Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Transkript

1 Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/ Datum Version 1 1 (19) Redovisning av införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården i Skåne 2016 Bakgrund Regeringen har valt att, inom cancervården, satsa på ett nationellt definierat system med standardiserade vårdförlopp (SVF) och med ekonomiska incitament stimulera landstingen att delta. Satsningen pågår mellan Syftet med SVF inom cancerområdet är att cancerpatienter ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid. SVF ska i första hand förkorta vårdförloppet mellan då välgrundad misstanke om cancer föreligger till start av första behandling. Utöver ovan nämnda mål avser man också att stärka patientmedverkan och öka patientnöjdheten inom cancervården. Vårdförloppen beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för olika utredningsåtgärder. Tidsgränserna utgår enbart från värdeskapande tid och varierar mellan olika diagnoser och behandlingar. Förebilden till satsningen kommer från Danmark där man arbetat med standardiserade vårdförlopp (på danska pakkeforløb) sedan Under hösten 2014 fick RCC i uppdrag att ta fram SVF för fem pilotdiagnoser, dessa piloter infördes i Skåne under Politiskt beslut I s, RS, uppdrag för Hälso- och sjukvård 2016 står att RS ska delta i nationella satsningen kortare ledtider i cancervården , samt uppnå de krav som ställs. För ändamålet har 55 miljoner avsatts i budget Ett formellt beslut hur dessa medel skall fördelas och användas samt följas upp togs på Hälso- och sjukvårdsnämndens möte , 186, Dnr Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (19) Utöver SVF satsningen har beslut tagits att i Skåne under 2016 satsa 468 milj på att förbättra tillgängligheten inom sjukvården. 91 milj av dessa är avsatta till cancersjukvården enligt följande; Cancerläkemedel 34 milj. Utökning av CT-PET 14 milj Nationell nivåstrukturering 5 milj Palliativ vård 10 milj Utbyggnad och start av Diagnostiska Centra 14 milj Utökad Patologi 9 milj Utökad onkogenetisk provtagning 5 milj Organisation kring införandet av standardiserade vårdförlopp Ett regionalt strategiskt råd för cancersjukvård har skapats med aktörer från RCC-Syd, sjukvården och koncernkontoret, under ledning av en samordnare som är direkt underställd hälso- och sjukvårdsdirektören. De tre sjukvårdande förvaltningarna, SUS, Sund och Kryh, har sedan skapat var sitt cancerråd med ansvariga chefer i respektive förvaltning och med representation från relevanta medicinsk service discipliner samt primär- och palliativ-vård. Inom varje cancerprocess skall de tre förvaltningarna skapa tvärprofessionella team som är ansvariga för förloppet, inom sitt geografiska område, från symptom till rehabilitering/palliation. Det skall skapas ett lokalt processteam även om bara en del av SVF finns i förvaltningen. En lokal patientprocessledare, LPPL, är ordförande i varje lokalt processteam och är representant i en regional arbetsgrupp som leds av en regionalprocessledare, RPPL, utsedd av RCC-Syd. LPPL utses av förvaltningschef i respektive förvaltning. Resultat och genomförda aktiviteter 2016 i Skåne Statusrapport har kommit in från förvaltningarna SUS, Sund, Kryh och Med Service där man beskriver hur pengarna har använts. Bedömningen är att man har arbetat i enlighet med beslutet. Nedan följer en beskrivning av de viktigaste resultaten. Det har skett ett omfattande förbättringsarbete i Skåne helt i linje med den av hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade handlingsplanen för införande av standardiserade vårdförlopp, SVF. Skåne har, i jämförelse med övriga landsting/regioner, varit tidigt ute och av totalt startade och avslutade SVF

