HANDLEDNING

Transkript

1 HANDLEDNING 1

2

3 INNEHÅLL INLEDNING 2 1. SYN 4 1:1 Hemliga Lådan-Labb 1:2 Lupp-labb 1:3 Blund-Grund-Labb 1:4 Omogen-Labb 1:5 Färg-Labb 1:6 Konst-Labb 1:7 Apelsinflyt-Labb 1:8 Regnbågs-Labb 2. SMAK 8 2:1 Grundsmaker 2:2 Äppel-Labb 2:3 Citrus-Labb 2:4 Morotslabb eller Blomkålslabb 2:5 Rotfrukts-Labb 2:6 Vatten-Labb 2:7 Konserv-Labb 2:8 Smoothies-Labb 3. HÖRSEL 12 3:1 Grönsaksljud-Labb 3:2 Musik-Labb 3:3 Gissa ljudet-labb 3:4 Hörselkåpa-Labb 3:5 Tysta Maten-Labb 3:6 Potatis/Äppel-Labb 3:7 LjudMemory-Labb 4. KÄNSEL 15 4:1 Hemliga Lådan-Labb 4:2 Strump-Labb 4:3 Temperatur-Labb 4:4 Strävt, Starkt, Kallt-Labb 4:5 Konsistens-Labb 5. LUKT 18 5:1 Lukt-Labb 5:2 Dagens/veckans Lukt 5:3 Apelsin-Labb 5:4 Tjuv & polis! 5:5 Memory 1-Labb 5:6 Memory2-Labb 1

4 INLEDNING Det här är en handledning för dig som jobbar inom förskole, fritids- eller särskoleverksamhet och vill jobba med tema: MAT. Handledningen är framtagen i projektet Matlabbet som är finansierat av Allmänna Arvsfonden. Handledningen innehåller tips och övningar på matexperiment. Syftet är att väcka barn och ungdomars nyfikenhet och intresse för råvaror på ett lustfyllt, enkelt och praktiskt sätt, så att de vågar prova nya smaker och livsmedel. Till handledningen finns också en tillhörande inspirationsfilm, där vissa av matexperimenten är inspelade. Allt för att det ska underlätta för dig att jobba med MAT som tema med barnen på din verksamhet. Titta gärna på filmen innan ni sätter igång med matprojektet. Övningarna utgår från Saperemetoden, som är skapad av fransmannen Jacques Pusias på 1970-talet. Sapere är latin och betyder att smaka, att känna. Syftet med Saperemetoden är; att lära känna sina sinnen och sin egen smak att träna sin förmåga att uttrycka sig verbalt att utvecklas till en medveten konsument att våga prova nya produkter och rätter att öka variationen i det man äter INNAN DU BÖRJAR Berätta för barnen vilka sinnen vi har (syn, smak, hörsel, känsel och lukt). Fundera tillsammans med barnen hur vi använder våra sinnen när vi äter. Kom ihåg att alla har rätt till sin egen upplevelse och att man får tycka olika när det gäller smak. Däremot är det bra att kunna förklara varför en smak inte tilltalar en (inte bara använda ordet äckligt ). Ta reda på om något barn är allergisk eller överkänslig innan ni börjar. Att skriva ut till Min Matlabbsbok under fliken Bygg ditt eget MATLABB Min MATLABBETbok framsida Mitt SMAKLABB FRUKT & GRÖNT-tabell Mitt LUKTLABB APELSINLABB Var noggrann med hygienen! Tvätta händerna, skölj frukterna och grönsakerna och använd rena skärbrädor och knivar. Innan barnen börjar laborera så förklara att varje barn ska göra sin egen MATLABBETbok. Skriv ut varsin framsida till alla innan ni börjar. Försök att dokumentera så många övningar som möjligt och låt barnen spara sina dokument så de kan bygga sin egen MATLABBETbok. Informera gärna föräldrarna att ni ska jobba med tema: Mat. Och jag lovar, de kommer bli lika peppade som barnen då de hör denna nyhet! Lycka till önskar Martina och Illbert 2

