innehållsförtecknin Verksamhetsrapport SkandiaBanken moderbolaget Verksamheten i sammandrag 5 Marknadskommentar 6 SkandiaBanken koncernen

Transkript

1 årsredovisnin 2005

2

3 innehållsförtecknin Verksamhetsrapport Verksamheten i sammandrag 5 Marknadskommentar 6 SkandiaBanken koncernen Innehållsförteckning 8 Redovisning för verksamhetsåret Fem år i sammandrag 13 SkandiaBanken moderbolaget Innehållsförteckning 54 Redovisning för verksamhetsåret Fem år i sammandrag 59 Finansiella rapporter 61 Vinstdisposition 90 Revisionsberättelse 91 Finansiella rapporter 15

4 verksamhetsrapport 2005 SkandiaBanken Verksamhet bedrivs i Sverige, Norge och Danmark och är uppdelad i affärsområdena banktjänster, kreditgivning, främst bil- och bolån samt värdepappershandel och i Sverige även fondförvaltning. SkandiaBanken är en utmanare på den nordiska bankmarknaden för sparande, betalningar och lån. Målet är att förenkla och berika kundernas vardagsekonomi och ekonomiska framtid med ett kunderbjudande som kännetecknas av hög tillgänglighet, enkelhet och bra villkor. Antalet nya bankkunder under 2005 uppgick till Totalt antal kunder i Norden uppgår till Inlåningen uppgår till 45,6 miljarder vilket motsvarar en tillväxt med 5,1 (2,6) miljarder. Utlåningen uppgår till 41,3 miljarder en ökning med 6,0 (5,5) miljarder. SkandiaBanken fokuserar kunderbjudandet till de kunder som primärt använder sig av internet och telefon för att utföra sina bankärenden eller köpa olika former av sparandelösningar. Det medför att SkandiaBanken även framgent fokuserar på att skapa kundvärde med ett fullservicekoncept via digitala kanaler. SkandiaBanken vill vara den ledande Internetbanken och det självklara bankvalet för den växande andel bland bankkunderna som utgörs av självservicekunder. I takt med att vi utvecklar vårt produktutbud och våra funktioner har vi ytterligare förstärkt vår utmanarroll. Sverige Internet I Sverige har kundbasen ökat med (5 000) till kunder. Inlåningen har växt med 0,9 (0,6) miljarder till 23,6 miljarder och utlåningen med 1,1 (1,2) till 18,5 miljarder. Under året har SkandiaBanken gjort ett genombrott på bolånemarknaden. Genom införandet av en ny prismodell, bolånetrappan, har vi väckt uppmärksamhet och attraherat nya kunder. Produkten Allt i Ett gåvoförsäkring har lanserats under året. Det är en unik sparform för den givmilde, som vill dela med sig till nästa generation. En ytterligare förbättring för SkandiaBankens kunder är samarbetet med Svensk Kassaservice. Inom området värdepapper finns nu möjlighet för kunderna att ta fram realisationsresultat per värdepapper. Det finns också möjlighet att teckna emissioner via internetkontoret. Bilfinans har utvecklat verksamheten genom att erbjuda ytterligare tilläggstänster, i form av låneskyddsförsäkring och bilgaranti. I samverkan med Skandia har SkandiaBanken skapat en gemensam inloggning, Skandia Försäkring och Bank. Det ger våra kunder en samlad bild över bank- och försäkringsinnehav. Fondförvaltning Skandia Fonder och Svenska Lärarfonder nedan benämnt fondbolagen, förvaltar 23 värdepappersfonder; aktie-, blandoch räntefonder samt 6 specialfonder. De sistnämnda är så kallade fond-i-fond eller fondandelsfonder. Dessa går under samlingsnamnet Skandia Selected. Fondbolagen tillhör organisatoriskt affärsområdet Fondprodukter och ingår i Skandias Nordendivision som svarar för Skandias kunderbjudande inom fonder och fondförsäkring på den nordiska marknaden. Fondbolagens fonder distribueras via flera kanaler, främst Skandia Fondförsäkring, SkandiaBanken (direktsparande och IPS) samt premiepensionssparande via PPM. Fondernas värdepappersadministration hanteras av DnB NOR Asset Management som även sköter förvaltningen av samtliga fonder, med undantag av Skandia Aktiefond Far East där Goldman Sachs Asset Management övertog förvaltningsuppdraget under året. Fondbolagens sammanlagda fondförmögenhet ökade under året från 34,9 till 49,1 miljarder, vilket motsvarar en marknadsandel av 3,7 procent vid årets utgång. Nettosparandet hos fondbolagen ökade jämfört med föregående år och uppgick till 6,2 miljarder. Av detta är cirka hälften hänförbart till Skandia Selected, de sex fond-i-fondprodukter som startade under hösten genom en konvertering av sex fondportföljer inom Skandia fondförsäkring. Nettosparandet

5 var postivt för aktie- och blandfonderna medan det var negativt för räntefonderna. Fondbolagens marknadsandel av nettosparandet på den svenska fondmarknaden uppick till 7,6 procent för helåret. Norge Verksamheten i Norge består av samma utbud som den svenska internetverksamheten. Antalet bankkunder uppgår till stycken. Inlåningen har växt med 2,9 (1,4) miljarder till 16,4 miljarder. Utlåningen har ökat med 3,5 (3,8) miljarder till 18,8 miljarder. Kunderna är aktiva användare av Internetbanken med en topp på besök per dag och totalt 27 miljoner kundbesök under Samtliga produkter har visat fin tillväxt under Antal aktieaffärer ökade till ( ) och fövaltad fondvolym mer än fördubblades till 1,1 miljarder. Banken har under året mottagit flera utmärkelser och priser, bl a guld i NM i Bank för 2005 korad av tidningen Dine Penger i februari 2006 Verksamheten i Norge har haft en fortsatt positiv utveckling såväl i volym som i resultat. Danmark Kunderbjudandet i Danmark är detsamma som i Sverige och Norge. Uppbyggnaden av kundbasen och antal produkter per kund fortsätter. Inlåningen har ökat till 5,6 miljarder vilket motsvarar en ökning med 1,3 (0,6) miljarder. Utlåningen har ökat med 1,4 (0,5) miljarder till 4,0 miljarder. Samtliga affärsområden har haft en fortsatt positiv utveckling Det har varit särskilt fokus på att utveckla affärsområde bolån, vilket resulterat i en kraftigt volymökning i slutet av året. SkandiaBanken i Danmark är av Penge & Privatøkonomi utnämnd till årets billigaste bank 2005, där en familj kan spara upp till 11 tusen danska kronor. Under 2005 har en ny marknadsorganisation, Skandia Danmark, bildats. Den syftar till en ökad samverkan mellan bank och försäkring i Danmark. För SkandiaBanken ger det ytterligare möjligheter att utveckla kundbasen. 3

