Smartare handel Smartare mat Smartare sjukvård. En smartare planet. Smartare städer

Transkript

1 En smartare planet

2 Smartare handel Smartare mat Smartare sjukvård Sid 6 Sid 8 Sid 10 Smartare transporter Sid 12 En smartare planet Smartare energi Sid 14 Smartare bank Sid 16 Smartare städer Sid 18 Smartare förvaltning Sid 20 2

3 En smartare planet En värld med framtid Vi lever i en ineffektiv värld. Världens sammantagna ineffektivitet uppgår idag till drygt miljarder kronor. Anledningen är en avsaknad av övergripande samordning vilket gör att enheter i vårt samhälle som familjer, jordbruk, kraftverk, företag och städer får försöka effektivisera efter bästa förmåga var och en för sig. Genom att knyta samman människor, verksamheter, myndigheter och regioner kan mer samordning bli möjlig. Det här gör att våra gemensamma resurser kan utnyttjas effektivare och att vi får mer för mindre. Nej, världen är inte effektiv. Men den kan och måste bli det. Med en värld av globala erfarenheter och utvecklingen inom IT finns det stora möjligheter att hitta smartare sätt att hantera problem och på så sätt skapa en hållbar värld framöver. Visionen om en smartare planet Vem vill inte göra världen till en bättre plats? 2008 antog IBM den utmaningen, och skapade en ny och djärv vision en smartare planet. Kärnan i visionen är att med hjälp av IT bistå och förbättra några av de mest problemfyllda områdena i världen, som matförsörjning, brist på sjukvårdsresurser och trafikinfarkter i storstäder. Ryggraden i visionen en smartare planet är de tre I:na: Instrumenterad, Ihopkopplad och Intelligent. Ihopkopplad Att koppla samman information och data som samlas ger en bättre överblick och gör att vitt skilda områden kan förbindas, att information kan delas och att intelligenta beslut kan fattas utifrån en helhet. Genom att elbolaget till exempel kopplar samman information från samtliga elmätare i systemet, kan förbrukningen analyseras över tid. Det gör att hanteringen kan styras och att produktionen kan regleras. Intelligent Med avancerat analys- och beslutsstöd skapas förståelse och intelligens utifrån tillgänglig data. Denna intelligens möjliggör styrning, beslut och förutsägelser om framtiden. Genom att elbolaget till exempel samlar ihop elförbrukningsdata och kanske kopplar det till väderprognoser eller analyser av aktuella priser på elmarknaden, kan inköp och förbrukning planeras och förutses på ett bättre sätt. Det kan minska spill och resurser och ge elkunderna bättre service. Genom att applicera ett smartare arbetssätt kan vi förena minskat resursslöseri med att hitta sätt som världen kan fungera bättre på från smartare transporter, handel och mat till smartare förvaltning sjukvård och energi. Att arbeta för en smartare planet handlar inte bara om att göra framtiden lite ljusare det gör det möjligt att ge mer tillbaka till människor idag, våra barn och framtida generationer. Instrumenterad Via sensorer, kameror, datorer och andra enheter kan mängder av information registreras och samlas in. Ett exempel är elmätare, som registrerar elförbrukningen. Att kunna samla in stora mängder information öppnar helt nya möjligheter till intelligent styrning. 3

4 4 IBM vill vara med och bidra till att göra världen smartare.

5 Lite smartare för varje dag I dagens samhälle råder det ingen brist på information. Triljoner digitala enheter är idag anslutna till internet. Genom att föra samman dessa enheter och bearbeta data, är det möjligt att förvandla information till kunskap. Med den här kunskapen kan vi dra ned på kostnader, minska mängden avfall och förbättra produktivitet och kvalitet i allt från potatisodling till energihushållning i miljonstäder. Det här kan leda till att patienter kanske inte behöver besöka sjukhuset för att ta sitt blodtryck eller att företag kanske inte behöver lägga upp onödiga lager på grund av bristande kontroll över sina leveranser. Och kanske måste inte varje kommun lägga resurser på en egen IT-avdelning utan få en chans att kunna utnyttja stordriftsfördelarna i en enda stor samordnad digital myndighet. I en smartare värld kan företag i en region samordna sina transporter, så att såväl kostnader som energiförbrukning och miljöpåverkan minskar. I en smartare värld kan en nyinflyttad stadsbo, på ett effektivt sätt, få en förfrågan om barnen behöver dagisplats, skola och fritids, om bilen behöver boendeparkering och posten en adressändring allt i ett meddelande från en enda instans. I en smartare värld kan en matburen smitta lokaliseras och stoppas omedelbart, med effekten att färre smittas och att konsumenterna kan få mer information om den mat de köper och äter. Åtta av de områden som IBM kan göra smartare i Sverige beskrivs här. Du kan också läsa mer på bloggen ensmartareplanet.se 5

