Martinbladet FEBRUARI 2009 (Nr 1)

Transkript

1 Martinbladet FEBRUARI 2009 (Nr 1)

2 Information från Martinskolan, Söders waldorfskola Prenumeration 85 kr / år Plusgiro , Martinbladet Föräldrar, elever och köföräldrar kan annonsera gratis i Martinbladet. Övriga betalar 50 kr per halvsida. Insättes på ovanstående plusgirokonto. Omslagsbild: Pimplare på Magelungen Innehåll Betraktelsen 2 Martinskolans smultronställen 4 Pionjärkrafter 7 Fria företagare eller fria människor? 14 Årsarbetena 18 Ändringar 19 Föräldrareferensens (FR) möte den 10 december Föräldraenkäten hösten Kallelse till stödföreningens årsmöte. 24 Kalendarium 28 Stiftelsen Martinskolan Munstycksvägen 18, Farsta Kansliets telefontid skoldagar 9-12 (övrig tid telefonsvarare) Telefon: E-post: kansli@martinskolan.se

3 Klass 12 på Martinskolan ger R U R Rossums Universalrobotar av Karel Čapek torsdag-fredag 5-6 februari kl Årets Teaterfestival!!! Teaterskeppet vid Skeppsbron fredag-lördag 6-7 februari TOLVOR från hela SVERIGE i en unik gemensam satsning under två dagar (program kommer finnas på kansliet) 1

4 Betraktelsen Om vi vaknade tidigt en morgon under tiden mellan jul och trettondagen kunde vi kanske märka en stämning som vilar över denna tid - en inre förtätning och stillhet? Jordens midnatt. Det är som om en fläkt av något evigt formar sig runt omkring oss. En besinningsstund för jorden. Nu när ljuset åter börjar bli starkare vänds vår uppmärksamhet mer utåt igen. Jorden har börjat sin utandning. Kan vi då ibland ha kvar lite av stillheten och besinnandet inom oss? Men hur svårt är det inte i vår tid att bevara ett inre lugn och vårda ett inre liv? Vilopunkterna försvinner mer och mer. Oro, stress, utbrändhet breder ut sig. Medieflödet ger oss massor av intryck som, ofta till stor del obearbetade och utan sammanhang, lever sitt eget liv inom oss. Vi står i en tid när vi själva måste bestämma oss för om vi vill värna om en inre ro för att på ett riktigt sätt kunna vara verksamma i det yttre livet: meditation, promenader i skogen, en klassisk konsert, arbete i trädgården, stänga av TV:n och ha högläsning. Utom allt vi är tvungna till behöver vi också göra sådant vi verkligen tycker om och som låter andra, mer finstämda strängar i oss få klinga med. Jag läste för några år sedan om en man som varit mycket aktiv i sitt liv - kommunala förtroendeuppdrag - och han själv säger: En dag märkte jag att det var tyst hemma. Barnen hade flyttat ut! Han inser att han har kastat bort tiden med 2

5 sina barn. Nu är det plötsligt för sent! Är det inte exempel på hur vi kan tappa bort det som är väsentligt, bara i brist på besinning och eftertanke? Vi är så verksamma i det yttre att vi riskerar att glömma det som för oss kanske är allra viktigast. Rudolf Steiner säger i boken Andlig skolning: Bered dig stunder av inre lugn och lär dig under dessa stunder skilja det väsentliga från det oväsentliga. Bengt Aquilon 3

6 Martinskolans smultronställen Hökarängen Solrosen Hauptvägen 78 Mårbacka Kontoristvägen 9A Granen Trädgårdspaviljongen 4

7 Textilslöjden Cigarrvägen 14 Martinskolan är utspridd på många lokaler. Det kan vara svårt att hålla reda på var de olika ställena ligger. Därför får ni nu två kartor med de hemliga smultronställena. En i Hökarängen och en i Farsta strand. Metallslöjden Cigarrvägen Stora Vårbacka Piprensarvägen 5 Träslöjden Piprensarvägen 1-3 Hemkunskapen Piprensarvägen 20 Eken Tobaksvägen 57 Almen Piprensarvägen 32 Björken Piprensarvägen 32 5