6 4

7 verksamheten i sammandra Koncernen ) ) ) In- och upplåning allmänheten, mdr Antal kunder, i tusental Utlåning till allmänheten, mdr Balansomslutning, mdr Eget kapital, Mkr Rörelseresultat, Mkr Räntabilitet % 12,7 15,2 6,6 1,9 3,1 K/I-tal före kreditförluster 0,72 0,69 0,89 0,98 0,96 Kapitalbas, Mkr Kapitaltäckningsgrad % 10,2 10,2 9,7 9,8 10,8 Primärkapitalrelation % 6,5 6,1 5,6 5,3 5,6 1) Jämförelsetal för år har ej omräknats i enlighet med IFRS. I övrigt se nyckeltal sid 13. 5

8 marknadskommentar Trots kraftigt stigande oljepriser, terrordåd i bl a Storbritannien och Egypten och ovanligt många och stora orkaner i USA så steg börskurserna påtagligt i flertalet länder under Ett av de få undantagen var världens klart största aktiemarknad, USA, där de breda börsindexen i stort sett var oförändrade. Trots detta steg världens börser med i genomsnitt cirka 15 procent, uttryckt i lokal valuta. De nordiska börserna fortsatte stiga klart mer än det globala genomsnittet även under Bäst var den norska börsen som steg med drygt 40 procent, medan övriga nordiska börser steg med drygt 30 procent. I länder som Egypten, Saudiarabien, Colombia och Ryssland var börsuppgången extremt stark. Främsta förklaringen till den positiva börsutvecklingen under 2005 var att företagens vinster fortsatte öka kraftigt. De låga räntorna har också påverkat börskurserna positivt. Även i USA steg företagens vinster kraftigt men här påverkades börsen troligen negativt av att värderingarna var ganska höga i början av året samt att FED höjde sin viktigaste styrränta, fed funds, från 2,25 till 4,25 procent under året. I takt med den goda vinstutvecklingen under 2005 har dock värderingarna sjunkit samtidigt som det finns indikationer på att räntehöjningarna snart är över i USA. Allt annat lika skulle detta tala för en bättre börsutveckling i USA under Den globala BNP-tillväxten uppgick till cirka 4,5 procent under 2005, det var cirka 1/2 procentenhet lägre än under Men det är fortfarande en av de högsta tillväxttakterna i världsekonomin under de senaste 30 åren. Enligt preliminär statistik växte den amerikanska ekonomin med 3,5 procent mellan helåren 2004 och Fortsatt hög privat konsumtion och en god investeringskonjunktur var de främsta tillväxtmotorerna i USA under Trots att hushållens disponibla inkomster endast ökade med 1,5 procent under 2005 så ökade den privata konsumtionen med 3,6 procent. Sparkvoten sjönk således från 1,8 till -0,4 procent mellan 2004 och Det bör dock påpekas att preliminär statistik brukar underskatta hushållens inkomster och därmed även sparkvoten med någon procentenhet. Hur som helst så ligger de amerikanska hushållens sparande på en rekordlåg nivå. Trots detta har de senaste årens värdestegringar på egna hem medfört att deras nettoförmögenhet fortsatt stiga. Man har använt en del av denna värdestegring till privat konsumtion. En viss risk finns att priserna på egna hem börjar falla, vilket i så fall medför att de amerikanska hushållen blir tvungna att dra upp sparandet, vilket skulle dämpa den privata konsumtionen. Eftersom privat konsumtion utgör cirka 70 procent av BNP i USA kommer det i så fall få negativa effekter på BNP-tillväxten. Under slutet av 2005 kom det en del tecken på att den amerikanska konjunkturen håller på att mattas. Preliminära nationalräkenskaper visar att BNP endast ökade med 1,6 procent (uppräknat till årstakt) mellan tredje och fjärde kvartalet. Såväl konsumtion som investeringar ökade betydligt långsammare än tidigare under året samtidigt som försvarsutgifterna minskade. Ytterligare tecken på svagare tillväxt är att inköpsindexar för såväl industrin som tjänstesektorn sjunkit under de senaste månaderna. Det höga oljepriset och räntehöjningarna under de senaste 19 månaderna (från 1,5 till 4,5 procent) kommer troligen dämpa tillväxten i USA något under kommande år. Och de stora underskotten i utrikeshandeln och de offentliga finanserna medför att det knappast är möjligt med några större finanspolitiska stimulanser av den inhemska efterfrågan. Enligt köpkraftskorrigerade valutakurser är redan Kina världens näst största ekonomi. BNP ökade med knappt 10 procent under 2005 och såväl konsumtion, investeringar och export växer i mycket snabb takt. Den extremt höga investeringstakten under 2004 har dock dämpats något, vilket bidragit till att importen inte ökat lika mycket. Överskottet i bytesbalansen har följaktligen ökat kraftigt vilket medfört en fortsatt ökning av Kinas stora dollarreserv. I juli 2005 revalverades den kinesiska valutan med 2,1 procent och bandet för den nya valutakorg som yuanen knutits till har vidgats från 1,5 till 3 procent. Det är rimligt att anta att den starka tillväxten och växande överskotten kommer leda till fortsatta uppskrivningar av valutan under kommande år. Återhämtningen i japanska ekonomin verkar stabilare än tidigare. Under 2005 steg den japanska börsen, mätt med Nikkei-index, med drygt 40 procent. En mycket stark efterfrågan från Kina och den svaga japanska valutan har bidragit till att företagens vinster ökat kraftigt. Detta har i sin tur medfört till att de japanska bankerna inte tyngs av de problemlån som uppstod i början av 1990-talet när fastighets- 6