6 Med smartare detaljhandel får du som konsument mer makt. Och mindre kontanter. Kunden i centrum Butiker och köpcentrum växer upp som svampar ur jorden. Men trots detaljhandelns explosiva expansion går utvecklingen av butikssystem långsamt. Man dras fortfarande med långa ledtider, stora lager och tröga distributionssätt. Detta samtidigt som konsumenterna har ändrat sina köpvanor och förväntningar radikalt. Idag vill konsumenterna fritt kunna välja mellan att handla på nätet och i en butik. De vill ha tillgång till information om varor och tjänster i alla tänkbara kanaler och dessutom få ett personligt bemötande och personliga erbjudanden. Det här innebär att de är konsumenterna som sätter villkoren för detaljhandelns utveckling. För de handlare och butiker som kan möta de nya kraven väntar belöningen i form av mer lojala kunder. Kontanter ett onödigt ont Ett annat område som är en stor utmaning för handeln är betalningsformerna. Trots att hanteringen av kontanter är både kostsam och riskabel på grund av rånrisken, går utvecklingen mot alternativa betalningsmetoder trögt. I en smartare handel har konsumenten mer makt. Och mindre kontanter. En smartare handel engagerar sig i sina kunder En tredjedel av de nordiska konsumenterna uppger att de kan tänka sig att följa sin butik eller handlare på nätet. Då måste handlarna ha system och metoder för att kunna kommunicera med sina kunder. En majoritet av konsumenterna, oavsett om de använder sociala medier eller inte, vill också gärna samarbeta med handlarna och komma med egna idéer och synpunkter på nya produkter och tjänster. Det här är givetvis en jättemöjlighet för handlare. Med mer värdefull information från sina kunder kan de skapa ökad kundlojalitet. Varor och betalning på nya sätt Med goda kunskaper om konsumenterna och deras inköpsvanor och preferenser kan handeln snabbt och enkelt förse sina kunder med information om vilka varor som finns tillgängliga när och var. På det viset kan man förse dem med riktade erbjudanden, genom att koppla sina kundkunskaper till sina logistik- och lagersystem. En smartare handel kan också anamma alternativa betalningsmetoder. En digital plånbok är ingen utopi. Med ny teknik, mobiltelefoner och smarta system kan betalningar göras både enklare, säkrare och dessutom till lägre kostnader för både användare och samhälle. En smartare handel gör kunden till kung En detaljhandel som kan möta konsumenternas önskemål och behov framöver är en smartare handel. Dagens konsumenter läser på. De jämför priser, utvärderar erbjudanden samt granskar kvalitet och innehåll för att avgöra vad och var de ska handla. Det innebär att handeln måste förstå sina kunders beteenden och anpassa sig efter de nu så informationstörstande kunderna för att få fler kunder i framtiden. Bloggen för en smartare planet Scanna koden och deltag i dialogen på vår blogg. Besök ensmartareplanet.se 6

7 ICA Inte sedan handlarna släppte in kunderna att själva plocka sina varor istället för att erbjuda dem över disk, har detaljhandeln förändrats så drastiskt som med introduktionen av självscanning. IBM har ett långt engagemang inom detaljhandel och är faktiskt det företag som ligger bakom uppfinnandet av streckkoden! För ICA har IBM bland annat tagit fram och anpassat självscanningslösningen för kedjans butiker runtom i landet. Självscanningslösningen skulle främst adressera problemet med långa köer i stormarknaderna, effektivisera genomströmningen av kunder i butiken och förbättra situationen för både kunder och personal. De kunder som väljer att scanna sina varor är överlag mycket nöjda med funktionen. Köerna har minskat väsentligt. Kunder som självscannar tenderar också att vara mer lojala med sin butik, de spenderar längre tid i butiken och därmed också mer pengar. För personalen innebär det färre timmar i kassan och fler ute bland kunderna i butiken. Kortbetalning Ingen teknisk plattform har förändrat våra liv som mobiltelefonen. Redan idag finns system där ett SMS innehåller en begäran om betalning till ett visst kortnummer och där betalningen hamnar på användarens mobilräkning eller bankkonto. Via ett MMS kan också exempelvis streckkoder levereras som sedan bekräftas för betalning av antingen en köpman eller som en elektronisk biljett för en transport eller för inträde till ett evenemang. Pengar kan också enkelt flyttas från ett konto till ett annat enbart med hjälp av ett SMS. Den stora möjliggöraren för mobiltelefonen som universal plånbok är en teknik som kallas för NFC, Near Field Communication. Den här tekniken är en vidareutveckling av RFIDtekniken, som i det närmaste kan liknas med en radiostreckkod. I Asien finns redan sedan några år tillbaka mobiltelefoner försedda med NFC-kretsar. Med NFC-tekniken räcker det att lägga mobiltelefonen över en läsare för att en transaktion ska kunna genomföras. Betalningen kan sedan dras från ett förbetalt konto, debiteras på mobilräkningen eller direkt belasta ett förvalt bankkonto. 7

