Jan Olofsson hälsar välkomna till Finspång och berättar lite kuriosa om staden.

Transkript

1 1 Minnesanteckningar från lantbruksgruppens möte i Finspång, Närvarande: Kristina Lind (Kinda), Jonas Dahl (Kinda), Therese Rauker (Ödeshög), Marie Magnusson (Valdemarsvik), Ann-Sofie Vestin (Åtvidaberg), Jan Olofsson (Finspång), Tora Strandberg (Norrköping), Ingrid Franzén (Norrköping), Linnea Falk (Finspång), Ulrika Lundahl (Linköping), Anna Munktell Flarup (Norrköping), Beatha Björkgren (Mjölby/Boxholm), Charlotte Uddén (Mjölby/Boxholm), Michael Werthén (Linköping), Anna-Stina Påledal (Länsstyrelsen), Karin Thedéen (Länsstyrelsen). Vid pennan: Linnea Falk Jan Olofsson hälsar välkomna till Finspång och berättar lite kuriosa om staden. Växtnäringsprojektet 2011 Viktoria Carlsson, Motala skulle ha redovisat sammanställningen av växtnäringsprojektet, men uteblev på grund av sjukdom. Rapporten finns dock på MÖTAs webbplats för dem som är intresserade. Länsstyrelsens omorganisation Anna-Stina Påledal och Karin Thedéen från länsstyrelsens miljöskyddsenhet inledde med att presentera sig och informera om länsstyrelsens omorganisation och koncentrationen av miljöprövningsdelegationerna. Syftet med koncentrationen av miljöprövningsdelegationerna är enligt Karin Thedéen att arbetet ska bli mer effektivt och att man ska åstadkomma mer likartade bedömningar. Miljöprövningsdelegationerna koncentreras till 12 länsstyrelser, jämnt fördelade över landet istället för tidigare 21. Miljöprövningsdelegationerna inom länsstyrelserna i Stockholm, Uppsala, Östergötland, Kalmar, Skåne, Halland, Västra Götaland, Örebro, Dalarna, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten ska finnas kvar. Länsstyrelsens miljöskyddsenhet har delats in i en prövningsgrupp och en tillsynsgrupp. I Prövningsgruppen ingår Ola Lindén (samordnare), Karin Thedéen, Karl-Martin Axelsson, Katharina Krusell, Melica Cliffoord och Peter Olofsson. I Tillsynsgruppen ingår Elin Iseskog (samordnare), Anna-Stina Påledal, Ann-Christine Wiklander, Carina Gummesson, Göran Thunberg, Linda Tollemark, Sofie Palmquist och Thomas Lindvall. Anna-Stina Påledal är även behjälplig med kommunstöd/tillsynsvägledning när det gäller tillsyn inom miljöskydd lantbruk, livsmedel och foder samt rening av avloppsvatten. Slamlagring Beatha Björkgren hade planerat att informera om Biototals nya slamlagringsplatta för att lantbruksgruppen skulle kunna göra en samlad bedömning, men information från Biototal har uteblivit.

2 2 Norrköping har med en beskrivning från Econova med en tät duk i botten som viks upp mot avloppsslammet. I bottenlagret finns en fiberbädd med hög absorptionskapacitet som ska suga upp vatten som eventuellt pressas ut ur slammet. En skyddande, UV-beständig duk läggs över stukan och förankras mot mark. I Mjölby finns tre slamlager med dammduk i botten. Linköping har hört att duken inte är slitstark och att det händer att den går sönder. Merolitplatta med uppsamling av lakvatten är en annan variant som dykt upp. Merolit beskrivs på företaget Meroxs hemsida som ett alternativ till betong och asfalt som består av hyttsten och Merit Hårda, slitstarka ytor med lång livslängd och till lågt pris. Ytterligare information från Meroxs hemsida: Hyttsten: Gjuten och luftsvalnad masugnsslagg. När Hyttstenen svalnat bryts den med lastmaskin, krossas och siktas till önskade sorteringar. Normalt samma sorteringar som bergkross. Hyttsten består i huvudsak av omsmälta naturliga bergarter och innehåller främst kisel och kalk. Merit 5000: Ett tillsatsmaterial för betong. Internationell benämning är: Ground granulated blastfurnace slag (GGBS). Produkten framställs av torkad Hyttsand. Snabbkyls (granuleras) den smälta masugnsslaggen i vatten, erhålls en lätt glasig sandliknande produkt, som kallas Hyttsand. Hyttsand får genom sin glasiga (amorfa) struktur andra egenskaper jämfört med den luftsvalnade slaggen (Hyttsten). Den mest intressanta egenskapen hos hyttsanden är att den har s.k. latenta bindningsegenskaper, vilket innebär att den efter malning och aktivering, t.ex. med kalk, hårdnar ungefär som vanlig cement. Huvudbeståndsdelar i hyttsten och hyttsand: Ämne Formel Andel Kiseldioxid SiO % Kalk CaO 28-33% Magnesiumoxid MgO 15-19% Aluminiumoxid Al 2 O % Svavel S 1-1,5% Järnoxid FeO 0,50% Manganoxid MnO 0,50% För mer detaljerad information hänvisar företaget till produktspecifikationen för jordbrukskalken M-Kalk. För mer information hänvisar företaget till: Henry Flisell Säljare & Marknadsutveckling Telefon