9 bubblan sprack. För första gången på 10 år har bankernas utlåning börjat öka, vilket bidragit till ökad privat konsumtion. Därtill verkar det som att såväl fastighetspriser som konsumentpriser är på väg att stiga något igen, vilket kan leda till att den japanska centralbanken höjer den extremt låga räntan. Efter en mycket svag början av året har det kommit alltfler tecken på en starkare konjunktur i EMU-länderna under andra halvåret. Det är främst investeringar och export som utvecklats positivt, medan den privata konsumtionen fortfarande är svag. Mest påtaglig är förbättringen i Tyskland där den viktigaste konjunkturindikatorn, IFO-index, steg till 102 i januari 2006, vilket är den högsta nivån på 6 år. Starkare europeisk konjunkturstatistik medförde att den Europeiska Centralbanken (ECB) höjde räntan från 2,0 till 2,25 procent i december De senaste årens höga tillväxt i Storbritannien bromsades tillfälligt upp under Bank of Englands räntehöjningar under andra halvåret 2003 och 2004 bidrog till långsammare konsumtionstillväxt Räntehöjningarna bidrog till att prisuppgången på fastigheter bromsades upp från ca 20 procent i juni 2004 till 2 procent i juni Hushållens förmögenhetstillväxt från fastigheter blev därmed långsammare och ränteutgifterna högre, vilket dämpat konsumtionen. Även höjda skatter bidrog till den långsammare konsumtionstillväxten. I augusti 2005 sänkte Bank of England basräntan från 4,75 till 4,5 procent vilket medfört att fastighetsprisernas åter börjat stiga i snabbare takt. Dessutom medför en expansiv finanspolitik och starkare exportefterfrågan från EMUländerna att det är troligt konjunkturen åter stärks i Storbritannien under innevarande år. Efter en tillfällig svacka under första halvåret har den svenska ekonomin tagit ordentligt fart under andra halvåret BNP ökade med 3,4 procent mellan tredje kvartalen 2004 och 2005 och konjunkturinstitutets barometrar visar att konjunkturen fortsatte förbättras inom såväl industrin, byggsektorn som tjänstesektorn under fjärde kvartalet 2005 och början av Trots den starka tillväxten, en svag krona och det höga oljepriset var inflationen mycket låg under Mellan helåren 2004 och 2005 ökade KPI endast med 0,5 procent. Den låga inflationen beror främst på en kombination av hög produktivitetstillväxt och låga löneökningar. Denna gynnsamma kombination tillsammans med en mycket god investeringskonjunktur och extremt låg ränta bidrog även till kraftiga vinstökningar inom näringslivet och till börsen steg med drygt 30 procent. Den låga inflationen och en mycket svag arbetsmarknad under första halvåret medförde att Riksbanken sänkte reporäntan från 2,0 till 1,5 procent i juni. Det är möjligt att även det först redovisade BNP-utfallet för första kvartalet bidrog till sänkningen. Detta utfall har sedan reviderats upp påtagligt. Räntesänkningen bidrog till att den svenska kronan försvagades påtagligt under andra halvåret Under de senaste månaderna har det kommit alltfler positiva tecken från arbetsmarknaden. Sysselsättningen ökar, lediga platser ökar och varslen minskar. Tillsammans med en kraftig ökning av småhuspriser och utlåning till hushåll medförde detta att Riksbanken höjt reporäntan med 0,5 procentenheter under början av 2006, trots att inflationen ligger klart under inflationsmålet. Trots högre räntor kommer den ekonomiska politiken vara mycket expansiv under Högre bidrag och sänkta skatter tillsammans med låg inflation bidrar till en kraftig ökning av hushållens disponibla inkomster. Inkomstökningen kommer troligen i första hand spä på den privata konsumtionen men även dra upp hushållens sparande. Hushållens sparkvot beräknas uppgå till nästan 9 procent 2006, vilket är en historiskt sett mycket hög nivå. Det bör dock påpekas att finanspolitiken nästan alltid är mycket expansiv under valår, vilket ofta leder till mycket hög tillväxt. Året efter valåret brukar dock inte finanspolitiken vara expansiv, vilket ofta leder till betydligt lägre tillväxt. Och mycket talar för att detta historiska mönster upprepas även under innevarande och kommande år. 7

10 innehållsförtecknin SkandiaBanken koncernen Redovisning för verksamhetsåret Fem år i sammandrag 3 Finansiella rapporter Resultaträkning 5 Balansräkning 5 Förändringar i eget kapital 6 Kassaflödesanalys 7 Noter till finansiella rapporter 1 Redovisningsprinciper 8 2 Upplysningar om geografiska områden samt rörelsegrenar 3 Resultaträkning 3 Räntenetto 6 4 Provisionsnetto 6 5 Nettoresultat finansiella transaktioner 6 6 Övriga rörelseintäkter 7 7 Personalkostnader 7 8 Övriga administrationskostnader 9 9 Av-och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar 9 10 Övriga rörelsekostnader 9 11 Kreditförluster 9 12 Skatter 30 8 koncernen

11 Noter till finansiella rapporter Balansräkning 13 Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser mm Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Finansiella tillgångar till verkligt värde Finansiella placeringar som innehas till förfall Goodwill och andra immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Aktuella skattefordringar Uppskjutna skattefordringar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Derivat Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Uppskjutna skatteskulder Avsättningar Efterställda skulder Minoritetsintressen 38 Noter till finansiella rapporter Poster inom linjen 32 Övriga ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Åtaganden 38 Andra upplysningar 35 Klagomål och tvister Kapitalbehov Risker och riskhantering: Finansiella instrument och andra risker Finansiella instrument 40 Mål, organisation och styrning a) Kreditrisk och kreditkvalitet 40 b) Marknadsrisk 42 b1) Ränterisk 42 b2) Valutarisk 44 b3) Andra prisrisker 44 c) Likviditetsrisk och finansiering 44 Operativa risker Verkligt värde finansiella instrument Koncernens verksamhet och struktur Upplysningar om närstående Kontrakterade lokalhyror Tilläggsupplysningar eget kapital Avvecklade verksamheter Händelser efter balansdagen Omräkning av resultat- och balansräkningar till IFRS 51 koncernen 9

12 redovisnin för verksamhetsåret 2005, koncernen Styrelsen och verkställande direktören för SkandiaBanken Aktiebolag (publ) får härmed avge årsredovisning för koncernens verksamhet Bankens säte är i Stockholm. förvaltningsberättelse SkandiaBanken SkandiaBankens verksamhet bedrivs i Sverige, Norge och Danmark. Verksamheten är uppdelad i affärsområdena Bank och Fonder, se not 2 Upplysningar om geografiska områden samt rörelsegrenar. Fondverksamhet bedrivs endast i Sverige. SkandiaBanken är med sitt konkurrenskraftiga kunderbjudande en utmanare på den nordiska bankmarknaden för sparande- och trygghetslösningar. Målet är att förenkla och berika kundernas vardagsekonomi med ett kunderbjudande som kännetecknas av hög tillgänglighet, enkelhet och bra villkor. koncernens och bankens struktur SkandiaBanken Aktiebolag (publ) bildades 1 juli 1994 och är ett helägt dotterbolag till Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), Verksamheten i Danmark bedrivs sedan 1 januari 2004 som filial, och som en följd därav har dotterbanken SkandiaBanken A/S likviderats under september SkandiaBanken AB har avyttrat 49 procent av aktierna i Svenska Lärarfonder AB till Svenska Lärarförsäkringar AB med tillträdesdatum den 1 september SkandiaBanken Bolån AB, tidigare ett vilande bolag, har per januari 2005, fusionerats med SkandiaBanken AB. Den 1 mars tillträdde Gunilla Forsmark-Karlsson som verkställande direktör, efter Cecilia Daun-Wennborg, som var tillförordnad verkställande direktör från 1 september 2004 till och med 28 februari koncernens resultat Intäkter Koncernens intäkter har ökat med 4 procent till (1 420) Mkr. Räntenettot har ökat med 37 Mkr till 955 Mkr. Exklusive poster av engångskaraktär, för innevarande och föregående år, har räntenettot ökat med 78 Mkr. Ökningen kan främst hänföras till ökade affärsvolymer, medan räntemarginalen, rensat för engångseffekter, är marginellt lägre än föregående år. Per 1 januari 2005 periodiseras uppläggningsavgifter hänförliga till avbetalnings- och leasingavtal i bilverksamheten. Periodisering av dessa uppläggningsavgifter har inte gjorts för Tillämpning sker framåt från 1 januari Skandia- Banken koncernen tillämpar samma redovisningsprinciper som Skandiakoncernen i detta avseende. I det fall retroaktiv omräkning skulle ha gjorts för år 2004 skulle effekten på eget kapital bli -19,5 Mkr efter skatt. Dessutom har antagande om avtalens förväntade återstående löptid ändrats jämfört med år 2004 vad gäller erlagda ersättningar till billeverantörer för överlåtna avbetalningskontrakt och leasingavtal. Periodisering sker i enlighet med IAS39 och ränteintäkterna justeras med hänsyn till erhållna och erlagda avgifter utöver leasingavgift respektive avgift för avbetalning. Effekt per 31 december 2005 av periodisering av uppläggningsavgifter och ändrat antagande om återstående löptid avseende erlagda ersättningar till billeverantörer framgår av not 3 Räntenetto. Provisionsnettot har ökat med 14 Mkr till 456 (442) Mkr. Skandia Fonder AB har ingått ett nytt distributionsavtal med moderbolaget Försäkringsaktiebolaget Skandia vilket inneburit ett lägre provisionsnetto. Provisionsnettot för bankverksamheten har ökat med 59 Mkr, vilket avser framförallt ersättningar för betalningsförmedlingsprovisioner men även övriga provisioner såsom courtage har ökat. Periodens utfall för nettoresultat finansiella transaktioner uppgår till 22 (-4) Mkr. Det högre utfallet beror främst på förändring i marknadsvärden för derivat. Övriga rörelseintäkter uppgår till 46 (65) Mkr. Exklusive poster av engångskaraktär avseende 2004 och 2005 är utfallet i stort sett oförändrat. 10 förvalningsberättelse, koncernen

