2 Samverkan mellan klient, anhöriga och det psykiatriska teamet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2 Samverkan mellan klient, anhöriga och det psykiatriska teamet."

Transkript

1 2 Samverkan mellan klient, anhöriga och det psykiatriska teamet. Introduktion; Stress-sårbarhet, en modell för behandling Det kan vara en fördel att använda en förklaringsmodell som är gemensam för många psykiatriska tillstånd. Ett sådant övergripande hjälpmedel är sedan länge stress-sårbarhetsmodellen (Zubin & Spring, 1977). Modellen gör det enklare att överblicka och organisera fakta, samt att planera behandling. Stress-sårbarhetsmodellen säger att det psykiatriska tillståndet blir manifest när kombinationen av sårbarhet och stress gör att individens anpassningsförmåga överbelastas. Det kan till exempel gälla en person med brister i informationsbearbetning, men som vanligen klarar sig bra. Vid krävande och konfliktfyllda situationer överbelastar dock personen sin förmåga och drabbas av psykossymtom. Med sårbarhet menas faktorer som predisponerar en person att utveckla ett visst psykiatriskt syndrom. Vi vet inte så mycket om sårbarhetsfaktorerna. Vid schizofreni kan de möjligen vara genetiska och/eller resultat av påverkan under fostertiden. Det är troligt att dessa grundläggande störningar utlöses och förstärks av flera andra förhållanden, kanske metaboliska, hormonella, men också psykologiska. En persons andningsfrekvens påverkas av aktuell stress. Förhöjd frekvens kan ge upphov till hyperventilation. Olika personer är olika känsliga för dessa symtom på överandning, men även de med likartad känslighet kan förväntas tolka symtomen på skiftande sätt. En person kan tolka upplevelsen som tecken på hjärtattack, vilket utlöser en panikattack. En annan kan känna igen symtomen på överandning och därmed inte bli lika rädd och inte utveckla panik. Biokemiska förändringar är alltså inte alltid tillräckliga för att åstadkomma ett psykiatriskt syndrom. Det krävs interaktion med psykologiska och sociala faktorer. Psykologiska faktorer som styr individens kognitiva tolkningsmönster, kan avgöra om en händelse skall betecknas som 22

2 hotande, ointressant eller positiv. Dessa kognitiva faktorer påverkas i sin tur av de biokemiska, till exempel menscykel och abstinenstillstånd. Vi skall inte ta upp den omfattande forskningen kring genes av olika psykiatriska tillstånd. Däremot skall vi stanna en stund i stresssårbarhetsmodellens andra sida; stressen. Stress definieras här som en händelse som ställer ökande krav på individens anpassnings- och förändringsförmåga. Stress anses kunna utlösa den sjukdomsepisod som individen är predisponerad för. Risken ökar om stressen är större än individens sårbarhetströskel. Tröskels nivå bestäms av individens sårbarhet vid en viss tidpunkt. Om tröskeln överskrids utlöses de fysiologiska och psykologiska reaktioner som är typiska vid försämrad psykisk hälsa. Vi skiljer på två typer av omgivningsstress; daglig stress och avgränsade akuta livshändelser. Med daglig stress avses den stress som själva det dagliga livet medför. Det är summan av belastningar i sociala relationer, familj, arbetsliv och fritid. Stressorer från så omfattande områden är mycket svåra att kvantifiera. Stress i familjen kan möjligen mätas med mått som expressed emotion (EE), alltså en skattning av överbeskydd och kritik med hjälp av en standardiserad intervju. EE-måttet har visat sig vara en kraftfull prediktor för återfall. Familjebehandling som minskar EE-faktorn minskar återfallsfrekvensen (Dixon & Lehman, 1996). Stress i arbetsliv och i övrig socialt liv, är av stor betydelse för den psykiska hälsan. Här inkluderas en mängd områden, till exempel belastningar som har sin grund i parrelationer, hushållsarbete, barnuppfostran, arbetslöshet, ekonomi och vänskapsrelationer. Mängden daglig stress har visat sig kunna förutsäga återfall vid schizofreni och mano-depressiv psykos (Leff & Vaughn, 1985; Miklowitz et al, 1988) samt depression (Brown & Harris, 1978). En livshändelse betecknar en mer avgränsad stressande händelse. Det kan vara förlust av arbete, en anhörigs död, en bruten relation eller att ha blivit utsatt för ett påtagligt övergrepp. Större livshändelser kan ge upphov till en post-traumatisk-stress-reaktion (PTSD) som innebär en kraftig och långvarig reaktion, som resulterar i sänkt livskvalitet. Tillståndet har en prevalens på cirka 1% av befolkningen. 23

3 Psykologisk behandling är ofta framgångsrik (Blake et al, 1993). Livshändelser som leder till långvariga reaktioner har visat sig öka risken för schizofrent skov, maniskt skov, depression och olika typer av ångeststörningar. Det är inte stressen i sig som ger effekter, utan varje persons subjektiva uppfattning av en hotande stressande händelse. Denna uppfattning påverkas av personens subjektiva upplevelse av sin förmåga att hantera situationen. Även en mycket hotande situation behöver inte vara påtagligt stressande, om vi tror oss kunna hantera den. Relationen mellan händelse och förmåga avgör alltså risken för psykisk ohälsa. Vi ställer hypotesen att stressreaktionen är knuten till fysiologiska förändringar, som i sin tur påverkar system som har samband med individens sårbarhet. Relativt lite forskning har gjorts som bekräftar denna hypotes. Det finns visst stöd för att ökande fysiologiska reaktioner har samband med omgivningsstress vid schizofreni (Tarrier et al., 1979). Det är en betydande variation mellan olika personers biokemiska och fysiologiska reaktionsmönster. Det gäller även mellan individer med samma diagnos. Liknande stora skillnader finns även vad gäller kognitiva och beteendemässiga responser. Det är troligt att en persons stressreaktioner beror på många faktorer. Biologiska faktorer har inflytande över fysiologiska reaktioner. Psykologiska faktorer och personlighetsstrukturer, som bestäms av bland annat tidigare erfarenheter, påverkar individens sätt att ta itu med stressen. Några samband mellan sårbarhet och stress vid schizofreni, presenteras i figur