3 3 Växtskyddsmedel Kristina Grill från länsstyrelsens miljöskyddsenhet höll ett föredrag om växtskyddsmedel, vilka regler som gäller vid förvaring, hantering och spridning samt miljöpåverkan. Det kan se ut som övergödning när växtskyddsmedel påverkat balansen mellan växt- och djurliv. Det har inte forskats så mycket om bekämpningsmedel i Sverige, särskilt inte om olika ämnen i samverkan eller om nedbrytningsprodukter som kan vara farligare än ursprungsämnet. Akuta utsläpp med akuta effekter kan vara uppenbara, men långsiktiga effekter på populationsstorlek och ekosystem är svårare att få grepp om. Det har inte fokuserats så mycket på giftiga växtskyddsmedel i växthus. Skyddskläder? Läckage? Sköljvatten från växthus var hamnar det? Finns rapport om man söker här: En del växtskyddsmedel är läckagebenägna, andra bryts inte ner på lång tid. Totril till exempel har varit förbjudet sedan länge, men man hittar det ännu i miljön. Det bästa alternativet är förstås att använda icke läckagebenägna, lättnedbrytbara ämnen. På lermark kan bekämpningsmedel spridas via sprickor. I lätt jord läcker de till dränering och vidare till grundvattnet. När de väl nått grundvattnet är det inte stor möjlighet till nedbrytning. Bäst är mulljord med hög mikrobiologisk aktivitet. Besprutningsavtal Enligt Kristina Grill finns en nackdel när sprutningen hyrs ut. Regleringen efter väder och vind kan bli sämre när man har ett schema över hos vem man ska spruta och när i jämförelse med om lantbrukaren själv styr över det. Boktips! Säker bekämpning I miljöbalkens generella biotopskyddsområden får inte bekämpningsmedel spridas. Behörighet Det kommer direktiv från EU om hantering av växtskyddsmedel och de länder som saknar behörighetsutbildning kommer att få införa detta. En behörighet kan i dagsläget inte dras in. Inte ens om man missköter sig. Detta kan dock också förändras när EU direktivet införlivas. Butiker som säljer växtskyddsmedel har inga krav på sig att kontrollera att den som köper har behörighet. Tora Strandberg har deltagit vid en behörighetskurs och rekommenderar den: Rengöring av spruta Ha med vattentank ut i fält för rengöring. Det måste inte växa något även om det är en fördel. Platta för rengöring måste vara tillräckligt stor för att inte bekämpningsmedlet ska skvätta till omgivningen. Uppsamling leds till exempel till biobädd.

4 4 Skyddsavstånd Vid lutande mark måste markanpassade skyddsavstånd räknas om. Ogräsrugge kring dräneringsbrunnen är ett tecken på att man hållit skyddsavståndet. Använd greppa näringens hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd. Termometer, vindmätare och vindflöjel med i fält. Det räcker inte att titta på grannens flagga. Vindriktning ska bestämmas med vindflöjel i ögonnivå. Skyddsavstånd till omgivande mark och grannar, inklusive ekologisk odling, utifrån försiktighetsprincipen och naturvårdsverkets allmänna råd. Näringsläckage Tora Strandberg berättar att SLU sett en minskning av näringsläckaget till vatten i områden där rådgivningen via greppa näringen genomförts. För mer info se Mätningar i jordbruksåar visar: Lantbrukets åtgärder mot näringsläckage ger bra effekt Erfarenheter av andra aktörer än lantbruk I Norrköping brukar golfklubbarna ta kontakt i början av säsongen. En stor hälsorisk är om golfare vistas på banorna samtidigt som man sprider. Att mäta bekämpningsmedel i urin kan visa vilka som vistats på golfbanan. Norrköpings erfarenhet är att det är sämre med kontakten med entreprenörer som besprutar hårdgjorda ytor i stan. På mindre ytor kan det absolut vara befogat att använda mekaniska metoder istället. Lantbruksgruppens organisation Ett tidigare önskemål från lantbruksgruppen har varit att länsstyrelsen är med på mötena och även som samordnare, på liknande sätt som för avloppsgruppen. Anna-Stina meddelar att länsstyrelsen gärna är närvarande vid lantbruksgruppens möten. Däremot kommer inte länsstyrelsen att vara samordnande och hålla i möten så länge gruppen är en undergrupp till miljöskyddsgruppen. Om styrgruppen ändrar grupporganisationen kan detta komma att ändras. En nackdel om gruppen blir en ny huvudgrupp och får en ny organisation är att vi kanske inte kan ha så täta träffar som vi har idag och troligen blir det en mindre arbetsgrupp som träffas och får ordna handläggarträffar. Gruppen enas om att nuvarande organisation är bra. Det finns behov av en lista med mejladresser som uppdateras kontinuerligt, exempelvis på MÖTAs hemsida. Finspång sammanställer och skickar till Sofie Palmquist, samordnare för miljöskyddsgruppen. Definition av jordbruksföretag Läser man ordet jordbruksföretag (i Förordning om miljöhänsyn i jordbruket och Statens jordbruksverks föreskrifter om hänsyn till natur och kulturvärden i jordbruket) behöver inte andra än just företag med fler än två djurenheter ha gödselplatta. Karin Thedéen efterforskar förtydligande.