5 MIN MATLABBETBOK Under fliken Bygg ditt eget MATLABB hittar ni en framsida. Skriv ut den och låt barnen får göra sin egen MATLABBETbok. I boken kan barnen spara sitt SMAKLABB, sin FRUKT&GRÖNT-tabell, sitt LUKTLABB, sitt APELSINLABB och gärna teckningar, kommentarer osv. Allt detta material hittar ni i menyraden under fliken Bygg ditt eget MATLABB under MITT SMAKLABB Den här sidan (se under fliken Mitt SMAKLABB) rekommenderar jag att ni skriver ut och sparar i barnens egen MATLABBETbok. Övningen lär barn att beskriva olika grönsakers, frukters och bärs utseende, doft, ljud, smak och konsistens. Här får barnen fokusera på flera olika sätt att se på en frukt eller grönsak och inte enbart fundera på om den är god eller inte vilket förhoppningsvis ökar intresset och nyfikenheten för att provsmaka nya råvaror! Målet med Mitt SMAKLABB är att barn vågar smaka på nya sorters grönsaker, frukter och bär. På köpet utvecklas språket och blir mer varierat. Ibland behöver man smaka på samma sak upp till 20 gånger innan smaklökarna vänjer sig och man lär sig att tycka om smaken. Tanken med Mitt SMAKLABB är att på varje blad finns det plats för en frukt, bär eller grönsak. Skriv därför ut några stycken blad så barnen kan prova flera olika frukter eller grönsaker. Bladen sparas i barnens egen MATLABBETbok. Barnen fyller i smaklabbet själva eller med hjälp av lärarna, och detta kan göras exempelvis; under samling med frukt och grönt som tema som en läxa att göra hemma, involvera gärna föräldrarna i samband med mellanmålets fruktstund MIN FRUKT & GRÖNT TABELL I den här tabellen får barnen kryssa för under exempelvis en veckas tid när de äter frukt/grönsak eller bär. Målet med FRUKT & GRÖNT Tabellen är att göra barnen medvetna om att man gärna ska äta frukt eller grönt till varje måltid. Svenska Livsmedelsverket (SLV) rekommenderar att barn mellan 4 år och 10 år ska äta 400g frukt/grönt per dag (därefter rekommenderar man att alla ska äta 500 g frukt/ grönt per dag). Nu är det äntligen dags att experimentera med våra sinnen! TIPS! Man kan låta barnen fylla i tabellen första veckan när man har börjar jobba med detta spännande MAT-tema. Sedan kan man låta barnen fylla i tabellen efter att man jobbat med olika matexperiment några veckor senare, och se om det blivit någon skillnad i tabellen. Tabellen hittar du under fliken Bygg ditt eget SMAKLABB. Min FRUKT & GRÖNT-tabell sparas sedan i barnens egen MATLABBETbok. 3

6 SYN Det är synsinnet som de flesta av oss använder allra mest. Det är viktigt hur det vi ska äta ser ut. Mat som ser trevlig ut smakar oftast godare - men inte alltid! Synen är det sinne som för oss människor är det viktigaste för vår uppfattning om världen. Här sitter också de flesta av våra sinneceller. Ibland säger man att vi även äter med ögonen. Det stämmer faktiskt! Man kan göra en massa roliga experiment med synen prova själv! 4

7 1. SYNSINNET 1:1 HEMLIGA LÅDAN-LABB I den här övningen får barnen lära sig att beskriva hur olika frukter och grönsaker ser ut. För de yngre barnen är det bäst att välja lite enklare sorter så som tomat, gurka, morot eller banan medan större barn klarar lite svårare sorter. En låda (typ en glasslåda eller liknande med lock) Olika frukter eller grönsaker så som morot, banan, tomat, gurka, paprika, apelsin, aubergine, avokado, äpple, ananas eller kiwi Gör så här: Lägg en frukt eller grönsak i lådan. Låt ett barn komma och fram och se vilken det är och därefter beskriva vad hen ser utan att nämna frukten eller grönsakens namn. De andra barnen får gissa på sort utefter kompisens beskrivning. När barnen gissat rätt, ät upp, byt frukt eller grönsak och låt ett annat barn komma fram och beskriva. 1:2 LUPP-LABB Här får barnen granska livsmedel noggrant. En lupp eller ett förstoringsglas Lingon, polkabeta, rädisa eller rågkli Kniv och skärbräda En sked Gör så här: Sätt barnen i en ring. Visa upp det valda livsmedlet. Låt barnen få kika på det med lupp. Dela därefter livsmedlet och låt barnen få titta igen. Vilka former, färger och konsistenser syns under luppen? Vad händer om man exempelvis mosar lingon? Eller skär rädisan eller polkabetan mitt itu? Eller blandar rågkli med vatten? Följ förändringen med förstoringsglas. 1:3 BLUND-GRUND-LABB Nu är det dags för barnen att försöka hitta grundsmakerna utan att se något. Välj ut lite blandade livsmedel, nedan ser du förslag olika förslag. Banan (SÖTT) Äpple (SURT/SÖTT) Jordgubbe (SÖTT) Rucola (BESKT) Salta pinnar (SALT) Päron (SÖTT) Omogen kiwi (SUR) Grapefrukt (BESKT) Citron (SURT) Lingonbär (BESKT) Saltgurka (SALT) Något att täcka för barnens ögon med, exempelvis be alla barnen ha med en mössa som de får sätta över huvudet och dra ner över ögonen Gör så här: Sätt er i en cirkel. Täck ögonen för barnen, alternativt dra ner mössorna nedanför ögonen på barnen. Låt barnen provsmaka en liten bit av varje sort. Vad tror du att det är? Hur smakar det? Vilken grundsmak tror du att det är? Tror du det är en frukt, ett bär eller en grönsak? 1:4 OMOGEN-LABB Här får barnen provsmaka och bli medvetna om skillnaden på hur en mogen och en omogen banan smakar. En grön banan En gul banan En brun banan Skärbräda och kniv 5

