2014/2015 Freinetskolan Bild och Forms plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 2014/2015 Freinetskolan Bild och Forms plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen har utformats av skolans trygghetsgrupp som har använt verktyget samt Skolverkets allmänna råd (2012) för en så komplett och fullgod plan mot kränkning och diskriminering som möjligt 1

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Vår vision...3 Främjande, förebyggande och utredande arbete...4 Elevernas delaktighet är viktig...4 Föräldrarna involveras...4 Personalen är delaktig...5 Utvärdering av planen...5 Sammanfattning gällande planen 2013/ Främjande & förebyggande arbete...7 Kartläggning av risker och förebyggande arbete...10 Rutiner för att upptäcka kränkning och diskriminering...10 Vart kan jag vända mig?...11 Åtgärdande arbete - trygghetsgruppens arbete...12 Disciplinära åtgärder...13 Om en elev upplever sig kränkt av personal...13 Definitioner av begrepp samt diskrimineringsgrunder...14 Diskriminering...14 Direkt diskriminering...14 Indirekt diskriminering...14 Trakasserier och kränkande behandling...14 Kränkande behandlingen...14 Sexuella trakasserier...15 Repressalier...15 Diskrimineringsgrunderna...15 Kön...15 Könsidentitet eller könsuttryck...15 Etnisk tillhörighet...16 Religion eller annan trosuppfattning...16 Funktionsnedsättning...17 Sexuell läggning...17 Ålder

3 2014/2015 Freinetskolan Bild och Forms plan mot diskriminering och kränkande behandling Inledning Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta en handlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap i skollagen). Freinetskolan Bild och Form har valt att sammanföra de båda planerna till en plan då arbetet för likabehandling och mot kränkningar har många beröringspunkter. Planen gäller för Freinetskolan Bild och Form årskurs 1-9. Rektor och studierektor är tillsammans ansvariga för att en plan årligen upprättas. Trygghetsgruppen (som du kan läsa mer om längre fram) ansvarar för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling följs upp, utvärderas, analyseras, samt revideras mot bakgrund av analysen inför kommande läsår. Enkäter och/eller kartläggningar som används i arbetet genomförs under perioden februari-maj. Planen revideras i juni och presenteras för övrig personal i augusti. I planen kan du läsa om vår vision för likabehandlingsarbetet, om hur olika grupper görs delaktiga, om vårt främjande och förebyggande arbete, om hur vi arbetar vid enstaka kränkningar och mobbningssituationer, samt vart du kan vända dig som elev eller förälder. I planens sista avsnitt hittar du begreppsdefinitioner och diskrimineringsgrunder. Där finns också exempel på kränkningar och diskriminering, som kan användas förtydligande exempelvis i undervisning och i presentation av planen. Vår vision Varje barn, personal och besökande på Freinetskolan Bild och Form skall bemötas med respekt och accepteras, oavsett vem hen är, ser ut, och tänker. Alla ska känna sig trygga eftersom alla gör vad de kan för att bidra till en trygg, tolerant och positiv skolmiljö. 3