4 Medicinering Genetiska faktorer Tidigare patologi Psykofysiologisk status STRESS- REAKTIONER Fysiologiska LIVS- HÄNDELSER Psykologiska Tidiga varningstecken Psykossymtom Beteende: Flykt/kamp Copingbeteende Tidigare erfarenhet Nätverk Problemlösning Personlighet Figur 2.1. Samband mellan livshändelser, copingbeteende (alltså individens åtgärder för att minska stress) och profylaktisk intervention. Figuren kan förefalla komplex jämfört med de endimensionella förklaringar som inte sällan framförs inom det psykiatriska fältet. Det verkliga förhållandet är dock avsevärt mer komplicerat, och den förhållandevis enkla figuren är endast ett uttryck för vår bristande kunskap. Trots detta kan våra primitiva modeller vara till stor hjälp för att integrera olika terapeutiska strategier för att uppnå bästa behandlingsresultat. Stress interagerar inte direkt med sårbarheten. En viss stressfaktor resulterar därför inte i en bestämd störning. Stress leder till olika reaktioner hos olika individer. Även om möjligheterna är mångskiftande, har dock varje person ett begränsat antal reaktioner på ett flertal olika stressituationer. Någon får till exempel ofta huvudvärk eller nackvärk av stress. En annan får ökad adrenerg reaktion som leder till försvårad avslappning och sömnstörningar. Dessa stressreaktioner kan uppträda som tidiga varningstecken på den störning som en viss person är sårbar för. Reaktionerna kan, men behöver inte, ha samband med den 25

5 för störningen typiska symtombilden. Två personer med olika sårbarhet, kanske för depression respektive schizofreni, kan uppvisa samma tidiga stressrelaterade varningstecken, till exempel magvärk. Tidiga tecken är individuella och typiska för en viss person. De kan yttra sig i perceptuella störningar, förändringar i stämningsläge och en stor mängd beteendeförändringar. Dessa behöver inte vara sjuka, utan bara typiska för en viss individs reaktioner på stress. En viss persons tidiga varningstecken kan alltså vara ett helt normalt beteende hos en annan person, till exempel att gå långa promenader. Förmågan att se tidiga varningstecken kan hjälpa en person att söka tidig behandling och därmed bryta ett hotande skov. Att fastställa dessa ickespecifika tidiga varningstecken förbättrar möjligheten till krisintervention och underlättar behandling av utlösande händelser. En naturlig åtgärd vid tidiga varningstecken är alltså att minska aktuell stress. Kanske kan det bestå i att hjälpa klienten lösa en besvärande konfliktsituation. Men åtgärderna kan omfatta allt som kan tänkas minska risken för ett nytt skov. Det kan vara tillfälligt ökad medicinering, avslappning, planering av daglig aktivitet, byte av daglig miljö, täta stödjande samtal med mera. På senare år har man ifrågasatt nyttan av att använda tidiga varningstecken för att hindra nya skov vid schizofreni. En utmärkt genomgång av forskningsläget finns i tre artiklar i Schizophrenia Bulletin Volume 21, No Möjligen kan en viss begreppsförvirring kring tidiga varningstecken ha bidragit till tveksamma resultat. Nyttan av att strikt använda de prodromala tecken på schizofreni som listas i DSM verkar tveksam. Varningstecknen måste individualiseras och omfatta även förändringar som inte ligger inom psykosfältet, alltså lättare stressreaktioner och beteendeförändringar. För att arbetet med tidiga varningstecken skall bli effektivt måste också vården noga tänka igenom sina strategier och ha en hög handlingsberedskap. Kontaktpersoner måste till exempel ha möjlighet att avsätta tid till extra stöd vid hotande återfall. Det bör vara den person som har bäst kontakt med klienten som agerar, inte en okänd person på en akutmottagning. Den indirekta påverkan av stressreaktioner medför att det vanligen finns en viss fördröjning mellan en stressande händelse och ett 26

6 återfall. De individuella skillnaderna är stora. Personer med påtagliga kvarstående psykossymtom kan reagera mycket snabbt, kanske på några timmar. För andra, inte sällan vid depressiv sårbarhet, kan fördröjningen vara flera månader. Hos de flesta finns dock tid till att genomföra ett i förväg planerat krisinterventionsprogram. Det bör påpekas att detta kan vara av värde även om vi inte lyckas att förhindra återfallet. Genom våra tidiga åtgärder kan sociala följdverkningar begränsas, anhöriga blir inte lika belastade och klienten får stöd i en svår tid. Många av våra åtgärder kan sammanfattas under rubriken Stress management. Med detta menar vi ökning av individens totala kapacitet att klara av stress. Detta inkluderar att a) upptäcka och analysera hotande och aktuell stress, b) kunna förutse konsekvenserna av att lösa eller inte lösa stressen, c) samt att kunna planera och genomföra effektiva stressminskande strategier, som hindrar att stressen överskrider personens tröskel för försämrad psykisk hälsa. Stress management skall skiljas från stressreduktion. Stressreduktion betecknar individens stressminskande åtgärder vid en viss tidpunkt. Dessa kan vara för stunden skyddande, men ha en negativ verkan på sikt. Undvikande och flykt är ibland nödvändigt, men kan leda till ökande svårigheter och sänkt livskvalitet om de används för ofta. Ett exempel är hospitalisering som kan ge en tillfällig asyl, men också minska personens möjlighet att ta itu med stressens orsaker i den miljö där han eller hon vill leva. Asylen kan också vara självvald isolering i det egna hemmet. Det gradvisa undvikande som får panikpatienten att utveckla en livskvalitetssänkande agorafobi, kan vara ett exempel på detta. Effektiv stress management syftar till att stödja sårbara personer till att allt bättre klara av att konfrontera och hantera stress och på så sätt öka sin livskvalitet. Denna måste många vulnerabla personer kämpa med hela livet. Nyttan av stress-sårbarhetsmodellen i psykiatrisk vård Vi kan använda stress-sårbarhetsmodellen på flera sätt: 27

7 När vi vet att vissa personer har en sårbarhet för specifika psykiska reaktioner, kan vi försöka spåra dessa så tidigt som möjligt. Genom tidig upptäckt hoppas vi kunna minska risken för täta handikappande skov och även minska belastningen för anhöriga. När vi inte kan ha stora förhoppningar om att i grunden påverka en persons sårbarhet, och måste ha ett långsiktigt perspektiv på vård och stöd. Med tiden kan vi påverka allt fler faktorer, och tillsammans med klienten och resursgruppen bygga ett stabilare system. Vi kan gradvis göra en allt bättre individuellt anpassad behandling och mer välfungerande kombination av biologiska, psykologiska och sociala inslag. För att integrera olika åtgärder och skapa en heltäckande behandling och för att teamet skall fungera som en väl samarbetande enhet. Medicinering, omvårdnad, psykologiska och social insatser, åtgärder för sysselsättning och daglig funktion, samt stöd till klientens hela resursgrupp binds samman med stress-sårbarhetsmodellen. För att vi skall kunna uppnå målet med högsta möjliga livskvalitet och samhällelig funktion måste vi tillämpa bästa forskningsverifierade behandlingsstrategier. De mångskiftande åtgärder som krävs enligt stress-sårbarhetsmodellen har sitt fokus i relationen mellan klienten och kontaktpersonen. Vi försöker så konsekvent som möjligt använda kontaktpersonen som förmedlare av hela teamets verksamhet gentemot klient och resursgrupp. Vi använder modellen även för andra personer än klienten. Närstående samt de som deltar i vård och stöd är ofta utsatta för betydande stress. Anhöriga kan dessutom ha en egen sårbarhet för psykisk sjukdom. Även de anhöriga som inte har en biologisk sårbarhet är i riskzon för belastningsreaktioner, på grund av sin svåra livssituation. Våra vård- och stödinsatser måste alltså riktas till hela resursgruppen. Krisstöd och avlastande åtgärder bör även omfatta personalen. Modellen används också då vi behöver vidga våra åtgärder utöver resursgruppen, eftersom vi har målet att klienten skall kunna leva ett fullt liv med sysselsättning, rekreation och nära relationer. 28