8 Farsta strand Lilla Vårbacka Lilla Vårbacka Solglimten Högerudsbacken 53 Högerudsbacken 51 Nordmarksvägen 6C 6

9 Pionjärkrafter I oktobernumret skrev Olof Andersson om framtiden för Martinskolans gymnasium. Här kommer Hans Möller med ett inlägg med inspiration från den artikeln. Hans Möller var en av dem som var med från början när Martinskolan startades. Det bör tilläggas att det är bestämt att en tia startar i höst. Det som förvånar mig är att den ekonomiska frågan idag tycks spela så stor roll. För pionjärtidens lärare vore ett sådant sätt att se en felväg. På 1960-talet var det en självklarhet att skolan skulle utvecklas till en 12-årig sammanhållen betygsfri skola. Ändå fick waldorfskolorna då inte ett öre i statsbidrag eller kommunala bidrag. Man arbetade med sociala värmekrafter, man visade mål för barns och ungdomars sunda utveckling i en befriande skolgång. När man arbetar med värmekrafter strömmar gåvopengar in. Personligheter som Arne Klingborg och Åke Kumlander hade denna förmåga att väcka entusiasm som fick 'plånböcker att öppna sig'. Det var föräldrarnas varma vilja att ge barnen de bästa förutsättningar som verkade skapande. Gärna tog man då på sig offer och samma var det för de engagerade lärarna. Tanken att man skulle behöva 25 elever för att kunna ha en klass i gymnasiestadiet skulle setts som absurd. Med ett sådant krav skulle knappast något waldorfgymnasium kunna starta. På Ellen Keyskolan startade den första klass 10 med 6 elever Med vanliga mått mätt är det omöjligt. Fler lärare än elever för klassen! Men det gick utmärkt. En så liten grupp om den är företagsam är så rörlig och lättadministrerad att den kan åstadkomma mycket genom egna initiativ. Gruppen kunde 7

10 integrera med andra waldorfskolor utan fulla klasser och ha periodundervisning där. Man inkvarterades hos skolans föräldrar. Man inbjöds till en klassresa till S:t Petersburg under en vecka. Och i avslutningsklassens arkitekturperiod kunde man göra en resa till Grekland. Man uppövade ekonomisk kreativitet, man skapade själv pengar genom bl.a. basarer och 'extraknäck'. Martinskolan startade med 8 elever oförväget 1976 utan godkännande och utan bidrag i en villa i Bromma som kunde disponeras under endast ett år. Det var Mona-Cajsa Larsson som påtog sig ansvaret som klasslärare. Men Mona hade också en vision. Vi skulle hjälpa barn som 'föll mellan stolarna' i särskilda lillklasser. Detta ökade kostnaderna ytterligare. "Gör man det rätta kommer pengarna", sa Mona. Och det gjorde de också. Men först sedan skolans skulder närmade sig miljonen vek sig kommunen. Att Martinskolan tog hand om utsatta barn i lillklasser väckte respekt. Ett annat pionjärinitiativ som kunde genomföras utan bidrag var det som Erik Norlin döpte till Projektet och som han berättar livfullt om i boken I fantasins och arbetets skola utgiven på Carlssons förlag 1986 med undertiteln Bilder och berättelser ur ett gymnasieprojekt. Eleverna medverkar i boken med berättelser från klassens märkliga långa resor i Grekland, Afrika och Norden, bilder och dikter ingår. "En skola av brokig vandring genom konst, kunskap och hantverk. Tre år utan prov och kontroller men fyllda av hårt arbete och gemenskap " Projektet startade för att elever vid Nibbleskolan (nu Solvik) själva ville det. Ett vanligt gymnasium avskräckte, de andra waldorfskolornas gymnasier upplevdes som alltför bundna och förutsägbara. 8