5 5 Lämpligt skyddsavstånd vid spridning av gödselmedel Länsstyrelsen har tagit bort skyddsavstånd i villkoren vid tillstånd. Skyddsavstånd till vatten och vattentäkter har de dock kvar. Skriver att de utrett och att det inte vid prövningstillfället var nödvändigt med skyddsavstånd/villkor. Kan omprövas vid klagomål. Redovisning av lagringskapacitet och spridningsarealer vid ansökan/anmälan om miljöfarlig verksamhet Inspektörerna har fått uppfattningen att länsstyrelsen inte kräver någon redovisning av lagringskapacitet och spridningsarealer vid ansökan utan att miljökontoren fick titta på detta i efterhand vid tillsyn. Enligt Karin Thedéen måste den sökande redovisa en plan. Länsstyrelsen kan ge tillstånd även om de inte redovisat en fullständig, faktisk spridningsareal, men inte utan att det finns en plan för både lagring och spridning. Finns domar på området krav på lagringskapacitet i samband med prövning? Eftersom anmälan till kommunen oftast sker i direkt anslutning till att verksamheten ska starta upp eller utöka måste de däremot kunna redovisa en färdig lösning. Gemensamma rutiner för slamärenden Nya avfallsförordningen och anmälan om spridning av slam Är slam avfall? För den som vill bli av med det är det avfall och för den som vill ta emot det en resurs. Enligt Naturvårdsverket finns inget stöd för att ta in anmälan vid spridning av slam efter omformuleringen av 38 (nu 45). Kan komma att ändras i och med slamförordningen, men det dröjer innan den kommer. Dock gäller försiktighetsmått fortfarande. Vad finns i slammet, hur ska det användas? Tillsynsfråga i efterhand. För mellanlagring krävs fortfarande anmälan. Riktlinje/rutin/information? Anna-Stina Påledal berättar att det finns planer på en slamträff, eventuellt med Sörmland. Slamspridning förekommer främst i Norrköping, Linköping och Mjölby. Vi behöver ta fram en gemensam handläggningsrutin så att kommunerna gör lika. Norrköping, Linköping och Länsstyrelsen tar fram stolpar för handläggning av slam, agrodank och biogödsel. Invallning av cisterner ovan mark utanför vattenskyddsområde Mjölby har haft kontakt med jurist. Kraven måste vara motiverade i varje enskilt fall. Hänvisa till riktlinje går bra, men besluta utifrån allmänna hänsynsregler (2 kap 3 ). Enligt juristen kan kommunen bli skadeståndsskyldig om en verksamhetsinnehavare gjort det som föreskrivs i kommunal riktlinje och vi sedan kräver ytterligare åtgärder. Åtvidaberg, Kinda och Valdemarsvik har inga riktlinjer/policys. Övriga deltagande kommuner har riktlinjer som kräver invallning om cisternen rymmer >1m 3. Länsstyrelsen kräver som regel invallning och motiverar i det enskilda fallet.

6 6 Tillsynsplanering Norrköping besöker B-verksamheter varje år och C-verksamheter vartannat år. Riskbaserad taxa. Årlig avgift för alla verksamheter med >30 DE eller > 60ha. Alla anläggningar förs in i ett exceldokument. Räknar sedan på hur många inspektörer de är och hur många anläggningar de har. U-anläggningar räknar man med att hinna med vart 6:e år. Planerar att gå igenom de verksamheter som finns i registret och i ett senare skede eventuellt inventera nya. Utgår ifrån gamla anteckningar i ECOS. Skickar ut brev och informerar om planerad tillsyn och räknar med att de ringer om de inte har verksamhet. Mjölby har årlig avgift för alla med fler än 30 DE, inga växtodlare. B-verksamheter besöks årligen, C-verksamheter efter storlek, U som Norrköping. Företagens miljörapport Uppdatering av adresser och namn i miljöreda avgörande för om företagarna kan lämna miljörapport. För att vi i kommunerna ska kunna få miljörapport med korrekta uppgifter behöver vi skicka ändrade företagsuppgifter till Länsstyrelsen. Nästa möte 19/9 2012, kl i Kinda.