8 Organisationsmodeller för en allsidig psykiatrisk service Under de senaste 30 åren har ett antal olika heltäckande modeller för psykiatrisk service baserats på stress-sårbarhetsmodellen. Dessa tilllämpningar har i sin tur utvecklat vår förståelse för stress-sårbarhetsmodellen och för den vårdens möjligheter och begränsningar. Vi illustrerar här denna utveckling genom att belysa tre olika sätt att administrera vård och stöd; sjukhusbaserad samhällsinriktad vård, fristående samhällsinriktad vård samt den integrerade modellen. De kan alla, på olika sätt, betecknas som föregångare och ledande för psykiatrins utveckling. Vi väljer här att koncentrera oss på skillnader mellan modellerna samt att visa hur de tillvaratagit varje modells starka sidor. Ytterligare några organisationsmodeller beskrivs och värderas i kapitel 10. Sjukhusbaserad samhällsinriktad vård Denna modell kännetecknar utvecklingen i Europa och USA sedan slutet av 60-talet. Dess nyckelområde är slutenvården. Öppenvården är slutenvårdens komplement, som stödjer klienterna efter utskrivning (se tabell 2.1). Sjukhuset ses som centrum, för både akutvård och rehabilitering. Utskrivning sker när symtom och funktionsstörningar minimerats. Uppföljningen i hemmet syftar till att stödja klienten så att de fördelar, som uppnåtts genom den intensiva behandlingen på sjukhuset, kan bibehållas. De huvudsakliga komponenterna i denna vårdform presenteras i tabell 2.2. Fokus är här antalet sängar eller platser i de olika enheterna. Tabell 2.1. Procentuell kostnad för psykiatriska vårdformer i England (Från: Mental Health in the 1990s. Office of Health Economics) Vårdform: Procent av total kostnad Slutenvård 84% Dagvård 2% 29

9 Öppenvård 6% Gruppboende 2% Dagsjukhus 7% Tabell 2.2. Platser i sjukhusbaserad psykiatrisk vård. Per invånare. (Samma källa som ovan) Vårdform: Antal platser: Sängar i slutenvård 50 Platser på dagsjukvård 25 Mellanvårdsform (hostel/ward) 17 Rehabiliteringsenheter (kort tid) 4-6 Långtids skyddat boende (vårdhem) Dagaktivitet 60 Slutenvård De huvudsakliga terapeutiska insatserna görs i slutenvården och fokuseras på att klara akuta skov. Under de senaste decennierna har den psykiatriska slutenvården placerats tillsammans med somatisk vård i samma sjukhusbyggnad. På detta sätt har man velat göra vården mer tillgänglig och minska stigmatiseringen av att vara intagen för psykiatrisk vård. Det har också gjorts försök med 24-timmars krishantering utan slutenvård. Det kan till exempel ske genom en dagsjukvårdsenhet eller ett kriscentra, där klienten kan vistas och också övernatta utan att vara formellt inskriven. Dessa enheter finns ofta inom samma sjukhusbyggnad som den egentliga akutvården. Samma strävan att normalisera livet på en psykiatrisk avdelning, samt att göra behandlingen mer verklighetsanpassad, framkommer i miljöterapeutiska enheter. Det finns dock få bevis för att dessa åtgärder bidragit till en effektivare behandling av psykiatriska kristillstånd. Däremot har de betytt mycket för att åstadkomma ett bättre bemötande av klienten. Psykiatrisk slutenvård ger möjlighet till en noggrann observation av symtombild i en högt strukturerad omgivning. En annan fördel är den nära tillgången till biomedicinsk utredning och behandling. Dock medför slutenvården, där många akut sjuka personer vistas inom samma väggar, att miljön blir kraftigt stressande, vilket inverkar 30

10 negativt på behandlingsresultatet och också förlänger vårdtiden. Själva vistelsen på en sluten avdelning kan upplevs som integritetskränkande. Det brukar hävdas att självmordsbenägna klienter är säkrare på en slutenvårdsenhet än i öppenvård. Det finns dock få bevis för att så är fallet. Ett ökning av slutenvården minskar inte antalet självmord. När det gäller våldsbenägna personer ändras offren från anhöriga och allmänhet till personal och andra patienter. Dessa resonemang medför inte att vi kan avstå från att bereda självmords- och våldsbenägna personer slutenvård. De är mer en uppmaning till oss att hitta andra vårdformer som kan ge klienten och allmänheten ökad trygghet, men där motståndet till att söka vård är mindre och behandling effektivare. Personer med schizofreni har påtagliga svårigheter att utnyttja kunskap och färdigheter i andra situationer än där de inlärts. Vi säger att de har svårt att generalisera. Ett problem vid slutenvård och behandlinghem är svårigheten att analysera klientens problem och att behandla i normal livsmiljö (Liberman et al, 1975). Det är till exempel svårt att analysera en klients problem i arbetet utifrån beteendet på avdelningen. Likaså är det svårt att från avdelningens strukturerade värld kunna förutse en persons förmåga att självständigt klara av en regelbunden tablettmedicinering. Bennett (1982) noterar följande om möjligheten till problemanalys inom slutenvården: Om vi vill analysera en klients rollbeteende kan det bara göras genom direkt observation i realistisk situation. Det kan gälla på arbetet, i familjen eller någon annan social situation. Det är helt klart att en observation på en traditionell avdelning är otillfredsställande. Det är inte heller tillräckligt att använda test, frågeformulär eller strukturerade intervjuer. Verkliga livssituationer kan visserligen åstadkommas inom ett sjukhus, men detta är sällsynt. Det har skrivits mycket om stigmatiseringen av att bli intagen på en psykiatrisk avdelning. Det är dock troligt att det finns liknande stigma i andra psykiatriska vårdsituationer. Dessutom kan den social stämpeln vara mer förknippad med själva förekomsten av ett psykiatriskt sjukdomstillstånd än med vårdens organisation. Det har gjorts många olika försöka att minska stigmatiseringen. En avsikt med terapeutiska samhällen var att bryta ned medicinska- och 31