11 "Vi startar eget!" Ungdomarna tog på sig att genom eget arbete finansiera projektet som de själva ville och kunde bidra att utforma. Projektet blev möjligt genom att en rad kunniga och engagerade personer ur olika yrken men sällan lärare ställde upp för periodundervisning. Att utforska livet, möta människor ur olika kulturer och själva vara skapande, det var vad ungdomarna ville och vågade. Och Erik Norlin inspirerades och ställde upp som ledare. Vi har mycket att lära av detta projekt idag i björklundska tider då skolorna låses allt hårdare och kontroller och prov blir rutin. Framför allt är det modet att gå egna vägar, göra det man tror på utan att förlamas av ekonomiska kalla kalkyler som visar sig inte stämma när varma viljekrafter verkar. När t ex Ellen Keyskolan 1984 ville överta fastighetskomplexet Fristad som var till salu varnade föräldrar som var ekonomer. De visade upp sina beräkningar som visade att det var omöjligt för en liten skola med fyra klasser att klara av de stora utgifter som krävdes, 1200 kr per månad. Märkligt nog lyssnade föräldraföreningens majoritet bara förstrött på expertutlåtandena. Fristad förvärvades och kostnaden blev ungefär hälften av vad experterna beräknat. Föräldrarnas starka arbetsinsatser vid renoveringen möjliggjorde detta. Efter att skolpeng införts på 80-talet yttrade Åke Kumlander i Högskolekretsen: Vi är på fel väg. När vi inte hade statsbidrag, då hade vi råd. Nu när vi fått bidrag har skolorna allt mindre råd. Och detta trots att bidragen per elev med pionjärtidens mått mätt är enorma. Åke hade rätt men samtidigt fel. Pionjärtiden kan inte vara för evigt, man kan inte ständigt underbetala lärarna, det håller inte. Men vi bortsåg från bidragens mentala effekter: engagemanget 9

12 avtar. Vi har vårt på det torra, vi kan ta det lugnare, så blev stämningen. Och föräldrarna slapp avgifter, de förbjöds. Jörgen Smit, pedagogisk ledare för Rudolf Steinerseminariet i Järna skildrade i anslutning till Steiner de två prövningar vi är utsatta för: tryck- och sugkrafter. När yttre tryck råder svetsas man samman och den inre kärnan stärks eller man går under. När sugkrafter verkar, när myndigheter genom bidrag alltmer infiltrerar och bestämmer försvagas den inre kärnsubstansen om man anpassar sig. Och även detta medför undergång. Vi var inte medvetna om att vi alltmer skulle utsättas för dessa sugkrafter, även genom alltmer lockande utbud från andra friskolor. Vi måste förstärka vårt inre arbete, medvetandet om waldorfskolans uppgift och våra mål. Skall vi kunna ha kvar våra gymnasier i flera waldorfskolor måste vi komma bort från den kalla ekonomismen. Kollegierna får aldrig släppa ifrån sig initiativet. En pionjärförnyelse är nödvändig, friare former, mer medansvar för eleverna, ett öppet och flexibelt schema. Och vi måste återerövra förmågan att väcka 'varma pengar'. Har vi visioner som bär och kan förmedla dem, då tryggas ekonomin. Skapande ekonomi är en konst. Det är inte förbjudet att ge gåvor. Skolan kan ha olika gåvokonton för olika syften. När pengar fattas för viktiga uppgifter säger man inte "Det går inte" utan "Hur kan vi få fram pengarna?" I ett fritt gymnasium kan elever och lärare mötas varje veckas slut för gemensam utvärdering: vad gav den gångna veckan, vad har vi lärt? Har det gått att förstå vad lärarna förmedlat? Vad gör vi för att stärka gemenskapen och för en bättre arbetsstämning? Hur går vi vidare? Schemat måste 10

13 vara så öppet att ändringar kan göras efter behov. En dubbeltimme i veckan kan stå tom, kulturpersoner inbjuds, aktuella världsfrågor tas upp. I elevkaféet kan samtalen med lärare och elever fortsätta. Mötet är avgörande i en dialogpedagogik. Livskompetens skall gymnasiet ge. Det innebär förmåga att klara livets stormar, att kunna glädjas åt livet, att kunna samarbeta och vara skapande. Genom psykodrama kan man öva konflikthantering. Spännande utmaningar, ett rörligt friluftsliv, kontakt med samhället är vad som ger skolan liv. Efter skolåren "går man inte ut i livet" - skolan skall vara en del av livet. Om waldorfskolornas gymnasier får rykte om sig att vara spännande arbetsplatser där man utvecklas allsidigt genom konst, hantverk och vetenskap och dit man går med glädje, då kan vi rentav få köer. Vi kan ha ett fritt gymnasium i innerstan och samtidigt utveckla de enskilda skolornas gymnasier. Detta förutsätter att vi kan hålla stånd mot kontrollstaten och bryta övertron på betyg och prov. Inpluggad kunskap inför prov är som snittblommor, de saknar rotsystem i personligheten, i känslo- och viljelivet och har föga värde för livet. Waldorfskolans mål är betygsfrihet. Intresset skall göra kunskapen levande av var och en efter förmåga, ingen skall slås ut. Det är sådan kunskap som utvecklar samhället och ger samarbetsförmåga. Walforfskolan kan endast rätt utvärderas år efter skolåren. Vad har eleverna bidragit till med positiva krafter i arbetslivet, inte bara vilka positioner de nått. Har vi kraft att arbeta för att uppnå waldorfskolans äkta mål som riktar sig 11

