslag i den reguljära undervisningen? 2. Har de interna belöningssystemen (monetära eller ej) uppmuntrat till goda prestationer i a) undervisningen, b)forskningen? 3. I vilken utsträckning och hur snabbt har kursplaner anpassats till förändringar i efterfrågan? 4. Hur effektivt forskningsmedel kan omfördelas mellan disciplinerna i förhållande till förändringar i fråga om kommersiell potential? 5. Hur effektiva har de incitament i bred bemärkelse, som universitetsinstitutioner och dess forskare har för att samverka med näringslivet på ekonomiskt fördelaktiga sätt, varit? 11

12 Undersökningsperioden skiftar något för de olika universiteten beroende på hur länge de varit verksamma. Bakåt i tiden är det rimligt att spåra vad som hänt mot bakgrund av den amerikanska utvecklingen av Arpanet vid några ledande universitet under slutet av 1960-talet. Perioden från 1970 och framåt med koncentration på och 90-talet är alltså relevant. Resultatet redovisas här som fallstudier i hög grad baserade på intervjuer med nyckelpersoner vid de tre universiteten. Detta kompletteras med data från dokument om forskning, utbildning och aktiverande kontakter med näringsliv (inkl start-ups ) och samhälle. Fallstudierna kommer därför att bli färgade av valet av intervjupersoner/aktörer. En fullständigare bild är en mycket större uppgift. Bakgrund till frågeställningarna om responsiveness Vid sidan om skriften Akademiskt entreprenörskap har Nathan Rosenberg vid flera seminarier i Sverige reflekterat över universitetens och högskolornas roll som generators of innovation. Han har betonat skiljelinjer mellan svenska universitet och amerikanska men också likheter. Universiteten i USA har varit framgångsrika på speciellt några områden. Framför allt har landets extraordinära förmåga att kommersialisera frukterna av akademisk forskning varit en central faktor bakom återtagandet av den globala teknologiska ledarpositionen på 1900-talet. Samverkan mellan universitet och näringsliv i Sverige verkar enligt Rosenberg däremot inte ha givit den avkastning i form av ny kommersialiserbar kunskap som högt utvecklade ekonomier blivit alltmer beroende av. Att USA, liksom Sverige - men till skillnad från det kontinentala Europa, har koncentrerat sin vetenskapliga forskning till universiteten ser Rosenberg som en fördel både socialt och ekonomiskt. Men då blir också ledning och organisation av universitetens och högskolornas samverkan med industrin av central betydelse. Ansvariga för forskningspolitiken måste därför enligt Rosenberg i ökat grad uppmärksamma lednings- och organisationsfrågor vid universitet och högskolor - om den högkvalitativa forskning som bedrivs i Sverige ska ge utslag i kommersiella fördelar. Amerikanska framgångsfaktorer Rosenberg framhåller två nyckelfaktorer i det amerikanska högre utbildningssystemet som bidragit till framgångarna: Den första faktorn: Amerikanska universitet har varit decentraliserade och har konkurrerat intensivt med varandra på olika sätt, om studenter, doktorander och professorer, vilka sinsemellan konkurrerar om forskningsstöd. Universiteten har själva kunnat bestämma sin ambitionsnivå och bygga upp sin egen unika profil. Ansvaret för 12