11 omvårdnadshierakier, för att kunna skapa en idealt demokratisk gemenskap. Sådana grupper ansågs bättre efterlikna samhällslivet och gav ett ökat ansvar till klienten. Tyvärr gav de inte upphov till ökad terapeutisk effekt och kan till och med åstadkommit försämringar vid allvarliga psykotiska tillstånd (May, 1968). En spridd utvecklingslinje är att skapa psykiatriska avdelningar som liknar de som finns inom andra medicinska specialiteter. Detta har inte utvärderats på något övergripande sätt. Det är tveksamt om den medicinska vårdens organisationsmodell och den ofta starka fokusering på biologiska faktorer, är till fördel för det långsiktiga behandlingsresultatet. Den traditionella medicinska vården passar inte alltid in i ett psykiatriskt perspektiv. Psykiatrin måste med nödvändighet ha ett starkare helhetsperspektiv. Analys och behandling måste omfatta många delar av livet. Vi måste också engagera andra viktiga personer på ett mer aktivt sätt än vad som ofta krävs inom till exempel kirurgin. Till sist; ett av våra mest effektiva redskap den långsiktiga personliga relationen. För att denna inte skall brytas krävs stadieövergripande vård och en mycket god delegeringsförmåga hos arbetsledningen. Donald Dick (1982) har beskrivet den slutna psykiatriska vården på ett lysande sätt: Sängens funktion inom psykiatrin skiljer sig från sängens funktion inom andra grenar inom den medicinska vården. Där sover patienten under den tid han vistas på avdelningen. Den är inte viktig som behandlingsplats, även om den kan ges en roll vid analys, observation, nödvändig isolering och ibland vara den plats där klienten hålls fast under akuta tillstånd. De flesta psykiatriska patienter sover dock bäst i sin egen säng, vill helst vara i sin naturliga omgivning och i sin egen familjestruktur, inte i exil. Dagavdelningar Ett sätt att minska antalet slutenvårdsplatser är att inrätta dagavdelningar. Med detta begrepp menas här en enhet där akut sjuka personer vistas från morgon till kväll, men är hemma på nätter och helger. Denna typ av vård är vanligare i länder där en stor del av klienterna lever tillsammans med sina anhöriga, till exempel Storbritannien. Det har även gjorts försök med nattsjukvård för 32

12 personer som kanske vistas på dagsjukvård eller finns i form av sysselsättning. Det finns inga studier som visar om dagavdelningar kan öka tillgängligheten till vård. Däremot verkar denna vårdform kunna vara ett alternativ för en stor del av patienterna. Den verkar kunna minska tiden för slutenvård och underlätta tidig utskrivning (Creed et al, 1989). Det är stor variation i det utbud av vård som tillhandahålles på olika dagavdelningar. Det verkar som effektiviteten är störst om behandlingen fokuserar på varje persons funktionsnivå. Med detta avses förmåga att klara sitt dagliga liv, social funktion och arbetsförmåga. Behandling sker bäst med hjälp av beteendeinriktad metodik i kombination med medicinering, snarare än med miljöterapi och dynamisk behandling (Austin et all, 1976; Linn et al, 1979; Falloon & Talbot, 1982). Dagsjukvård och dagcentra Denna typ av enheter är till för personer som inte klarar arbete och inte heller kan utnyttja samhällets övriga utbud för aktivitet och stimulans. De kan ses som en ersättning för det skyddade liv som stora mentalsjukhusen gav förr. Förhoppningsvis representerar de nya enheterna ett mer aktivt och samhällstillvänt alternativ. Vi har inte hittat någon kontrollerad utvärdering av dessa enheters effekt när det gäller att reducera funktionsbrister och handikapp i samband med allvarlig psykisk störning. Skyddad sysselsättning kan ses som en speciell form av dagvård. Det gäller särskilt enheter med låga krav och utan avsikt att klienterna skall återgå till arbetsmarknaden. Tidigare inriktades verksamheten på olika former av industriell aktivitet, som montering. Det begränsade antalet klienter som var intresserade av att delta. Nya former av dagcentra drivs med större bestämmanderätt för deltagarna, inte sällan i kooperativ form. Verksamhetens innehåll har också vidgats till att omfatta kafé, second-hand-butiker, enklare reparationer, administrativ service till föreningar med mera. Troligen är detta ett utmärkt sätt att ge allt fler personer ett aktivt, produktivt deltagande i samhällslivet. 33

13 Det är dock tveksamt om sysselsättnings- och kontaktverksamhet skall vara exklusivt inriktad på psykiskt sjuka. Många andra personer i samhället behöver en liknande stöd. De kan ha nytta av sysselsättningen i sig och de sociala nätverk som skapas. Enheten blir en plats att höra hemma på Man kan också tänka sig att välintegrerade personer kan uppskatta deltagande i ett dagverksamhet, som ett sätt att kanalisera sitt engagemang för andra. Om verksamheten vidgas till att omfatta många kategorier, måste de psykiskt sjuka ges tillgång till personer som kan ge dem extra stöd och som känner till de specifika sårbarhets och stressfaktorer, som kan störa och hindra deras deltagande. Öppenvårdskliniken Den traditionella öppenvården kallar vi här sjukhusbaserad, eftersom den ofta utgår från den slutna psykiatrin. Öppenvården har fått en allt större roll i klinikernas verksamhet. Den försöker kombinera ett antal funktioner: 1 Uppsökande verksamhet och tidig upptäckt av begynnande psykisk sjukdom. 2 Behandling av de flesta psykiatriska tillstånd. Risk finns dock att verksamheten passar bäst för mer anpassade klienter som klarar att följa bestämda besökstider. Klienter som är påtagligt störande eller som stöts ut ur samhällsgemenskapen omfattas i lägre grad av öppenvården. 3 Behandling och stöd till personer som inte är psykiskt sjuka, men som drabbats av allvarliga kriser som leder till sänkt rollfunktion, interpersonella konflikter och personligt lidande. Vid vissa öppenvårdsenheter har krisinsatser fått en stor omfattning. 4 Handhar medicinering och uppföljning av personer som skrivits ut från slutenvården. 5 Tillser att klienten får omvårdnad, social stöd och krisintervention i hemmet. Detta sker oftast genom kontaktpersonernas hembesök och samarbete med social myndigheter. Öppenvården står för den viktiga länken mellan slutenvården och samhället. De flesta personalkategorier deltar, men under senare år har 34