14 mot hela livsloppet? Kan vi hålla stånd mot sugkrafterna och bidra till skolsystemets förnyelse? Men givetvis skall vi hjälpa det begränsade antal elever som är beroende av betyg för fortsatta studier. Efter skolavgången kan eleverna under sommaren och hösten i samverkan med sina lärare meritera sig för just de betyg de behöver och få det på papper. Hans Möller Yoga Här på skolan håller jag yoga torsdagar i eurytmisalen Du kan gå en hel terminskurs eller köpa klippkort för 5 ggr PROVA PÅ 5/2 anmäl dig / 50 kr För mer information kontakta Camilla Carlund, Diplomerad Yogalärare Tel , camillacarlund@gmail.com 12

15 13

16 Fria företagare eller fria människor? Vad frågas efter i dagens skoldebatt? Förnuft. Förnuft har vår tid övermåttan rikligt av. Förnuft, intellekt och förstånd är mycket efterfrågade artiklar i våra dagar. Man frågar: Vad skall det bli av barnet? Hur skall man lära barnet det ena eller andra. Det hela går ut på hur man bär sig åt för att barnet skall bli som man vill ha det. Så inleder Rudolf Steiner sitt andra föredrag i Pedagogisk ungdomskurs från Det äger i allra högsta grad giltighet i dag, nära nittio år senare. Bara ett par exempel: Sveriges finansminister tycker efter sitt besök i en lekskola att barnen leker för mycket, enligt en intervju i Svenska Dagbladet i höstas. I samma tidning skriver Jan Björklund, Maud Olofsson och Lars Leijonborg den 17 september: Regeringen har presenterat en ambitiös reformagenda för grundskolan. Det handlar om tydligare utvärdering med skriftliga omdömen, nationella prov från trean och betyg från årskurs sex. Och vidare: Skolan skall präglas av arbetsro och trygghet. Detta är viktiga förutsättningar för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper. Undrar ni vilka kunskaper? Det sägs sedan tydligt: Utbildning i entrepenörskap är ( ) värdefull också utanför företagsvärlden. Regeringens ambition är att entrepenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningsväsendet. Låt oss sedan gå vidare till högskolevärlden. Den 22 oktober skriver näringsministern och forskningsministern i SvD att satsningarna på forskning skapar förutsättningar för att svensk forskning och svenskt 14

17 näringsliv ska upprätthålla och stärka sin internationella konkurrenskraft. Och den tidigare artikeln avslutas med: Staten kan skapa förutsättningar för ett bra företagar- och entreprenörskapsklimat, men än viktigare för att få fram nästa generations företagare är lärarnas engagemang. Det är glasklara direktiv. Och dessutom krävs att vi lärare skall engagera oss i detta. Då kan var och en förstå att det inte är lätt att vara lärare nu för tiden. Vi överöses med direktiv och utsätts för ständig kontroll. Och här uppstår dilemmat: Våra kontrollanter kräver att vi blir kontrollanter av eleverna. Och det blir svårt att få ihop med Rudolf Steiners och vår syn på undervisningen. Låt oss övergå till den: I samma föredrag som ovan säger Steiner: Waldorfpedagogiken är inget pedagogiskt system utan en konstart, vars syfte är att väcka det som finns inom människan. Waldorfpedagogiken vill inte uppfostra, utan väcka upp. Först måste lärarna väckas, sedan måste de väcka barnen. Och i ett annat föredrag samma år säger han: Den grundläggande känslan måste vara respekt för barnets individualitet ( ) Uppfostran har egentligen ingenting med människans verkliga individualitet att göra. Vår huvudsakliga uppgift som pedagoger är att visa aktning inför individualiteten och erbjuda den möjligheter att kunna följa sina egna utvecklingslagar. Vi bör endast försöka undanröja de hinder för utvecklingen som finns i det fysisktkroppsliga och det kroppsligt-själsliga, så att individualiteten på så vis kan utveckla sig fritt. ( ) För om inte de fysiska hämningarna fanns, skulle livet utveckla varje barns individualitet på rätt sätt. Det är dessa hämningar vi skall 15