13 utbildning har varit lokalt och inte en fråga för den federala regeringen. Därför har förmågan att skaffa pengar för verksamheten varit avgörande vilket i sin tur krävt entreprenörsskicklighet hos dem som leder universiteten. Också de statliga universiteten måste visa att de kan ge unik och värdefull service till det lokala samhället för att få del av skattepengar. Statliga universitet har därför specialiserat kursplaner och forskning så att de motsvarar de kontinuerligt föränderliga behoven hos den lokala industrin. Faktor nummer två: Den stora andelen privata universitet i USA har medfört ibland mycket höga kursavgifter. För att kunna försvara höga avgifter har universiteten varit snabba på att introducera nytt kursmaterial som är relevant speciellt för den nya industrins behov vilket också gett studenterna ett högt marknadsvärde efter examen. Några amerikanska universitet har varit speciellt kreativa med att utveckla begreppsmässiga ramverk för helt nya discipliner, framför allt inom ingenjörsvetenskaperna. De har förnyat kursplaner inom områden där europeiska universitet tidigare varit ledande, exempelvis inom kemin. Förändringar i kemiundervisningen introducerades vid MIT årtionden innan de infördes i det kontinentala Europa. Statistik som inte ansågs riktigt respektabelt i Europa introducerades som ett akademiskt ämne i USA, när det framgick att ekonomiska vinster kunde nås genom detta. Decentraliseringen och universitetens inbördes konkurrens om de mest framgångsrika professorerna har medfört en stor lönespridning (lönen avspeglar professorns alternativkostnad för att verka utanför universitetet). Professorer i USA som aktivt bedriver forskning undervisar gärna på doktorandnivå eftersom kursinnehållet ligger närmare forskningsfronten och eftersom doktoranderna kan spela en central roll för att flytta fram forskningsfronten inom professorns eget fält. Rosenberg har visat hur snabbt helt nya fält, liksom viktiga genombrott inom etablerade områden, under årens lopp har förts in i kursplanerna vid ledande amerikanska universitet. Tre belägg Han lägger fram belägg inom tre områden som visar den höga grad av responsiveness till industrins växlande behov som amerikanska universitet visat. Det första rör integrerade kretsar. Den integrerade kretsen introducerades på den amerikanska marknaden Kort därefter ger Stanforduniversitetet en kurs i design och produktion av integrerade kretsar. Kurskatalogerna följande år visar att nya kurser snabbt inkorporerades allt eftersom de integrerade kretsarna genomgick förbättringar. Kurserna kunde snabbt introduceras tack vare ett oortodoxt rekryteringsförfarande. Stanfords engineering Dean Fred Terman gick helt enkelt ut till företagen i Silicon Valley strax intill Stanforduniversitetet och letade efter de kunnigaste ingenjörerna på området. De utnämndes till adjungerade professorer och kom några gånger i veckan och lärde ut vad ingen vid universitet visste om integrerade kretsar. Det andra belägget för responsiveness tar Rosenberg fram inom computer science (datalogi). 1959, två år efter Sputnik, fanns inga formella program i datalogi i USA. År 13

14 1965 hade 15 universitet fått fram doktorer i ämnet och 17 erbjöd kandidatexamen. I början av 1980-talet hade datalogi blivit det populäraste ingenjörsämnet. Det sägs, kommenterar Rosenberg, att Sputnik var det bästa som kunde hända universitetsforskningen i USA åtminstone om man ser till budgetarna. Det tredje belägget för responsiveness handlar om Internet. Internet växte fram ur Arpanet. (Arpa var the Advanced Research Projects Agency of the Department of Defence".) Arpanet kom från början till som en länk mellan ett antal universitet som forskade för det amerikanska försvarsdepartementet. Det utvecklades till NSFnet varifrån nuvarande Internet växte fram. Internets historia återges kortfattat i följande kapitel. Helt klart är att framgångarna med att snabbt få fram högteknologiska produkter som datorer som också snabbt förändrades plus konkurrensframgångarna på marknaden också involverade snabbhet i att träna människor i en helt ny uppsättning färdigheter. Svenska universitet släpar efter Nathan Rosenberg bedömer att svenska universitet och högskolor har legat 15 till 20 år efter universiteten i USA när det gäller att introducera ändamålsenliga ämnen och kursmaterial i nya teknologier som elektronik- och datorvetenskap. Han anser emellertid att svensk forskning, mätt med en rad parmetrar, är imponerande. Exempelvis publicerar svenska forskare ofta (enligt OECD) artiklar i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Men varför har denna forskning inte gett resultat i form av högra inkomst per capita eller så värst många nya jobb? undrar Nathan Rosenberg. Han tror att kommersialiseringen av forskningsresultat kan vara en svag punkt. Vad som också oroar honom är att svenska högskolor uppvisar färre examinerade i förhållande till investerat kapital än för 30 år sedan. Högre utbildning lönar sig också sämre för den enskilde än den gjorde för 30 år sedan. Rosenberg är också oroad över den låga andel av den svenska befolkningen jämfört med den amerikanska som har en högskoleutbildning. Andelen som söker sig till utbildningar som kan öka produktiviteten, t ex tekniska och vetenskapliga utbildningar, har sjunkit. Han tvivlar på att den i hans ögon alltför höga andelen svenska högskoleutbildade som söker sig till offentliga sektorn kan bidra till en förbättrad ekonomisk utveckling. Det svenska systemet för universitetsutbildning Skriften Akademiskt entreprenörskap tar upp några faktorer som skiljer amerikanskt universitetsväsende från det europeiska och svenska systemet som kan tänkas förklara skillnaderna. Traditionellt har europeiska universitetsforskare på det hela taget varit statstjänstemän som har arbetat i den offentliga sektorn, vilket innebär att en hög grad av nationell enhetlighet har präglat lönesystem och regler för befordran, rekrytering och övriga 14