8 Assietter eller servetter att lägga bananbitarna på Gör så här: Sätt er i en cirkel. Titta på de olika bananerna. Därefter får de lukta på de olika bananerna innan ni dem skalas. Låt därefter alla barnen få provsmaka en liten bit från alla tre bananerna. Sätt barnen i en ring. Låt alla få en sked eller ett litet glas med en yoghurtfärg. Om de får varsin sked, låt alla få sticka ner skeden i yoghurten INNAN de haft skeden i munnen. Efter de smakat måste skeden diskas innan man kan använda samma igen (alternativt får alla ny sked). TIPS! Vill ni göra det klurigare, låt barnen blunda och gissa vilken färg det är på bananen som de smakar. Vilken banan ser godast ut? Luktade bananerna olika? Vilken luktade godast? Vilken var godast? Varför tror ni bananerna har olika färger? TIPS! Är bananen inte tillräcklig brun? Sätt in den gula bananen i ugnen eller mikron en liten stund så kommer den bli brun! 1:5 FÄRG-LABB Nu ska barnen få smaka på yoghurt (eller filmjölk) som är färgad med karamellfärg. Smakar yoghurten det man tror att den ska smaka? Olika färger av karamellfärg (röd, gul, grön, blå) Yoghurt eller filmjölk (gärna med olika smaker så som naturell, vanilj, jordgubb, hallon) Små skedar eller små glas Gör så här: Färga de olika yoghurt/filmjölkssorterna. Exempel; färga den naturella till rosa (röd karamellfärg), den som smakar vanilj till ljusblå (blå karamellfärg), den som smakar hallon till ljusgrön (grön karamellfärg) och den som smakar jordgubbe till gul (gul karamellfärg). INNAN barnen smakar på yoghurten, vad tror ni att den ska smaka? EFTER dem har smakat, vad smakade yoghurten? Stämde det med vad du trodde? Förklara att man inte alltid kan lita på sin syn, man måste även smaka! TIPS! Vill du göra det ännu enklare så använd endast naturell yoghurt eller filmjölk som du färgar i olika färger. 1:6 KONST-LABB Låt barnen får vara kreativa! Använd frukter och grönsaker till att bygga konstverk som sedan målas av. Olika frukter och grönsaker som fungerar som modeller, exempelvis blomkål, rädisor, minitomater, kiwi, banan, apelsin, morötter, äpple, päron, gurka, lime, polkabetor, potatisbitar Kniv och skärbräda Vattenfärg Penslar 6

9 Papper Brickor Tandpetare Gör så här: Börja med att gå igenom vilka frukter och grönsaker som ni har valt. Barnen kanske kan få ett litet smakprov av alla grönsaker innan ni börjar? Dela gärna vissa frukter och grönsaker i mindre bitar och lägg upp på brickor. Låt barnen parvis få varsin bricka med frukt och grönsaksbitar. Därefter får barnen börja bygga konstverk, gärna med hjälp av tandpetare. När de byggt färdigt är det dags att måla av sitt konstverk. Gör gärna en liten konstutställning av de färdiga verken genom att sätta upp teckningarna på väggen. När barnen målat färdigt får de äta upp frukten och grönsaksbitarna. När konstutställningen är slut sparar ni teckningarna i barnens egen MAT- LABBsbok. TIPS! Prata med köket innan och fråga om de kan köpa in lite extra frukt/grönsaker/rotfrukter till detta tillfälle. Försök att utgå från säsongsbetonade livsmedel. Både billigast och godast! 1:7 APELSINFLYT-LABB I den här labben får barnen fundera över om en apelsin flyter i vatten. Och vad händer om man skalar apelsinen och lägger den i vatten? Två glasskålar fyllda med vatten En skalad apelsin En oskalad apelsin Gör så här: Låt barnen få gissa om de tror att en apelsin med skal kommer flyta eller sjunka i vattnet. Lägg därefter en oskalad apelsin i skålen med vatten. Vad händer? Skala en apelsin och fråga barnen vad de tror händer nu? Lägg ner den skalade apelsinen i den andra skålen med vatten. Vad händer? Vad gör att den oskalade apelsinen flyter upp igen? Och varför flyter inte den skalade apelsinen? I apelsinskalet finns små luftbubblor och av denna anledning flyter den. Trots sin storlek flyter en oskalad apelsin. En skalad apelsin är i förhållande till sin storlek tung. Det finns inget hölje med luft och därför sjunker den till botten. 1:8 REGNBÅGS-LABB Här gör ni en regnbågstavla, som målar sig själv i mjölk. 1 djup tallrik Mjölk (fetthalt 3 %) Karamellfärg (ju fler färger desto vackrare tavla) En tops Diskmedel Gör så här: Häll mjölk i tallriken så att det täcker botten med god marginal. Droppa karamellfärgerna nära varandra i mitten av mjölken. Häll diskmedel på ena änden av topsen. Doppa sedan bomullstopsen i färgdropparna och håll den där ett par sekunder. Vad händer? När diskmedlet droppas i mjölken händer två saker; vattnets ytspänning minskar och små bubblor av fett omringade av diskmedel bildas. Båda dessa saker gör att karamellfärgen börjar röra på sig och forma vackra mönster i mjölken. OBS! Drick ej mjölken! 7