14 omvårdnadspersonal fått ett ökat ansvar för kontakten med de svårast sjuka klienterna. Vid många uppföljningsundersökningar under senare år står omvårdnadspersonal för huvudparten av kontakten med klienterna. Det finns troligen endast en studie som jämför behandlingsresultatet för klienter som har huvudsaklig kontakt med psykiatrer och de som har kontakt med omvårdnadspersonal (Paykel et al 1982). Denna studie visar att skillnaden är liten. En god samverkan mellan teammedlemmarna med olika utbildning borde öka chanserna för att klienten får en heltäckande bio-psykosocial behandling. Det har också visat sig att öppenvårdsteam som utnyttjar allas kompetens når bättre resultat. En brist med traditionell öppenvård är att personalen tenderar att fastna bakom sitt skrivbord och i snäva yrkesroller. Hembesök hos klient och anhöriga kräver extra möda och upptar en mindre del av verksamheten. Det gäller även på plats -samarbete med andra intressenter i klientens behandling. Den snäva yrkesrollen ger en avgränsad problemanalys med fokus på en viss frågeställning. Detta ökar ytterligare om vissa problemaspekter delegeras för behandling till andra befattningshavare inom och utom teamet. Idealt borde all behandling vara hela teamets angelägenhet. Den person som har den bästa personliga kontakten är också ofta den som är bäst på att förmedla, analysera och genomföra all behandling. Istället för att ta över klienten, bör så ofta som möjligt befattningshavaren med specialkunskap handleda den ordinarie behandlaren. Öppenvård har organiserats på många olika sätt för att öka tillgängligheten. Ofta har man skapat möjligheter att träffa klienten där han eller hon vanligen finns. Förutom i klientens eller anhörigas hem kan det vara på vårdcentralen, inom dagverksamhet eller på kollektiva boendeenheter. Detta ökar bredden i analysen av klientens problem och ger också bättre möjligheter att se tidiga tecken på försämring. Insättande av ny medicin eller justeringar av dosen vid försämring kan ske i hemmet för de flesta klienter, om hembesöken är täta och kontakten god. Ett stort antal kontrollerade utvärderingar av hembaserad öppenvård har visat att den kan sänka behovet av slutenvård (för översikt se: Burns & Santos, (1995). 35

15 Från England finns goda erfarenheter av att förlägga en del av den psykiatriska öppenvården till primärvårdens lokaler. Detta ökar samarbetet med primärvården och minskar klienternas motstånd till att söka hjälp. Detta gäller främst klienter med ångestbesvär och lättare depressioner. Däremot har man inte kunnat visa att klienter med allvarligare sjukdomar söker på ett tidigare stadium (Williams & Balestrieri, 1989). Det verkar finna goda möjligheter att lokalisera en större mängd av behandlingen till klientens hem eller andra lokaler utanför psykiatrins mottagningar. Fördelarna är en ökad tillgänglighet, vidgad problemanalys, förbättrat samarbete med andra viktiga personer i klientens liv, minskad användning av kostnadskrävande slutenvård och mindre problem med generalisering av behandlingseffekter till klientens dagliga liv. Nackdelen kan vara ökande risker för klienter och personal, även om dessa ofta överdrivs. Risk för våld kan till och med vara större på en avdelning, där klienten kan känna sig integritetskränkt och utsatt. Ytterligare ett problem med att flytta ut vården till andra lokaler kan vara att det blir svårare för flera personalkategorier att träffa klienten gemensamt. Bedömningen blir mer beroende på en persons intryck. Det finns ännu inga goda riktlinjer för vilka klienter som kan fortsätta sin behandling i primärvården och inte bör överföras till psykiatrin. Mycket god behandling görs redan i primärvården, men ibland medför familjeläkarens åtgärder att klientens kontakt med psykiatrin fördröjs tills ett eller flera behandlingsförsök misslyckats. Det kan också innebära att personer med ångestbesvär i onödan ges medicin eftersom doktorn inte känner till, eller har tid med ny effektiv psykologisk behandling vid till exempel panikattack. Bästa lösningen på detta problem är ett nära samarbete mellan psykiatri och primärvård. Detta måste ske snabbt, utan byråkratiskt krångel, på primärvårdens villkor och i primärvårdens lokaler. Vi skall senare beskriva en modell för ett nära samarbete. Ett mål med den utbyggda öppenvårdspsykiatrin är att minska stigmatiseringen kring psykiatriska tillstånd. En väg att nå målet har varit information riktad till allmänheten. Inom detta område görs ökande insatser, både av vården och i hög utsträckning av klient- och 36

16 anhörigföreningar. Förutom ökad kunskap är syftet med information till allmänhet, skola och socialvård att öka möjligheten till tidig upptäckt. Det gäller framför allt inom schizofreniområdet. Jan-Olov Johannessen med medarbetare vid Rogelands sjukhus i Stavanger, har kanske hunnit längst i Norden när det gäller denna verksamhet. Alternativ till rehabiliteringsavdelningar. I Norden finns ett stort antal enheter som kombinerar boende med varierande grader av psykosocial behandling och stimulans. Det gäller boendeenheter för kort eller stadigvarande boende, med olika grader av stöd. Vissa behandlingshem kan betraktas som tidsbegränsat boende med avancerat och välstrukturerat innehåll. De 20-tal behandlinghem som använder den metodik som ställts samman av professor Carlo Perris, anses av till exempel Robert Liberman som de internationellt sett bästa behandlingsinstitutionerna. Ett flertal utvärderingar med före/eftermätningar visar på goda resultat. Det gäller även behandlingshem med annan inriktning till exempel Gnistan vid PRE-kliniken i Jönköping. Den omedelbara fördelen för klienter som vistas på dessa enheter är samarbetet med engagerad och kunnig personal, samt den hemlika miljön. De goda utvärderingarna säger dock inte så mycket om effekten i sig. Intagningskriterierna är ofta strikta och det finns risk för att man väljer ut klienter med goda prognosfaktorer. Någon kontrollerad utvärdering är inte gjord, men bör göras. Inom missbruksområdet har ett flertal olika behandlingshemsbaserade strategier ansetts ha mycket god effekt vid enklare utvärderingar. Senare kontrollerade studier har dock sällan visat att metoden varit framgångsrik. Förutom att behandlingshem är dyra finns andra potentiella nackdelar. En långvarig vistelse, ofta på främmande ort skiljer klienten från sitt stödjande nätverk. Om detta inte varit stödjande kan det vara bra att komma ifrån ett tag. Detta förutsätter dock att problemen inte återkommer vid utskrivning till samma oförändrade miljö. Svårigheten att generalisera behandlingsresultatet till annan plats än den behandlande institutionen är också en allvarlig nackdel. Många behandlingshem har insett detta och arbetar med aktiva generaliseringsprogram, samt stödjande eftervårdsinsatser. 37