15 arbetsvillkor. Till stor del är det fortfarande så i Sverige, även om lönesystemet blivit mer flexibelt under 1990-talet. Det svenska systemet skiljer sig från det amerikanska i viktiga avseenden, på ett sätt som enligt Henrekson och Rosenberg sannolikt inverkar negativt på bredvilligheten att införa förändringar av kursplaner och forskningsinriktning i syfte att anpassa sig till ekonomins föränderliga behov. För det första finns det en tydligare uppdelning mellan undervisning och forskning i Sverige. Huvuddelen av undervisningen på grundnivå utförs av universitetslektorer och adjunkter som inte själva forskar. Av den anledningen kan man förmoda att nya forskningsresultat inte integreras lika snabbt i läroplanerna. Däremot gagnas undervisningen när den bedrivs i samarbete med studenter på hög nivå i en intellektuell miljö som uppmuntrar till och belönar väl underbyggd kritik. För det andra är det svenska universitetssystemet i motsats till det amerikanska mycket centraliserat. Regeringen beviljar universiteten deras rättigheter och beslutar i praktiken om intagningsregler och storlek. Det svenska systemet gör att enskilda institutioner har mindre utrymme att använda lönesättningen som instrument för att belöna enskild universitetsanställds insatser i forskning och undervisning. En högre grad av centralisering gör det också svårare för enskilda universitet att anpassa forskningsanslagens fördelning mellan olika områden som svar på förändringar i efterfrågan på kunskapsutveckling utanför universitetet. Sveriges högre utbildningssystem har mött den ökade efterfrågan på universitetsutbildade inom områden på frammarsch som elektronik och datateknik med alldeles för stor eftersläpning. Därmed har Sverige missat att snabbt ta vara på de ekonomiska möjligheter som skapas av ny teknik. De stora ekonomiska vinsterna har redan tillfallit någon annan eftersom konkurrensen har hunnit pressa ner priserna till lägre nivåer. Både den samhälleliga och den privata avkastningen på alltför sent initierade utbildningar inom dessa områden blir därför ofta låg. För det tredje är kraven för en universitetsexamen i Sverige och andra europeiska länder vanligen utformade enligt ett fastställt formulär, i stället för att studenterna som i USA, uppnår mål och samlar kurspoäng på ett flexibelt sätt. I ett sådant system är det svårare att snabbt förändra kurser och introducera nya fält. Incitament för att samverka med näringslivet Den starka konkurrensen som präglar det amerikanska universitetssystemet, i synnerhet om anslag för spetsforskning inom discipliner som har kommit att producera ekonomiskt värdefull kunskap, har varit mest påtaglig i fallet med mikroelektronik, datavetenskap och molekylärbiologi. En ytterligare dimension av konkurrensen i USA är rörligheten bland de universitetsanställda. Universiteten tävlar om begåvningar och, i allt större utsträckning, om prestige. Akademiskt entreprenörskap gör denna beskrivning av den amerikanska entreprenörsandan: 15