4 Främjande, förebyggande och åtgärdande arbete Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling består av tre delar. Det främjande arbetet bedrivs kontinuerligt i undervisningen, på raster och utflykter för att skapa trygghet och trivsel och för att förstärka respekten för allas lika värde. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering och kränkande behandling som framkommit i enkäter, kartläggningar eller trygghetsgruppens uppföljning av likabehandlingsarbetet. Det åtgärdande arbetet är det som genomförs när en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Elevernas delaktighet är viktig På en skola kan det hända mycket som personalen inte känner till. Eleverna har värdefull kunskap om den miljö och kultur de vistas i både i och utanför skolan. Därför är våra elever en viktig resurs i kartläggningen av läget och i utformningen av likabehandlingsplanen. För att ta tillvara elevernas kunskaper och åsikter genomförs en elevenkät och/eller en kartläggning kring likabehandling och trygghet under vårterminen. I samband med enkäten/kartläggningen förs ett samtal i klasserna där eleverna får lämna synpunkter på planen inför revideringen. Eleverna är också delaktiga i arbetet för likabehandling genom det inflytande de har i undervisningens olika arbetsområden och teman. Vår ambition är att eleverna alltid ska känna att det är viktigt att lyfta värdegrundsfrågor i arbetet och att vi uppmuntrar de idéer de själva har och vill jobba med på området. Årligen har vi dessutom ett skolgemensamt tema som är helt inriktat på värdegrundsfrågor. I år är det Etnicitet och mångfald som står i fokus. Samtliga elever från åk 1-9 arbetar med det och de flesta ämnen integrerades i arbetet. I slutet av februari har vi en temautställning. Freinetskolan Bild och Form har en grupp elever som vi kallar kamratstödjare i skolan (KIS). KIS består av två elever från varje klass i årskurs 6-9, en lärare och skolkuratorn. KIS träffas en gång varannan vecka för att samtala om klimatet i skolan och i den egna klassen. Särskilt lyfter vi frågan om nya elever tycks komma in väl i klassen och om någon verkar ensam eller utanför. Träffarna kommer också under våren innehålla en kortare föreläsning och samtal kring ett visst område. Ett område kommer vara BEO (barn och elev ombudsmannen), ett annat nätmobbning. Ett tredje område kommer vara särskild utbildning i likabehandlingsplanen. Syftet med KIS är just att personal på skolan ska kunna fånga upp stämningar och tecken på när det inte tycks fungera, samt skapa elever med ett extra förråd av kunskap kring mobbning och likabehandlingsarbete. Eleverna kan då stötta sina klasskamrater att hitta rätt om de skulle uppleva sig utsatta för kränkning eller diskriminering. Eleverna är delaktiga i utvärdering av planen genom elevenkät/kartläggning, och samtal i klasserna. KIS och Elevrådet är viktiga resurser i utvärderingen av planen. Vad ser de på skolan? Var behöver arbetet förstärkas och vad behöver göras nästa år? Föräldrarna involveras Det är viktigt att föräldrar och vårdnadshavare känner till skolans likabehandlingsplan och hur vi arbetar med dessa frågor. Föräldrar ska veta vem de kan vända sig till om de känner oro för mobbning, diskriminering eller kränkningar. Likabehandlingsplanen presenteras på föräldramöte en gång per år. Mentorerna är ansvariga för att detta görs. Planen finns tillgänglig för föräldrar och övriga intresserade på skolans hemsida. 4

5 Föräldrarna involveras också i arbetet med likabehandling genom att besöka skolans årliga temautställning där värdegrundfrågor alltid står i fokus. Freinetskolan Bild och Form har gemensamma skolregler, som syftar till att skapa en god arbetsmiljö på skolan. Barnen får ta hem och läsa igenom skolregler tillsammans med föräldrarna och diskutera vad de innebär. Vi tar även upp skolregler för diskussion på föräldramöte vid varje läsår. Personalen är delaktig Mentorerna är ansvariga för att elevenkät/kartläggning genomförs tillsammans med samtal i klassen. Mentorerna är också ansvariga för att sammanställa resultatet på klassnivå. Trygghetsgruppen är ansvarig för att den information som framkommer i utvärderingar sammanställs på skolnivå och används i utformandet av kommande plan. Personalen får varje år vara delaktig i utvärderingen av planen genom att i arbetsgrupper fundera kring hur den har fungerat och om ytterligare steg kan tas för att integrera likabehandlingsarbetet i undervisningen, samt hur man kan få vårdnadshavare och elever delaktiga i det arbetet. Personalens idéer om detta tas med i planen. Trygghetsgruppen presenterar varje år den nya planen för skolans personal på APT i augusti. Mentorerna ansvarar därefter till stor del för att planen förankras hos elever och föräldrar, genom bland annat samtal i samband med trivselenkät, temaarbete, och föräldramöte. Uppföljning, utvärdering, analys och utveckling av likabehandlingsarbetet och skolans plan Varje år följs skolans likabehandlingsarbete upp, samt utvärderas och analyseras. Analysen ligger till grund för att identifiera och förstärka det som fungerar bra, för att brister åtgärdas och för att arbetet utvecklas för att bli ännu bättre. Dessa frågor kring de främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet ska besvaras: 1. Fungerar rutinerna kring det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet? Vad behöver utvecklas? 2. Ger de insatser rutinerna avser säkerställa önskvärt resultat och vilka mål ställs upp i den reviderade planen? Sammanfattning gällande planen för 2013/14: 1. Hur fungerar rutinerna kring det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet? Vad behöver utvecklas? På flera områden finns rutiner. Skolledningen och personalen ska rutinmässigt beakta diskrimineringsgrunderna vid planering av verksamheten och undervisningen, samt i det främjande arbete som ska bedrivas kontinuerligt. Vidare finns rutiner för verksamhetens kartläggning av elevernas trivsel och trygghet och för elevernas och personalens upplevelser av diskriminering och kränkningar i skolan som mynnar ut i ett förebyggande arbete. Därutöver finns rutiner för planens implementering hos personal, elever och föräldrar. Slutligen finns det också rutiner för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera och åtgärda diskriminering och kränkande behandling. 5