17 Personalutbildning vid sjukhusorienterad psykiatri. Fortbildning och handledning organiseras ofta efter yrkesområden. I de fall flera personalkategorier deltar, blir resultatet lätt att man endast orienterar varandra om viktigare åtgärder. Det betyder att utbildningsinsatserna sällan ägnas åt att förstärka hela teamets gemensamma åtgärder. I Sverige blir utbildning och handledning ofta teoretisk och relativt lite tid ägnas åt att träna användning av lämplig metodik. Vi har mycket att lära av fortbildningen i Storbritannien där träning och rollspel i personalgruppen spelar en större roll. För att personalutbildning skall bidra till enhetens utveckling måste den planeras noga. Enhetens önskade utveckling och brister måste specificeras. Det är också viktigt att fortbildningen bidrar till att nya forskningsrön omsätts så snabbt som möjligt i nytt behandlingsutbud. Jämfört med andra medicinska discipliner är psykiatrin extremt långsam i att tillämpa ny metodik. Ett exempel är effektiv psykologisk behandlingar vid panikattack, som både har ett utmärkt forskningstöd och är lätt att lära sig, men som efter 7-8 år endast tillämpas på ett fåtal ställen. Det räcker inte med att utbildningen är angelägen, forskningsinriktad och att den innehåller omfattande övningar. Trots goda ansatser riskerar vi att den nya kunskapen inte används. Uppföljande åtgärder saknas alltför ofta. Goda förändringsinsatser kräver organiserad uppföljning, träffar för utbyte av nya erfarenheter och inte minst arbetsledningens fortlöpande uppmärksamhet. Utbildning och handledning brukar utvärderas genom att deltagarnas intryck samlas in. Däremot görs sällan utvärderingar om vilken effekt utbildningen fått på det dagliga arbetet. Ännu mer sällan mäts om utbildningen givit effektivare behandlingar. Först på senare år har viss forskning gjorts om kostnadeseffektiviteten i personalutbildning (Brooker et al, 1994). Det är märkligt, eftersom fortbildning är en kostnadskrävande del av klinikernas verksamhet. Det finns förmodligen inte heller någon kontrollerad genomgång om handledningens effekt på behandlingsresultat och personalens förmåga att orka med sitt utsatta arbete. 38

18 Fristående samhällsbaserad psykiatri Vi använder här beteckningen fristående samhällsbaserad psykiatri för det begrepp som i engelskspråkig litteratur kallas Assertive Community Treatment (ACT), eller PACT (Program for ACT). Med detta avses en psykiatrisk enhet som behandlar alla psykiatriska tillstånd, arbetar med maximal kontinuitet och följer klienten från första tecken på psykisk insufficiens, genom akut stadie till rehabiliteringsåtgärder. Vården ges i största möjliga utsträckning där klienten finns, oftast i hemmet. Inriktningen på behandlingen är biopsyko-social. Man avser alltså att i en enhet täcka allt från medicinering till arbetsrehabilitering. Ett viktigt kännetecken är det aktiva omhändertagandet vid hotande återfall. Personalen arbetar med hög personlig delegation och har tät kontakt med sina klienter, deras anhöriga och andra i samhället viktiga personer och myndigheter. De lokaler som personalen utgår från, eller där man ibland träffar klienter, förläggs helst inte i anslutning till sjukhus eller psykiatrisk slutenvård. Den slutna vården ses som en sista utväg för att skydda klienten och andra, eller för att genomföra utredningar och behandlingar som är omöjliga att göra i hemmet. Forskningen kring ACT är omfattande. Fler än 20 kontrollerade studier har gjorts (för översikt se Olfson, 1990; Burns & Santos, 1995; Scott & Dixon, 1996). Eftersom ACT innebär mångfacetterade åtgärder har den jämförande forskningen krävt utveckling av instrument för bedömning av programtrohet, alltså skattning av i hur hög grad enheten följer riktlinjerna för ACT (se kapitel 3). En del av detta material är användbart för skattning av alla psykiatriska enheter som vill ta reda på om man uppfyller kriterierna för samhällsbaserad psykiatri (Brekke & Test, 1992; McGrew, Bond, Dietzen & Salyers, 1994). Ett program så pågått under mer än 20 år och som genererat mycket forskning leds av Mary Ann Test och Leonard Stein (Stein & Test 1980, 1985). Verksamheten bedrivs i Dane County, Wisconsin, USA och går under namnet PACT. Resultatet har varit mycket gott och enheten har inspirerat till efterföljd i många länder. De tre viktigaste elementen är krisintervention, individualiserad rehabilitering och boendestöd. 39

19 Krisintervention De flesta klienter får kontakt med verksamheten i samband med någon form av kris. En viktig aspekt för PACT och andra liknande enheter är att hjälp erbjuds dygnet om utan väntetider. Analysen av klientens tillstånd görs av ett multidisiplinärt expertteam. Syftet är att så snabbt som möjligt analysera personens omedelbara behov, det sociala nätverket och vad som kan vara krisens orsak. Klientens behov försöker man möta omedelbart med intensivt socialt stöd och medicinering om detta är lämpligt. Målet är att kunna ge samma omhändertagande och behandling polikliniskt, som klienten i andra fall skulle få på en sluten avdelning. Medicinering ordineras av teamets läkare på ungefär samma sätt som i slutenvården. Det betyder att personalen kan få tillbringa mycket tid, kanske dygnet om, med klienten och anhöriga för att tillgodose de behov som tillståndet och daglig omvårdnad kräver. Detta inkluderar även praktiska åtgärder som att skaffa mat och husrum. Inte sällan krävs aktivt engagemang i aktuella konflikter och relationsproblem. Även om man försöker öka funktionsförmågan hos klienten, görs detta oftast på samma sätt som vid sluten vård. Det sker genom att man försöker uppmuntra eller instruera klienten till ett bättre agerande. Förhoppningsvis ger detta ett bättre resultat än samma åtgärder i slutenvården, eftersom man arbetar i den milö där funktionsbristerna finns. Explicit behandling av funktionsbrister, alltså social skills training som inkluderar klientstyrd målsättning, information och direkt träning, används mer sällan. Om anhöriga och klienten befinner sig under svår press kan man ordna med ett alternativt boende med tillgång till personal. Man gör stora ansträngningar för att miljön skall innehålla så få stressmoment som möjligt. På senare tid har vissa svenska kliniker använt sig av denna mellanform av eget boende och slutenvård. Det gäller bland annat psykiatriska kliniken i Nacka. PACT använder även av stödfamiljer som klienten kan bo hos. Det verkar som man lyckas ge krisomhändertagandet i öppen vård samma intensiva innehåll som slutenvården. Basen utgörs alltså av stöd och medicinering. En fördel är att klienten får stöd i sin dagliga rollfunktion och att den stress som har utlöst krisen minskas så gott 40