16 Denna tävlan mellan universiteten äger rum i en entreprenöriellt inriktad kultur som uppmuntrar, eller åtminstone inte hindrar, universitetsforskare från att engagera sig aktivt i kommersiella aktiviteter. Sådana aktiviteter äger inte minst rum i nystartade högteknologiska företag, där det finns en mängd olika och potentiellt stora ekonomiska vinster för en universitetsforskare, vars forskning producerar kunskap som kan leda fram till nya produkter och processer. Finns det motsvarande incitament inom det svenska universitetssystemet som uppmuntrar universitetsfolk att bidra aktivt till att den egna forskningen blir kommersiellt exploaterad? Visserligen har de enskilda forskarna i Sverige full äganderätt till sina forskningsresultat, det s k lärarundantaget. I USA är det universiteten som har äganderätten till en uppfinning som är ett resultat av universitetsforskning finansierad med statliga forskningsanslag. Universiteten kan utforma kontrakt för vinstdelning mellan enskilda forskare, deras institutionen och universiteten. En konsekvens av det svenska lärarundantaget har varit att universiteten själva inte haft särskilt starka drivkrafter att underlätta tekniköverföring till den kommersiella sektorn. Eftersom ingen vinstdelning uppstår med den egna institutionen har detta enligt Akademiskt entreprenörskap givit upphov till anti-entreprenöriellt grupptryck vid svenska universitet, vilket bekräftas i en statlig utredning. (SOU 1996:70, s ). Den här formen av grupptryck resulterar också i att universitetsforskare riskerar att bli mer förtegna i fråga om sina kontakter med näringslivet och i synnerhet om den privata avkastningen på dessa kontakter. Forskare i Sverige har främst haft kontakter med stora företag som varit mindre villiga att erbjuda kraftfulla belöningssystem till universitetsforskare som de samarbetar med, vilket leder till att dessa akademiker ofta förblir konsulter. Detta är ytterligare en naturlig följd av att den svenska storföretagsmodellen för högteknologiska innovationer.. 16

17 Historisk bakgrund till Internet 4 Internet är ingen helt ny teknologi utan snarare resultatet av otaliga projekt inom nätverksutveckling, huvudsakligen statligt finansierade. Framgången för Internet kan ses som en framgång för ett öppet system och en öppen arkitektur i konkurrens med privata nätverk. Internets historia kan delas upp i fyra perioder: N N N N Före 1970 utvecklade individuella forskare de underliggande teknologierna: köteori, paketförmedling (packet switching) och routing. Under 1970-talet konstruerades testbäddar för nätverk, framför allt det av amerikanska försvaret finansierade Arpanet, som i första hand var verktyg för forskning. Under 1980-talet utvecklades nätverk på bred front, huvudsakligen för att stödja vetenskaplig forskning. Vartefter deras potential att förbättra samarbete och kommunikation blev uppenbar började allt fler akademiska discipliner samt industrin att använda teknologin. National Science Foundation (NFS) blev den institution som främst stödde nätverkets utveckling genom NFSnet. Under tidigt 1990-tal uppfanns webben, som gjorde det lättare för användare att publicera och hämta information. Därmed startade Internets lavinartade tillväxt. Visionen Allt eftersom datorerna blev kraftfullare började vetenskapsmän i USA fundera på tillämpningar som gick längre än ren kalkylering. År 1960 presenterade psykologen JCR Licklider vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) en vision där han såg framför sig datorer kraftfulla nog att i samarbete med människan lösa vetenskapliga och tekniska problem. Licklider började realisera sin vision när han 1962 blev chef för Information Processing Techniques Office (IPTO) vid Arpa. Efterföljaren Robert Taylor ville få ner datorkostnaderna på de olika ställen som hade kontrakt med Arpa. Taylor satte 1966 igång experiment där datoranvändare på ett ställe fick tillträde till datorer på ett annat ställe. Så kom den första paketförmedlingen av datatrafik igång och 1969 togs de första kommunikationsterminalerna i drift. Från etablerat håll ifrågasattes paketförmedlingen, men Arpa framhärdade och drev dessutom arbetet öppet, utan några hemligstämplar. Arpa tecknade kontrakt med akademiska och industriella grupper som genomförde olika projekt och stod samtidigt 4 Denna text är i stort en sammanfattning av kapitlet Development of the Internet and the World Wide Web från samlingsvolymen Funding a Revolution, Government Support for Computer Research (National Academy Press, Washington, D.C. 1999), vars redaktionskommitté har letts av Thomas Hughes, professor vid University of Pennsylvania och MIT. 17