10 SMAK Vi känner till fem stycken grundsmaker i vår mun; sött, salt, surt, beskt och umami. Den söta smaken tycker de flesta av oss om, medan salt är en smak vi vänjer oss vid. Surt och beskt kan vara svårt att skilja mellan, men med enkel träning så brukar det bli lättare. Umami är den senast tillkomna grundsmaken. Den hittar man bland annat i buljong, lagrad ost, svamp och tomatpuré. 8

11 2. SMAKSINNET 2:1 GRUNDSMAKER Denna övning lär barnen om våra grundsmaker och de blir medvetna om smakskillnader. Välj ett alternativ från varje grundsmak. Råvaror som symboliserar de olika grundsmakerna. Ex är: Salt: saltgurka, oliv, kapris, salta pinnar Sött: sött äpple, honungsmelon, päron, jordgubbe Surt: citronskivor, lime, gröna äpplen TIPS! Låt barnen göra en grundsmakssmörgås vid mellanmålet! Använd smörgåsen som ansikte och lägg på pålägg, frukt och grönsaker som ögon, näsa, hår och mun. Som hår kan man ha krasse, selleri eller sallad. Som ögon fungerar vindruvor, gurka, ägg, äpple eller rädishalvor. Näsan kan vara ost, skinka/korv, tomat eller päron och mun kan man göra av paprika, morot, marmelad eller kaviar. Umami: parmesanost, tomatpuré, soja, buljong Gör så här: Skär upp i små bitar eller häll i små skålar. Låt barnen smaka en smak i taget. Vad smakar det? Smakade det gott? Har du smakat denna smak förut? Vilken är konsistensen? Vilka olika färger finns det? Hur många grundsmaker har vi? För de äldre barnen låt de smaka på alla grundsmakerna och skriva upp vilket av de olika livsmedlena som tillhör vilken grundsmak. Ju fler olika alternativ man har, ju klurigare blir det för barnen. 2:2 ÄPPEL-LABB I denna övning får barnen testa om frukternas utseende motsvarar barnens förväntningar på smak. Beskt: grapefrukt, rädisa, rucola, salladsblad Olika sorters äpplen, en fruktkniv och en skärbräda Gör så här: Dela gärna upp barnen i mindre grupper (ca 5 personer i varje grupp). I varje grupp får barnen äppelbitar av olika sorter och färger, gärna både svenska och utländska. Jämför äpplenas smak och konsistens. Berätta om skillnaden av ett svenskt och ett importerat äpple (svenskt äpple har mindre resväg). Köp gärna in ett knallgrönt importerat äpple (ex Granny Smith) och lägg det i en skål. Hur länge håller det sig grönt? Vilket äpple var godast? Varför var det godast? Vilket var minst gott? Varför? Var något äpple hårt eller mjukt? Vilken färg är finast på äpplena? Hur växer äpplen? 2:3 CITRUS-LABB Här lär sig barnen gruppera och jämföra smaker. Välj ca 5-6 olika citrusfrukter från listan nedan Grapefrukt, citron, clementin, apelsin, lime, blodapelsin, ugli, sweetie, satsuma eller kumquat Skärbräda, knivar 9

12 Gör så här: Dela in barnen i mindre grupper. Be barnen försöka rangordna från söt till sur från vad de tror. Låt de gärna samarbeta. Varför tror ni så här? Låt barnen därefter få smaka de olika frukterna. Stämde gissningen? Hur smakar de olika frukterna? Vilken var godast? 2:4 MOROTSLABB ELLER BLOMKÅLSLABB Finns det morötter i annan färg än orange? Javisst finns det! Finns det blomkål i annan färg än vit? Jajemens! Här får barnen bli medvetna om att morötter och/eller blomkål kan ha olika färger. De får också undersöka om det är någon skillnad i smak beroende på vilken färg moroten eller blomkålen har. Orange, gul och lila morot Alternativt vit, gul, orange och grön blomkål Skärbräda, skalare och kniv Gör så här med morötter: Skala morötterna och skiva i slantar. Om du ska förbereda denna labb, så tänk på att spara morötterna i en skål med vatten så de inte blir torra. Lägg upp morötterna i olika skålar beroende färg. Låt alla barnen börja med samma färg på moroten. En variant kan vara att barnen blundar och pedagogen delar ut morotsbitar, så barnen inte ser vilken färg de får. Därefter får de gissa vilken färg de smakade på. TIPS! Fråga gärna personalen i köket om hjälp vid beställning av morötter i andra färger. Om ni inte får tag på alla färgerna, så gör labben på de färger ni hittar i ert sortiment. Gör så här med blomkål: Skölj blomkålen och skär dom i mindre bitar. Lägg upp blomkålsbitarna i olika skålar beroende färg. Låt alla barnen börja med samma färg på blomkålen. En variant kan vara att barnen blundar och pedagogen delar ut blomkålsbitar, så barnen inte ser vilken färg de får. Därefter får de gissa vilken färg de smakade på. Vad luktar den? Vad tror ni att den ska smaka? Vad smakade den? Vilken färg var godast? 2:5 ROTFRUKTS-LABB Nu får barnen öva sig på att känna skillnaden på smaken av olika rotfrukter. En palsternacka En kålrot En gul morot Skärbräda, skalare och kniv Gör så här: Skala och dela rotfrukterna i små bitar. Försök att få bitarna så jämnstora som möjligt. Lägg upp i tre skålar. Ställ fram en hel palsternacka, morot och kålrot i mitten. Nu får barnen smaka på de små bitarna och rotfrukterna och försöka komma på vilken rotfrukt som är vilken. Vilken var godast? Vilken var minst god? Vad är en rotfrukt? Vilka mer rotfrukter finns? (potatis, lök, rädisa, jordärtskocka, pepparrot). 2:6 VATTEN-LABB I den här övningen ska barnen bli fundera över om att vatten kan smaka olika i olika former, och att bär och frukter kan påverka vattnets smak. Välj minst två av smaksättarna i listan nedan. Vanligt kranvatten och kolsyrat vatten 10

