Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa"

Transkript

1 Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa Jörgen Ödalen

2 Utilitarismen Nyttomaximering Några skillnader inom utilitarismen: Vilka ska följa principen om att maximera nytta? Heltäckande / politisk moral Direkt / indirekt

3 Utilitarismen Några problem för U som beslutsmetod: Särskilda relationer. Illegitima preferenser.

4 Utilitarismen U som riktighetskriterium istället för som beslutsmetod Vilka argument finns då för att använda utilitarismen som riktighetskriterium?

5 Utilitarismen Lika hänsynstagande till alla intressen (LU) Människor är viktiga och alla är lika viktiga, därför bör alla människors intressen tillmätas samma vikt, så moraliskt riktiga handlingar är de som maximerar nyttan Maximeringsprincipen är således en följd av att visa alla människor lika hänsyn. Teleologisk utilitarism (TU) Maximeringsprincipen är ett grundläggande, ej ett härlett mål. Det handlar inte om att behandla människor som likar, utan att åstadkomma de saktillstånd där nyttan är maximerad.

6 Utilitarismen Problem för TU Den motbjudande slutsatsen (Parfit, 1984)

7 Utilitarismen Utilitarism och jämlikhet Problemet med externa preferenser. Personliga preferenser / externa preferenser Problemet med själviska preferenser.

8 Utilitarismen Avtagande marginalnytta

9 Liberal jämlikhet och social rättvisa John Rawls, A Theory of Justice (1971) - ett alternativ till utilitarismen som inte är intuitionistiskt. Intuitionism: Vid varje moraliskt problematisk situation vi ställs inför svarar vi med moraliska intuitioner om vad som bör göras. Ger oss en mängd principer som kan komma i konflikt, men ingen vägledning för att prioritera mellan dem.

10 Rawls teori om rättvisa Den generella uppfattningen om rättvisa Alla grundläggande samhälleliga nyttigheter friheter och möjligheter, inkomster och egendom, samt de sociala grunderna för självrespekt ska fördelas jämlikt, såvida inte en ojämlik fördelning av någon eller alla dessa nyttigheter gagnar de sämst ställda

11 Rawls teori om rättvisa Den särskilda uppfattningen om rättvisa uttrycks i två principer som är lexikaliskt ordnade. - Den första principen: alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som är förenligt med att andra har ett liknande system av för alla lika stora friheter.

12 Rawls teori om rättvisa - Den andra principen: sociala och ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att de både är a) till största möjliga nytta för de sämst ställda, och b) knutna till yrken och befattningar som står lika öppna för alla under förhållanden som ger alla lika möjligheter.

13 Rawls teori om rättvisa - Första prioriteringsregeln (frihetens prioritet): De båda principerna ska rangordnas lexikaliskt; friheten kan därför endast begränsas i syfte att öka friheten. - Den andra prioriteringsregeln (rättvisans prioritet framför effektivitet och välfärd): Den andra rättviseprincipen har lexikaliskt företräde framför effektivitetsprincipen och principen om maximering av summan av nyttigheter; principen om lika möjligheter har företräde framför differensprincipen.

14 Rawls teori om rättvisa Economy Least-Advantaged Group Middle Group A 10,000 10,000 10,000 B 12,000 30,000 80,000 C 30,000 90, ,000 D 20, , ,000 Most-Advantaged Group

15 Rawls teori om rättvisa Vilka är argumenten för teorin? 1. Naturgivna förmågor och färdigheter är oförtjänta. 2. Samhällskontraktsargumentet

16 Rawls teori om rättvisa Naturgivna förmågor och färdigheter är oförtjänta! Kontrasteras med den intuitiva idén om att rättvisa innebär lika möjligheter : sociala förutsättningar är moraliskt irrelevanta och ska inte påverka våra möjligheter i livet. Sådana ojämlikheter ska utraderas. Rawls: även naturgivna förmågor är moraliskt irrelevanta! Dessa ojämlikheter behöver dock inte utraderas utan samhället kan ordnas så att de verkar till de sämst ställdas fördel.