18 för ledarskap och finansiellt stöd. Styrkan med Arpa var att ett helt forskarsamhälle byggdes upp och tränades. Bland annat samlades doktorander som var involverade i de olika programmen till gemensamma möten. Paketförmedling Under 1960-talet forskade många kring paketförmedling. Tekniken bryter upp datameddelanden i små, oberoende enheter försedda med adresser och skickar dessa vidare oberoende av varandra genom nätverket. Specialdatorer i nätverket gör att paketens väg genom nätet kan varieras beroende på framkomlighet. En av de tidigaste pionjärerna var Paul Baran på Rand Corporation. Han var intresserad av metoder som gjorde att nätverk kunde stå emot en kärnvapenattack. Baran tänkte sig en rik uppsättning ihopkopplade noder utan centraliserat kontrollsystem båda kännetecknande för dagens Internet. USAs omfattande telenät hade redan 1962 försetts med digitala växlar och kablar. Men de forskare som sysslade med datatrafik talade ett annat språk än de som arbetade med traditionell röstkommunikation i telenätet. Telekomingenjörerna var skeptiska till nya teknologier och som en följd användes inte till en början det allmänna telenätets växlar för paketförmedlingen. Arpanet 1967 presenterade Lawrence Roberts vid IPTO en första design för Arpanet och gick ut med en offertförfrågan på hårdvara och mjukvara för ett nätverk med fyra noder. Han fick över hundra svar och valde Bolt, Bernek och Newman från Cambridge, Massachusetts. BBN-gruppen leddes av Frank Heart. En rad vetenskapsmän och ingenjörer deltog i arbetet av vilka många gjorde betydande insatser för att utveckla framtidens nätverk. Robert Kahn hjälpte till med nätverksarkitekturen. Tillsammans med Vinton Cerf skulle han senare utveckla Transmission Control Protocol/Internet Protocol (TCP/IP). Hårdvaran bestod av robusta militärversioner av Honeywell Corporations minidatorer som kopplade ihop datorerna på de olika ställena med kommunikationslinjerna. Processorena som såg ut som större kylskåp och var målade militärgrå var mycket eftersökta; den som hade tillgång till dessa ansåg sig tillhöra den inre cirkeln inom nätverksforskning. År 1969 fanns fyra noder i Arpanet. Den första installerades på Leonard Kleinrock s Network Mesurement Center vid University of California i Los Angeles (UCLA). Kleinrock hade redan 1964 publicerat teoretiskt arbete om paketförmedling. Den andra noden placerades i Stanford Research Institute (SRI), där Douglas Engelbart s On Line System (NLS) användes som värddator. Engelbart slog världen med häpnad när han 1967 demonstrerade en datormiljö som innehöll samma applikationer som många av dagens persondatorer, men begränsades till en enda dator. Han visade ordbehandling, mus, fristående tangentbord, fönster, klipp-och-klistra, 18

19 hypertext, datorvideokonferens mm. Bl.a. musen var ett användarverktyg som inspirerade forskarna vid Xerox PARC att utveckla persondatorteknologin. Det tog ca 20 år innan flertalet andra applikationer kom i allmänt bruk. Ytterligare två noder installerades vid University of California i Santa Barbara där Glen Culler och Burton Fried hade utvecklat ett interaktivt system för matematikundervisning samt vid University of Utah som hyste en av de första grupperna som arbetade med datorgrafik. Arpanet var en experimentverkstad där protokoll för kommunikation mellan värddatorer utarbetades under ledning av Stephen Crocker. Det första Network Control Protocol (NCP) var färdigt att användas 1970 och var i bruk tills 1983 då det ersattes av TCP/IP. Hämta filer Arpanet växte ut i en mängd oväntade riktningar under 1970-talet. Nya applikationer såg dagens ljus och gjorde det möjligt för geografiskt åtskilda forskare att samarbeta mer effektivt och utbyta forskningsresultat. Den första var File Transfer Protocol (FTP), utvecklad 1971 av en grupp vid MIT. Den gjorde det möjligt för användare av ett system att länka ihop sig med ett annat system för att antingen sända eller hämta filer. Konceptet anonym användare lades snabbt till, visserligen med begränsad men dock möjlighet att bläddra i tillgängliga filer. Med FTP kunde en användare nu flytta filer till sina egna terminaler och arbeta med dem där. E-post Den andra applikationen blev en riktig hit, mycket populärare än dess uppfinnare kunnat drömma om. Det var e-post, Arpanets killer application. E-post i form av meddelanden mellan användare av samma datasystem hade funnits på universitet och i storföretag som IBM sedan början av 1960-talet. Ray Tomlinson vid BBN hade tidigare byggt ett e-postsystem för kommunikation mellan användare av BBNs Tenexsystem. Detta modifierades 1972 så att det kunde användas över nätverket. Det var det första e-postprogrammet som kunde sända e-post från en dator i ett datorsystem till en dator i ett annat system. Ray Tomlinson uppfann dessutom ett sätt skriva e-postadresser som fortfarande används. För att skilja mottagarens personliga adress från adressen till mottagarens datasystem fastnade han för på engelska at, som i dag är ett av världens mest kända tecken. TCP/IP Arpa stödde också utveckling av paketförmedling via radio och satellit började Robert Kahn och Vinton Cerf att fundera på hur man skulle kunna koppla ihop dessa nätverk med deras olika bandbredd, fördröjning och felegenskaper med Arpanets 19

20 telefonlinjer. Resultatet var TCP/IP, vars design gjorde det möjligt att koppla ihop en mångfald av nätverk till ett Internet. Denna nya uppsättning protokoll definierade paketformat, kontrollerade trafiken och såg till att värddatorerna snabbt återhämtade sig när fel uppstod i nätet. TCP/IP specificerade också en mekanism för adresser till upp till 4 miljarder värddatorer. Uppdraget att förvandla detta koncept till ett användbart system gavs till grupper vid Stanforduniversitetet, BBN och University College i London. LAN 1975 hade Arpanet växt från fyra noder till närmare 100. Samtidigt bidrog utvecklingen av "local area networks (LAN) till att nätverket snabbt växte. Ett projekt gick ut på att nätverka via radio i stället för via telefonlinjer. Alla stationer använde samma kanal för att nå den centrala stationen. Systemet utvecklades vid Hawaiiuniversitetet och är känt under namnet Aloha. Nya projekt byggde på idén att dela på en överföringslänk. I ett projekt som byggde på satellitkommunikation visade sig att den inbyggda fördröjningen i satellitkommunikation begränsade tekniken. Ett annat projekt fick större betydelse. Det var Ethernet, utvecklat av en grupp vid Xerox PARC ledd av Robert Metcalfe. Det var ett av få nätverksprojekt som inte finansierades av den amerikanska regeringen. Genom att använda en gemensam koaxialkabel kunde ett effektivt nätverk byggas. Till skillnad från Aloha där sändarna inte kunde ta emot signaler, kunde Ethernetstationer upptäcka kollisioner och ögonblickligen sluta sända för att försöka igen efter en kort stund. LAN som delade på en länk blev den dominerande formen av dator-till-dator-kommunikation inom en byggnad eller ett lokalt område. Ethernet användes till att börja med för att koppla ihop 100 av PARCs persondatorer med Arpanet. Många tvivlade på att persondatorer skulle kunna fungera som värddatorer. Men en effektiv TCP-implementering av David Clarce vid MIT gjorde detta möjligt. De enorma ökningen av persondatorer sammankopplade i lokala nätverk ökade också dramatiskt Internets omfattning. Integrerade nätverk - Unix Att integrera nätverk med operativsystem var ett annat stort steg framåt i Internets utveckling. Före 1970-talet använde forskargrupper en mängd olika datorer och operativsystem blev en dator från Digital Equipment Corporation (DEC) populär. Med ett gemensamt operativsystem, först Tenex, och vid slutet av 1970-talet Unix, kunde forskare på olika håll dela mjukvara för nätverkssamarbete. Ett Arpa-projekt vid Berkleyuniversitetet producerade 1980 en Unixversion (BSD) som inkluderade tätt integrerade nätverksfunktioner. Kombinationen med en relativt billig VAX-dator från DEC och BSD blev snabbt forskarsamhällets favorit, inte minst för att källkoder blev tillgängliga. Suns nya arbetsstationer kunde också använda BSD. 20

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

IT för personligt arbete F2

IT för personligt arbete F2 IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet

Läs mer

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma.

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma. 5 Frågor och svar om Internet, 06NVB 1. Nämn ett par skillnader mellan datorerna förr och datorerna nu? Svar: de var lika stora som rum, varje dator behärskade i stort sett bara ett enda smalt arbetsområde.

Läs mer

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox.

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox. FRÅGOR & SVAR ANGÅENDE INTERNET Vad är en domän? Sytemet delar upp t.ex www.gy.varmdo.se i domäner dom läses från höger till vänster allt så.se först som står från vilket land den är i från i detta tillfälle

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Föreläsning i webbdesign Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Klient Server Klient (Client kund) ED program för ad utnydja tjänster som begärs

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society (ISOC). Består av ett

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata

Läs mer

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers SUNET-historik Sven Tafvelin Chalmers När togs initiativet till Sunet? Jo, hösten 1979 på Wijks kursgård, Lidingö. Bakgrund för mötet Styrelsen för teknisk utveckling (STU) förväntade sig att (som vanligt)

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning. Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005

Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning. Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005 Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005 Kombination av: Presentationer Demonstrationer Posters Grand finale workshop Med middag

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

Programvaruteknik, hp

Programvaruteknik, hp 1 (6) Utbildningsplan för: Programvaruteknik, 120-180 hp Software Engineering, 120-180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TPVAG Grundnivå MIUN 2010/1734 Högskolepoäng

Läs mer

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet Dokumentstatus: Under arbete Rapport Datum: 2015-02-23 Handläggare: Johan Friberg Diarienr: SSM2014-1013 Bilaga 1 Sammanfattande redovisning av regleringsbrevsuppdrag Nationell kompetens inom strålskyddsområdet

Läs mer

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching Internet Internet hur kom det till? A worldwide collection of interconnected networks. Ingen central dator/nät Ingen organisaion styr Internet, men ett antal organisationer samordnar aktiviteten fi ICANN

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, 180 hp

Datavetenskapliga programmet, 180 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ DATAVETENSKAPLIGA PROGRAMMET Programkod: TGDAK Inriktningskod IT-arkitekt: ITAR Inriktningskod visiomatik: VISI Fastställd av NT-nämnden 2006-09-21 Reviderad

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät Projektbeskrivning och funktionsspecifikation Henrik Karlsson, AmuHadar 1 2003-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 2 Mål

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Ny teknik slår igenom när den är gammal

Ny teknik slår igenom när den är gammal Januari 2007 Ny teknik slår igenom när den är gammal Tekniska genombrott tar mycket längre tid än man tror. Och för att de ska få någon effekt krävs en rad följduppfinningar. Ångkraften, elektriciteten

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

DATA CIRKEL VÅREN 2014

DATA CIRKEL VÅREN 2014 DATA CIRKEL VÅREN 2014 Ledare: Birger Höglund och Sten Halvarsson Sida:1 av 6 Kursdag 22 januari 2014 Olika kablar: Sten berättade och visade upp olika möjligheter att ansluta kablar till dator och telefoner.