13 Lime, citron, gurka, mynta, hallon, vinbär eller jordgubbar Skärbräda, fruktknivar och kannor samt glas Gör så här: Häll kolsyrat vatten i en kanna, vanligt kranvatten i en annan och tillsätt två eller flera av de olika råvarorna i varsin kanna. Låt det gärna stå över natten. Häll ut smaksättarna. Låt barnen testa de olika vattensorterna. TIPS! Vill du göra det klurigare för barnen, så färgar du vattnet med karamellfärg. Exempelvis citronvatten blått, gurkvatten rosa, myntavatten gult och neutralt grönt. Då blir det svårare att lista ut vad de smakar! Vilken är godast? Vilken är surast? Vilken är sötast? Vilka smaker hittar du? 2:7 KONSERV-LABB Här får barnen jämföra en frukt i konservburk med samma färska frukt. En konserv med ananas (inte krossad!), päron, persika eller ärtor En färsk ananas, päron, persika eller frysta upptinade gröna ärtor Var det någon skillnad på smak? Är det någon skillnad på färg? På konsistens? Vilken var godast? Vilken tror ni är nyttigast? Varför? (konserverad frukt innehåller ofta tillsatt socker och är sötare). 2:8 SMOOTHIES-LABB Nu ska barnen smaka på smoothies och lista ut vilka frukter den innehåller. Här har vi en och samma smoothies, men vi färgar den i olika färger för att se om barnen tror de smakar annorlunda på grund av färgerna. En mixer 5 dl äppeljuice, gärna ekologisk 1 banan 2 apelsiner Grön karamellfärg Röd karamellfärg Gul karamellfärg Små glas Gör så här: Mixa äppeljuice, skalad banan och skalade och delade apelsiner. Dela upp drickan i tre flaskor; en flaska som ni färgar grön, en som ni färgar röd och en som ni färgar gul. Lägg upp banan, äpple och apelsin samt andra frukter på ett bord. Sätt barnen runt bordet där de får tre små glas med de tre olika färgerna av smoothies. Låt barnen börja med den röda smoothiesen. Vilka frukter innehåller den? Fortsätt därefter med den gröna och ställ samma fråga. Avsluta med den gula och fråga vilka frukter den innehåller. Gör så här: Välj en (eller flera olika) frukt eller grönsak i konserv och en likadan fast i färsk form. Låt barnen få smaka av båda sorterna. Alla smoothiesen innehöll samma frukter, de var bara färgade. Varför tror man de smakar annorlunda beroende färg? 11

14 HÖRSEL Många gånger tänker man inte på att man även använder hörseln när man äter. Maten låter när vi biter i den. Det är ganska stor skillnad att äta en rå morot med hörselkåpor på sig, i jämförelse med utan. Vi vill att det ska knapra när vi äter knäckebröd, att det ska fräsa när vi steker och att det ska klunka (lite i alla fall) när vi dricker. 12