8 Med smartare mat möter du bondgården direkt i butikshyllan. Matproducerade problem Närmare hälften av den mat vi äter i Sverige idag har producerats och förädlats här. Men vår matimport ökar också kontinuerligt, vilket gör att andelen svenskproducerad mat minskar. Bara omkring en tredjedel av den frukt och de grönsaker vi äter produceras numera i Sverige. Av det pris vi betalar för vår mat utgör kostnaden för råvaran ungefär en tiondel. En stor del av de övriga kostnaderna går till förädling, lagring, transport och tillagning. Ungefär en femtedel av samhällets totala energiförbrukning går till livsmedelskedjan. Idag innebär mat och livsmedel en stor mängd problem. Livsmedelspriserna skjuter i höjden och matbrist utlöser oroligheter världen över. Siffror från FN visar att så mycket som en sjättedel av världens befolkning lever i svält samtidigt som närmare en tredjedel av den mat som tillverkas världen över slängs. Trots stora delar industriell produktion av livsmedel är det förvånansvärt vanligt att livsmedel kallas tillbaka från butikerna, på grund av smitta eller ohälsosamt innehåll. Smartare mat mättar Genom forskning går det att få fram livsmedel med större och mer näringsrik avkastning. På så sätt kan vi få mat som räcker till fler. Den mat som produceras måste också kunna kontrolleras och följas genom hela livsmedelskedjan. Kan vi med säkerhet säga varifrån råvaror, exempelvis till en konserverad soppa eller ett tråg köttfärs kommer, har vi också möjlighet att förhindra osäkerhet kring huruvida en produkt är dålig eller en eventuell smittspridning. Dessutom kan vi som konsumenter få detaljerad information om ursprung, innehåll, hantering och behandling, något som efterfrågas i allt större utsträckning. Genom att koppla efterfrågan i butik närmare produktionen kan vi också se till att den mat som vi vill köpa finns på hyllorna i butiken när vi vill ha den samtidigt som behovet av stora lager minskar. Det gör också att vi kan försöka minska svinnet i livsmedelskedjan genom att vi faktiskt äter upp den mat som produceras innan den måste slängas. Bloggen för en smartare planet Scanna koden och deltag i dialogen på vår blogg. Besök ensmartareplanet.se 8

9 Mat och spårbarhet 2006 fick Norge ett utbrott av E. coli. Ett barn dog och nio personer fick läggas in på sjukhus. För ett land känt för sin matkvalitet var det en omtumlande händelse som skapade mycket oro och rädsla. Efter ett antal veckor kunde det fastställas att smittan kom från en rökt korv. Efter ytterligare några månader kunde smittan spåras till ett specifikt slakteri. Händelsen gav upphov till ett initiativ för att öka matvarors spårbarhet. Med IBMs hjälp utvecklades ett spårbarhetssystem för att kunna se ursprung, leveransdatum, transportsätt och slutdestination för varje köttpaket i produktionen. Systemet gör det möjligt att isolera en smitta omedelbart samt att erbjuda konsumenterna mer information om den mat som de köper och äter. Arla Foods Arla Foods producerar tusentals miljoner liter mjölk varje år. Företaget är beroende av mängden mjölk som samlas in och hur mycket av den som kan säljas. IBM har bistått Arla Foods i implementeringen av ett system som gör det möjligt att följa mjölken från insamlingen på mjölkgården hela vägen till mjölkkylen på stormarknaden. Dessutom kan analysen av mjölken som görs vid insamlingen, registreras i den modul av systemet som reglerar priset för lantbrukaren och då kan även eventuella sjukdomar upptäckas. 9