6 Skolledningen beaktar diskrimineringsgrunderna vid planering av verksamheten men skulle kunna förankra t ex resursfördelnings- och schemabeslut bättre hos EHT och personalen. Detta för att öka förståelsen för besluten och för att öka medvetenheten kring diskrimineringsgrunderna. Uppföljning visar att personalen bör beakta diskrimineringsgrunderna i högre utsträckning och därför behöver vi skapa en ny rutin. Rutinen innebär att skolledningen via a-lagsledare lyfter frågan på a-lagsmötena varje termin och att man tillsammans utifrån olika exempel får diskutera hur man ska förebygga att diskriminering sker i undervisningen eller den övriga utbildningen (lunch, utflyktsdagar, raster etc). Många av rutinerna för de främjande insatserna fungerar mycket bra. För vissa delar av det främjande arbetet behövs dock rutiner som ger mer systematik och långsiktighet i arbetet. En sådan rutin kommer att vara att man regelbundet på a-lagsmötena lyfter fram vikten av både kontinuerligt relationsskapande arbete i undervisningen men också återkommande samtal om normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas. A-lagsledaren ser till att diskussion och erfarenhetsutbyte blir lärtillfällen på området som utvecklar personalens arbete. Vidare kommer a- lagsledaren tillsammans med representant för trygghetsgruppen att lyfta de främjande insatser som bara sker vid ett visst tillfälle per läsår i god tid för att de inte ska glömmas bort. Verksamhetens kartläggningsrutiner fungerar bra överlag men vissa saker vill vi utveckla. Personalen kan förberedas mer inför den kartläggning som sker i gruppsamtalsform. Vi kommer också under nästa läsår att pröva om det är bättre att kartlägga deras uppfattning kring förekomst av diskriminering och och kränkande behandling skriftligt och individuellt istället för muntligt och i grupp. Vidare bör elevernas trygghetskartläggning även innehålla mer specifika frågor om var de trivs och känner sig trygga och varför. Detta kan ge värdefull kunskap om hur vi kan förbättra platser de känner sig otrygga på. Dessutom bör eleverna få samlad information om vad kartläggningarna visat och involveras i de insatser som planeras därefter. Slutligen bör trygghetsgruppen tidigarelägga kartläggningsrutinen som handlar om att sätta upp mål för det främjande och förebyggande arbetet detta för att revideringen av planen ska hinnas med i god tid. De rutiner som finns för att förankra och implementera TP hos personalen, eleverna och föräldrarna genomförs i stort. Det behövs dock nya rutiner eller i vissa fall en förstärkning av rutinerna för att en bättre förankring ska ske. Personalen behöver t ex ett bra underlag och hjälp med förberedelse för att kunna informera om planen och likabehandlingsarbetet på föräldramöte. Genom rutinen som beskrivits ovan om att a-lagsledaren kontinuerligt lyfter frågan om de systematiska främjande arbetet tror vi även att planen och arbetet kring den kommer förankras bättre hos eleverna. Rutinerna för det åtgärdande arbetet fungerar mycket bra. Det som kan förstärkas är rutinen att föräldrar får tydlig information kring hur de rapporterar upplevda eller konstaterade trakasserier eller kränkningar. Dessutom behöver vi se över rutinerna för dokumentation; de olika delarna av den behöver sammanställas tydligare. 2. Ger de insatser rutinerna avser säkerställa önskvärt resultat och vilka mål ställs upp i den reviderade planen? Kartläggningen över hur eleverna upplever trygghet i skolans fysiska miljö visade att barnen generellt sett känner sig trygga men att oro kan finnas kring vissa platser. Kartläggningen av personalens uppfattningar av förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling visade att det förekommer enstaka kränkningar i form av könsord, svordomar och provokationer, främst i de äldre årskurserna. Trygghetsgruppen har under året tagit hand om ett litet antal fall av konstaterad mobbing som åtgärdats. Sammanfattningsvis får de främjande och förebyggande åtgärderna sägas ha haft god effekt för att skapa trygghet, trivsel och för att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet fungerar mycket bra. 6