15 3. HÖRSELSINNET 3:1 GRÖNSAKSLJUD-LABB I den här övningen får barnen använda sin hörsel, och samtidigt bli medvetna om vilka ljud som uppstår när vi äter. I övningen behövs: Morot (rå) Blomkål (rå) Gurka Äpple Gör så här: Dela in barnen i smågrupper. I varje grupp ska alla barnen blunda utom ett. Det barnet som INTE blundar får en bit frukt eller grönsak som hen ska tugga så tydligt som möjligt. Nu ska de andra barnen genom att lyssna, klura ut vilken frukt eller grönsak det är. Vill man göra det lite enklare kan man börja med att alla barnen får se vilka frukter/grönsaker som finns innan de blundar. Efter att barnen har gissat rätt får alla barnen smaka på frukten eller grönsaken och hålla för öronen när de äter den. Kan ni förklara ljudet? Vad låter det som? 3:2 MUSIK-LABB Be barnen att hjälpa till att välja ut musik som passar att ha på under tiden som man äter lunchen. Sätt på musik under tiden som barnen äter lunchen. Vilken ljudvolym är bäst att ha? Passade musiken till lunchen? Var det bäst att äta med eller utan musik? Varför? 3:3 GISSA LJUDET-LABB Här gäller det att ha förberett med ljudinspelningar innan det är dags att labba. Äpple Knäckebröd Morot Mjölk Mobiltelefon Gör så här: Spela in ljud på mobiltelefonen när du till exempel äter ett äpple, knäckebröd, en rå morot och dricker mjölk. Placera livsmedlen på bordet, spela upp ljuden och låt barnen gissa vilket livsmedel du intar. Vilket livsmedel var lättast att höra? Vilket var svårast? 3:4 HÖRSELKÅPA-LABB Nu ska barnen få isolera ljudet när de äter genom att sätta på sig hörselkåpor. Jämför därefter smaken när de tar av sig hörselkåporna. Knäckebröd Banan Hörselkåpor Gör så här: Dela in barnen i mindre grupper. Varje grupp får en tallrik med småbitar av knäckebröd och uppskuran bananbitar. Låt ett barn i taget sätta på sig hörselkåpor. Därefter får hen tugga på en bit knäckebröd. Låt barnet fortsätta tugga på knäckebröd men be hen ta av sig hörselkåpan. Gör samma sak med en bananbit. Låt alla barnen få prova. TIPS! Komplettera med vitkålsbitar, salta pinnar eller äpplebitar och fråga hur barnen upplever ljudet med och utan hörselkåpor. Är det någon skillnad att äta knäckebröd eller banan om man har på sig hörselkåpa? Smakar det annorlunda? Vad smakar bäst, med eller utan hörselkåpa? TIPS! Har ni inte hörselkåpor går det lika bra att hålla för öronen med fingrarna! 13

16 3:5 TYSTA MATEN-LABB Servera lunchen som vanligt men börja sedan med tysta leken. Hur är det att äta lunch när ingen pratar. Be barnen att tugga så tyst som möjligt och att inte slamra med några bestick. Efter en liten stund gör ni tvärtom. Alla ska prata samtidigt med varandra, tugga högt och slamra mycket med sina bestick. Vilken del av lunchen var trevligast? Den tysta eller den högljudda? Varför var den trevligast? 3:6 POTATIS/ÄPPEL-LABB Här ska barnen klura ut vilket som är rå potatis och vilket som är äpple med hjälp av hörseln! En rå potatis Ett äpple Skalare Kniv Skärbräda Små assietter Gör så här: Skala potatisen och äpplet. Skiva båda i klyftor, i lika stora bitar. Lägg en klyfta potatis och en klyfta äpple på varje assiett. Låt barnen blunda (eller sätt på bindel för deras ögon) och ställ fram varsin assiett. Nu ska barnen hålla för näsan, och samtidigt ta och smaka på den råa potatisbiten. Därefter ska de smaka på äpplet. Kan de lista ut vilket som var vilket med hjälp av bara hörseln? Låt barnen släppa näsorna, men fortfarande ha ögonbindel på sig. Gör om testet. Känner man skillnaden nu? 3:7 LJUDMEMORY-LABB Här gäller det att hitta samma ljud i burkarna. Maximal koncentration behövs! Tomma burkar (liknande de som användes vid luktmemoryt) som inte är genomskinliga Makaroner Ris Russin Havregryn Gör så här: Fyll burkarna till hälften med de olika ingredienserna. Kom ihåg att det ska finnas två burkar med samma innehåll! Sätt fram alla burkarna och låt barnen, genom att skaka på burkarna, leta sig fram till vilka burkar som låter likadant. Vilka burkar var svårast att para ihop? Vad tror ni det är i burkarna? Öppna och se om det stämmer! Man kan givetvis lägga i andra livsmedel i burkarna, det är bara fantasin som stoppar dig! Rå potatis och äpple låter ungefär likadant när man äter det, därför är det svårt att avgöra vilket som är vilket med bara hörseln. När man lägger på smaken så är det enklare att känna igen smakerna. Vilket var godast? Varför? Hur smakar rå potatis? 14

17 KÄNSEL Många tänker inte på att känselsinnet spelar stor roll hur man upplever att maten smakar. Men maten kan smaka annorlunda vid olika temperaturer eller om den skärs i olika stora bitar. Smaken kan också skiljas åt beroende på om en grönsak är rå (hård) eller kokt (mjuk) eller om den serveras varm eller kall. Även handkänslan ger oss viktig information om konsistens. 15