3 3 (19) registrerade i den nationella databasen, så är från Skåne, vilket betyder att Skåne står för 25 % av det totala antalet registrerade SVF. Samtliga 18 SVF förlopp är införda och patienter i olika antal har genomfört SVF från välgrundad misstanke till start av behandling. Totalt har SVF utredningar startat i Skåne tom av dem hade cancer. Antalet patienter skiljer sig i antal från de nationella siffrorna och förklaringen till det är att i Skåne startade vi registrera SVF patienter redan i maj 2015 och i den nationella startade man att ta emot registreringar först i september 2015, samt att patienter som har avslutats under oktober förs över till de nationella siffrorna först i början av november. 38 % av de som har avslutat ett SVF i Skåne hade cancer. Av alla som har diagnosticerats med cancer i Skåne under 2016 så har 45 % fått diagnosen via en SVF utredning. Samtliga cancerprocessteam har genomgått ett processtyrt förbättringsarbete med genomgång av patientens väg genom processen. De har fått hjälp av enheten för strategisk kvalitetsutveckling i sitt arbete. Vid flaskhalsar har teamen åtgärdat dessa. En erfarenhet är att det är olika typer av flaskhalsar mellan diagnoserna och mellan samma diagnos på olika sjukhus. Den lokala förankringen har därför varit nödvändig och det är av stor vikt att det finns lokala processteam i våra tre förvaltningar för alla diagnoser. För de fem pilotprocesser införda hösten 2015 har medeltiden från välgrundad misstanke till start av behandling minskat från 57 dagar till 44 dagar när man jämför 2015 och Den största minskningen ser man inom prostatacancer där medeltiden har minskat från 90 dagar till 67 dagar. Av totalt 18 införda förlopp så klarar fem det nationella målet, medan i sju av förloppen klaras det nationella målet i mindre än 50 % av fallen. Det finns många orsaker till varför målen inte nås, men de viktigaste är brist på utbildad personal inom t ex patologi, urologi, radiologi och onkologi, samt bristen på sjuksköterskor inom slutenvården. Viktigt i arbetet har varit att inför 2015 hade skrivit in i ackrediteringsvillkoren för vårdval primärvård i Skåne att man skall reagera på alarmsymtom samt delta i SVF. Nästan lika viktigt har varit att vi har involverat Kompetenscentrum i primärvården, framförallt organisationen med allmänläkarkonsulter, AKO, i Skåne i att tillsammans med

4 4 (19) RCC och specialistvården utbilda och informera alla yrkeskategorier i primärvården. Informationen har varit omfattande och har byggt på principen att den regionala cancersamordnaren informerar beslutsfattare och chefer i linjen samt att de lokala teamen informera sina samarbetspartners, så att informationen kommer från två håll. Förvaltningarna har genomfört kösatsningar där det har varit nödvändigt. Fram för allt inom patologi, radiologi, skopier samt urologisk- och onkologisk-behandling. Förvaltningarna har genomfört utbildningar avseende SVF men också utbildning av nyckelkompetenser där det har saknats. T ex har sjuksköterskor gått utbildning i skopi och tagit över denna arbetsuppgift från läkare. Den nya tjänsten cancerkoordinator definierades under 2015 och totalt 37,75 omräknade heltider har anställts i Skåne. Bedömningen är att dessa koordinatorer är centrala för att lyckas med att införa standardiserade vårdförlopp och att korta utredningstiderna. För att förbättra det psykosociala omhändertagandet av patienterna så har under 2016 ytterligare 36,5 omräknade heltider kontaktsjuksköterskor anställts i Skåne. Det har under 2015 definierats vilka arbetsuppgifter en kontaktsjuksköterska i Skåne har. Det finns augusti omräknade heltider kontaktsjuksköterskor inom cancersjukvården i Skåne. Regionala arbetsriktlinjer skapades 2015 för Diagnostiska Centrum i Skåne, DC. De skall omfatta två patientkategorier, dels patienter med metastaser med okänd primärtumör, CUP, och dels patienter med misstänkt allvarlig sjukdom, AOS. DC finns nu på tre sjukhus i Skåne, Malmö, Kristianstad och Helsingborg. Från och med januari till augusti har man haft patientbesök på DC i Skåne vilket är en ökning med 41 % jämfört med För att alla patienter skall få tillgång till samma höga kompetens och för att få en jämlik vård i hela Skåne har arbetet med multidisciplinära konferenser, MDK, utökats och fler patienter har diskuterats, så att vi närmar oss målet att alla patienter skall diskuteras på en MDK. Det märks speciellt inom prostatacancervården där man på SUS nu tar upp 100 % av patienterna på MDK. Införandet av SVF har för bild och funktionsmedicin inneburit stora förändringar med förbokade eller garanterade tider för de olika SVF förloppen. Fortfarande är kompetensbrist ett stort problem inom detta område vilket har försvårat arbetet. En handlingsplan för utbyggnad av CT-PET i Skåne utarbetades och beslutades Förberedelser för utbyggnad enligt planen har skett 2016.

5 5 (19) Patologi i Skåne klarar de nationella målen för sex av nio SVF förlopp. Dessa sex förlopp står för 90 % av SVF produktionen. Det har funnits en oro för att införandet av SVF skall medföra undanträngning av andra patientgrupper. Några specifika patientfall som visar på detta har inte gått att finna, men bedömningen från vården är att patienter med benigna tillstånd inom t ex urologi har fått vänta längre på vård efter införandet av SVF. Under året har 852 patientenkäter, PREM, skickats ut till patienter som genomgått en SVF. 423 patienter svarade på enkäten. Den visar att man är mycket nöjd med bemötandet man får av vården men att det finns förbättringsutrymme kring skriftlig information som lämnas till patienterna. Tydligt är också att man inte tycker att utredningen går för fort, vilken har varit en oro. Ett processtöd för att följa arbetet med SVF utarbetades IT-stödet har under året förbättrats och förfinats så att det nu är till daglig hjälp i teamens arbete samt ett stöd för att följa hur arbetet med införandet av SVF går. Månatliga rapporter har lämnats till hälso- och sjukvårdsdirektören. Svar på nationella frågor inför beslut om fördelning av resterande SVF medel Uppföljning av tidigare införda vårdförlopp Beskriv nuläget för de fem SVF som landstinget implementerade under 2015 och beskriv också om utredningsgången fungerar som planerat? Samtliga fem pilotprocesser har genomgått ett processtyrt förbättringsarbete med genomgång av patientens väg genom processen. De har fått hjälp av enheten för strategisk kvalitetsutveckling i sitt arbete. Vid flaskhalsar har teamen åtgärdat dessa. En erfarenhet är att det är olika typer av flaskhalsar mellan diagnoserna och mellan samma diagnos på olika sjukhus. Den lokala förankringen har därför varit nödvändig och det är av stor vikt att det finns lokala processteam i våra tre förvaltningar för alla diagnoser. AML En väl fungerande process sedan flera år tillbaka innebar att införandet av standardiserat vårdförlopp möjliggjordes utan större förändringar. Medeltiden för en SVF utredning har minskat från 6,3 dagar 2015 till 2,8 dagar % av

6 6 (19) patienterna utreds inom det nationella SVF målet. Totalt har 50 SVF startats och 40 av dem har startat en cancerbehandling. Huvud- och halscancer En välfungerande process som sedan flera år tillbaka arbetar med ständiga förändringar för att förbättra för patienterna. Medeltiden för en SVF utredning har kunnat minskas från 41 till 37 dagar. 63 % av patienterna klaras i år inom det nationella målet. Totalt har 750 SVF startats och av dem har 259 startat behandling. Matstrups- och magsäckscancer De lokala teamen och RPPL var väl förberedda infört start av SVF, vilket har möjliggjort att stora delar av förloppet fungerar väl. Ett arbete har krävts för att få starten med en gastroskopi inom sju dagar att fungera för alla patienter. En annan utmaning har varit väntetider till operation och strålning. Medeltiden för en utredning har minskats från 54 dagar till 42,5 dagar, men fortfarande klarar endast 42 % det nationella tidsmålet. 237 patienter har startat SVF och av dem har 126 startat behandling. Prostatacancer Ett omfattande processarbete pågår i hela Skåne kring urologin. Hela patentprocessen har gåtts igenom och produktionsplanering har genomförts inom specialistvården. Benign urologi har överförts till andra vårdgivare. Stora utmaningar återstår med att åtgärda brist på urologer, cystoskopister, uropatologer och sjuksköterskor till vårdavdelningar. Medeltiden för en SVF från välgrundad misstanke till start av behandling har mellan 2015 och 2016 minskats från 90 dagar till 67 dagar. 47 % av patienterna klarar tidsmålen. Totalt har patienter startat en SVF och av dem har 324 startat behandling. Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Med tanke på det stora inflödet var en expansion av mottagningskapaciteten nödvändig för att möta behovet, vilket gjorde det nödvändigt att överföra benign urologi till andra vårdgivare. Överenskommelse med privata vårdgivare om att utöka antal patienter har gjorts. Medeltiden för en SVF utredning har minskats från 36 dagar till 33 dagar. 45 % av patienterna klarar tidsmålen. Totalt har SVF startats och av dem har endast 290 behövt starta en cancerbehandling vilket motsvarar 15 % av de avslutade patienterna.

7 7 (19) Denna tabell visar det sammanlagda resultatet för tiden från välgrundad misstanke till start av behandling för olika behandlingstyper för de fem pilotprocesserna. Tabellen visar att utredningstiden har minskats och att en större andel patienter klarar det nationella tidsmålet Antal patienter Antal dagar till behandling Andel som klarar tidsmål Antal patienter Antal dagar till behandling Andel som klarar tidsmål Kirurgi 208 st 53 dag 44 % 289 st 40 dag 50 % Läkemedel 84 st 56 dag 39 % 165 st 40 dag 53 % Stålning 66 st 65 dag 43 % 92 st 55 dag 58 % Har det förändrade arbetssättet för dessa stabiliserats? Om inte, vilka utmaningar kvarstår? Den största utmaningen är att tillgodose att all kompetens finns att tillgå. Det är tex brist på urologer, onkologer, patologer, radiologer och sjuksköterskor. Att kunna åtgärda dessa brister är nödvändigt för att nå alla nationella SVF mål. Hur har landstinget arbetat med resultatet utifrån de nationella mätpunkterna för de SVF som infördes 2015? Resultaten regelbundet kommunicerats med regionledning (politik) och koncernledning (tjänstemannaledning). Regelbunden återrapportering av SVF resultaten till chefer och medarbetare involverade i cancervården. De lokala teamen har följt resultaten regelbundet via QlikView applikationen och använder dessa i den interna dialogen för att vid behov justera rutiner och arbetssätt. Ordf i RCC-syd och regional cancersamordnare har haft uppföljningsdialoger med förvaltningsledningar och ansvariga LPPL och verksamhetschefer varje termin. Vid avvikelser från uppsatta mål har åtgärder och handlingsplaner krävts kring hur flaskhalsar skall åtgärdas.

8 8 (19) 2. Införande av de 13 nya vårdförloppen under Införande a) När började landstinget inkludera patienter i vårdförloppen? 1 februari: bröstcancer, lungcancer, CUP, lymfom och kolorektalcancer 1 juni: hjärntumörer, myelom, levercancer, bukspottkörtelcancer, lever- och gallvägscancer, äggstockscancer, allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer 1 september: malignt melanom b) När infördes koordinatorfunktionen för respektive vårdförlopp? Vid start av SVF arbetet enligt ovan. c) När infördes obokade tider för respektive SVF? Vid start av SVF enligt ovan. d) Har införandet följt handlingsplanen eller har det skett justeringar? I så fall varför och på vilket sätt? Införandet har genomförts enligt handlingsplanen. 2.2 Stöd till utvecklingsarbete Hur har landstinget gett stöd till verksamheternas utvecklingsarbete med Modellen för införandet av pilotprocesserna, som vi anser var framgångsrik, har följts även vid införandet av de 13 nya processerna. Modellen finns beskriven i vår handlingsplan inför a) införandet av välgrundad misstanke i primärvården? Utbildning på distriktsläkarmöte och möte för andra personalkategorier inom primärvården. Samtliga vårdcentraler har besökts eller kommer besökas under 2016 för information och återkoppling. Månatlig information på intranätet Vårdgivare Skåne. Primärvårdsrepresentant i de lokala cancerråden som finns i respektive förvaltning. Återkoppling till remittent som inte märkt remissen SVF för en patient som vid remissbedömning blir en SVF-patient.

9 9 (19) b) införandet av välgrundad misstanke i den specialiserade vården? Samtliga cancerprocessteam har genomgått ett processtyrt förbättringsarbete med genomgång av patientens väg genom processen. De har fått hjälp av enheten för strategisk kvalitetsutveckling i sitt arbete. Vid flaskhalsar har teamen åtgärdat dessa. En erfarenhet är att det är olika typer av flaskhalsar mellan diagnoserna och mellan samma diagnos på olika sjukhus. Den lokala förankringen har därför varit nödvändig och det är av stor vikt att det finns lokala processteam i våra tre förvaltningar för alla diagnoser. Dialog och arbetsmöte på olika nivåer i Skåne till ex lokala cancer-råd, verksamhetsledningar och i lokala processteam. Information och utbildning i olika forum till ex APT och via Nyhetsbrev och VGI (intranät). c) införande av koordinatorfunktion? Nätverk för SVF-koordinatorer har bildats med främsta syfte att stimulera till samarbete och erfarenhetsutbyte. Ett välfungerande samarbete inom varje förvaltning, men också mellan koordinatorer inom och inom hela Södra sjukvårdsregionen är av största vikt. Utbildning för koordinatorerna har genomförts kontinuerligt under året i respektive förvaltning. RCC-syd och de ingående landstingen/regionerna har haft två koordinatorsträffar för erfarenhetsutbyte och utbildning. Införande av SVF-koordinatorer påverkar i varierande utsträckning kontaktsjuksköterskans roll. Ett arbete har därför skett i att definiera gränsdragningen mellan funktionerna, samtidigt som samarbete mellan dessa och berörda läkare har utvecklats ytterligare. d) införande av obokade tider? Införandet av obokade tider är ett led i det lokala processarbetet. Verksamheterna erbjuds support utifrån behov. Enheten för strategisk kvalitetsutveckling på koncernkontoret är engagerade inom flera processer för att hjälpa till med att införa detta då det kräver produktionsplanering för att lyckas.

10 10 (19) 2.3 Utmaningar Beskriv utmaningarna med införandet av årets SVF: a) Hur har landstinget omhändertagit de utmaningar som beskrevs i handlingsplanen? Utmaning Vida ingångskriterier till SVF medför flytt av ansvar från primärvård till specialistvård för fler patienter Undanträngning av annan sjukvård PET-CT CT/MR Genomförda åtgärd Reagerat vid överremittering. Påpekat nationellt att kraftiga förflyttningar har skett inom urinblåsa och colorektal utan att fler cancerfall har hittats. Är kriterierna för välgrundad misstanke för vida? Vg se nedan under undanträngning. Det kommer ställas krav på kapacitetsökning. Arbete med den beslutade planen för utbyggnad har fortgått, så att kapaciteten i Skåne kan ökas vid årsskiftet 2016/2017. Risk för undanträngningseffekt för icke-svf patienter. Arbetet med att genomföra plan för att möte det ökade behovet har fortgått. För CT tillgodosett men för MR behövs en ytterligare utökad kapacitet. Patologi Vårdplatsbrist och undanträngning Operation för blåscancer Långa väntetider till colo- och gastroskopi. Skåne har satsat, utöver SVF pengarna, flera miljoner på att förbättra ledtiderna inom patologi via till ex förbättrade rutiner, utökad utrustningskapacitet, ökade öppettider, utbildning och inhyrd kompetens. Sex av nio förlopp klarar nu ledtiderna för patologi. Ett tillgänglighetspaket om 468 milj har genomförts i Skåne som bland annat bygger på att flytta benign kirurgi till mindre sjukhus, minska vårdskador, minska överbeläggningar och utlokaliserade patienter samt förbättra arbetsmiljön. Brist på urologer och brist på operationsalar för urologi på SUS har medfört problem att genomföra TUR-B inom utsatt tid. För att möta detta har ett utökat samarbete SUS och Sund införts för att fördela operationer mellan Malmö och Landskrona/Helsingborg. Utökning av kapaciteten av dessa undersökningar i Skåne. Bättre planering och styrning via koordinatorer.

11 11 (19) Patienter som inte godtar tid till undersökning och ombokar. Kompetensbrist inom urologi, onkologi, lungmedicin och patologi och i viss mån inom BoF (nuklearmedicin) Korrekt information till patienten om SVF eftersträvas för att patienten ska vara väl förberedd. Vikten av att patienten är anträffbar på telefon poängteras och vad som ska ske vid olika tidpunkter. Ett informationsblad att ge till alla pat som startar ett SVF har skapats. Extra tilldelning av ST tjänster inom utsatta specialiteter. Kontinuerliga insatser för att rekrytera specialister. I planeringen för utbyggd PET-CT verksamhet ingår att beakta nuvarande kompetensbrist inom nuklearmedicin. b) Har det uppstått oförutsedda utmaningar? Om ja, vilka? Hur har landstinget löst detta? Planeringen av CT-PET utbyggnaden har fått omarbetats på grund av de stora ombyggnationerna på sjukhusen i Malmö och Helsingborgs. Bristen på sjuksköterskor har medfört stängda vårdavdelningar vilket har ställt stora krav på planeringen, fram för allt under sommaren, för att få cancervården att fungera bra under hela året. Benign vård har fått längre väntetider. Omfördelningen av benign sjukvård har tagit längre tid än planerat och har startats först hösten c) Hur har landstinget arbetat med att följa och åtgärda eventuella s.k. undanträngningseffekter? Vi planerade att följa väntetider enligt nedan; o Operation o Första besök på mottagning o Bild och funktion o Colo- och gastroskopier o Patologi o Regionvårdremisser till SUS för annat än cancer o Cancerrecidiv o Onkologisk behandling (ej SVF-patienter) Bedömningen från vården är att väntetiderna har ökat för benigna åkommor, men det har inte gått att visa detta i några av våra uppföljningssystem. Operationer, mottagningar, undersökningar: Har följts på sedvanligt sett. Den beslutade kösatsningen i Skåne har löst uppkomna nya köer.

12 12 (19) Benigna diagnoser: Kösatsning beslutad i Skåne där omfördelning till andra sjukhus har genomförts. Regionvårdremisser: Uppföljning gemensamt med remittenter från de andra landstingen har skett. Bedömningen är att väntetiderna inte har ökats. Cancerrecidiv: Det finns idag inget fungerande system för uppföljning av väntetider till omhändertagande av recidivpatienter. Arbete pågår för att skapa detta. Onkologisk behandling ej SVF: Väntetider i kvalitetsregister har studerats och bedömningen är att de ej har försämrats. Väntetiden till strålbehandling är fortsatt lång och för 2017 planeras en satsning för att åtgärda detta Antal avslutade patienter Hur många patienter har genomgått och avslutat (påbörjat behandling eller avslutat av annan anledning) SVF? Från och med maj 2015 till och med 18 oktober 2016 har följande antal patienter startat och avslutat ett SVF i Skåne. Antalet patienter skiljer sig i antal från de nationella siffrorna och förklaringen till det är att i Skåne startade vi registrera SVF patienter redan i maj 2015 och i den nationella startade man att ta emot registreringar först i september 2015, samt att patienter som har avslutats under oktober förs över till de nationella siffrorna först i början av november. Standardiserat vårdförlopp Män Kvinnor AML Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscancer Prostatacancer Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Bröstcancer Cancer i bukspottkörteln och periampullärt 29 27

13 13 (19) Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång 2 8 Cancer utan känd primärtumör, CUP Lungcancer Maligna lymfom Malignt melanom Myelom 10 7 Primär levercancer Primära maligna hjärntumörer 15 8 Tjock- och ändtarms cancer Äggstockscancer 0 56 Totalt Överföring av information Hur har landstinget löst frågor gällande överföring av information/data när flera landsting har ansvar för olika delar i ett enskilt SVF? Dels finns ett nationellt regelverk som beskriver vem som ansvarar för rapportering till nationella databasen som är implementerat. Cancersamordnarna i Södra sjukvårdsregionen har arbetat fram ett regelverk som beskriver hantering av information vid överföring av patient mellan olika landsting. En regional överenskommelse har slutits mellan landsting/regioner i södra sjukvårdsregionen. Den bygger på aktiva överlämningar mellan koordinatorer och kontaktsjuksköterskor. När det sedan kom en nationell överenskommelse som bygger mycket på vår version, så har vi följt den. I Södra sjukvårdsregionen har olika mötesplatser utvecklats för olika grupperingar ska få erfarenhetsutbyte kontinuerligt. Det finns grupperingar för cancersamordnare, koordinatorer, tillgänglighet och mätmodell. I dessa möten skapas samsyn och förankras de behov av information som finns i de olika landstingen/regionerna.

14 14 (19) Vilka rutiner finns? Bifoga gärna rutiner/regelverk som implementerats. Hänvisar till den nationella rutinen Rutin för rapportering av patient i standardiserade vårdförlopp (SVF) mellan landsting/region Vilka ytterligare åtgärder kommer att vidtas för att informationsöverföringen ska förbättras under 2017? Koordinatorerna för de olika processerna i de olika landstingen/regionerna har skapat nätverk och har nu i uppgift att se till så att rutinerna följs. 3. Information och förankring 3.1 Patienter Hur har landstinget involverat patientföreträdare i arbetet med SVF under året? Regional cancersamordnare har regelbundna möte tillsammans med RCC med patientrepresentanter och patientföreningar. De lokala cancerråden involverar patienter i det lokala förbättringsarbetet. Vid dessa träffar diskuteras avvikelser och hur vi kan förhindra dessa. En viktig punkt som har kommit upp är behovet av kontaktsjuksköterskor inom onkologin och där har vi därför tillsatt flera tjänster under Samtliga processledare har arbetat för att få kontakt med berörda patientföreningar i det fortsatta arbetet med att utveckla processerna. Förvaltning Kryh har ett lokalt patientråd för cancersjukvården. 3.2 Privata vårdgivare Hur har landstinget involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF under året? Regelbunden information på intranätet, Vårdgivare i Skåne, som nås av alla privata vårdgivare i Skåne. Regional cancersamordnare har haft regelbundna möten med ledningar för de privata vårdgivarna samt vid behov möten med grupper av privata vårdgivare. Det har framför allt varit nödvändigt vid införande av SVF melanom, då hudsjukvården i Skåne bedrivs som vårdval.

15 15 (19) Regional cancersamordnare har också haft möten med ansvariga för upphandling av privat vård samt ansvariga för vårdval i regionen. LPPL har möten med privata vårdgivare som man samarbetar med kring sin lokala process. Särskilda överenskommelse om obokade tider för SVF-patienter har träffats med privata endoskopienheter och bild och funktionsmedicin. 3.3 Primärvård Hur har landstinget säkerställt att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF? Skåne har ett uppbyggt system med allmänläkarkonsulter (AKO) som ansvarar för utbildningar och arbetsrutiner för alla distriktsläkare i regionen, privata som icke privata. Ett tätt samarbete finns mellan AKO, RCC och cancersamordnarna avseende informationsmöten, utbildningar, skriftlig information mm. Förvaltningarnas cancersamordnare har, tillsammans med AKO, under 2016 besökt samtliga privata och offentliga vårdcentraler för information om den nationella cancersatsningen. Information har spridits via ledningen för primärvårdsdivisionerna. AKO har 2016 för primärvården arrangerat två informationsmöten/förvaltning om SVF. RCC och cancersamordnaren gav övergripande information medan RPPL alternativt LPPL redogjorde för specifika förlopp. Särskild informationsinsats har erbjudits för medicinska sekreterare och distriktssköterskor. 4. Arbete med PREM-enkäten För att ta del av stimulansmedlen ska den nationella PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC och följer strukturen för nationell patientenkät (NPE), användas under Kravet gäller för de fem SVF som har implementerats under 2015 men önskvärt är att även de patienter som ingår i de SVF som införs under 2016 utvärderas med enkäten. Resultaten ska kunna användas såväl nationellt som regionalt och för respektive landsting. 4.1 Utskick av PREM-enkät Hur har landstinget arbetat inför utskick av PREM-enkäten för de fem första vårdförloppen?

16 16 (19) Pengar är avsatta för att delta i detta. Totalt har hittills 852 enkäter skickat ut till SVF patienter i Skåne och 423 av dem har svarat på enkäten. Har landstinget startat utskick av PREM enkäten även till patienter ingående i 2016 års SVF? I så fall vilka? Vi har under 2016 studerat de fem piloterna och kommer att utöka att gälla fler diagnoser under kommande år. Detta så vi kan dra slutsatser via en pilot innan vi inför det att gälla alla SVF. 4.2 Användning av resultat Hur har/kommer resultaten från PREM-enkäten att användas? Efter att vi under sommaren fick indikationer på att patienterna saknade information om att de skulle genomgå en SVF utredning och att de saknade information om att de bör ha med en anhörig när de skall få svar på utredningen skapade vi ett informationsblad att lämna vid starten av ett SVF där det bland annat står information om ovan. Vi har också fått information att patienterna är väldigt nöjda med bemötandet de får av vården och denna info sprider vi givetvis till vårdpersonalen. Att patienterna inte anser att utredningarna går för snabbt är en information som vi kommer sprida till vården, då flera medarbetare har varit oroliga för att patienter skall känna så. Ser landstinget redan nu om utveckling av enkäten behövs för att ge ytterligare vägledning till landstingets förbättringsarbete för patienternas upplevelse av SVF? En ännu tydligare fråga kring hur man upplever hastigheten i utredningen hade varit önskvärd, då oron bland vårdpersonal är stor att patienterna skall känna att de inte hinner med. 5. Erfarenheter av 2016 års arbete Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2016 lett till förändringar i upplägget inför arbetet 2017? Om ja, på vilket sätt? Modellen för införandet av pilotprocesserna, som vi anser var framgångsrik, kommer följas även vid införandet av de 10 nya processerna Modellen finns beskriven i vår handlingsplan inför 2015.

17 17 (19) Vi eftersträvar en större framförhållning i förberedelserna så att allt är på plats och välkommunicerat när de 10 nya SVF startar den 1 april En checklista för vad som skall göras och vem som skall genomföra detta och när har skapats. 6. Ekonomi Ge en översiktlig bild av hur årets medel samt föregående års eventuellt överförda medel har använts. Vad kommer årets återstående medel att användas till och hur mycket av årets medel kommer att föras över från år 2016 till 2017? Inga medel kommer föras över utan allt kommer användas De två största posterna är löner till koordinatorer och kontaktsjuksköterskor. Den nya tjänsten cancerkoordinator definierades under 2015 och totalt 37,75 omräknade heltider har anställts i Skåne. Bedömningen är att dessa koordinatorer är centrala för att lyckas med att införa standardiserade vårdförlopp och att korta utredningstiderna. För att förbättra det psykosociala omhändertagandet av patienterna så har under 2016 ytterligare 36,5 omräknade heltider kontaktsjuksköterskor anställts i Skåne. Det har under 2015 definierats vilka arbetsuppgifter en kontaktsjuksköterska i Skåne har. Det finns augusti omräknade heltider kontaktsjuksköterskor inom cancersjukvården i Skåne. Nedan är en beskrivning hur pengarna har används och kommer att användas under 2016; Tilldelade medel 2016 SUS Sund Kry MS KK Tot h F* ** Strategiskt processtöd/it ,5 2,5 6,0 Koordinatorer ,5 12,5 Kontaktsjuksköterskor Multidisciplinär konferens SVF start i januari SVF under resterande ,5 6, Utbildningsinsatser , ,5 5 Totalt 23, ,5 55

18 18 (19) För att få ut tilldelade SVF medel har förvaltningarna inkommit med en rapport som visar på effekter av satsningen. Man har gett svar på nedan frågor och bedömningen är att samtliga fyra förvaltningar har uppnått målen i deras och Skånes handlingsplaner för o under vilken period som förvaltningen har arbetat enligt SVF/diagnos o antal patienter inkluderade i SVF/diagnos och andel av dem som hade cancer o aktuella väntetider för berörda cancerprocesser (jan-dec 2015 enligt befintliga kvalitetsregister från remissankomst till start av behandling jämfört med SVF utredningstiden från välgrundad misstanke till start av första behandling jan-aug 2016) o genomförda och planerade utbildningsaktiviteter under 2016 o omfattning av extra genomförda eller planerade utredningar/behandlingar (kösatsning) under 2016 o antal koordinatorer i förhållande till utgångsläge maj 2015, oktober 2015 och oktober o antal kontaktsjuksköterskor i förhållande till utgångsläge maj 2015, oktober 2015 och oktober o MDK för berörda cancerprocesser i förhållande till utgångsläge maj 2015, oktober 2015 och oktober o omfattning av DC-verksamhet i jämförelse med jan-dec 2015 och jan-aug 2016 o Status på utveckling av utfallsindikatorer inkluderande patientrapporterat utfall (PROM) och patientrapporterad upplevelse (PREM). o väntetid till CT-PET i förhållande till utgångsläge maj (gäller SUS) o aktuella tider från remiss till svar för patologi totalt och för processer berörda av SVF (jan dec 2015 jämfört med janaug 2016). (gäller Med Service) Hur stimulansmedlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel men informationen är av värde inför diskussion av en ny överenskommelse för 2017 mellan regeringen och SKL.

19 19 (19) 7. Inför överenskommelse 2017 Delge oss gärna synpunkter och erfarenheter som kan vara viktiga att ta med inför arbetet med 2017-års överenskommelse mellan regeringen och SKL. En reflektion är att kriteriernas karaktär skiljer sig väsentligt mellan olika förlopp och därmed även utredningsgången. Oro finns att definitionen för välgrundad misstanke är för ospecifik avseende huvud- hals-cancer, urinvägscancer och colorektalcancer. En större framförhållning i framtagande av KVÅ koder, informationsmaterial mm hade varit av stort värde. Ett datoriserat beslutsstöd för primärvården vid SVF skulle också underlätta och ett nationellt arbete borde initierats. En standardiserad mall i datajournalen för min vårdplan hade underlättat arbetet med SVF och ett arbete för att implementera detta under 2017 borde vara med i överenskommelsen. Om krav på att klara nationella utredningstider skall införas så bör det endast gälla pilotprocesserna, då det krävs minst ett års förbättringsarbete innan man kan börja se bestående förbättringar. Kristianstad Ingrid Bengtsson-Rijavec Hälso- och Sjukvårdsdirektör,