18 undanröja. (Genom till exempel de demoniska tecken som man måste kunna för att läsa.) Och nu måste ni hålla i er, politiker och andra: Vi måste alltid utgå ifrån, att det ämne som vi undervisar i snarare är skadligt än nyttigt för barnet. Därför måste vi ständigt ställa oss frågan: Hur skall vi undvika de skador som i grund och botten alltid uppstår när vi undervisar barnet. Och till sist: Ju mer undervisningen präglas av det konstnärliga, desto mindre är risken för skador. Risken ökar ju mer kunskapsmässig undervisningen blir. Om inte detta räcker för att var och en skall inse det djupa gap som skiljer oss i waldorfskolan från ovanstående ministrars skola, vill jag avsluta med ett sista Steinercitat: Det bör inte frågas: Vad behöver människan veta och kunna för att leva i det sociala system som nu existerar, utan: Vad finns det för anlag i människan, och vad kan utvecklas i henne? Då kommer det att bli möjligt att ständigt tillföra samhällsordningen nya krafter ur den uppväxande generationen. Då kommer samhället alltid att gestaltas och omgestaltas genom de fullt utvecklade människor, som träder in i det; men den uppväxande generationen formas inte till det, som den nu befintliga sociala systemet vill göra av den. Göran Elfors (Samtliga kursiveringar i texten är mina) 16

19 Katarinas Friskvårds Källa Jag utför följande behandlingar: Reiki-healing (utbildad Reiki Master) Pris: 60 min 400 kr 45 min 300 kr 30 min 200 kr Klassisk massage (diplomerad och certifierad massör) Pris: 60 min 490 kr 45 min 390 kr 30 min 290 kr Hälsorådgivande samtal (hälsopedagog/socionom) främst gällande kost och motion, samt stress och stressrelaterade problem Pris: 45 min 400 kr Prova på samtal /1:a gången, Specialpris: 100 kr Öronakupressurbehandling Pris: min 150 kr OBS! Kan kombineras med ansikts- och nackmassage. Pris: min 250 kr OBS! under januari, februari och mars halva priset på alla mina behandlingar c/o Friskvård för dig Sirapsv. 3, Hökarängens Centrum, Tel: Se vår hemsida på nätet där finns även andra typer av behandlingar. Vid frågor och boka tid ring Katarina Alsbjer (Mamma till Zebastian klass 8) 17

20 Årsarbetena Avgångseleverna presenterar sina årsarbeten Zara Becker Emilia Berlind 1300-talsdräkt Johan Helle Träskulptur Frida Gustavsson Pianospel Mattias Lazar Stockholm sover Martha Mantzaris Vincent Moa Nilsson Musik Siri Nyström Utvecklande måleri Emil Petersson Hårdrockens historia Joel Schmidt Säfenberg Konflikt Ingemar Weiner Skidhistoria Arvid Villén Interaktiv hemsida Lördag-Söndag 7-8 januari Musiksalen Lunchpaus I pausen kommer eleverna att sälja smörgåsar och fika. 18

21 Ändringar Solbacka: Eric Balde Bohlin Larsbodavägen Rebecka Farsta Betty Eliasson har slutat. Solgåva Soltavlan som nu sitter i gymnasietrapphuset, är skänkt av några föräldrar på skolan. Konstnär Bengt Aquilon. NU finns det ett fåtal lediga platser i Martinskolans sexårsverksamhet. Välkommen att ringa Kiki Freese för mer information på tel