7 Insatser som gjordes i planen för 2013/14 för att öka tryggheten innefattade bl a att skolan avsatte personal för rastvaktande inomhus och att ett schema gjordes för att fördela tiden på fotbollsplan så att alla skulle känna sig bekväma med att gå dit. Innerastvaktandet gav en lugnare inomhusmiljö och är något vi kommer fortsätta med om möjligt. Pga oro på fotbollsplan har vi dock under vårterminen mer satsat på fler rastvakter utomhus. Fotbollsschemat fungerade bitvis bra då vissa elever som tidigare inte velat spela fotboll nu gjorde det, men det blev för komplicerat för rastvakterna att upprätthålla det att vi beslöt sluta med insatsen och pröva något annat. Här är mål och insatser vi sätter upp för årets plan, 2014/15, utifrån de risker som framkommit i årets kartläggningar: 1. Mål: Tryggheten förbättras i år 1-3 genom: - att toalettdörrarna vid lågst. görs mindre tröga - elever lämnas inte ensamma utanför musiken eller skolsyster. Mentorerna utreder oron kring flera platser i år 2 och föreslår åtgärder. Detta görs bl a genom att man prövar en s k trygghetsrunda med barnen. - EHT har två samtal i år 2 om avslappning och självkänsla för att utveckla trygghet hos barnen. 2. Mål: Eleverna i år 4-5 ska känna sig trygga i duschsituationen på idrotten genom: - att mentorerna pratar med eleverna om den oro som finns och hur man ska bete sig schysst där. Idrottslärare är tillgänglig när eleverna duschar i så stor utsträckning som möjligt. 3. Mål: Vi ökar tryggheten i korridoren uppe och jobbar för ett gott klimat i klasserna genom: - att möblera om så att det inte blir så trångt (vilket är stressande enligt eleverna) - att mentorerna prövar nya sätt att jobba med detta (relationsskapande aktiviteter och återkommande samtal om normer, attityder och hur goda relationer vårdas) - att EHT arbetar med DISA ( individ- och gruppstärkande insats) 10 ggr under vårterminen i år 7 och med förebyggande samtal i år 5 kring studieteknik, avslappning, pubertetssnack, mat och sömn och självkänsla 3 ggr. 4. Mål: Vi skapar ett bra klimat på fotbollsplan genom: - att införa ett råd med elever och vuxna som diskuterar fotbollsregler och fair play på fotbollsplan ansvarig utses vid terminsstart. 5. Mål: att verbala kränkningarna i år 6-9 ska upphöra/minska genom: - att lärarna får kompetensutveckling av vår skolkurator där man tillsammans utforskar hur verbala kränkningar är kopplade till samhällsstrukturer samt får kunskap om hur samtal kring verbala kränkningar kan hållas med eleverna. Detta utöver det fortlöpande arbete som redan görs på området. Trygghetsgruppen ansvarar för att följa upp och utvärdera insatserna 7

8 Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Det främjande arbetet är en av verksamhetens fortgående uppgifter och bör därför bedrivas på ett kontinuerligt, systematiskt och målinriktat sätt. Nedan följer exempel på främjande arbete som kontinuerligt görs på Freinetskolan Bild och Form. 1. Arbete i skolgemensamt värdegrundstema Arbete i tema kan beröra såväl kränkande behandling som samtliga diskrimineringsgrunder ( kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder) Skolan har tre rullande teman som är placerade i början av vårterminen, löper under 6 veckor och avslutas med en utställning för föräldrar. De är miljö, etnicitet och mångfald, och jämställdhet. Vårterminen 2014 arbetar vi med etnicitet och mångfald. 2. Hitta och lyft fram beröringspunkter med likabehandling i varje tema Resten av terminen arbetar vi också med olika teman. Det blir en utmaning för lärarna att utifrån varje tema hitta beröringspunkter med likabehandlingsplanen och lyfta fram dessa i undervisningen. 3. Kamratstödjare i skolan Läs mer om KIS under rubriken Elevernas delaktighet är viktig 4. Skolregler Skolans regler syftar till att upprätthålla en bra arbetsmiljö på skolan. Elevrådet är delaktiga i att ta fram reglerna. Skolreglerna är ute på remiss i klasserna. Elevrådet är även ansvariga för att utvärdera och följa upp skolans regler. Skolreglerna finns att läsa på hemsidan. 5. Uppmärksamma FN-dagen På FN-dagen uppmärksammar vi skolgemensamt mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Trygghetsgruppen initierar arbetet och påminner arbetslagen i god tid om FN-dagen. 6. Relationsskapande aktiviteter i undervisningen Alla lärare ger eleverna möjlighet att samarbeta och lära känna varandra bättre inom ramen för sin vanliga undervisning. Vi tror att goda relationer är en viktig grund för allt lärande. 7. Återkommande samtal om normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas Under skolåret har varje klass schemalagda lektioner för att arbeta och diskutera kring värdegrundsfrågor, göra gruppstärkande aktiviteter och öka den empatiska förmågan. 7. Månadsuppdrag årskurs 1-5 Varje månad får en klass i uppdrag att göra något på skolan som skapar trygghet och trivsel. Det kan vara att ordna en lek på skolgården, att sjunga i trapphuset, eller sätta upp teckningar på en plats där de blir synliga för alla. 8

9 8. Trivselskapande aktiviteter år 6-9 Varje klass diskuterar fram vad de vill bidra med för att öka den gemensamma trivseln på skolan. Under läsåret 2013/14 ordnade t ex år 8 café under flera veckor på vårterminen vilket ökade klassens sammanhållning, stärkte relationer och var uppskattat av de övriga eleverna i år Vernissage-vecka. VT 2014 är det vernissage-vecka på Freinetskolan Bild och Form vecka 23. Vernissage-veckan är ett återkommande inslag varje vårtermin. Vernissageveckan inkluderar alla skolans årskurser. Under veckan sker en rad olika verksamheter exempelvis diktverkstad, workshops, tröjtryck och teater. Vernissageveckan avslutas på torsdagen med just vernissage över vad man gjort under året. Eleverna får välja ut ett par av sina alster som ramas in eller på annat sätt presenteras för besökare och andra elever. Vernissagen fungerar inte bara självstärkande, genom att man får känna stolthet över sin produkt, utan ökar även trivsel och sammanhållning på skolan. 10. Fadderverksamhet Elever i årskurs 3 är varje år faddrar för våra nya årskurs 1 elever. Fadderskapet för de yngre eleverna börjar redan när barnen går i förskoleklass på Slottet genom besök och gemensamma aktiviteter. När eleverna börjar i första klass är kontakten med elever i årskurs 3 redan etablerad. Syftet är att skapa trygghet och sammanhang för våra yngsta elever och verka för att övergången från förskola till skola upplevs enklare. 11. Åldersblandade aktiviteter Åldersblandade aktiviteter verkar för ett öppnare klimat på skolan, ger möjlighet till fler kontakter, möjliggör fler goda relationer och motverkar åldersdiskriminering. Genom att eleverna känner varandra över de gränser varje årskurs utgör motverkas fördomar aktivt och trygghet skapas i skolmiljön. Exempel på sådana aktiviteter är klasser som redovisar arbeten för varandra (t ex år 6 redovisar presentationer av fotosyntesen för år 1), vinteridrottsdagen då elever i år 6-9 blandas, friidrottsdagen då år 1-5 blandas osv. 13. Klassresor Årskurs 9 åker varje höst med de Rosa Bussarna på klassresa till Berlin, Prag och Krakow. Syftet med resan är dels att stärka sammanhållningen i gruppen, dels att lära sig om Europas historia med fokus på förintelsen, andra världskriget och kalla kriget. För många elever blir det första gången man verkligen konfronteras med konsekvenser av krig, orättvisor och förtryck på nära håll. Årskurs 6 åker till Branäs varje år för en gemensam skidresa. Syftet är att skapa goda relationer och en bra klassammanhållning på ett förebyggande sätt motverka kränkningar och diskriminering. 14. Basar Varje hösttermin avslutas med en basar där både skola och förskola deltar och samlar in pengar till förmån för skolbarn i Malawi och Bolivia. Insamlingen sätter fokus på orättvisor, likabehandling och diskriminering i ett globalt perspektiv. Genom kreativitet och egen tillverkning får våra elever uppleva att de kan göra skillnad. 9

10 Kartläggning av risker och förebyggande arbete Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som vi har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av trakasserier och kränkande behandling utan även en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till diskriminering. Skolans personal har involverats i kartläggningen genom att i arbetslag fundera över de risker och riskområden som finns i verksamheten. Eleverna involveras genom att frågan lyfts på KIS och elevråd. Dessutom spelar trygghetsgruppen med sin samlade erfarenhet en viktig roll i att identifiera problem i skolmiljön. När risker uppdagas åtgärdas de kontinuerligt. Exempelvis utsågs en rastvakt att ha särskild uppsikt på fotbollsplanen när det konstaterades att det hände särskilt mycket konflikter just där. Elevrådet var involverade och fick tycka till om regler för hur olika årskurser skulle få disponera planen. Elevhälsan arbetar kontinuerligt i samarbete med lärarna och sätter in insatser där det behövs. Exempelvis genom gruppsamtal, enskilda samtal, eller social emotionell träning. Detta år kommer elevhälsan särskilt arbeta med årskurs 7. Lärarna meddelar när de upplever oro kring en elev- genom att prata med trygghetsgruppen eller ta kontakt med någon i elevhälsan. Rutiner för att upptäcka kränkning och diskriminering. Det är viktigt att det finns tydliga rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Freinetskolan Bild och Forms rutiner för att upptäcka sådana fall är följande: Personal är uppmärksamma på om en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling och är ansvariga för att rapportera sådant fall till elevhälsa eller trygghetsgruppen. Även föräldrar bör vara uppmärksamma på sådana tecken och då känna att de enkelt kan meddela sig till skolan. Om man misstänker att någon elev utsätter eller är utsatt för diskriminering eller kränkande behandling ska man kontakta rektor, elevhälsa eller trygghetsgruppen. Man kan också prata med klasslärare eller mentor. De är då skyldiga att föra vidare ärendet så att en utredning kan påbörjas skyndsamt. Elevhälsan (kurator och skolsköterska) ska vara en synlig och lättillgänglig resurs på skolan. Alla elever ska känna att det finns någon vuxen på skolan som de enkelt kan vända sig till och få prata med. 10

11 KIS träffas varannan vecka och pratar om klimatet i klassen. Om någon tycks utsatt har de möjlighet att rapportera detta till den lärare och kurator som leder KIS. Personal har god uppsikt över eleverna även under lektionsfri tid, det finns alltid rastvakter på skolgården enligt ett rullande rastvaktsschema. Rastvakterna är uppmärksamma på kränkningar eller trakasserier och kontaktar någon i trygghetsgruppen om man misstänker att sådant förekommer. Man kan också kontakta någon i elevhälsan eller rektor. Var kan jag vända mig? Kontaktuppgifter för var elever, personal och föräldrar kan vända sig; Rektor; Ulf Pålsson ulf@bildochform.se Tel; Elevhälsoteamet; Kurator Hanna Widén hanna.w@bildochform.se Tel; Skolsköterska Karin H Gimbringer karin@bildochform.se Tel; Speciallärare Linda Krogerus linda.k@bildochform.se Trygghetsgruppen; Studierektor Christina B Erlandsson christina@bildochform.se Skolsköterska Karin H Grimbringer karin@bildochform.se Lärare, år 1-3, lena@bildochform.se Lärare, år 4-5, emanuel@bildochform.se Lärare Mikaela Trygg, år 6-9, mikaela@bildochform.se Speciallärare Linda Krogerus linda.k@bildochform.se Kurator Hanna Widén hanna.w@bildochform.se 11

12 Trygghetsgruppens arbete Skolan har en skyldighet att utreda så fort det kommer till vår kännedom att det förekommer kränkningar eller att en elev upplever sig vara utsatt för kränkningar. Det är viktigt att varje elev tas på allvar! En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller dem som kan ha utfört kränkningarna. Trygghetsgruppen sköter en sådan utredning. Arbetsgången och vem som ska sköta samtalen med berörda elever bestäms efter ett första möte. Den i trygghetsgruppen som fått vetskap om att kränkningar eller trakasserier tycks pågå är sammankallande till sådant möte. Detta bör ske skyndsamt. En medlem i trygghetsgruppen träffar därefter den elev som upplever sig utsatt för ett samtal om händelserna. Därefter träffar två från trygghetsgruppen den eller de som kränkt eller trakasserat. Det samtalet ska vara kort och tydligt. Man talar om att man vet vad som har hänt, att föräldrarna kommer att kontaktas och att man nu kommer att nogsamt bevaka att det inte händer igen. Trygghetsgruppen kontaktar därefter vårdnadshavare. Som förälder ska man känna sig trygg i att få information om trygghetsgruppens arbete och om den har kontakt med ens barn. 'Det är viktigt med uppföljning inom cirka en vecka för alla berörda elever. Innan uppföljningen behöver man veta om kränkningarna upphört. Om kränkningarna har upphört ska de som tidigare utsatt en elev bekräftas i att de lyckats upphöra med sitt beteende. Har beteendet inte upphört krävs vidare åtgärder. Trygghetsgruppen kan behöva träffas för flera möten och diskutera hur man ska gå vidare i ett sådant ärende. Trygghetsgruppen har kontinuerlig kontakt med berörda vårdnadshavare. Trygghetsgruppen kan även behöva prata med mer personal, exempelvis klasslärare/mentor för att få en så bra bild som möjligt av vad som händer. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att utreda de inblandade elevernas stödbehov och utarbeta åtgärdsprogram. Rektor ansvarar för att besluta om eventuella åtgärdsprogram ska skrivas i de fall man inte omedelbart kommer tillrätta med kränkningarna. I kapitel i skollagen (2010:800) finns det bestämmelser som rör utredningen av elevers stödbehov och åtgärdsprogram. Det kan vara aktuellt att utarbeta åtgärdsprogram för såväl den utsatta eleven som för den eller dem som utfört kränkningen. Eleven som kränker kan ha en problematisk skol- eller familjesituation. Skolan behöver också möta hennes eller hans behov. Samtal hos kurator bör erbjudas både för den som känt sig utsatt och den som kränker. Trygghetsgruppen sköter dokumentation i de ärenden där den aktualiserats. Dokumentation förvaras i skolsköterskans/kuratorns rum. 12

13 Disciplinära åtgärder Vid allvarliga fall av trakasserier och/eller kränkande behandling som inte upphör efter trygghetsgruppens samtal kan det bli aktuellt med disciplinära åtgärder. Disciplinära åtgärder får inte användas i bestraffningssyfte. Åtgärderna får inte heller inskränka elevens rätt till utbildning och måste vidtas med hänsyn till barnets bästa. Man bör vara särskilt återhållsam med sådana åtgärder när det gäller elever förskoleklassen eller i grundskolans lägre årskurser. Men det är viktigt att känna till vilka åtgärder som är tillåtna i ett sådant allvarligt fall där man inte kommer tillrätta med problemen. De disciplinära åtgärder som skolan kan använda är tillfällig utvisning, kvarsittning, skriftlig varning, tillfällig omplacering och avstängning. Rektor fattar beslut om disciplinära åtgärder. Tillfällig omplacering bör bli aktuellt först när skolan har gjort en utredning och åtgärderna utifrån den inte haft någon effekt. Endast i akuta situationer kan ett undantag göras och en tillfällig omplacering kan genomföras utan utredning. Avstängning får endast ske i samband med mycket allvarliga situationer, t.ex. om det förekommit grovt våld så att skolan måste anmäla till polisen. Avstängningen i de obligatoriska skolformerna får bara gälla så länge att skolan hinner utreda vilka andra åtgärder som kan behövas och får inte pågå längre än en vecka. Om en elev upplever sig kränkt av personal Barn och elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att skolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn eller elev upplever sig kränkt av en personal. Rektorn ansvarar för en sådan utredning. 13

14 Definitioner av begrepp samt diskrimineringsgrunder. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. 14

15 Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. /P> Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 15

16 Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. A lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. 16

17 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] 17

18 Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 18