13 Kostnader Kostnader, exklusive kreditförluster ökade med 7 procent och uppgick till (994) Mkr. SkandiaBankens kundenhet har samordnats med Skandias, sedan 1 januari 2005, vilket har påverkat kostnadernas karaktär och förklarar bla minskningen i personalkostnader med 35 Mkr till 272 Mkr. Kostnaden för kundenheten återfinns istället bland övriga administrationskostnader. Förutom kundenheten är även IT- och vissa stabsfunktioner samordnade med Försäkringsaktiebolaget Skandia. Övriga kostnader som ökar är främst volymrelaterade kostnader såsom IT, drift-och transaktioner, vilket nästan helt hänförs till verksamheten i Norge. Kreditförluster Årets nettokostnad för kreditförluster i koncernen uppgick till 21 (10) Mkr. Föregående år gjordes en upplösning av gruppvis reservering hos filialen i Norge med 9 Mkr vilket förklarar det lägre utfallet föregående år. Kreditförluster i förhållande till ingående utlåningsvolym är fortsatt låg och uppgick till 0,06 (0,03) procent, exklusive upplösningen 2004 är kreditförlustnivån i stort sett oförändrad. Osäkra lånefordringar brutto uppgick till 59 Mkr vilket innebär en ökning med 20 procent jämfört med Förändringen kan i sin helhet hänföras till den norska verksamheten och är volymrelaterad. Osäkra fordringar i förhållande till utlåningen har minskat till 0,07 (0,08) procent. Resultat Koncernens resultat från kvarvarande verksamhet uppgick till 394 Mkr jämfört med 416 Mkr föregående år. Koncernens och bankens ställning Koncernens balansomslutning har ökat med 6,0 mdr till 51,2 mdr. Utlåning till allmänheten har under året ökat med 6,0 mdr till 41,3 (35,3) mdr. Ökningen fördelas mellan Norge med 3,5 mdr, Danmark med 1,4 mdr och med 1,1 mdr i Sverige och avser främst utlåning till hushållsmarknaden i form av bil- och bolånefinansiering. Jämfört med årsskiftet är sammansättningen av portföljen i stort sett oförändrad, 65 % bolån, 32 % billån och 3 % avser främst kontokrediter. Inlåning från allmänheten har ökat med 5,1 mdr till 45,6 (40,5) mdr. Inlåningen i Norge ökade med 2,9 mdr, i Danmark med 1,3 mdr och i Sverige med 0,9 mdr, se vidare not 2 och not 24. Av koncernen förvaltad fondförmögenhet har under året ökat med 38 procent och uppgår till 49,7 mdr per sista december Antalet kunder i bankverksamheten uppgår till , en ökning med kunder under Antalet anställda i koncernen beskrivs i not 7, under samma not återfinns även uppgifter över könsfördelning och sjukfrånvaro. Ersättning till ledande befattningshavare beskrivs i not 40 Upplysningar om närstående. likviditet och kapitalbehov Under året har likviditeten varit god och placeringar av likvida medel har skett framför allt i räntebärande värdepapper utgivna av staten, bostadsinstitut och företag med kort återstående löptid. Kapitaltäckningsgraden uppgick till 10,18 (10,18) procent. SkandiaBanken har under året erhållit aktieägartillskott på 323 Mkr samt lämnat koncernbidrag till moderbolaget på motsvarande belopp. Tillämpning av IFRS har inte inneburit någon väsentlig påverkan på kapitalbasen eller de riskvägda tillgångarna. Kapitaltäckningssituationen framgår av särskild kapitaltäckningsanalys, not 36. Förväntad framtida utveckling och händelser efter balansdagen Den 9 februari meddelade Old Mutual att bolaget genom ett offentligt uppköpserbjudande erhållit cirka 88 procent av aktierna i Skandia. Med anledning av detta hölls en extra bolagsstämma den 21 februari varvid ny styrelse utsågs. Även ny verkställande direktör för Skandiakoncernen har utsetts. SkandiaBanken utgör en viktig del av Skandia Försäkring och Bank, ett integrationsarbete pågår i Sverige för att få affärs- och kostnadssynergier i Skandias verksamheter på den svenska marknaden. förvaltningsberättelse, koncernen 11

14 Som ett led i integrationen mellan Skandias produktenheter samordnas vissa marknadsnära funktioner i syfte att underlätta kundmötet och öka effektiviteten. Ett exempel på detta är den gemensamma portalen på Internet, Skandia Försäkring & Bank, där erbjudanden från Skandias produktenheter samlas på en och samma plats. Ytterligare exempel är gemensam kundservice, som möjliggör en förbättrad service för kunderna. Andra samarbeten är inom konceptutveckling och distribution. nya redovisningsprinciper för koncernredovisningen Koncernredovisningen är från och med 1 januari 2005 upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). För ytterligare information se not 1 Redovisningsprinciper, Förändringar i eget kapital samt not 45 Omräkning av resultat-och balansräkning till IFRS. riskhantering Koncernens mål och policy för riskhantering beskrivs i not 37. klagomål och tvister SkandiaBanken har ett fåtal klagomål eller rättstvister. I de fall SkandiaBanken bedömer att ekonomisk ersättning kan komma att utgå eller att tvistig återbetalning kan förväntas utebli har reservering gjorts efter bedömning i varje enskilt ärende. Skatteverket har vidare ifrågasatt Skandiakoncernens hantering av mervärdeskatt hänförlig till tjänster avseende IT-miljö. Skatteverkets beslut har överklagats och anstånd med inbetalning av skatten har erhållits. Av försiktighetsskäl har reservering gjorts och hela reserveringen har skett hos Skandiakoncernen. SkandiaBankens andel uppgår till 4,5 Mkr. 12 förvalningsberättelse, koncernen

15 fem år i sammandra, koncernen NYCKELTAL Volymutveckling Utlåning till allmänheten inkl leasing, Mkr , , , , ,6 Förändring under året 17% 18% 15% 31% 28% Total in- och upplåning från allmänheten, inkl emitterade obligationer, Mkr , , , , ,4 Förändring under året 14% 7% 7% 26% 86% Medelvolym (Balansomslutning), Mkr , , ,6* ,6* ,9* Förändring under året 9% 9% 13% 43% 56% Kapitaltäckningsmått * 2003* 2002* 2001* Kapitaltäckningsgrad: Kapitalbas i % av riskvägda placeringar 10,18% 10,18% 9,72% 9,84% 10,83% Primärkapitalrelation: Primärkapital i % av riskvägda placeringar 6,51% 6,15% 5,56% 5,34% 5,61% Resultatmått 2003* 2002* 2001* Placeringsmarginal: Räntenetto i % av medelvolym (Balansomslutning) 1,93% 2,01% 1,92% 1,78% 2,19% Intjäningsförmåga: Rörelseresultat exkl kreditförluster i % av medelvolym (Balansomslutning) 0,84% 0,94% 0,49% 0,13% 0,22% Avkastning på totalt kapital: Rörelseresultat i % av medelvolym (Balansomslutning) 0,80% 0,91% 0,37% 0,11% 0,21% forts Resultatmått 2003* 2002* 2001* K/I-tal efter kreditförluster: Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till rörelseintäkter 0,73 0,69 0,92 0,98 0,96 Osäkra fordringar Reserveringsgrad för osäkra fordringar: Reserv för sannolika kreditförluster i % av osäkra fordringar brutto 50,4% 45,0% 66,2% 52,3% 57,2% Andel osäkra fordringar: Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten, leasing och kreditinstitut (exkl banker) 0,07% 0,08% 0,08% 0,13% 0,15% Kreditförlustnivå: Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, leasing, kreditinstitut (exkl banker), övertagen egendom och kreditgarantier 0,06% 0,03% 0,20% 0,05% 0,02% Övriga uppgifter 2003* 2002* 2001* Medelantal anställda * Jämförelsetal för år har ej omräknats i enlighet med IFRS då verksamheten inte baserats på de nya redovisningsreglerna och följaktligen inte ger en meningsfull information. Jämförelseår för resultatmått baseras på svenska redovisningsregler. Räntabilitet på eget kapital: Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 12,66% 15,19% 6,56% 1,93% 3,09% K/I-tal före kreditförluster: Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till rörelseintäkter 0,72 0,69 0,89 0,98 0,96 förvalningsberättelse, koncernen 13

16 RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR , FEM ÅR I SAMMANDRAG Mkr IFRS IFRS ÅRKL ÅRKL ÅRKL Resultaträkning 2003* 2002* 2001* Ränteintäkter Räntekostnader Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Avyttring materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar, netto Årets resultat från kvarvarande verksamhet före skatt Skatter Årets resultat från kvarvarande verksamhet Resultat för avvecklade verksamheter efter skatt -12 Årets resultat Hänförligt till: Aktieägare i SkandiaBanken AB Minoritetsintressen 0-1 IFRS IFRS ÅRKL ÅRKL ÅRKL Balansräkning 2003* 2002* 2001* Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Finansiella tillgångar till verkligt värde Finansiella placeringar som innehas till förfall Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper m m Finansiella skulder till verkligt värde Övriga skulder Efterställda skulder Summa skulder Minoritetsintressen 5 4 Eget kapital hänförligt till aktieägarna i SkandiaBanken AB Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital * Jämförelsetal för år har ej omräknats i enlighet med IFRS då verksamheten inte baserats på de nya redovisningsreglerna och följaktligen inte ger en meningsfull information. Jämförelseår för resultatmått baseras på svenska redovisningsregler. 14 förvalningsberättelse, koncernen

17 resultat- och balansräknin ar, koncernen RESULTATRÄKNING Mkr Ränteintäkter 1 664, ,3 Räntekostnader -710,0-740,9 Räntenetto not 3 954,5 917,4 Provisionsintäkter 818,0 701,8 Provisionskostnader -362,0-259,4 Provisionsnetto not 4 456,0 442,4 Nettoresultat av finansiella transaktioner not 5 21,7-4,3 Övriga rörelseintäkter not 6 45,7 64,6 Summa rörelseintäkter 1 477, ,1 Personalkostnader not 7-271,5-306,9 Övriga administrationskostnader not 8-724,4-616,6 Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar not 9-14,4-29,7 Övriga rörelsekostnader not 10-52,6-41,0 Summa kostnader före kreditförluster ,9-994,2 Resultat före kreditförluster 415,0 425,9 Kreditförluster, netto not 11-20,6-10,4 Avyttring materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar, netto 0,0 0,4 Årets resultat från kvarvarande verksamhet före skatt 394,4 415,9 Skatter not ,0-130,4 Årets resultat från kvarvarande verksamhet 252,4 285,5 Resultat för avvecklade verksamheter efter skatt not 12, 42-12,4 Årets resultat 252,4 273,1 Hänförligt till: Aktieägare i SkandiaBanken AB (publ) 252,1 273,1 Minoritetsintressen not 31 0,3 BALANSRÄKNING Tillgångar Mkr Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker not ,2 24,0 Belåningsbara statsskuldförbindelser mm not , ,0 Utlåning till kreditinstitut not , ,6 Utlåning till allmänheten not , ,8 Finansiella tillgångar till verkligt värde not ,3 781,0 Finansiella placeringar som innehas till förfall not , ,4 Goodwill och andra immateriella tillgångar not ,0 225,4 Materiella anläggningstillgångar not 20 12,6 13,7 Aktuella skattefordringar not 21 1,7 5,1 Uppskjutna skattefordringar not 21 51,6 52,1 Övriga tillgångar not ,2 119,6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter not ,8 180,7 Summa tillgångar , ,4 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut not ,9 431,3 In- och upplåning från allmänheten not , ,7 Emitterade värdepapper m m not 25 49,0 47,0 Finansiella skulder till verkligt värde not 26 88,0 121,5 Aktuella skatteskulder not 27 1,1 0 Övriga skulder not ,3 245,5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter not ,6 297,2 Uppskjutna skatteskulder not ,9 176,0 Avsättningar not ,2 94,9 Efterställda skulder not , ,0 Summa skulder , ,1 Eget kapital Minoritetsintresse not 31 4,5 Eget kapital hänförligt till aktieägare i SkandiaBanken AB (publ) Aktiekapital 400,0 400,0 Övrigt tillskjutet kapital Reserver 41,6 11,9 Balanserade vinstmedel inkl årets resultat 1 979, ,4 Summa eget kapital hänförligt aktieägarna i SkandiaBanken AB (publ) 2 421, ,3 Summa eget kapital 2 425, ,3 Summa skulder och eget kapital , ,4 Poster inom linjen Övriga ställda säkerheter not , ,0 Ansvarförbindelser not 33 24,3 19,4 Åtaganden not , ,6 resultat- och balansräkningar, koncernen 15

18 förändrin ar i e et kapital, koncernen FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Mkr Eget kapital hänförligt till aktieägare i SkandiaBanken AB Aktiekapital 1 Övrigt tillskjutet Balanserade kapital 2 Reserver 3 vinstmedel 4 Minoritetens andel Summa eget kapital Ingående justerat eget kapital i enlighet med IFRS ,0-51, , ,1 Erhållet aktieägartillskott 228,8 228,8 Lämnat koncernbidrag -228,8-228,8 Skatt avseende koncernbidrag 64,2 64,2 Netto vinster/förluster som inte redovisas i resultaträkningen - Poster värderade till verkligt värde 57,5 57,5 - Aktuariella vinster och förluster avs förmånsbestämda pensionsplaner -9,8-9,8 - Säkring av nettoinvestering 1,2 1,2 - Omräkningsdifferens 5,0 5,0 Delsumma netto vinster och förluster som inte redovisas i resultaträkningen 63,7-9,8 53,9 Delsumma årets resultat redovisat i resultaträkningen 273,1 273,1 Summa årets resultat 63,7 263,3 327,0 Utgående eget kapital ,0 11, , ,3 Erhållet aktieägartillskott 322,9 322,9 Lämnat koncernbidrag -322,9-322,9 Skatt avseende koncernbidrag 90,4 90,4 Netto vinster/förluster som inte redovisas i resultaträkningen - Aktuariella vinster och förluster avs förmånsbestämda pensionsplaner -8,0-8,0 - Säkring av nettoinvestering -1,1-1,1 - Omräkningsdifferens 30,8 30,8 Delsumma netto vinster och förluster som inte redovisas i resultaträkningen 29,7-8,0 21,7 Delsumma årets resultat redovisat i resultaträkningen 252,1 0,3 252,4 Summa årets resultat 29,7 244,1 0,3 274,1 Övriga förändringar -0,2 4,2 4,0 Utgående eget kapital ,0 41, ,7 4, ,8 1 Totalt antal fullt betalda aktier uppgår till (4 000) miljoner stycken. 2 Tillskjutet kapital finns i form av överkursfonder i dotterföretagen vilka är eliminerade i koncernredovisningen. 3 Med reserver avses netto vinster- och förluster som inte redovisas i resultaträkningen samt tillhörande omräkningsdifferenser. Omräkningsdifferenser avser finansiering av filialerna i Norge och Danmark. Upplysningar om förändringar i respektive ingående komponent i Reserver lämnas i not 42 Tilläggsupplysningar eget kapital. 4 I balanserade vinstmedel redovisas aktieägartillskott från moderbolaget Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ) vilket motsvarar det av moderbolaget SkandiaBanken AB (publ) lämnade koncernbidraget. Transaktionen syftar till att bibehålla kapitalnivån i SkandiaBanken. Syftet med erhållna och lämnade koncernbidrag i SkandiaBanken koncern är att minimera skatten i Skandia koncern. Aktuariella vinster och förluster redovisade direkt i eget kapital ingår i balanserade vinstmedel. Upplysningar om eget kapital uppdelat på bundet och fritt eget kapital i enlighet med ÅRKL lämnas separat, se not 42 Tilläggsupplysningar eget kapital. 16 förändringar i eget kapital, koncernen

19 kassaflödesanalys, koncernen KASSAFLÖDESANALYS, Mkr Indirekt metod Den löpande verksamheten Rörelseresultat 394,4 415,9 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat finansiella transaktioner -5,7 18,7 Av-/nedskrivningar - avskrivning materiella anläggningstillgångar 7,0 14,3 - avskrivning immateriella tillgångar 7,4 15,4 Kreditförluster 31,4 20,1 Betald inkomstskatt 0,3 Kassaflöde från den löpande verksamheten före ändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 434,5 484,7 Ökning/minskning av utlåning till allmänheten , ,0 Ökning/minskning av aktier och andelar -2,5 7,0 Ökning/minskning av in-och upplåning från allmänheten samt emitterade värdepapper 5 477, ,1 Ökning/minskning av tillgångar/skulder till kreditinstitut -67,4-121,4 Ökning/minskning av övriga tillgångar och skulder 114,6-196,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten -106, ,3 Likvida medel Mkr Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 150,2 24,0 Utlåning till kreditinstitut 554, ,2 Skulder kreditinstitut -270,9-431,3 Likvida medel 433,9 676,9 Likvida medel definieras som kontanter, clearingfordringar respektive clearingskulder, kontotillgodohavanden i andra banker samt dagslån med ursprunglig löptid kortare än tre dagar. Kassaflöde från avvecklade verksamheter år 2004: Per den 1 april 2004 med resultateffekt från den 1 januari 2004, avyttrades den svenska Rådgivningsverksamheten för bokfört värde 11,4 Mkr, till Skandia Rådgivning AB (helägt dotterbolag till Försäkringsaktiebolaget Skandia) och innebar ingen påverkan på rörelseresultatet enligt ovan kassaflödesanalys. Rådgivningsverksamhetens del av tillgångar och skulder har marginell påverkan på kassaflödesanalysen varför ingen särredovisning för år 2004 har gjorts. Avyttringen av Rådgivningsverksamheterna i Norge och Danmark var slutförda per 31 augusti 2004 och medförde ingen materiell resultat- och balanspåverkan. Investeringsverksamheten Ökning/minskning av aktier dotterbolag 2,9 Ökning/minskning materiella anläggningstillgångar -6,0 12,0 Ökning/minskning av immateriella tillgångar -20,0 0,4 Ökning/minskning av placeringar -121, ,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten -144, ,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde -250,7-58,1 Likvida medel vid periodens början 676,9 736,5 Kursdifferens i likvida medel 7,7-1,5 Likvida medel vid periodens slut 433,9 676,9 kassaf lödesanalys, koncernen 17

20 noter till resultat- och balansräknin ar, koncernen Belopp i SEK Mkr om inget annat anges 1. redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Koncernredovisningen är från och med 1 januari 2005 upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) så som de antagits av EU. SkandiaBanken tillämpar den ännu ej obligatoriska standarden IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar i stället för IAS 32 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering samt IAS30 Upplysningar i finansiella rapporter för banker och liknande finansiella institut. Vid upprättande av koncernredovisning tillämpas dessutom: Lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) (1995:1559), kapitel 7. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2004:20 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag kapitel 7. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2005:33 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag träder i kraft 1 januari 2006 och ersätter då ovan FFFS 2004:20. Vissa bestämmelser skall dock tillämpas såsom angivna uttalanden från Akutgruppen (URA) samt att Redovisningsrådets rekommendation RR 30:05 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpas. Det är första gången SkandiaBanken i de finansiella rapporterna tillämpar IFRS i koncernredovisningen. Tillämpning har skett från och med år 2004 och resultat och balansräkningar har omräknats, öppningsbalans är 1 januari I SkandiaBankens årsredovisning för år 2004 tillämpades svenska redovisningsprinciper. IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas har tillämpats för att beskriva förändringar i balans- och resultaträkning, se not 45. Samtliga belopp i de finansiella rapporterna anges i miljoner svenska kronor om inte annat anges. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget SkandiaBanken och dotterbolag där ett bestämmande inflytande föreligger. Koncernredovisningen har upprättats med tillämpning av förvärvsmetoden. Detta innebär att det bokförda värdet av dotterbolagsaktierna elimineras mot dotterbolagets egna kapital vid förvärvstillfället. Tillämpningen av förvärvsmetoden medför att koncernens egna kapital utgörs av moderbolagets egna kapital och den del av dotterbolagens egna kapital som intjänats efter förvärvstidpunkten. Resultatet i förvärvade eller avyttrade verksamheter ingår i koncernredovisningen för den del av året som banken haft ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses att SkandiaBanken har rätt att direkt eller indirekt styra ett företags finansiella och operativa verksamhet i syfte att erhålla förmåner från verksamheten. Förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas till verkligt värde på anskaffningsdagen. Vid förvärv redovisas den del av anskaffningsvärdet som överstiger värdet på identifierbara nettotillgångar som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för förvärvade dotterföretags nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Alla interna transaktioner mellan koncernföretagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisning. I koncernredovisningen elimineras obeskattade reserver i juridisk person och en uppdelning sker på eget kapital och uppskjuten skatteskuld. Omräkning av resultat- och balansräkningar i de utländska verksamheterna görs från deras funktionella valutor till svenska kronor. Tillgångar och skulder värderas till balansdagens valutakurs. Resultaträkningen omräknas till periodens genomsnittskurs. De omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas direkt i eget kapital och överförs till koncernens omräkningsreserv. Vid avyttring av verksamheterna redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen i resultaträkningen med ackumulerade effekter av valutasäkringar. Koncernens resultat hänförs till aktieägare i SkandiaBanken AB (publ) samt minoritetsintressen vilka i koncernbalansräkningen redovisas under eget kapital som en separat post. Minoritetsintresse består av marknadsvärdet av minoritetsandelar i nettotillgångar för dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen vid tidpunkten för det ursprungliga förvärvet och minoritetsägarnas andel av förändringar i eget kapital efter förvärvet. Rapportering för segment geografiska områden och rörelsegrenar Vid rapportering för primära och sekundära segment tillämpas samma redovisningsprinciper som för rapportering för de finansiella rapporterna i övrigt samt med tillämpning av de principer som gäller specifikt för segmentrapportering. Rapportering för segment följer den struktur som tillämpas för rapportering till styrelse och ledning. Primära segment utgår från geografisk indelning och omfattar filialer och dotterbolag vilka är verksamma i respektive land dvs Sverige, Norge och Danmark. Det innebär att intäkter, kostnader, tillgångar och skulder utgår från respektive filial samt dotterbolag och ingen fördelning dem emellan har gjorts utan att redovisningen följer den legala strukturen. Sekundära segment utgår från rörelsegrenarna Bank och Fonder. Uppgift om resultat hänförligt till avvecklade verksamheter dvs Rådgivnings- och Kapitalförvaltningsverksamheterna redovisas på en separat rad efter resultat från den kvarvarande verksamheten. Verksamheten avseende Fonder kan främst hänföras till Sverige. För segmenten har intäkter, kostnader, tillgångar och skulder hänförts till det segment posten direkt kan hänföras eller fördelas till på ett tillförlitligt sätt. Följande poster ingår inte i segmenten utan rapporteras med totalbeloppet som ofördelad post; skattekostnader, vissa centrala kostnader som ej kan fördelas på ett tillförlitligt sätt samt skattefordringar respektive skatteskulder. Balans- och resultatposter som avser goodwill fördelas till det segment det avser. Koncerninterna transaktioner mellan de primära segmenten avser främst in- och utlåning mellan filialverksamheten i Norge och banken i Sverige. Övriga tjänster utförda mellan länderna utgörs av mindre belopp vilket även är fallet för rörelsegrenarna. Vid prissättning mellan enheterna fastställs priset utifrån gällande priser på marknaden. Avvecklade verksamheter En verksamhet klassificeras som avvecklad verksamhet då den har avyttrats eller när den innehas till försäljning och är en självständig och särskiljbar del från övriga verksamheten samt godkänd plan av styrelsen föreligger och avvecklingen är offentliggjord eller ett bindande avtal har träffats om avyttring. Resultat för avvecklade verksamheter efter skatt redovisas skilt från kvarvarande verksamheter och som ett separat belopp i resultaträkningen. I not 2 Upplysningar om geografisk områden och rörelsegrenar lämnas upplysningar om de avvecklade verksamheternas resultat före och efter skatt. Tillgångar och skulder i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta redovisas initialt i respektive enhet baserat på enhetens funktionella valuta enligt transaktionsdagens kurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas per balansdagen enligt balansdagens kurs. Kursdifferenser som uppkommer inkluderas i periodens resultat. Kursdifferenser på koncerninterna långfristiga lån förs direkt mot eget kapital då mellanhavandet är av sådan art att det inte är avsett att regleras. För omräkning av koncernens utländska verksamheter se ovan under koncernredovisning. Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska verksamheter behandlas som tillgångar och skulder i den utländska verksamheten och omräknas till balansdagens kurs. Realiserade och orealiserade valutakursförändringar förs till rörelseresultatet Nettoresultat av finansiella transaktioner med undantag för omräkning av tillgångar och skulder i koncernens utländska verksamheter vilka förs mot eget kapital. Finansiella instrument Affärsdags-respektive likviddagsredovisning Avista- och derivattransaktioner på penning-, obligations-, aktie- och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, 18 noter, koncernen

21 forts not 1 för övriga finansiella tillgångar och skulder tillämpas likviddagsredovisning. Brutto-respektive nettoredovisning Tillgångar, skulder och avsättningar redovisas brutto med undantag för när avsikten är att avveckla dessa netto och när avveckling sker via clearinginstitut, då sker redovisning netto under rubriken ut- eller inlåning till kreditinstitut. Klassificering och värdering Finansiella instrument klassificeras och värderas i enlighet med nedan, se (a) (g). För poster som redovisas baserat på handel på en aktiv marknad värderas tillgångar till köpkurs och skulder till säljkurs. (a) Lån och andra fordringar Lånefordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivräntemetoden med hänsyn till avdrag för konstaterade kreditförluster och reservering för sannolika kreditförluster. Lånefordringar inkluderar också finansiella leasingavtal då SkandiaBanken är leasegivare. Ett leasingavtal klassificeras som finansiell leasing om det i allt väsentligt överför de risker och fördelar som följer med ägandet. Utestående belopp från leasetagare under finansiella leasingavtal redovisas som fordringar till belopp som motsvarar koncernens nettoinvesteringar enligt leasingavtalen. Inkomster från finansiella leasingavtal fördelas så att en jämn avkastning erhålls på koncernens redovisade nettoinvesteringar för varje period. Ränteintäkter periodiseras till den period de avser enligt effektivräntemetoden. Lånefordringar bokas bort ur balansräkningen när de är förtidsinlösta eller när kreditförlust konstaterats. Andra fordringar än lånefordringar och vilka ej är räntebärande värderas till anskaffningsvärde med avdrag för beräknade ej indrivbara belopp. Oreglerade och osäkra fordringar Som oreglerad fordran redovisas alla fordringsbelopp där ränta, amortering eller övertrassering är förfallen till betalning sedan mer än 60 dagar. Vid beräkning av tidsfristen anses den ursprungliga förfallodagen vara utgångspunkten utan hänsyn till eventuellt lämnat betalningsanstånd. Redovisning av ränta sker som för osäker fordran, se nedan. En osäker lånefordran är en fordran där det är troligt att alla belopp inte kommer att erhållas enligt kontraktsvillkoren. Om det nominella beloppet, ränta eller övertrasseringar inte betalas inom 60 dagar, och det inte finns tillräcklig säkerhet för att täcka både det nominella beloppet och ränta inklusive förseningsavgifter klassificeras lånet som osäkert. När ett lån klassificerats som osäkert, upphör redovisningen av upplupen ränta och tidigare upplupen ränta återförs. För osäkra lån som värderas efter förväntat framtida kassaflöde redovisas förändringar av återvinningsvärdet som ränteintäkt. Värdering av osäkra lånefordringar samt reserveringar och nedskrivningar av konstaterade kreditförluster. Värdering av osäkra lånefordringar Osäkra lånefordringar värderas till förväntat återvinningsbart belopp baserat på följande metoder: Säkerhetens verkliga värde. Metoden tillämpas när det finns säkerhet för lånefordran och det bedöms som sannolikt att den kommer att tas i anspråk. Utifrån det observerbara marknadsvärdet för lånefordringar utan säkerhet. Nuvärdet av förväntade kassaflöden diskonterade till lånefordrans effektivränta. Den metod som tillämpas enligt ovan är den som bäst kan påvisa återvinningsbart belopp. Värderingen baseras också på låntagarens förmåga att betala belopp enligt avtalsvillkoren vilket innefattar att beakta låntagarens betalningshistorik, finansiella tillstånd, sannolikheten att låntagaren får stöd från finansiella garanter samt låntagarens kreditvärdighet. Reserveringar för sannolika kreditförluster Såsom avsättning för sannolika kreditförluster upptas ett belopp motsvarande skillnaden mellan återstående fordringar med hänsyn till vad som beräknas inflyta med hänsyn till eventuella säkerheter och förväntat återvinningsbart belopp. Reserveringar baseras på händelser och omständigheter vilka har inträffat fram till och med balansdagen. Reservering för sannolika kreditförluster bestäms i enlighet med följande principer: Specifik reservering för individuellt värderade lånefordringar Vid bestämmande av reserveringar för sannolika kreditförluster har en individuell värdering gjorts där säkerhetens värde bedöms utifrån sitt försäljningssvärde varvid avsättning sker med hela den återstående fordran som inte täcks av säkerhetens värde. Gruppvis värdering av homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk. Avsättningsbehovet beräknas enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storlek på kreditförluster för ifrågavarande krediter samt bedömning av sannolikt utfall. Schablonmässigt sker avsättning för kreditrisker med mellan procent då fordran varit förfallen mer än 60 dagar, procent efter 90 dagar för att maximalt sluta på 90 procent efter 180 dagar. Avsättning för kreditrisker beräknas på hela återstående fordran. Gruppvis reservering för individuellt värderade lånefordringar. Om avsättningsbehov bedöms föreligga för individuellt värderade lånefordringar och där förlusterna inte kan hänföras till respektive individuell lånefordran, sker reservering. Återföring/upplösning för sannolika kreditförluster, där behov ej längre föreligger, görs när bedömning har gjorts att kreditkvalitén har förbättrats, förfallna fordringar är reglerade och att det inte länge finns anledning att förvänta att de kontraktuella villkoren inte kommer att uppfyllas. Nedskrivning och återvinning för konstaterade kreditförluster Som årets nedskrivning för konstaterade kreditförluster redovisas, efter det att eventuell säkerhet har realiserats och för vilka det har bedömts att återvinning ej kan ske, sådana förluster där konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Nedskrivet belopp reducerar lånefordrans kapitalbelopp och redovisas mot nedskrivna kreditförluster i resultaträkningen med hänsyn till tidigare reserveringar. Kapitalbelopp för innevarande år och upplupna räntor från tidigare år redovisas som konstaterad kreditförlust och ej betalda ränteintäkter och påförda avgifter uppkomna under innevarande år återförs till respektive intäktslag. Princip för redovisning av återvinning av fordringar är att ej betalda ränteintäkter och påförda avgifter uppkomna under året återförs till respektive intäktsslag, kapitalbelopp för innevarande år förs mot kreditförluster och tidigare års ej betalda ränteintäkter och påförda avgifter samt kapital förs i sin helhet mot återvunna kreditförluster avseende tidigare år. (b) Finansiella tillgångar som hålls till förfall Finansiella tillgångar som klassificeras som Innehav till förfall redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Denna kategori med räntebärande värdepapper avser belåningsbara statsskuldförbindelser, obligationer och certifikat. Med anskaffningsvärde avses det upplupna anskaffningsvärdet, vilket motsvarar det med hjälp av den effektiva anskaffningsräntan diskonterade nuvärdet av de framtida kupongräntebetalningarna. Härigenom beaktas eventuella över- eller undervärden vid förvärvet som periodiseras över instrumentets återstående löptid. Erhållna betalningar plus förändringen av det upplupna anskaffningsvärdet under året, redovisas som ränteintäkt. (c) Finansiella tillgångar där förändringar i verkligt värde redovisas via resultaträkningen Finansiella tillgångar som klassificeras som Verkligt värde över resultaträkningen innehas för handelsändamål och redovisas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen under Nettoresultat finansiella transaktioner. Denna kategori inkluderar räntebärande värdepapper såsom obligationer, certifikat, aktier samt derivat. Ränteintäkter på dessa noter, koncernen 19