18 4. KÄNSELSINNET 4:1 HEMLIGA LÅDAN-LABB Här får barnen beskriva en frukt eller grönsak endast genom att känna på den. Olika frukter och grönsaker så som kiwi, broccoli, svamp, blomkål, vindruvor, ananas En tom låda (typ en glassburk) En handduk eller lock att lägga över lådan Gör så här: Låt alla barnen sitta ner. Låt en komma fram och få känna med handen i lådan utan att se vad det är. Låt barnen beskriva vad hen känner. De andra barnen får gissa vad det är. TIPS! Skala vindruvor och lägg ner i en låda. Låt barnen sticka en hand och känna, utan att titta. Det kommer kännas som en massa ögonglober! 4:2 STRUMP-LABB Här får barnen sticka in handen i en strumpa utan att titta och känna vad det är i strumpan. Minst fem stycken olika (rena!) strumpor Havregryn, ris, makaroner, strösocker, russin, linser, sockerbitar, popcorn kärnor, skruvmakaroner, okokta bönor Gör så här: Fyll strumporna till hälften med olika innehåll. Låt barnen sitta ner i en ring. Skicka runt en strumpa i taget och låt barnen sticka ner sin hand och känna, utan att titta! Ingen får säga något förrän alla har stuckit ner handen i strumpan. Vad kände ni? Hur kändes det? 4:3 TEMPERATUR-LABB Barnen får känna på vatten i olika temperaturer med fingrarna och registrera känslan av temperaturer. Häll gärna även upp vattenglas med olika temperaturer, och smaka de olika temperaturerna! Tre stycken skålar/spannar med vatten. Den ena har kallt vatten (ca 8 grader), den andra har ljummet vatten (ca 37 grader) och den tredje har varmt vatten (ca 44 grader) Gör så här: Låt barnen stoppa ena handen i det kalla vattnet samtidigt som de stoppar den andra i det varma vattnet. Låt händerna vara kvar i vattnet ca 30 sekunder. Därefter stoppar de båda händerna i det rumstempererade vattnet (37 grader). Hur känns det när man flyttade över händerna till det rumstempererade vattnet? Människans temperatursinne är känsligt för förändringar. När handen exempelvis flyttas från kallt till varmt vatten signalerar kroppen att vattnet är väldigt varmt - även om det egentligen inte är det. Smaka på de olika temperaturer av vatten vilket var godast? Varför? 4:4 STRÄVT, STARKT, KALLT-LABB Vissa livsmedel ger en torr smak i munnen, medan andra upplevs som brännande respektive kalla. Hur upplevs dessa livsmedel i munnen? En omogen banan (eller omogen Sharonfrukt) Pepparmynta/Mynta (får ni inte tag på pepparmyntsarom så går tandkräm med pepparmintsmak bra!) Rädisa (för de som vågar är chili ett alternativ) Assietter Skedar Gör så här: Skiva upp bananerna, dela rädisorna. Lägg en bananskiva, en bit rädisa och 16

19 lite pepparmintsarom eller en klick tandkräm på varje assiett. Samlas i en ring. Låt alla barnen få veta att något ska smaka strävt, något starkt och något kallt. Kan de lista ut vilket? Om nu vill göra det svårare, säg inte vad det ska smaka innan och låt barnen själva få beskriva sina upplevelser. 4:5 KONSISTENS-LABB Här övar sig barnen på att bli medvetna konsumenter genom att testa om olika konsistenser påverkar smaken. Välj en eller två sorter av rotfrukterna nedan. Potatisskalare Rivjärn Rotfrukter (ex kålrot, palsternacka, morot, potatis, rotselleri, rödbeta ) Gör så här: Dela gärna in barnen i mindre grupper. Servera grupperna ett antal kokta och råa exempelvis morötter. Hjälp barnen skära dem i bitar, riva, mosa och skära i slantar. Beskriv smaken och konsistensen. Jämför smakerna. Smakar de olika i olika konsistenser? Hur känns det i munnen? Vilken konsistens var godast? Varför? TIPS! Riv olika rotfrukter i skålar och låt barnen gissa vilka rotfrukter det är när de blundar och håller för näsan. Prata om smaken. Riv ex morot, palsternacka, kålrot och rotselleri. Vad händer när du släpper taget om näsan och känner doften igen? TIPS! Be gärna köket om hjälp att koka och mixa rotfrukter att smaka på. 17

20 LUKT Mycket av det vi tror är en smak, är i själva verket en lukt! Luktsinnet har stor betydelse för vårt smaksinne. När vi tuggar maten frigörs aromer som påverkar luktcellerna. Luktsinnet är vårt äldsta sinne. Visste du att man kan öva upp sitt luktsinne och bli en bättre luktare? Luktsinnet är mycket viktigt för smakupplevelsen. Med hjälp av dessa övningar får barnen lära sig att använda luktsinnet och bli medvetna om hur viktigt detta sinne är. Om fler vuxna hade vågat lita på sitt luktsinne, så skulle det inte slängas så mycket mat som det görs idag! Under fliken Bygg ditt eget MATLABB finns det ett LUKTLABB att skriva ut. Skriv gärna ut ett LUKT- LABB per barn och spara det i barnens MATLABBsbok. 18