17 Rawls teori om rättvisa Samhällskontraktsargumentet. - Rawls konstruerar en ursprungsposition och ställer frågan vilka rättviseprinciper det vore rationellt för aktörer att välja när de befinner sig i denna. - I ursprungspositionen befinner sig individerna bakom en okunnighetens slöja de vet inte vilken position och vilka resurser m.m. de kommer att ha när slöjan lyfts. - Under sådana förutsättningar skulle aktörerna välja utifrån en maximin-strategi och välja principer som är till största nytta för den sämst ställde.

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 5: Rättigheter och rättvisa i samtida politisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Temat för dagens föreläsning: Hur tar man likvärdig och opartisk hänsyn till allas

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 7: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Liberal distributiv rättvisa Rawls två principer: 1. Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Bakgrund: Modern kommunitarianism uppstod under 80- talet, som en kritisk

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Informationsteknologi och etik

Informationsteknologi och etik Informationsteknologi och etik Grundläggande etiska teorier 1. Skrivövning 2. Etikbegreppet och etikforskning 3. Grundläggande normativa etiska teorier 4. Rast 15 minuter 5. Sammanfattning, tillämpning

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 3: Fortsättning, Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 3: Fortsättning, Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 3: Fortsättning, Rawls teori om rättvisa; Libertarianismen Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Rawls teori om rättvisa - Den första principen: alla ska ha samma rätt till det

Läs mer

Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi

Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi 1 Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi Kap. I Introduktion Gustaf Arrhenius 1. Ta en titt på innehållsförteckningen i Kymlickas bok. Är det

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra

Läs mer

Individer som jämlikar

Individer som jämlikar Linköpings universitet Politisk teori 2 Ht 2013 Individer som jämlikar Föds alla människor med samma förutsättningar? Elisabeth Kindeland Grupp B 9/25/2013 Individer som jämlikar - Föds alla människor

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 8: Feministisk politisk filosofi Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män, för män och om män (Susan

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Moderna marxistiska teorier inom den analytiskt politisk-filosofiska traditionen: är i hög grad urplock ur vissa

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Varför demokrati? Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Dahl inleder med en begreppsanalys vad är demokrati? Den demokratiska processen karaktäriseras av att den uppfyller

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska teorins främsta uppgift är att undersöka normativa omdömens natur, och

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Ur Filosofisk tidskrift 2016, nr 1. Recension Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Det här är en tjock bok med stora ambitioner. Originalets

Läs mer

Anarchy, State, Utopia

Anarchy, State, Utopia Författad av Fähstorkh mån, 31/03/2008-15:18 För ett år sedan avled Robert Nozick efter en längre tids sjukdom. Nozick var filosof till yrket och verkade som professor i ämnet vid Harvarduniversitetet

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 8: Multikulturalism och feminism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Feministisk politisk filosofi Den politiska filosofins storslagna historia består av verk skrivna av män,

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Harisalo Risto: Organisaatioteoriat. Tampereen yliopistopaino ISBN (nid.)

Harisalo Risto: Organisaatioteoriat. Tampereen yliopistopaino ISBN (nid.) STATSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Urvalsprov i Allmän statslära Linjen för politologi Bedömningsgrunder Sommar 2014 Urvalsprovet bedömdes år 2014 utgående från nedanstående bedömningsgrunder. Inträdesboken

Läs mer

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk? 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell mångfald och pluralism. Under lång tid i historien

Läs mer

ÄR DET RATIONELLT FÖR PARTERNA BAKOM SLÖJAN ATT VÄLJA MAXIMINPRINCIPEN?

ÄR DET RATIONELLT FÖR PARTERNA BAKOM SLÖJAN ATT VÄLJA MAXIMINPRINCIPEN? Umeå Universitet Institutionen för idé- och samhällsstudier Filip Petersson C-uppsats, Filosofi C, HT 2015 ÄR DET RATIONELLT FÖR PARTERNA BAKOM SLÖJAN ATT VÄLJA MAXIMINPRINCIPEN? En kritisk granskning

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Global rättvisa: en introduktion

Global rättvisa: en introduktion 1 Global rättvisa: en introduktion Eva Erman I den politiska teorins historia har relativt lite intresse visats för moralfrågor på den internationella politiska arenan. Samtidigt har de filosofiska diskussionerna

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

En analys av Ricardo Blaugs argument mot John Rawls teori om frihetens prioritet

En analys av Ricardo Blaugs argument mot John Rawls teori om frihetens prioritet Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen En analys av Ricardo Blaugs argument mot John Rawls teori om frihetens prioritet Mattias Söderberg C-uppsats i Praktisk filosofi Fördjupningskurs 1 Ht. 2007

Läs mer

Upplägg och examination

Upplägg och examination Introduktion etik Elin Palm Centrum för tillämpad etik, CTE Upplägg och examination 3 föreläsningar 1 seminarium 2 avstämningar (I inlämning skiss, III presentation) Examination: Hemskrivning med inlämning

Läs mer

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Singers princip - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Marco Tiozzo C-uppsats i praktisk filosofi Ht 2007 Handledare:

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Kursinformation och momentschema 1

Kursinformation och momentschema 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap, 733G05 Politisk teori 1, VT-14 Kursinformation och momentschema 1 Kursens innehåll Kursen hålls samman av en

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Avfallshanteringspolitik i den neutrala staten

Avfallshanteringspolitik i den neutrala staten 2003:181 SHU EXAMENSARBETE Avfallshanteringspolitik i den neutrala staten En utmaning för den liberala demokratin? SIMON MATTI Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar STATSVETARPROGRAMMET D-NIVÅ

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013

Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013 Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013 LÄRARE: SAL: HEMSIDA: Niklas Olsson-Yaouzis (niklas.olsson-yaouzis@philosophy.su.se) och Mats Ingelström (mats.ingelstrom@philosophy.su.se) D207

Läs mer

PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p

PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p PFU100, Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap, 10p Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV Lärare: Niklas Juth Syfte: Att ge en inblick i den politisk-filosofiska diskussionen om jämställdhet, framför allt

Läs mer

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012 SINGER Kap 3-5 JÄMLIKHET FÖR DJUR? Repetition: jämlikhet vilar på principen om lika hänsyn till lika intressen Om denna princip är giltig gäller den för alla varelser med intressen Icke-mänskliga djur

Läs mer

Den teoretiska rättvisan - Teoretisk elegans och empirisk relevans

Den teoretiska rättvisan - Teoretisk elegans och empirisk relevans Den teoretiska rättvisan - Teoretisk elegans och empirisk relevans AV MIKAEL AXBERG Inledning I denna uppsats avser jag jämföra John Rawls' och Robert Nozicks teorier om social rättvisa. 1 Förutom att

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Liberalismen De historiska och filosofiska grunderna: Liberalismen uppstod under andra halvan av 1600-talet.

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

733G36: Politisk teori 2 Carl-Johan Sommar 25/9/ Hemtentamina i Politisk Teori 2. Carl-Johan Sommar, Grupp B

733G36: Politisk teori 2 Carl-Johan Sommar 25/9/ Hemtentamina i Politisk Teori 2. Carl-Johan Sommar, Grupp B Hemtentamina i Politisk Teori 2 Carl-Johan Sommar, Grupp B Syfte Vi lever idag i en värld som alltmer kretsar kring tankar om självförverkligande, jämlikhet och livskvalitét 1. På tv och i andra medier

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

Fördelning av en kostnad utifrån olika rättviseteorier

Fördelning av en kostnad utifrån olika rättviseteorier Fördelning av en kostnad utifrån olika rättviseteorier Författare Petter Lundin SLU, Department of Economics Thesis No 476 Degree Thesis in Economics Uppsala, year 2007 D-level, 30 ECTS credits ISSN 1401-4084

Läs mer

Statsvetenskapliga institutionen Handledare: Björn Badersten. Vad staten bör göra

Statsvetenskapliga institutionen Handledare: Björn Badersten. Vad staten bör göra Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STV003 HT06 Handledare: Björn Badersten Vad staten bör göra En deontologisk och preferensutilitaristisk analys av beskattning och statliga verksamheter

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Malmö högskola MR 41-60 HT. 2006 C-uppsats Mänskliga rättigheter - kan de försvaras utifrån ett utilitaristisk perspektiv? Av: Anna Lundström och Sara Wåhlin Handledare: Johan Modée Innehållsförteckning

Läs mer

Marxism och Distributiv Rättvisa. Gustaf Arrhenius Department of Philosophy, Stockholm University Collège d études mondiales

Marxism och Distributiv Rättvisa. Gustaf Arrhenius Department of Philosophy, Stockholm University Collège d études mondiales Marxism och Distributiv Rättvisa Gustaf Arrhenius Department of Philosophy, Stockholm University Collège d études mondiales Fyra synsätt på distributiv rättvisa inom marxismen 1. Rättvisa som symptom Behovet

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Kapitel 3. Vad är välfärd? Traditionellt har välfärd ansetts spela tre roller (d.v.s. välfärd är det som har dessa tre roller):

Kapitel 3. Vad är välfärd? Traditionellt har välfärd ansetts spela tre roller (d.v.s. välfärd är det som har dessa tre roller): Den teleologiska värdemodellen kan försvaras på följande sätt: allt av värde underordnas ett överordnat värde välfärd och det var och en har skäl att göra är att maximera sin egen välfärd, eller välfärd

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehåll: Sida: Innehållsförteckning 1 1:1 Inledning 2 1:2 Frågeställning och metod 2 1:3 Avgränsningar 4 2:1 Grundläggande tankar bakom 5 2:2 Justice as fairness 8 2:3 Det rättas

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 4 juni 2015 kommittédirektiv

Läs mer

Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV

Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV VÄRDEGRUND, JÄMSTÄLLDHET OCH GENUSVETENSKAP HT03 Moment 1.2: POLITISKA PERSPEKTIV Lärare: Niklas Juth Syfte: Att ge en inblick i den politisk-filosofiska diskussionen om jämställdhet, framför allt utifrån

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2007 årgång 11

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2007 årgång 11 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2007 årgång 11 Bokförlaget thales avundsjuka och rationalitet i john rawls en teori om rättvisa : några reflektioner Joakim Sonnegård är avunden till nackdel för hela

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS JOHN ERIKSSON Idag Kort föreläsning Djuretik och moralisk status Diskussion i smågrupper Återsamling och diskussion i helklass Djuretik, meningen med livet och rättigheter

Läs mer

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

BEHOV ELLER KOSTNADSEFFEKTIVITET - Vad ska avgöra prioriteringar inom hälso- och sjukvården?

BEHOV ELLER KOSTNADSEFFEKTIVITET - Vad ska avgöra prioriteringar inom hälso- och sjukvården? BEHOV ELLER KOSTNADSEFFEKTIVITET - Vad ska avgöra prioriteringar inom hälso- och sjukvården? Lars Bernfort PrioriteringsCentrum 2003:2 ISSN 1650-8475 Lars Bernfort är verksam vid Centrum för utvärdering

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Faktapåståenden: p. om sakförhållanden (vad som är fallet respektive inte är fallet) Värdepåståenden: p. om vad som är bra/dåligt, bättre/sämre

Läs mer

Olika processer. Kollektiva beslutprocesser - Public Choice. Public Choice: Definition. Public Choice

Olika processer. Kollektiva beslutprocesser - Public Choice. Public Choice: Definition. Public Choice Olika processer Kollektiva beslutprocesser - Public Choice Varor Marknad för varor och tjänster Bilar, mat, kläder, resor Arbetsmarknad Lön, arbetskraft Offentlig sektor Skatter, bidrag, offentlig konsumtion

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

D-UPPSATS. Rättvist? Rättvisan i trängselskatterna

D-UPPSATS. Rättvist? Rättvisan i trängselskatterna D-UPPSATS 2006:128 Rättvist? Rättvisan i trängselskatterna Mattias Berglund Luleå tekniska universitet D-uppsats Samhällskunskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen

Läs mer

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld?

Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Forskningsfråga: En kritisk analys av Nozicks idéer kring rättvisa, äganderätt och huruvida skatt är stöld? Förtydligande: Jag kommer i texten använda två olika ord som egentligen har samma innebörd: Transaktion

Läs mer

MVE420: Etik: värderingar och framtida generationer. Vilhelm Verendel

MVE420: Etik: värderingar och framtida generationer. Vilhelm Verendel MVE420: Etik: värderingar och framtida generationer Vilhelm Verendel 2016-03-24 Inslag av värderingsfrågor på kursen Examination av kursen baseras på rapporten ni har skrivit: Från kurshemsidan Problemställningen

Läs mer

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället Transparens i samhället Inledning Dagens samhälle är väldigt transparent, ett samhälle som har utvecklats till ett teknologisamhälle där teknologin styr. Teknologin har utvecklats såpass att alla människor

Läs mer

733G23: Internationell politik 2

733G23: Internationell politik 2 LINKÖPINGS UNIVERSITET Statsvetenskap/IEI Jörgen Ödalen VT 2014 733G23: Internationell politik 2 Kursens mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - Demonstrera fördjupade kunskaper om teoretiska

Läs mer

En rättvis fördelning?

En rättvis fördelning? Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVK02 VT14 Handledare: Maria Hedlund En rättvis fördelning? - En studie av debatten om det kommunalekonomiska skatteutjämningssystemet Linn Cedervall

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

733G36: Politisk Teori 2 Linnea Jägestedt mars Hemtentamen Politisk Teori 2

733G36: Politisk Teori 2 Linnea Jägestedt mars Hemtentamen Politisk Teori 2 Hemtentamen Politisk Teori 2 Del 1 I denna del kommer jag att analysera begreppet frihet. Jag kommer kort gå igenom olika sätt att se på frihet och applicera dessa tankesätt på två citat. Slutligen kommer

Läs mer

En rättssystemsteori

En rättssystemsteori JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Tom Grundell En rättssystemsteori Examensarbete 20 poäng Handledare: Aleksander Peczenik Ämnesområde: Allmän rättslära Termin: VT 01 Innehåll ABSTRACT 1 FÖRORD

Läs mer

Föreläsning 2, det moderna tänkandet 2

Föreläsning 2, det moderna tänkandet 2 Föreläsning 2, det moderna tänkandet 2 Under 1900-talets första årtionden får liberalismen fullt genomslag i åtminstone västvärlden; parlamentarisk demokrati införs i flertalet länder och rösträtten utvidgas

Läs mer

Kursinformation och momentschema 1

Kursinformation och momentschema 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap, 733G05: Politisk teori 1 HT-15 Kursinformation och momentschema 1 Kursens innehåll Kursen hålls samman av en serie föreläsningar som

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

I valfrihetens spår. En undersökning av friskolereformens effekter ur ett rättviseperspektiv

I valfrihetens spår. En undersökning av friskolereformens effekter ur ett rättviseperspektiv I valfrihetens spår En undersökning av friskolereformens effekter ur ett rättviseperspektiv Författare: Kristoffer Swahn Handledare: Fredrik Karlsson Examinator: Gull Törnegren Termin: VT 2014 Program:

Läs mer

RÄTTVISA PRIORITERINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD etiska teorier och jämförelser med prioriteringsutredningens principer

RÄTTVISA PRIORITERINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD etiska teorier och jämförelser med prioriteringsutredningens principer RÄTTVISA PRIORITERINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD etiska teorier och jämförelser med prioriteringsutredningens principer Anders Melin PrioriteringsCentrum 2003:1 ISSN 1650-8475 PrioriteringsCentrum Landstinget

Läs mer

Utilitarismens fel och förtjänster.

Utilitarismens fel och förtjänster. Ur Filosofisk tidskrift 1995, nr 4. LARS BERGSTRÖM Utilitarismens fel och förtjänster. Man kan säga att utilitarismen fått ett icke obetydligt genomslag bland svenska filosofer. Delvis har jag kanske själv

Läs mer

Det är inte rättvist

Det är inte rättvist Det är inte rättvist En undersökning av rättvisebegreppet och internationell rättvisa. 1 Innehållsförteckning 1.1 Syfte 3 1.2 Frågeställning 3 1.3 Bakgrund till frågeställningarna 3 1.4 Metod 4 2. Teorier

Läs mer

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior National- och företagsekonomi HT 2009-09-06 Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior Boken är indelad i fem delar 1) Introduktion till ekonomiskt tänkande och marknadsmodellen 2) Konsumenten

Läs mer