22 Föräldrareferensens (FR) möte den 10 december 2008 Närvarande: Anna Grahn (klass 5, klass 6), Ulf Eliasson (klass 2b, klass 4), Lia Pizarro (klass 6, klass 3), Ida Lugongo och Dag Retsö (klass 6, klass 3). Någonting positivt Som positiva händelser framhölls den väl genomförda basaren. Basaren har en viktig social funktion där alla föräldrar och barn i hela skolan kan träffas. Det är också lärorikt för barnen att delta, hjälpa till och ordna aktiviteter. Val av representanter till Sveriges Fristående Waldorfskolors Föräldraförening (SFWF) Val av Ingela Arback (2b och 3a) till Martinskolans representant i SFWF. Även Mattias Karlsson har visat intresse och han ska tillfrågas. Föräldraenkäten Dag inledde en diskussion om hur FR kan förmedla och koordinera kontaktarna mellan de föräldrar som anmält sig till grupperna och Stödföreningen samt Kollegiet. Det är viktigt att ta reda på vad grupperna mer konkret kan göra och hur hjälpbehovet ser ut. Namnen på föräldrarna i de olika grupperna har överlämnats till Andrew och Jessica i Stödföreningen. 20

23 Dag informerar om Stiftelserådet (SR) SR ska ha kontinuerliga möten med ledningsgruppen för att diskutera formerna för och fördelningen av arbetet i ledningsgruppen. Ledningsgruppens arbete ska också utvärderas av Kollegiet. SR håller ögonen på frågan om blivande klass 10 under nästa läsår. Huvudmålet är att det ska bli en klass 10 och det är viktigt att skapa förutsättningar för att detta ska kunna bli möjligt. Fritidsverksamheten Mellanstadiefritids på Fagerlid hotas av nedläggning vilket bekymrar föräldrar på Martinskolan. Åsa Öckerman har erbjudit sig att formulera ett protestbrev till politikerna där det klargörs att det finns ett behov av verksamheten på Fagerlid. Kommunikation FR bör dels bredda sina kontakter med Kollegiet, dels se till att FR-aktuella frågor tas upp till diskussion på samtliga föräldramöten. På varje möte bör 10 min avsättas för detta. Övriga frågor Anna informerade om en träff mellan politiker i riksdagens utbildningsutskott och föräldrar och personal som hölls på Kristofferskolan. Anna åtar sig att skriva ett referat av mötet för Martinbladet. Vid pennan Ulf Eliasson Justeras Anna Grahn 21

24 Föräldraenkäten hösten 2008 I höstas genomfördes på initiativ från Föräldrareferensen en enkät bland Martinskolans föräldrar för att inventera vilka resurser i form av kunskaper och kompetenser som skulle kunna komma skolan till godo. Gensvaret var mycket gott. De familjer som anmält intresse att ställa sig till förfogande fördelar sig på olika områden enligt följande: antal familjer Snickeri, målning 16 Handarbete, slöjd 18 Foto 16 Data / IT 8 Musik, konst 15 Marknadsföring 7 Grafisk design, formgivning, arkitektur 2 Naturbruk, odling 6 Teknik, mekanik 8 Matlagning, bakning, elevcaféet 26 Pedagogik, fritisverksamhet (mellanstadiet) 8 Ekonomi, management, juridik 3 Journalistik 4 Tryckeri 3 Transporter 6 Städning / fönsterputsning 19 Organisera / följa upp arbetsgrupperna 7 Annat 8 Ingår redan i en arbetsgrupp 17 Hjälper gärna till i största allmänhet 37 22

25 Avsikten nu är att 'utbud' och 'efterfrågan' skall kunna sammanföras. För varje aktivitetskategori skall en samordnare utses som dels sammankallar till träffar för att ventilera och operationalisera idéer, dels kan kontaktas av medarbetare på skolan som har behov av hjälp av något slag. Några sådana gruppsamordnare finns redan. En hel del av de områden som täcks av enkäten ingår redan i Stödföreningens befintliga basararbetsgrupper och kan således förstärka dessa. Andra är nya och står lite vid sidan av. Där är fältet i princip öppet för alla möjliga nya idéer. Tills vidare kan man få kontakt med föräldrarna genom Andrew Hickman (Stödföreningen) eller Dag Retsö (Föräldrareferensen). Dag Retsö, för Föräldrareferensen 23