20 det går. Detta mycket individualiserade arbetssätt kräver dock stora arbetsinsatser av kompetent personal. Forskning från PACT och liknande enheter visar att det är möjligt att minska behovet av slutenvård, ibland upp till 80%. Detta goda resultat kan inte redovisas av case-management-modeller som utgår från mer traditionell vård. Det är alltså hela organisationsmodellen som ger resultatet, inte endast den utökade kontaktpersonsfunktionen. Ett annat konsekvent forskningsresultat är att man lyckas hålla långsiktig kontakt med klienterna. Mycket få klienter försvinner ur verksamheten. Detta är imponerande med tanke på att man ofta inriktar sig på svårbehandlade klientgrupper, till exempel hemlösa missbrukare med schizofrenidiagnos. När det gäller nyare studier om ACT-modellen har inte alla kunnat belägga bättre resultat när det gäller klientens social funktionsnivå än vad som åstadkommes med sjukhusbaserad öppenvård. Detta negativa fynd kan bero på studierna jämför ACT med standardvård. Det visar sig att jämförelseenheterna ofta inkluderat en mängd behandlingsaspekter som liknar ACT-modellen. Även standardmodellen gör mer hembesök, har en allt bättre kontinuitet, mer nätverksinriktade åtgärder, mer familjestöd och mer arbete med klientens social förmåga. En annan orsak till att ACT-modellen inte alltid visar bättre social funktion kan vara de ofta korta uppföljningstiderna. Det tar tid för klienter att till exempel få så god ekonomi att de kan skaffa en egen bostad. För att finna skillnader mellan två bra behandlingar krävs vidare stora studier med känsliga mätinstrument. Studier med bättre mätmetodik med fokus på social funktion har ofta funnit att ACTmodellen har fördelar. Den viktiga frågan om vård i hemmet medför högre belastning av anhöriga, är inte helt löst. Ibland har man rapporterat ökande stress när klienten behandlas i hemmet (Hoult, 1986). Med tanke på att modellen bygger på att aktivt nätverksstöd och utförs i hemmiljö, är det märkligt att inte alla ACT-enheter inkluderar familjestöd. McFarlane (McFarlane et al, 1992) har visat att ett mindre tillägg av psykopedagogiska familjegrupper gav färre återfall och högre grad av sysselsättning hos klienten. 41

21 Individualiserad rehabilitering All psykiatrisk vård och stöd har som slutmål att öka funktion och livskvalitet. Traditionell psykiatri och kommunalt stöd gör ofta detta genom att antal specialiserade enheter. Det kan vara dagsjukvård, kommunal dagaktivitet, fritidsaktiviteter, träffpunkter som fontänhus och kaféverksamhet, sysselsättning på arbetsterapier eller kooperativ och mycket annat. Gemensamt för den behandling och stöd som bedrivs är individen rekommenderas ett redan färdigt program, oftast med gruppverksamhet. ACT-enheter undviker användning av befintliga enheter, utan gör istället individuellt anpassade program som tar hänsyn till personens starka och svara sidor. Verksamheten sker helst i personens naturliga omgivning. Grupper används bara när detta ökar effektiviteten eller medför en mer naturlig situation. Man avstår från att skapa speciella enheter för psykiskt sjuka, utan använder i första hand existerande aktiviteter i samhället. Det kan vara fritidsverksamhet, kulturell aktivitet, utbildning och olika former av sysselsättning. Det gäller också boende och arbete där man försöker göra anpassningar för varje klient, men helst inte använder specialiserade program för psykiskt sjuka. Varje kontaktperson skapar egna kanaler till företag, socialförvaltning, hyresvärdar, föreningar med mera. Anledningen till detta är att psykiskt sjuka personer ofta inte vill vara i grupp med andra sjuka, samt att man vill öka alla medborgares ansvar för integration av personer med funktionshinder. För klienten innebär integrationen ett ökat ansvar. En psykiatrisk diagnos ursäktar inte ett för andra oacceptabelt beteende. Om en klient till exempel hotar arbetskamrater bör han/hon möta samma reaktion som andra personer. Det kan kanske innebära en polisutredning, som gör det tydligt för klienten att gränser har överskridits. Det bör däremot inte innebära straff, annat än i yttersta undantag. Genom information kan omgivningen bli mer överseende och tillåtande och ge ett bättre stöd. En långvarig medicinering är ofta nödvändig för att undvika återfall. Individualiserad rehabilitering innebär att klienten tar största möjliga ansvar för denna. Det betyder att kontaktpersonen måste förse klienten med information och följsamhetsträning, men också att vården förhandlar med klienten om lämpligt preparat och dos. En förhandling 42

22 kräver likvärdiga parter. Klientens invändningar, och de biverkningar som medicineringen ger, tas på största möjliga allvar. Personer med schizofreni ofta kan klara tablettmedicinering med god följsamhet om de får ett gott stöd (Falloon et al, 1978). Andra återfallsminskande åtgärder innebär att klienten får hjälp att klara stress och upprätta en regelbunden livsföring. Nära kontakt, och att kontaktpersonerna är lätt tillgängliga, underlättar en god anpassning av medicinering och stödåtgärder till personens aktuella sårbarhet. Många behöver detta stöd under en stor del av sitt liv. Under stabila perioder fortsätter kontakten, även om klienten inte har någon aktuell behandling. ACT betonar uppsökande verksamhet, vilket innebär att vården, och inte klienten, tar ansvar för att kontakten fortsätter. Om klienten har en personlig relation till sin kontaktperson och känner att egna behov styr vårdens åtgärder, bör relationen kunna fortsätta även om allvarlig försämring inträffar. Skulle tvångsåtgärder bli nödvändiga bör inte heller de medföra att kontakten bryts. Som tidigare nämnt är ett omfattande anhörigstöd inte alltid en del i ACT. De flest program innehåller information till anhöriga om psykiatriska tillstånd och stress-sårbarhetsmodellen. Målet är att minska irritation och konflikter som kan öka återfallsrisken och försämra livskvaliteten. Få program engagerar däremot nätverket som klientens partners i arbetet att skapa ett bättre liv. Istället låter man de flesta åtgärder vila på personalen. Ofta betonas stöd till klientens möjlighet att slippa beroende av anhöriga, vilket inte sällan innebär att detta ersätts av ett beroende av vården. Klienten blir lätt utsatt för förändringar i vårdstruktur och byte av kontaktperson. Bristande kontinuitet i denna relation, kanske på grund av semester eller barnledighet, kan öka återfallsrisken betydligt. I en ny studie av Linszen var brister i kontinuiteten den viktigaste av alla återfallsfaktorer (Linszen, 1995). Ett nära teamsamarbete kan möjligen minska denna risk. Boendestöd Psykiskt sjuka personer har svårt att skaffa ett eget boende i England och USA. Följden är att betydligt fler än i Sverige lever tillsammans 43