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet OSI-modellen Skiktade kommunikationsprotokoll Informationsteknologi Jakob Carlström Open Systems Interconnect Standardiserad av ISO 98 Referensmodell, inte protokollstandard skikt Har påverkat utvecklingen

Läs mer

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan FEKH46, Företagsekonomi: Ledarskap och change management, 7,5 högskolepoäng Business Administration: Leadership and Change Management, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Akademins bidrag till industriell omvandling

Akademins bidrag till industriell omvandling Akademins bidrag till industriell omvandling från den svenska paradoxen till akademins många bidrag till olika innovationssystems dynamik Staffan Jacobsson Professor i forsknings- och teknikpolitik Energi

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSPLAN IT-fakultetsstyrelsen 2013-02-14 Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng (Computer Science, Bachelor s Programme, 180 credits) Grundnivå/First level 1. Fastställande

Läs mer

Internet och kommunikation. Kommunikation

Internet och kommunikation. Kommunikation Internet och kommunikation Internet är bara en del av kommunikationsutveckling. Andra typer av kommunikation: - rökpuffar - runskrift - tal - ord - telefon 1 Kommunikation För kommunikation krävs minst

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen Linnéuniversitetet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Peter Green 08-563 086 07 peter.green@hsv.se

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

Ny programansvarig och visioner för Datateknik, 300hp

Ny programansvarig och visioner för Datateknik, 300hp Ny programansvarig och visioner för Datateknik, 300hp 9 maj 2011 Bakgrund: Vem är Patrik? Utb.: student Chalmers F 1992 1995, doktorand 2000, nu docent i programvaruteknik på D&IT-institutionen. Undervisning:

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

el o;; Utbildningsplan för Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachefor Programmein Cognitive Science 180 Högskolepoäng

el o;; Utbildningsplan för Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachefor Programmein Cognitive Science 180 Högskolepoäng el o;; Utbildningsplan för Kognitionsvetenskapligt kandidatprogram Bachefor Programmein Cognitive Science 180 Högskolepoäng Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskaps- och forskningsområde som

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits Dnr: 674/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng The Marketing Programme, 180 Higher

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Den svenska paradoxen finns den?

Den svenska paradoxen finns den? Den svenska paradoxen finns den? Staffan Jacobsson Chalmers Tekniska Högskola Åsa Lindholm-Dahlstrand Halmstad Högskola En förhärskande föreställning Sverige satsar mycket på FoU men får inte ut mycket

Läs mer

Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012

Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012 Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012 Att nyttiggöra forskning och vetenskap, 4.5 ECT Utvärderingsrapport kurs 2011/2012 Inledning Doktorandkursen, Att nyttiggöra

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet

Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet Nordtek 12.6.2006 Direktör Pekka Pokela Finlands Näringsliv EK Finska val i 1980s: KONKURRENS SAMARBETE 2(14) Finansiering som

Läs mer

Tilgin Redeye, IT-dagen 2009

Tilgin Redeye, IT-dagen 2009 Tilgin Redeye, IT-dagen 2009 2009-11-11 Ola Berglund CEO Tel. + 46 8 5723 8600 ola.berglund@tilgin.com 1 2 Tilgin Våra system hjälper operatörer att lansera nya bredbandstjänster och skapa det digitalt

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

AKADEMISKT ENTREPRENÖRSKAP. Universitet och näringsliv i samverkan. Magnus Henrekson och Nathan Rosenberg. Stockholm: SNS Förlag, 2000.

AKADEMISKT ENTREPRENÖRSKAP. Universitet och näringsliv i samverkan. Magnus Henrekson och Nathan Rosenberg. Stockholm: SNS Förlag, 2000. AKADEMISKT ENTREPRENÖRSKAP Universitet och näringsliv i samverkan Magnus Henrekson och Nathan Rosenberg Stockholm: SNS Förlag, 2000. Teknologin alltmer vetenskapsbaserad Kommersialisering av forskning

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13 N2014/1345/ITP

Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13 N2014/1345/ITP YTTRANDE 2014-10-07 Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Näringsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2072-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK DATAVETENSKAP SPECIALISATION: COMPUTING SCIENCE AND ENGINEERING 1 Fastställande

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Från vision via vägledning till handling

Från vision via vägledning till handling Infrastruktur Politik Från vision via vägledning till handling Hans.Wallberg@umdac.umu.se dagarna 2002 Infrastruktur för ett pålitligt Fysisk infrastruktur (kanalisation, kablar) Kommunikationsarkitektur

Läs mer