26 Kallelse till stödföreningens årsmöte. Måndagen 30/ kl i Martinskolan. 1. Fråga om mötet utlysts i behörig ordning. 2. Fastställande av dagordning. 3. Val av ordförande och sekreterare vid mötet. 4. Val av två personer som tillsammans med ordföranden ska justera mötesprotokollet. 5. Styrelsens verksamhetsberättelse samt resultat- och balansräkning för det senaste verksamhetsåret. 6. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste räkenskapsåret. 7. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. 8. Val av styrelseledamöter jämte suppleanter ordförande kassör övriga ledamöter suppleanter valberedning val av revisor jämte suppleant 9. Övriga ärenden (föranmälda) Förslag som ska behandlas på årsmötet anmäles skriftligen till styrelsens ordförande senast en vecka före årsmötet. 24

27 Stödföreningens styrelse: Peter Norberg Kassör Andrew Hickman Ordförande Sussi Hedberg Ordinarie ledamot Katharina Thelander Ordinarie ledamot Tina Hellberg Ordinarie ledamot Inger Larsson Revisor Valberedningen: Helén Hydmark

28 Gitarrlärare sökes Gitarrlärare sökes till två elever i klass 5. Kontakta Klassläraren Andrew Hickman Sommarhus uthyres Sommarhus i Hälsingland Charmigt äldre hus med enkel standard och stor trädgård uthyres veckovis sommaren Huset ligger i en liten by norr om Bollnäs, nära till bad och många utflyktsmål. Barnvänligt. Hyra 2500 kr / vecka. För mer information, kontakta Eva Karlsson, eller evaka@home.se Lägenhetsbyte Visby Stockholm Vill du eller någon du känner flytta till Gotland? Jag har en hyresrätt på 60 m 2, 2 rok centralt i Visby, i ett lugnt och trevligt område med 5 minuters gångavstånd till Österport och ringmuren, och granne med Orionskolan, Visbys waldorfskola och förskola. Jag önskar byta till motsvarande, 2-3 rok i Stockholm med omnejd. Ring Märith Tel , Mobil

29 Klass 8 visar sitt spel fredag 13 mars kl lördag 14 mars kl och

30 Februari Kalendarium 5 6 Tolvans spel Teaterfestival på Teaterskeppet 20 fredag Maskerad Sportlov Mars 7 8 Årsarbeten redovisas av tolvan 12 torsdag Föredrag och Föräldramöte fredag Premiär för 8:ans spel kl lördag 8:ans spel kl och Förnyelsedagar, lärare klass 7-12 April 6 13 Påsklov 30 torsdag Förskolan stängd för studiedag Maj 1 fredag Första maj 5 tisdag Presstopp Martinbladet Botanikresa för klass Arkitekturresa för klass torsdag Kristi himmelfärds dag 22 fredag Lovdag 25/5 3/6 Resa klass 8 Juni 1 måndag Betygslov 5 fredag Avslutning 28

31 Insänt material Martinbladets redaktion hoppas på inlägg och reaktioner till sektionen Debatten inför kommande upplagor. I Redaktionen ingår Anders O Johansson och Dag Retsö. Presstopp 5 maj 2009 för majnumret av Martinbladet. Alla bidrag, förslag och annonser är välkomna och skickas fördelaktigast till martinbladet@martinskolan.se i redigerbart digitalt format, men kan också meddelas till kansliet på telefon Bilder skickas i separata filer. Färdigredigerade annonser kan ha bredden 114 mm och höjden 84 mm för halvhöjd eller 168 mm för helhöjd. Rubrikannonser är gratis, liksom information och påannonseringar från medarbetare, föräldrar, köföräldrar och elever. Övriga annonser kostar 50 kr för halvhöjd och 100 kr för helhöjd. Kolofon Texten är skriven i MS Word, sparad i Word 2000/XP-format och exporterad med gratistjänsten till PDF-format. Brödtexten är 12 punkters Palatino Linotype och bilderna har 300 DPI upplösning i 8-bit gråskala och JPEG-format. Martinbladet är tryckt på 80g papper med omslag i ametistlila 120g OptiColors papper hos Farsta Snabbtryck, Tobaksv. 1, Farsta, Tel

32 Martinskolan Söders Waldorfskola Munstycksvägen 18, Farsta