23 med sina släktingar. Eftersom ett mål för verksamheten vid ACTenheter är att klienterna skall bli oberoende av sina anhöriga, ägnas mycket kraft åt att ordna alternativt boende. Många personer med påtagliga svårigheter behöver ett långvarigt boendestöd. Ibland krävs personalstöd dygnet om. ACT-enheter betonar oftast individuellt boende vilket blir dyrt och svårorganiserat, när klienten kräver omfattande stöd. Om teamet har tillgång till personal hela dygnet kan det möjligen klaras, men få enheter har dessa resurser. Erfarenheterna kring boendestöd vid ACT-program är sällan tillämpliga i Sverige. Dels har psykiatrin här inte primärt ansvar för boende och dels har vi tillgång till flera boende- och stödformer som saknas i andra länder. Stödet till anhöriga är dock inte mindre viktigt i Sverige. Även om klienten och anhöriga inte lever under samma tak, tar anhöriga på sig ett stort ansvar för boendet genom tillsyn och praktiskt stöd. Psykiatrin och kommunal verksamhet behöver öka samarbetet med anhöriga. Det sker lämpligen i de resursgrupper som beskrivs senare. Personalutbildning ACT-teamens fortbildning och träning av nya behandlingsformer sker oftast i sammanhållna team med olika personalkategorier närvarande. På detta sätt skiljer de sig ofta från den sjukhusbundna psykiatrin. Man brukar tillämpa lärlingssystem, där ny personal får daglig handledning och arbetar tillsammans med mer erfarna. Det gör att teamets medlemmar har en gemensam bas med grundläggande metodik för problemanalys och behandling. Handledning ges gärna över disciplin gränserna. Läkare kan få handledning av en kurator, osv. Systemet underlättar samarbete i team och alla lär sig de grundläggande momenten i det dagliga arbetet. Däremot kan det medföra bristande teoretisk fördjupning och svårighet att låta vissa personer specialisera sig på mer krävande behandlingsformer. Inte så få klienter har behov av avancerad medicinsk, psykologisk eller social behandling. De bristande expertkunskaperna leder lätt till åsikten att ett kärleksfullt bemötande löser de flesta problem. Forskning har visat att utsatta anhöriga, utan stöd och kunskap, kan utveckla integritets- 44

24 kränkande och sjukdomsutlösande omvårdnadsförhållanden med klienten. Det kan även ske med personal. De utvecklar ibland surugatföräldraskap, som gör det svårt för dem att skilja på professionellt stöd och överengagemang. Det är lätt hänt, eftersom personalen befinner sig i en utsatt situation. De träffar klienterna under lång tid, ofta ensamma och förväntas klara en mängd olika åtgärder. På grund härav verkar det angeläget att klarare definiera vilken form av kunskap, träning och handledning som behövs i ACT-team. Integrerad psykiatrisk vård Det sätt att organisera den psykiatriska vården som utvecklats av Ian Falloon och medarbetare i Buckingham, brukar kallas integrerad psykiatri. Här ges en snabb översikt för att jämförelsen med ovan beskrivna organisationsformer skall bli tydlig. Integrerad vård är en utveckling av den samhällsbaserade psykiatri som beskrivits ovan. Klienten och hans/hennes närstående anses kunna ge avgörande bidrag till en förbättrad situation. Integrerad vård integrerar allas insatser. Det gäller klientens, närståendes och personalens samt alla resurser i samhället som kan vara till nytta för att minska stress och öka välbefinnandet. Målet är effektivt minska sårbara personers stress, så att risken för genombrott i allvarlig psykisk sjukdom minskas så mycket som möjligt. Dessutom syftar behandlingen till att klienten skall kunna uppfylla sina önskade samhällsroller och att anhörigas påfrestning skall kunna sänkas under skadlig nivå. Förutom att minska återfallsrisken för personer med redan känd psykisk störning, önskar man också genom aktiva uppsökande åtgärder hitta personer med tidiga tecken på begynnande störning. Behandlingsstrategierna omfattar medicinska-, psykologiskaoch sociala åtgärder som väljs strikt utifrån kontrollerad forskning. Rehabiliterande åtgärder fortsätter tills alla grundläggande symtom, funktionsbrister och tecken på handikapp försvunnit. Det betyder att personer som inte tillfrisknar helt skall kunna påräkna stöd så länge de önskar. Verksamhetens gång beskrivs i figur

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv? Manual till Steg för Steg En studiecirkel i serien Ett Självständigt Liv (ESL) Namn Per Borell Per Borell AB Vad är ett självständigt liv? Inbyggda mål i Steg för Steg manualen Mindre risk för återfall

Läs mer

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds. Sverige 2003 Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds. Mest utsatta gruppen i samhället Personligt lidande Mycket

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Vård- och stödsamordning

Vård- och stödsamordning 17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet?

Läs mer

Kognitiv Beteendeterapi (KBT) vid schizofreni.

Kognitiv Beteendeterapi (KBT) vid schizofreni. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) vid schizofreni. KBT gör inte anspråk på att ensam förklara eller behandla schizofreni. Tvärtom ser troligen de flesta KBT-terapeuter schizofreni som en i grunden biologisk

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge 2012-04-18 Anne Holmqvist Enhetschef öppenvårdsenheten Missbrukssektionen 1 ACT betyder Assertive Community Treatment ungefär

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

INTEGRERAD PSYKIATRI Copyright psykologia, Värnamo, 1997. Förlagets adress: Psykologia, Mosslelundsgränd 52, 331 33 VÄRNAMO

INTEGRERAD PSYKIATRI Copyright psykologia, Värnamo, 1997. Förlagets adress: Psykologia, Mosslelundsgränd 52, 331 33 VÄRNAMO Alla rättigheter förbehålls. Ingen del av denna publikation får reproduceras eller spridas i någon form eller på något sätt, utan skriftligt tillstånd från utgivaren. INTEGRERAD PSYKIATRI Copyright psykologia,

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Kvalitetsstjärnan frågeformulär

Kvalitetsstjärnan frågeformulär Kvalitetsstjärnan frågeformulär Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Förslag på en ny modern Psykiatri

Förslag på en ny modern Psykiatri 1(5) Förslag på en ny modern Psykiatri Bakgrund Område Psykiatri i Region Jämtland Härjedalen har under 2018 genomlysts i syfte att föreslå förändringar för en mer jämlik och effektiv vård för länets medborgare.

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet Integrerad Psykiatri Nå Ut teamet Nå Ut-teamet Psykosöppenvård Centrala Göteborg 50 000 invånare 170 patienter Multidisciplinärt team: läkare, cm, ssk, kur, p-log, sgy, sekr 2 OTP- Optimal Treatment Project

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Sammanställning träff 2

Sammanställning träff 2 Sammanställning träff 2 Bakgrund Syftet med frågorna till den andra träffen var att försöka tränga djupare in i frågorna kring individualisering av stödet till anhöriga. I sin kunskapsöversikt tar Marianne

Läs mer

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren. Närstående är ett samlingsbegrepp för de personer som brukaren anser sig ha en nära relation till. De kan vara familjemedlemmar eller andra betydelsefulla och nära personer. Det är inte de professionella,

Läs mer

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev ) Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev. 20081122) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet

Läs mer

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden

RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGEN 2010-06-22 RIKTLINJER särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade Beslutade av socialnämnden 2010-08-31 2(7) Riktlinjer för särskilda insatser enligt

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende 1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget 2001 1 miljard till Gotland 7mkr 2002 1

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna

Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Inledning av Schizofreniförbundets elektroniska valstuga 2014. Lite information

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998 PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Medicinska fakulteten DSKN42, Hälsa och ohälsa i ett livscykelperspektiv, 12 högskolepoäng Health and Ill-health in the Perspective of a Life Cycle, 12 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser

FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser Program: Datum: KRITERIER POÄNG (1) (2) (3) (4) (5) TEAMSTRUKTUR 1 2 3 4 5 1. LITEN CASELOAD:

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det? Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer