PYTTIS KOMMUN Bildningsnämnden VERKSAMHETSBERÄTTELSE Pyttis svenska skola 1. INLEDNING 1.1 INLEDNING (VERKSAMHETSBERÄTTELSE)

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Pyttis svenska skola 1. INLEDNING 1.1 INLEDNING (VERKSAMHETSBERÄTTELSE) Grundläggande utbildning och förskola (verksamhetsberättelse) Under skolåret har skolan haft 39 elever fördelade på förskola, samt sammansatta klasser 1-2, 3-4 och 5-6. Undervisningen har genomförts i växelkurs 1, enligt läro- och arbetsplanen med tim-resursen 95 timmar. Skolan har haft tre klass-lärare, förskolelärare och två skolgångshandledare. Skolgångshandledarna har stött elever med speciella behov, men också tagit hand om klassen, så att läraren kunnat jobba koncentrerat med dessa elever. Klasserna har delats i engelska, matematik och slöjd. Endast tre elever har väntat på skolskjutsen en timme/elev och då har de fått vara inne och göra läxor. I personalmötena har endast lärarna kunnat delta, eftersom skolgångshandledarna haft hand om eftermiddagsverksamheten och -vården. Vi har planerat undervisningen, planerat olika aktiviteter och utvärderat undervisningen. Vi har också systematiskt bekantat oss med grunderna för den nya läroplanen och reflekterat över dessa. Skolgångshandledarna har fått del av besluten via PM som gjorts upp under mötet. 1.1 INLEDNING (arbetsplan) Grundläggande utbildning Skolåret kommer skolan att ha tre klasslärare, en förskolelärare och två skolgångsbiträden. Skolans timresurs kommer att vara 95 timmar. Klasserna är uppdelade enligt följande: Förskola, åk 1-2, åk 3-4 och åk 5-6. Med de resurser som står till buds vill vi sträva till att varje enskild elev får ut så mycket som möjligt av undervisningen. Vissa timmar i modersmål, matematik och språk delas för att vi ska kunna ge mera stöd för den enskilda eleven i dessa ämnen. Skolgångsbiträdena skall i huvudsak stöda elever med särskilda behov, men skolgångsbiträdenas resurser fördelas även så att alla elever kan få så mycket stöd och hjälp i dessa ämnen. Skolgångshandledarna övervakar också elever, som måste vänta på skolskjutsarna. På så sätt kan eleverna t.ex. utnyttja väntetiden till att göra läxor. I realämnena följer vi växelkurs 1. Vid de veckovisa personalmötena diskuterar vi aktuella frågor, planerar projekt, utvärderar resursanvändning mm. Samplanering är viktig för samarbetet mellan lärare och skolgångsbiträden. Under möten skrivs PM, så att alla ska få del av mötets beslut eller planer. 2. MÅLBESKRIVNING FÖR LÄSÅRET 2.1 MÅLBESKRIVNING FÖR LÄSÅRET (verksamhetsberättelse) Grundläggande utbildning och förskola

2 Eleverna har fått undervisning enligt varierande metoder, såsom enskilt arbete, pareller grupp-arbete, lärarledd undervisning, egen forskning och experiment, för att göra inlärningen så intressant som möjligt och tillgodose elevers olika sätt att lära sig. Lärarna har planerat undervisningen och redogjort för skolgångshandledarna hur de vill arbeta. Eleverna har fått ta ansvar för sina arbeten och redovisa dem för läraren eller de övriga eleverna. Vi har även arbetat i åldersintegrerade grupper, så att de äldre eleverna har fått ta ansvar för de mindre. Årskurserna 4-6 har fått lära sig att planera och leda lekar för de yngre eleverna två raster per vecka. Vi har undervisat i ICT utgående från den plan som godkändes inför skolåret Förskolan har deltagit i projektet Barnens Östersjöprotest med en animation, som publicerades på Kymen Sanomats nättidnings första sida. (Mer info om projektet: I nybörjarundervisningen har de skrivit på dator, printat ut och sparat sina texter. Trean-fyran har bl.a.skrivit en egen bok. De skrev texten på dator, gjorde ombrytningar, ritade bilder som de scannade och infogade. Under processens lopp sparade de sitt arbete på USB-minnen. I årskurserna fem och sex har de förutom att skapa egna arbeten på dator också använt den som uppslagsverk för forskning. De har också skapat konst i bildkonstundervisningen. Efter klassresan till Österbotten har de också gjort powerpoint-presentationer, med bild och text. De har lärt sig att skicka e-post. I stora klasser stöter man på problemet med att det inte finns tillräckligt många datorer, vilket kräver minutiös planering av arbetet om det skall lyckas. Ofta är det också någon eller några datorer som krånglar. Vårt mål har varit att ge bygga upp elevernas ICT-kunnande så att de självständigt kan använda datorn som ett redskap i sitt arbete. De har lärt sig att använda skrivprogram, spara sitt arbete, infoga text, bild och ljud, samt använda dokumentkamera och videokanon. Eleverna har också sökt fram information på datorn. I samband med detta har vi betonat hur viktigt det är att ha en kritisk inställning till det som står på nätet. Temat datasäkerhet och -etikett har behandlats i mediafostran, särskilt i de högre klasserna. I de lägre klasserna är det ytterst få elever som har en egen e-postadress. Datorerna har också använts i stödundervisningen. I år har de finlandssvenska traditionerna behandlats genom Tove Jansson temat, vi besökte utställningen med hennes alster på Ateneum i Helsingfors. Svenska dagen firades med fest på skolan, alla klasser hade ett eget bidrag till festprogrammet i form av teckningar, sånger och dikter. Femman-sexan hade gjort en informationsvideo om finlandssvensk historia. Det här var nog en fin fest!, utbrast en av förskolans elever, då festen var slut. Vi dansade ringlekar på julfesten och tillsammans med barnen på daghemmet Måsarna. Eleverna i åk 1-4 har fått lära sig de traditionella finlandssvenska sångerna och bekantat sig med de övriga nordiska ländernas musik under musiklektionerna. Läsningen och litteraturen har haft en central roll i vår undervisning. Läsningen är en viktig del i att lära sig sitt modersmål, att få ett större ordförråd och skapa förståelse

3 av språket. Läsförståelse har övats via att eleverna har fått svara på frågor utgående från den text som de har arbetat med. Eleverna har fått läsa skönlitteratur under lektionstid, åtminstone en kvart om dagen men ofta mera. Under årets lopp har vi deltagit i många aktiviteter, bl.a. har förskolan varit ute i Mulleskogen, för att lära sig hur man ska uppföra sig i naturen och lära sig att tycka om friluftsliv. Hem och skola bjöd oss på en dag med föräldrar och lärare på Sirius, då vi surfade och klättrade. Vi har besökt simhallen i Karhula, lussat i kyrkan på De vackraste julsångerna och på pensionärernas julfest. Vi deltog i Harrastemessut i Huutjärvi. Under barnens kulturveckor deltog vi i en Sibeliuskonsert i Suur-Ahvenkosken koulu. Eftersom det råkade vara på Runebergsdagen fick årskurserna 3-4 från båda skolorna en tvåspråkig lektion om nationalskaldens liv och verk. Inom kulturstigen har åk 3-4 besökt kejsarens fiskestuga i Langinkoski. Där togs vi emot av kejsarens adjutant, som berättade för oss om stugans historia och om hur kejsaren och hans familj hade levt då de var i Finland. Hela skolan har fått höra sagor lästa av Pia Marita Roimola. Åk 5-6 har deltagit i ett projekt i fysik och kemi Det här fungerar ju. Deras uppgift var att utgående från vissa komponenter, uppfinna och bygga en maskin som fungerar, samt dokumentera processen och presentera sin uppfinning för de övriga eleverna i skolan. De deltog också i Yrityskylä-företagarbyn tillsammans med sina blivande klasskamrater från Kotka svenska samskola och Kuusankoski skola. På skolan har vi haft utedag med stafetter, naturstig och korvgrillning, Pyhtään Yritys ry har låtit oss använda idrottsredskap via liikuntavaunu och så har vi haft en djurdag på skolan. Vi har bjudit in vårdnadshavarna till våra fester och eleverna har bjudit på mångsidigt program med sång, musik, dikt och teater. Via ett nytt projekt som Förbundet Hem och skola Skolkontakt (se info nedan, eller googla på skolkontakt för mera info) har trean och fyran fått en vänklass i Österbotten, Norra Vallgrund skolas treor och fyror, som vi brevväxlat med. Skolkontakt finansierade resan till Replot och Sundom där eleverna fick bekanta sig med världsnaturarvet i Kvarken, promenera på Replot bro, Finlands längsta bro och besöka meteoritkratern Söderfjärden. Vänklassen fick inbjudan till Pyttis, de hoppas kunna besöka skolåret De övriga eleverna åkte på skolresa till Högholmen. Varför projektet Skolkontakt? Barn och unga idag har ett brett globalt nätverk, medan nätverken i Svenskfinland kan bli svagare. Syftet med projektet är att öka de finlandsvenska barnens kulturella och språkliga identitet och att

4 ge kommande generationer en stark känsla och förståelse för hela Svenskfinland, utan att ge avkall på det globala perspektivet. Skolkontakt ger eleverna möjlighet att hitta nya vänner och besöka nya delar av Finland, vilket kan leda till fler alternativ vid val av t.ex. studieort och fritidsresor. En Skolkontaktresa redan i åk 3 eller 4 kan bidra till en god klassanda som gynnar klassen i många år. 2.1 MÅLBESKRIVNING FÖR LÄSÅRET (arbetsplan) Grundläggande utbildning och förskola Skolans målsättning är att utgående från läroplanen ge eleven de baskunskaper som han/hon behöver för att ha en god grund att bygga vidare på i sina fortsatta studier. Genom samarbete med föräldrar, närfostrare samt elevvårdsgruppens medlemmar vill vi skapa en inlärningsmiljö där eleven skall känna sig trygg. Lärarnas och skolgångsbiträdenas samarbete och gemensamma planeringstid skall resultera i att all elever skall få det stöd och de resurser som behövs för att deras studier ska framskrida så bra som möjligt. Trestegsstödet ger oss möjlighet att utgående från elevens behov utforma undervisningsgrupper, istället för att följa klass- och åldersindelning. Eleven ska lära sig att arbeta individuellt och i samarbete med andra, samt ta att ansvar för sitt eget arbete. På regionnivå utarbetades senaste år en ICT-strategi och utgående från den Pyttis kommuns egen strategi. Utgående från denna har skolan utformat en egen plan för ICT-användning och undervisning. Tyngdpunkten ligger på informationssökning, skapande och sparande av egna dokument, samt vett och etikett i användningen av sociala medier. Säkerheten på nätet, samt vikten av att ha en kritisk inställning till det som finns på nätet betonas. Detta som en del i mediafostran. Vi använder även datorn som ett verktyg i inlärningen m.h.a. olika gratisprogram på nätet. Vi har också program för specialundervisningen som med fördel kan användas i stödundervisningen. Vi vill göra eleven bekant med de finlandssvenska traditionerna genom att delta i evenemang som ordnas i närmiljön. Eleverna uppträder med sång och musik vid olika tillställningar både på skolan och ute i samhället. För att förankra undervisningen i elevens och samhällets vardag vill vi bygga upp undervisningen utgående från årstider, högtider, internationella och nationella temadagar och -veckor, samt aktuella händelser. (se bifogad detaljerad plan) Vi lägger stor vikt vid läsning och litteratur. Vi strävar till att alla elever ska läsa skönlitteratur i olika genrer. Förutom att vi flitigt besöker skolans eget bibliotek samarbetar vi också med kommunens bibliotek. Läsförståelsen och förmågan att plocka ut det centrala ur en text, blir allt viktigare i samhället och arbetslivet och vi vill fortsätta att fokusera på dessa delområden. Även i matematiken ska vi fokusera på förståelse, problemlösning och kreativt tänkande. Utgående från kommunens trafiksäkerhetsplan (2008) ingår trafikfostran i undervisningen. Särskilt på hösten när skolan börjar betonas trafiksäkerheten. Klubbverksamhet Klubbverksamhet De klubbar som ordnats detta läsår är teaterklubb och rockklubb. Tio elever har tagit del i rockklubbens verksamhet. Målet har varit att lära eleverna att hantera de klassiska rockinstrumenten samt att koppla dem till förstärkare. På skolan har vi elgitarr med förstärkare, bas med förstärkare, elpiano/synth, ett nytt trumset och en sånganläggning inklusive mikrofoner. Vi har lärt oss att spela några rockklassiker men även nyare låtar har funnits på repertoaren. Rockklubben har uppträtt på julfesten och på vårfesten. (Bengt Kullberg) Teaterklubben har haft nio deltagare. På julfesten uppträdde vi med pjäsen Granen och på vårfesten med pjäsen Djungelboken. I teaterklubben har vi övat på att uppträda, samarbeta, att använda kroppen och rösten som redskap. Dessutom har eleverna själva tillverkat kulisser i olika material. (Paulina Hentunen)

5 Vi har möjlighet att ordna klubbverksamhet även Vilka klubbar vi kan ordna klarnar i början av höstterminen då vi kartlägger vilka klubbar som intresserar eleverna och vem som kan leda klubbarna. Detaljerade planer för klubbarna lämnas in för godkännande innan klubbverksamheten startar i september. Skolskjuts ordnas vid behov. Eftermiddagsverksamhet (skolgångshandledare, eftisledare Heddy Salokangas) Eftermiddagsverksamheten på svenska har ordnats vid Pyttis svenska skola mellan kl och På höstterminen bestod gruppen av tretton barn och på vårterminen var de tolv. Barnen är i åldern 6-9 år (F-2). På eftis har vi följt ett veckoschema. Från och med 1:a februari 2015 har vi tagit i bruk en månadsplan. Eftisledaren har gjort upp planerna i samarbete med barnen. Vi har grundat Barnens parlament och där har alla haft möjlighet att säga hur de vill tillbringa sin tid på eftermiddagen. I eftis är det meningen att alla har en god vän att leka med. Kvaliteten på eftis gör att barnet ska ha en trygg och trivsam eftermiddag. Vi har inlett eftisen med en timmes utevistelse. Sedan har barnen fått ett smakligt mellanmål i matsalen. I samband med det har barnen övat gott bordsskick. Därefter har vi läst saga, Tove Jansson har varit tema i år, men vi har även läst andra sagor. Barnen har fått tid till läxläsning om de har velat. I eftisen har barnen erbjudits möjlighet att leka fritt, rita, spela spel, spela musik. De har fått pyssla, handarbeta och skapa konst, under ledarens handledning. I gymnastiksalen har vi lekt och spelat bollspel och ibland har vi varit i köket och bakat. På hösten deltog vi med kommunens andra eftisgrupperna i eftisens 10-års jubileum på Huutjärvi skola. Där fick vi delta i en fest i matsalen med saft och kaka och sedan fanns det olika stationer med aktiviteter som alla fick delta i. Eftermiddagsverksamhet Elva elever är i behov av eftermiddagsvård och verksamhet. Detta innebär att verksamheten hålls på skolan. Eftisen hålls i skolans utrymmen, i huvudsak i för-skolan varje dag kl Eftisledaren har planerat verksamheten och gjort upp ett schema för de olika dagarna. Under eftisen ska barnen ha möjlighet till ledda akti-viteter, men också möjlighet att välja vad de vill göra. Barnen uppmanas att tala svenska och deras språk stärks då de får höra svenska sagor, leka lekar på svenska och spela sällskapsspel där de använder det svenska språket. På schemat finns motion, lek, utevistelse, konst och hantverk. Barnen serveras mellanmål och de har varje dag möj-lighet att göra läxor. Tanken är att barnen själva skall delta i planeringen till viss del. Verksamheten skall vara en trygg plats, som barnet trivs på. Det är viktigt att mot-verka mobbning. Målet är att träna elevens sociala färdigheter. Även för eftisverk-samheten finns kvalitetskriterier. (se bilaga) (Heddy Salokangas, skolgångshandledare) Elevvårdsgruppen (verksamhetsberättelse) Den gemensamma elevvårdsgruppen har samlats på skolan och diskuterat skolans arbete, och hur undervisningen bäst kan ordnas för att stöda enskilda elevers behov. Dess uppgift är att göra en övergripande plan, samt jobba för att atmosfären i skolan är god och att eleverna känner sig trygga. I gruppen ingår föreståndaren, alla skolans lärare, skolhälsovårdaren och skolkuratorn. Pedagruppen har sammankommit för att göra upp planer för enskilda elever. Pedagruppen har behandlat frågor angående inlärningen i enskilda fall, tillsammans med vårdnadshavarna har vi gjort upp planer hur elevens studier ska fortgå och vilka stödformer eleven kan få. Till pedagruppen hör de lärare som undervisar ifrågavarande elev, skolan föreståndare, samt experter som kallas in, t. ex. speciallärare.

6 Individuell elevvård har vi inte haft behov av detta läsår, men dess uppgift är att behandla problem som inte hänför sig endast till inlärning. Gruppen skall vara yrkesövergripande och experter skall tillkallas efter behov. Elevvårdsgruppen (arbetsplan) Elevvårdsgruppens uppgift är att värna om elevernas välbefinnande. Dess betydelse har ökat i och med ändringen av lagen för grundskolan. Den sammankallas vid behov, men minst 1-2 ggr/ termin för att behandla allmänna ärenden. Elevvårdsgruppen är den yrkesövergripande grupp, som bl.a. utreder om elever ska överföras till special-undervisningen. I gruppen ingår skolans lärare, skolhälsovårdare och skolkurator. Vid behov kan psykolog, socialarbetare eller andra experter bjudas in. Även föräldrarna kan delta i gruppens möten till den del det angår deras egna barn. Elevernas hälsa granskas regelbundet av skolhälsovårdare eller läkare. Eleverna kallas också regelbundet till tandläkare. Kuratorn besöker vår skola ungefär en gång i månden. Intensifierat och särskilt stöd, AISS (trestegsstödet) Om det visar sig att någon behöver extra stöd i något ämne, och att tillfällig stödundervisning (allmänt stöd) inte räcker till skall läraren göra en pedagogisk bedömning av elevens situation. Utgående från denna tas ärendet upp i elevvårdsgruppen och då kan man besluta att eleven skall få intensifierat stöd. Elever i behov av intensifierat stöd studerar enligt en plan för elevens lärande som görs upp av den lärare som undervisar ifråga varande ämne. Elever med intensifierat stöd har tillgång till biträde i klassen under lektioner åtminstone i modersmål, matematik, engelska och finska. Om det visar sig att eleven förkovrar sig i ämnet skall läraren göra en ny bedömning, och vid behov avslutas det intensifierade stödet. De elever som är i behov av särskilt stöd borde få specialundervisning. Vi planerar att en speciallärare skulle besöka skolan 4h/v.a.v, men i dags dato är det inte säkert att planerna förverkligas. Om vi inte har tillgång till speciallärare, kommer eleverna att få regelbunden stödundervisning. Stödundervisningen ordnas i huvudsak så att de inte får längre skoldagar eftersom skoldagens längd, skolresan medräknad, för dessa elever redan är lång och tröttsam. Långsiktig planering av stödundervisningen är viktig för att nå önskade resultat. I klassen har elever med behov av särskilt stöd tillgång till skolgångsbiträde. Om en elev har Plan för lärande eller individuell plan skall planerna uppdateras regelbundet. Det är viktigt att vårdnadshavarna och eleven hålls informerade under alla skeden, så att de känner sig delaktiga under hela processen. Samarbete mellan hem och skola (verksamhetsberättelse) Vi har haft föräldramöte på hösten, samt utvecklingssamtal med föräldrar och elever både på höst- och vårterminen. Informationen har skötts via veckobrev och kontakthäfte, läxhäftet, brev, telefon-samtal eller Wilma. Hem och skola har ordnat aktiviteter och samlat pengar till våra resor. Skolans hemsidor har uppdaterats regelbundet. Bl. a. förskolans Östersjövideo finns att se på våra hemsidor. Samarbete mellan hem och skola (arbetsplan) Vi kommer att ordna föräldramöten och utvecklingssamtal. Föräldrarna är välkomna att delta i skolans fester och andra tillställningar. Skolan håller kontinuerlig kontakt med hemmet via informationsbrev, telefonsamtal, samt ett "läxhäfte" eller kontakthäfte, som eleven alltid har i sin väska så att lärare och föräldrar kan hålla kontakt. Vi har också tagit Wilma i bruk. Wilma är ett verktyg på nätet där lärare och vårdnadshavare kan hålla kontakt. I och med att antalet barn med behov av särskilda stödåtgärder ökar lägger skolan vikt vid att kontakten med just dessa hem sköts kontinuerligt. Skolan har nära samarbete med föreningen Hem och skola, och tillsammans med föräldrarna ordnas gemensamma aktiviteter, utedagar, skiddagar, konserter, teaterbesök mm. Hem och skola kommer under läsåret att ordna en lördag med aktiviteter för hela familjen. Datum fastslås senare. Föreningens hemsidor nås via en länk på skolans hemsidor. Under föräldramöten, med infobrev, Wilma, samt via hemsidorna informerar vi om aktuella saker som angår hela skolan. Skolans hemsidor uppdateras regelbundet och där kan man ta del av allmän information. På hemsidorna finns även blanketter för anhållande av t.ex. ledighet eller skolskjuts. Vi hoppas att vi under läsåret även kan publicera elevarbeten av olika slag, så att föräldrarna kan ta del av dessa. Elevdemokrati (verksamhetsberättelse)

7 Elevdemokrati (arbetsplan) PYTTIS KOMMUN Skolan har fått ett elevråd, som eleverna varit med att rösta fram. De har samlats ca en gång per månad och funderat över förslag som de övriga eleverna fått skriva ner och stoppa i idélådan. Även på klassnivå har eleverna fått vara med och påverka. Eftersom vi är en liten skola har vi inte haft elevråd, men vi börjar under skolåret utforma någon form av elevråd, som passar för en liten skola. Eleverna får delta i omröstningar om förverkligande av olika projekt på skolan. Särskilt på klassnivå skall eleverna delta i diskussioner och lära sig att uttrycka sin åsikt. Läroplansarbetet (verksamhetsberättelse) Under läsåret har läroplansarbetet framskridit. Föräldrar och elever har hörts via frågor på Wilma och eleverna har fått planera en egen skoldag, så som de skulle vilja att den ser ut. I förskolan fick eleverna genomföra sin egen dag. Lärarna har deltagit i fortbildningar angående uppgörandet av läroplanen. Läroplansarbetet (arbetsplan) Läroplansarbetet med att utarbeta en ny läroplan som ska tas i bruk , har kommit igång. Skolan har haft en representant närvarande vid informationstillfällen om hur läroplanen skall utarbetas. Under året kommer lärarnas fortbildningsdagar att inrikta sig på utformandet av en ny läroplan för den grundläggande undervisningen i kommunen. Läroplanens ska utgå från de grunder som utbildningsstyrelsen gjort upp, samt kommunens egen servicestrategi och skolornas kvalitetskriterier. Teman, program och projekt (verksamhetsberättelse) Vi har använt oss av KiVa-programmet i mobbningsförebyggande syfte, vi har diskuterat olika strategier att undvika mobbning. Problem har lösts genom att diskutera och förhandla. Hembygden har lyfts fram i många sammanhang, och om möjligt utgår man från elevens närmiljö för att sedan förklara större helheter. MOKU-projektet (monikulttuurisuus) har också legat till grund för undervisningen, såsom KeKe (kestävä kehitys). Vi har betonat vikten av tolerans, att alla är olika och att vi måste skydda vår natur och spara på dess resurser. Teman. program och projekt av olika slag (arbetsplan) Tema för skolåret är Tove Jansson, och vi vill satsa på läsning, litteratur och läsförståelse. Vår skola vill också lägga vikt vid naturen och hembygden.bland projekten som vi jobbade med senaste år kommer vi att fortsätta med KiVa- skola, programmet mot mobbning. MOKU-projektet tangerar KiVa eftersom det handlar om att acceptera andra och umgås med olika människor. Vi har också en plan för hur vi ska leva klimatsmart, KeKe, (kestävä kehitys-hållbar utveckling). ICT i vardagen är ett övergripande tema för alla skolor i Pyttis. Budgetmål (verksamhetserättelse) riksomfattande matematikprov, medeltal 7,4 läsförståelse åk 5, lägre medelnivå läsförståelse åk 3, lägre medelnivå vi har följt ICT-planen läroplansarbetet har fortskridit, kvalitetskriterierna har beaktats vi har tillämpat trestegsstödet, tre elever har fått allmänt stöd, två intensifierat stöd och två särskilt stöd. alla i personalen har deltagit i någon form fortbildning

8 Budgetmål (arbetsplan) - eleverna deltar i riksomfattande prov och placerar sig över medeltalet - ICT-planen - kvalitetskorten tas i bruk läroplansdelen - trestegsstödet - personalens fortbildning/ledarutbildning - läroplansarbetet Stödtjänster och samarbetspartners (verksamhetsberättelse) Kostservice har stått för skolbespisningen och matens kvalitet har i varit god. En person har stått för matutdelningen och städningen. Vi har uppskattat att städningen sker medan eleverna är i skolan, eftersom de då får bättre förståelse för olika yrken och lär sig att ta hänsyn. Vi har i år haft besök av församlingens representanter och deltagit i församlingens verksamhet. Vi har även haft samarbete med daghemmet, hälso- och tandvården, Kotka svenska samskola, samt olika föreningar. Skolskjutsarna har fungerat bra över lag, men särskilt Jyrkilä Oy är, med sin flexibilitet och sitt positiva bemötande både gentemot personal och elever, värt att nämna. Vi har haft ytterst få elever som varit tvungna att vänta en timme på sin skolskjuts. Tekniska väsendet har skött fastigheterna och gårdsplanen och samarbetet har fungerat bättre än tidigare år. Gårdskarlen har besökt skolan regelbundet. I och med att en övervakningskamera installerades senaste sommar har även skadegörelsen minskat. Säkerhetspromenaden som sådan har inte genomförts, men i och med att gårdskarlen varit på plats har vi kunnat övervaka säkerheten och kontinuerligt granska säkerheten. Den nya cykelbanan ha också bidragit till en säkrare omgivning runt skolan. I och med att vi har genomfört både arbetsplatsutredning (Kyminjoen työterveys) och arbetsskydds granskning (Etelä-Suomen aluehallintovirasto) har säkerheten förbättrats. Stödtjänster & samarbetspartners (arbetsplan) Kostservice ansvarar för skolbespisningen enligt Statens näringsdelegation. Rekommendation för skolbespisningen (2008). För matutdelningen och städningen på skolan ansvarar samma svenskspråkiga person. Vi kommer att samarbeta med och bjuda in trafikpolisen, brandkåren, församlingen mm. Samarbetet med daghemmet fortsätter. Skolskjutsarna sköts av Jyrkilä Oy och ULA-taxi, men koordineras av persontransportenheten. Vi strävar till att eleverna ska få så korta väntetider som möjligt, inom budgetens ramar. Tekniska väsendet sköter om byggnadernas och gårdsplanens underhåll. En förbättring av skötseln av fastigheterna och gårdsplanen vore om gårdskarlen skulle besöka skolan och kontrollera deras skick med jämna mellanrum, och sköta om att eventuella skador repareras. Intervallet kunde vara t.ex. 2-3 gånger i veckan. Nu är det oftast skolpersonalen som upptäcker skador och meddelar till gårdskarlen. Den s.k. säkerhetspromenaden bör genomföras under året. Under dessa promenader ska representanter för skolan och för dem som ansvarar för fastighetens skick. I samarbetet kan man lyfta fram de aspekter som är viktiga ur bägges synvinkel. Under promenaden förs PM, där man redogör för hur olägenheter ska åtgärdas, tidtabell för åtgärderna, samt ansvarspersoner. 3. UTVÄRDERING (verksamhetberättelse) Eleverna har fått utvärdera sitt eget arbete, både processen och resultatet. Under utvecklingssamtalen har vårdnadshavaren fått diskutera elevens skolgång samt ge synpunkter och göra upp strategier för hur man i samarbete hem-skola bäst kan stöda eleven. Eleven har själv fått berätta om sin skolgång, vilka mål hen satt upp och hur hen tycker att skolåret har gått. I de olika ämnena har läraren bedömt elevens kunskaper med prov, läxförhör och diskussioner. Vitsorden i de olika ämnena grundar sig på provresultat, timaktivitet,

9 noggrannhet och visat intresse. Eleverna har fått mellanbetyg på hösten och betyg på våren. 3. UTVÄRDERING (arbetsplan) Elevens självutvärdering sker via samtal med läraren och läxhäftet. I utvecklingssamtalen medverkar eleven, föräldrarna och läraren. Läraren bedömer elevens arbete via förhör, prov, samt terminsbetyg. Åk 6 deltar i riksomfattande matematikprov på vårterminen. Åk 5 utför ett läsförståelsetest (Ida och Filip) i oktober. 4. BILAGOR numeriska data Elevvårdsplan för Pyttis svenska skola (till kännedom) 5. BEHANDLING AV VERKSAMHETSBERÄTTELSE Skolföreståndare Lärarmöte s svenska avdelning