21 5. LUKTSINNET 5:1 LUKT-LABB Här ska barnen öva upp sitt luktsinne och lära sig att beskriva doften. Välj minst fem olika lukter från listan nedan. Små burkar med lock (urdiskade crème fraichburkar eller liknande går bra). Det finns små burkar med lock att köpa på de flesta större varuhusen. Bomull eller vadd om burken eller locket är genomskinligt Olika kryddor så som kanel, kardemumma, vitlök, kaffe, kakao, vaniljpulver, banan, timjan, oregano, ingefära, spiskummin Vilken lukt känner du? Vad tror du att det är? Vad påminner lukten om? Låt gärna barnen välja ut en favoritlukt. Varför är denna bäst? 5:2 DAGENS/VECKANS LUKT Här behöver man olika lukter, allt från kanelstång, färsk basilika, vitlök, färsk hackad dill, jordgubbar, citron, färsk ananas Låt fantasin flöda! Ställ lukten någonstans så att alla barnen kan gå fram och lukta när de vill. Om ni har samma lukt hela veckan, sätt in lukten i kylskåpet under natten! TIPS! Finns det möjlighet att sammarbeta med köket, kan det vara roligt om dagens/veckans lukt även ingår i lunchen eller mellanmålet. Gör så här: Göm lukten i burken. Täck över med vadd eller bomull om burken eller locket är genomskinligt så man inte ser vad det är i burken. Skriv ut LUKTLABB pappret under fliken Bygg ditt eget MATLABB Dela in barnen i grupper och låt de lukta på burkarna, utan att se vad de som är inuti. Därefter får barnen gissa helt fritt på vad burkarna luktar. 5:3 APELSIN-LABB I den här övningen lär sig barnen att jämföra lukter och smaker med varandra. Skriv ner svaren i APELSINLABB-pappret, som du hittar under fliken Bygg ditt eget MATLABB. I övningen behövs: Apelsinklyftor (så många att alla barnen får varsin bit, går bra att dela på mitten) Fruktkniv Assietter eller tallrikar Apelsinmarmelad, gärna både med och utan bitar i Gör så här: Låt barnen skala apelsinerna, hjälp till om det behövs. Lägg därefter upp en apelsinklyfta, en liten bit apelsinskal och en klick marmelad av varje marmeladsort på varje barns assiett. Därefter ska alla barnen lukta på de tre eller fyra olika proverna de har på sin assiett. Sedan smakar alla på de olika proverna. 19

22 Vilken luktade mest? Vilket var sötast? Vilket var surast? Vilket var godast? Dokumentera i APELSINLABB-pappret, vuxna får hjälpa de barnen som inte kan skriva själva. Spara pappret i barnens egen MATLABBSBOK. 5:4 TJUV & POLIS! I den här övningen får barnen öva upp sitt luktsinne på ett roligt sätt, samtidigt som de leker och övar på att inte avslöja sig. Citronskal Kanel Diskmedel eller tvål med lukt Gör så här: Ett av barnen får vara polis och gå ut från rummet. Under tiden får två eller tre av de andra barnen gnida in sina händer med ett citronskal. Därefter sträcker alla barnen fram sina händer och polisen får komma in i rummet. Nu gäller det för polisen att lukta sig till vem som har stulit citroner. För äldre barn kan man låta barnen gnida händerna med olika dofter, exempelvis två barn med citron, två barn med kanel och två barn med diskmedel eller tvål med lukt. TIPS! Det räcker med två olika lukter för de små barnen, och gärna lite fler lukter för de äldre barnen. Den här övningen kan vara rolig för barnen att göra i par, så får barnen öva sammarbete samtidigt. 5:6 MEMORY2-LABB Nu ska barnen öva sig att para ihop två lukter som hör ihop. Den ena syns och den andra synens inte! Kaffeböna och kaffe Apelsinklyfta och apelsinskal Kanelstång och kanel Kardemummakärnor och mald kardemumma Vaniljstång och vaniljpulver Hela pepparkorn och mald peppar Hel ingefära och mald ingefära Var det lätt eller svårt? Vilken doft kändes bäst? Kände du några andra dofter? 5:5 MEMORY 1-LABB Här övar barnen på att känna igen två likadana lukter bland en massa andra. Dubbletter av minst två olika luktburkar (se övning 2:1 om luktburkar i LUKTLABBET) Exempel på lukter kan vara citron, kardemumma, kanel, kaffe, vaniljpulver, vitlök, ingefära, kakao, nejlika, kummin eller oregano. Gör så här: Dela in barnen i mindre grupper. Låt därefter barnen försöka para ihop de olika lukterna. Vilken lukt tror ni det var? Vilken lukt var lättast att hitta? Vilken var svårast? Gör så här: Låt den ena doften synas och lägg den andra i en luktburk (ex ha kaffebönor synliga och lägg kaffet i en luktburk (se info om luktburkar under 2:1). Låt barnen försöka hitta den osynliga lukten som passar ihop med den synliga. Vilken var svårast att hitta? Vilken var lättast? Vad tänker ni på vid de olika dofterna? 20