10 Med smartare hälsooch sjukvård kan du behandla dig själv hemma. Mer att vårda Svensk sjukvård står inför stora utmaningar framöver. En åldrande befolkning kräver allt mer vård och fler personer som drabbas av kroniska sjukdomar sätter hård press på vårdgivarna i landet. En femtedel av patienterna i svensk primärvård uppger också att de tycker väntetiderna är för långa. Vårdkostnaderna i Sverige uppgår idag till ungefär 9,4 procent av landets BNP. Kostnaderna har stigit sedan sjuttiotalet då de uppgick till cirka 6 procent. Vården är nu under stark press att sänka sina kostnader och samtidigt upprätthålla och öka servicen till medborgare och patienter. Svensk sjukvård har givetvis mycket att vara stolt över, men trots nationella mål att öka patientsäkerheten drabbas närmare svenskar av vårdskador varje år. Smartare vård är mer vård för fler För att möta utmaningarna inom sjukvården krävs flera omfattande förändringar. Genom att göra patienterna mer delaktiga i vården kan den förbättras, effektiviseras och bli mer individanpassad. En smartare sjukvård handlar om att kroniskt sjuka kan få sköta sin provtagning hemma, med uppkoppling till gemensamma sjukvårdssystem, något som resulterar i bättre underlag för behandling. Patienten kan själv se hur kost, motion och medicinering påverkar de egna värdena och behandlande läkare får på ett enkelt sätt överblick över patientens hälsa i större detalj. I en smartare sjukvård är medicinsk data sammankopplad, vilket gör att vården snabbt kan se epidemier som blommar upp, trots att dessa kanske inte alltid aktiveras på en och samma plats. Det går också snabbare att få fram data om hur olika behandlingar har fungerat på olika typer av patienter, något som kan hjälpa till att göra vården mer individanpassad. Ordination diagnos Idag är det mänskligt omöjligt att ta till sig och hänga med i all forskning och alla olika behandlingsformer. Mängden biomedicinsk litteratur fördubblas vart sjunde år och har så gjort under ett antal år. I en smartare sjukvård kan en läkare få datorbaserat stöd i diagnosarbetet, genom att bearbeta stora mängder provsvar och ordinationer. Ett datorbaserat stöd kan också ställa relevanta frågor för att bistå läkaren med att utesluta olika sjukdomar och verifiera att behandlingen som läkaren har valt är korrekt. Bloggen för en smartare planet Scanna koden och deltag i dialogen på vår blogg. Besök ensmartareplanet.se 10

11 Mina Vårdkontakter I mars 2001 beslutade landstingsstyrelsen i Stockholm att man skulle etablera en enhetlig kontaktyta mellan vården och invånarna, med namnet Vårdguiden. Vårdguiden på telefon introducerades i oktober 2001 och internetportalen lanserades i december samma år. Vårdguidens e-tjänst Mina Vårdkontakter började implementeras på ett tiotal pilotenheter från oktober Idag är den IBM-baserade lösningen en prisbelönt IT-satsning och på god väg att bli ett rikstäckande hjälpmedel för alla Sveriges invånare som vill ha en smart kontaktyta med vården. IBM utvecklar 3D-modell för intelligent patientdata IBM har utvecklat ett system för intelligent elektronisk patientdata. Genom att använda en 3D-modell av människokroppen kan medicinsk personal få en uppdaterad översikt över en patients status och genom ett klick få fram bland annat detaljerad data och mätvärden. Systemet har testats på det danska sjukhuset Thy-Mors Hospital och visat sig vara både praktiskt och värdefullt. Med 3D-modellen av patienten slipper sjukvårdspersonalen gå igenom mängder av data i det gamla patientsystemet för att hitta relevanta uppgifter och kan snabbt navigera och zooma för att se detaljer. Mjukvaran som ligger till grund för systemet har tagits fram av forskare vid IBMs forskningslaboratorium i Zurich, i samarbete med experter från IBM Danmark. IBM och partner får utmärkelse för AIDS-behandlingsprogrammet EuResist EuResist är det första och det enda fritt tillgängliga verktyget för att hitta en framgångsrik behandling som tar kombinationer av läkemedel med i beräkningen. Delaktiga i utvecklingen av verktyget är bland andra IBM, EuResist Network, Karolinska Institutet och Max Planck-institutet. EuResist är ett kraftfullt online-system som hjälper läkare att välja den AIDS-behandling som har störst möjlighet att stoppa virusets utveckling och kan förhindra att viruset blir resistent, utifrån varje genetisk variant av HIV. IBMs forskningscenter i Haifa har bidragit med ny teknik och matematiska modeller för att läkare ska kunna välja och kombinera mediciner optimalt. Det här är mycket viktigt för att kunna behandla patienter på ett effektivt sätt under så lång tid som möjligt. 11

12 Med smartare transporter blir köerna färre och vägvalen fler. Tärande trafik Idag finns närmare 5 miljoner personbilar och lastbilar registrerade i Sverige. Trots att det bara blir 11 bilar per kvadratkilometer är köer ett transportproblem i Sverige. Trängselproblemet finns också på järnvägen, där infrastrukturen inte räcker till i vissa områden. Infrastrukturutbyggnad tar tid och kräver enorma investeringar investeringar som kanske inte heller ger önskad effekt. Trafik och transporter har också viktiga miljöaspekter. Stora mängder biltrafik ger upphov till stora utsläpp av avgaser och växthusgaser. Miljöproblematiken drabbar också flygtrafiken. Arlanda har till exempel stränga krav på sig att begränsa flygplatsens koldioxidutsläpp. Smartare transporter ger digital skjuts Smartare transporter handlar om att samla in och analysera information från trafikanter, trafikaktörer, fordon och vägar för att kunna förutse transportbehov och skapa styrsystem som hjälper trafikanter och trafikaktörer att göra intelligenta val. Med rätt information kan vi utnyttja infrastrukturen på ett effektivare sätt, optimera transportsystemets resurser, underhålla infrastrukturen bättre för att undvika driftstopp samt minska trängsel och miljöpåverkan, utan att behöva göra kostsamma infrastrukturinvesteringar som inte löser våra problem. Genom att samla in information om trafikläget på olika vägar, situationen inom kollektivtrafiken och eventuella olyckor och förseningar är det möjligt att, direkt till vår mobiltelefon, föreslå vilken väg och vilket transportsätt vi ska ta för att på snabbaste sätt ta oss från punkt A till punkt B. Smartare styrning är mer än att hålla i ratten Genom att analysera trafikmönster kan kollektivtrafiken och yrkestransporter styra sin verksamhet med hjälp av prissättning. Med ett intelligent system kan kostnaden för kollektivtrafik, taxi eller bud avgöras av det rådande trafikläget. Detta kan i sin tur bidra till att trafiken minskar i rusningstid. Med smarta transportsystem kan kapaciteten ökas i den befintliga infrastrukturen och utnyttjandet effektiviseras. Det kan hjälpa städer att få en bättre miljö, en bättre tillgänglighet och få bukt med köer och trafikinfarkter, något som också påverkar attraktiviteten i staden för såväl invånare som företag. Bloggen för en smartare planet Scanna koden och deltag i dialogen på vår blogg. Besök ensmartareplanet.se 12

13 KTH IBM samarbetar med Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm. I samarbetet använder forskarna på KTH IBMs strömmade analysteknik, för att samla in trafikinformation bland annat från GPS:er i 1500 taxibilar, från lastbilar, trängselskattesystemet, utsläpp och väder. Informationen bearbetas sedan och kan ge staden och dess invånare realtidsinformation om trafikflöden, restider och de bästa resvägarna. Målet med samarbetet är att erbjuda Stockholm smartare sätt att hantera och utnyttja trafik och transporter i staden. Transportstyrelsen IBM har varit helhetsansvariga för Stockholms trängselskattesystem och huvudansvariga för design, utveckling och drift av systemet sedan försöket Stockholms trängselskattesystem har inneburit ett stort antal förbättringar för staden. Kötiderna på de inre infarterna har nästan halverats och koldioxidutsläppen i innerstaden har minskat med uppskattningsvis mellan 14 och 18 procent. Dessutom har andelen trängselskattebefriade miljöbilar nästan tredubblats och antalet kollektivtrafikresenärer ökat med cirka 7 procent, motsvarande passagerare per dag. Trängselskatterna i Stockholm beräknas ge 600 miljoner kronor årligen i nettointäkt från och med 2010, pengar öronmärkta för väginvesteringar. 13

14 Med smartare energi får sol, vind och vatten större betydelse. Energigapet Under förra seklet var våra elnät en symbol för industrialisering och framsteg och de byggdes ut efter den tidens rådande förutsättningar: att elen var billig, att den naturliga miljön inte var prioriterad och att konsumenterna inte ens var en del av ekvationen. Idag är förutsättningarna väldigt annorlunda och vi måste hitta sätt att hushålla med energi, sätta miljön i fokus och effektivisera energianvändningen. I Sverige spås exempelvis energianvändningen i industrin öka med 16 procent mellan år 2009 och 2012 och den totala energianvändningen i Sverige beräknas öka med drygt 7 procent mellan 2009 och Alternativa energikällor ökar, mellan 2009 och 2012 beräknas elproduktionen av vindkraft fördubblas, och då uppgå till närmare 1,5 procent av landets totala energianvändning. Genom att förse konsumenter med smartare elmätare blir det lättare för dem att hushålla med elen och själva identifiera och minimera onödig energiförbrukning. Genom att bygga upp ett energinät som i sin struktur liknar internet kan energiproduktion och förbrukning följas upp, analyseras och styras på ett sätt som gör att bara så mycket energi som behövs produceras. Det gör det möjligt att tillvarata alternativa energikällor när sol, vind eller vågor ger störst effekt. På så sätt kan man minimera energiförluster via lagring och styra viss energiförbrukning till tider på dygnet då priset är lågt. För att hushålla med resurserna kan ett smartare energiperspektiv appliceras på allt från effektiviteten i solceller, till hur vindkraft tas tillvara när det blåser och hur energiförbrukningen styrs och anpassas efter behoven inte bara i en stad eller ett land utan i hela världen. Hög spänning med smartare energi Det finns mycket att göra när det gäller smartare energi. Enbart i USA skulle förbättringar i elnäten med en effektivitetsökning på 5 procent kunna eliminera en bränsleåtgång och utsläpp av växthusgaser som motsvarar emissionerna från 53 miljoner bilar. Bloggen för en smartare planet Scanna koden och deltag i dialogen på vår blogg. Besök ensmartareplanet.se 14

15 EDISON IBM är delaktiga i ett testprojektet EDISON (Electrical Vehicles in a Distributed and Integrated Market using Sustainable Energy and Open Networks) på ön Bornholm. Projektet har som målsättning att möjliggöra storskalig användning av förnybar energi och elbilar. På Bornholm genereras så mycket som 50 procent av energin av vindkraft, så det är av stor betydelse att kunna dra nytta av all energi som alstras. Tillgången på vindkraft varierar dock kraftigt beroende på vindstyrkan. För att möjliggöra storskalig användning av energi från vind och sol behövs nya mätsystem, analysmetoder och kontrollprocesser i energisystemet. I EDISON-projektet arbetar IBM-forskare med att utveckla en teknik där laddning av elbilar kan synkroniseras med tillgången på vindkraft vid ett visst tillfälle. Därmed kan exempelvis elbilens förare få besked om när det är särskilt lämpligt att ladda bilen. Elbilarna kan genom projektet också användas som lagringsenheter för vindenergi, så att energi kan lagras när vindkraftverken går för fullt. Elbilar har börjat användas i allt större skala på Bornholm. Idag kör bland annat öns borgmästare en elbil! IBM har skapat den mest effektiva solcellen baserad på vanliga grundämnen Idag nås jorden av mer energi från solen på en timme än vad som konsumeras på hela planeten under ett år. Solceller står dock enbart för mindre än 0,1 procent av all elproduktion, främst på grund av de höga kostnaderna med tekniken. IBM har tagit fram världens mest effektiva solcell baserad på koppar, tenn, zink och svavel, material som finns i rikliga mängder på jorden. Solcellen har en effektivitet på 9,6 procent, vilket är 40 procent högre än vad som tidigare uppvisats med samma beståndsdelar. Andra kommersiella solcellstekniker som uppnått effektivitetsnivåer på mellan 9 och 11 procent har antingen varit för dyra att producera eller innehållit material som begränsat produktionskapaciteten. IBMs genombrott inom solcellsforskning kan innebära att mer energi kan produceras till en lägre kostnad. 15

16 Med smartare bankoch försäkring kan var och en få sin egen ränta. Banker i blåsväder Den globala finanskrisen slog hårt mot ekonomier, företag och verksamheter över hela världen. Inte minst var bankerna i hetluften. Även om svenska banker klarade sig förhållandevis bra påverkades det allmänna förtroendet för det finansiella systemet. Utmaningen för bankerna ligger nu i att återskapa förtroendet för verksamheten och lyfta fram de värden som de kan ge sina kunder. I sviterna av finanskrisen har också en rad olika direktiv och regleringar lagts på bankerna. Att anpassa sina system och följa direktiven är kostsamt för bankerna som har mycket komplicerade och omfattande IT-system. De nödvändiga kostnaderna för anpassningar av IT-systemen gör också att bankerna får mindre utvecklingsbudget kvar till att utveckla nya. Det ger ytterligare utmaningar för bankerna som har stora behov av att fokusera sin verksamhet mot ökad kundorientering. Många unga bankkunder har exempelvis aldrig varit inne på ett bankkontor. De surfar runt på nätet efter den bästa bolåneräntan och de mest lönsamma bankkontona. För att bankerna ska kunna få och behålla kunder framöver måste de utveckla sina system för att hantera en ökad kundsegmentering och bibehållen kundlojalitet baserad på ett helt nytt användarmönster. Smartare banker ger vind i seglen Banker har stora och komplexa IT-system ofta anpassade efter en föråldrad silostruktur. För att kunna arbeta på ett smartare sätt måste bankerna komma ifrån de ofta höga fasta kostnaderna för sin infrastruktur och hitta sätt att optimera densamma. Genom att skapa mer flexibilitet i IT-systemet kan bankerna vinna mycket. Detta är också en förutsättning för att man ska kunna utnyttja den information man besitter. Med ett smartare IT-stöd kan bankerna också bygga nya tjänster, individualisera produkter och service och förändra och förbättra sina kunderbjudanden. Hos en smartare bank får kunderna svar på individuella frågor kring sina räntor eller sparformer och förslag på placeringar, fonder eller andra skräddarsydda erbjudanden. En bank med insikt i omvärlden En smartare bank har också en bättre inblick i vad som händer i omvärlden och hur detta påverkar verksamheten och bankens kunder, inte minst ur ett riskhanteringsperspektiv. Med smartare analys- och optimeringsverktyg får bankerna bättre verktyg för att fatta rätt beslut för sig själva och för sina kunder. En smartare bank har också ett processanpassat IT-stöd som gör det enklare, snabbare och billigare att implementera ändringar för att följa nya regler och direktiv. En smartare bank får också ut mer av sina investeringar och har en närmare koppling mellan IT och affären. Bloggen för en smartare planet Scanna koden och deltag i dialogen på vår blogg. Besök ensmartareplanet.se 16

17 ECB Handeln med värdepapper i Europa är inte optimal. Olika tekniska system och skatteregler samt nationell lagstiftning bidrar till att handel med värdepapper mellan de europeiska länderna försvåras. Trots att transaktionsvolymerna generellt sett är stora i regionen är det förhållandevis lite handel som sker över gränserna. I en handelstransaktion är också en mängd olika aktörer inblandade, vilket medför att transaktionspriserna är betydligt högre än i exempelvis USA, totalt sett upp till sex gånger högre. Det dyra förfaringssättet och de komplicerade strukturerna gör det svårt för internationella investerare att agera på den europeiska marknaden. Detta har uppmärksammats av den europeiska centralbanken, ECB, som startat projektet T2S, Target2 Securities. T2S har som målsättning att göra den europeiska värdepappershandeln mer effektiv och attraktiv för utländska investerare genom att skapa en enhetlig IT-plattform för handeln. IBM ingår i ECB:s projektgrupp för T2S och deltar därmed aktivt i utformningen och planerna för att få T2S på plats. T2S är ett stort steg mot en enhetligt europeisk värdepappersmarknad. 17

18 I smartare städer kommer du fortare fram. Både i trafiken och till myndigheterna. Stadsservice Städer består av en hel serie av olika system: trafik, polis, tull, sjukvård, myndigheter, skola, vattenförsörjning och stadsplanering, för att bara nämna några. När det gäller etablering är en stad inte bättre än summan av sina system. En stad med en omöjlig trafiksituation får svårare att attrahera företagsetableringar. När arbetsplatserna uteblir sjunker också inflyttningen av medborgare, och med dem skatteintäkterna. En stad med lägre intäkter har inte heller samma förmåga att erbjuda sina invånare en bra service. Hållbarhet i centrum För svenska städer ligger utmaningarna främst i att skapa en hållbar tillväxt. Städerna vill kunna erbjuda nya och befintliga invånare plats och utrymme utan att tära för hårt på resurserna. I Stockholm byggs exempelvis Norra Djurgårdsstaden med uttalat hållbarhetsfokus i allt från energiförbrukning till byggnader, parkering och trafik. I Göteborg planeras en helt ny stadsdel, Centrala Älvstaden, och även där ska ett modernt tänkande appliceras. För att kunna erbjuda sina medborgare en bättre service måste också de offentliga tjänsterna effektiviseras. Många svenskar upplever fortfarande att det är krångligt att ha att göra med myndigheter, kommuner och landsting. Smartare städer samordnar År 2050 kommer 70 procent av världens befolkning att bo i städer. För att kunna hantera den belastning och utveckling som detta innebär krävs att vi skapar smartare städer. I en smartare stad fungerar de olika systemen som staden består av tillsammans. I en smartare stad kan de olika funktionerna för allmän säkerhet kopplas samman. Genom att samordna resurser från polis, brandkår, motorvägsövervakning, nödtelefoner och ambulans, i en enda central enhet, går det snabbare att undsätta nödställda. På så sätt utnyttjas resurserna mer effektivt och medborgarna kan erbjudas en bättre service, samtidigt som kostnaderna sänks. I en smartare stad kopplas information från kollektivtrafikens alla trafikslag samman med information från taxibilar, trafikövervakning och väderinformation. Den insamlade informationen analyseras och kan ge trafikanterna information om exakt när de måste åka från punkt A för att komma fram i tid till punkt B och dessutom på vilket sätt det är mest fördelaktigt att resa. I en smartare stad räcker det att du sjukanmäler ditt barn med ett SMS från din mobiltelefon för att såväl skola som försäkringskassa ska få rätt information. Om ditt barn är allvarligt sjukt kan SMS:et också initiera en tidsbokning hos din vårdcentral. I en smartare stad är helheten mer än summan av de ingående systemen. Bloggen för en smartare planet Scanna koden och deltag i dialogen på vår blogg. Besök ensmartareplanet.se 18

19 Landstinget Dalarna Att rätt utrustning finns på rätt plats vid rätt tid och i rätt skick är verksamhetskritiskt för vården. Landstinget Dalarna har en länsövergripande verksamhet med ett stort antal anställda, fyra sjukhus, flera vårdcentraler och en stor mängd medicinteknisk utrustning. Allt detta är spritt över en stor geografisk yta, vilket gör det svårt för Landstinget Dalarna att upprätthålla en bra kontroll över sina tillgångar. Med ett koncernövergripande system baserat på en lösning från IBM kan Landstinget Dalarna samla in information om all medicinteknisk utrustning från ett antal olika system och få bättre kontroll över sin utrustning, tack vare automatisk informationsinsamling och en sammanhållen och kontrollerad ärendeprocess. Med IBMs lösning uppdateras Landstingets Dalarnas register kontinuerligt och automatiskt med information från hela länet om utrustningens exakta plats, vilket skick den är i, servicehistoria, vilka avtal som gäller med mera. Verksamhetsnyttan är stor Landstinget Dalarna har kunnat spara både tid och pengar med den nya lösningen. Kommunbesparingar 7 miljarder är det tillskott som regeringen sköt till i budgeten för kommunerna Det är också den summa som kommunerna kan spara varje år med hjälp av relativt enkla åtgärder. Det finns stora besparingar att göra inom det offentliga både ekonomiskt och miljömässigt: Att skicka e-post till politikerna inför sammanträden istället för fysiska kallelser, kan spara 90 miljoner kronor bara i portokostnader Genom bättre reseplanering kan kommunerna spara 250 miljoner i resekostnader Med dessa enkla åtgärder kan kommunerna spara 700 miljoner bara det första året utan nyinvesteringar. Den största besparingspotentialen finns i kommunernas kärnverksamheter. Totalt handlar det om 4 miljarder kronor per år som kommunerna kan spara genom att integrera IT mer i olika verksamhetsprocesser. Ett annat exempel på effektivitetsvinster är PRIOSprojektet, med deltagare från åtta kommuner som alla använder sig av webbmöten med en klient och en webbkamera på varje projektdeltagares dator. Totalt innebär det att tekniken används fullt ut på rätt sätt, och minskar koldioxidutsläppen med över 5 ton och cirka 900 arbetstimmar i restid. I de flesta fall kan effektiviseringen också leda till förbättrad service till medborgarna. Exempelvis kan anhörigstöd över internet både spara pengar och förbättra stöd och motverka isolering för de personer som vårdar anhöriga i hemmet. 19

20 Med smartare förvaltning blir det mindre administration och mer vård, skola och omsorg. Sverige har över 400 myndigheter, 21 landsting och regioner samt 290 kommuner. Trots den mycket omfattande verksamheten agerar dessa organisationer ofta utan samverkan med varandra. Det gör bland annat att det blir upp till den enskilda medborgaren att hålla reda på vilken myndighet eller kommun som hanterar en viss fråga istället för att ärenden hanteras ur medborgarnas perspektiv. Inom varje organisation i den offentliga världen finns ofta hundratals olika IT-system. Det gör det inte lättare för varken den offentliga verksamheten eller den enskilda medborgaren. Det är svårt för en medborgare att veta vilka frågor som hanteras av till exempel exploateringsenheten och vilka som hanterar detaljplanekontoret i kommunen när det gäller frågor om bygglov. Den snåriga IT-infrastrukturen står ofta i vägen för effektivisering inom den offentliga sektorn. Den står också ofta i vägen för skapandet av medborgarvänliga tjänster som skulle kunna öka servicen till medborgarna och ytterligare effektivisera förvaltningen så att resurser flyttas från administration till exempelvis vård, skola och omsorg. Vad är smartare förvaltning? En smartare förvaltning utgår från medborgaren. En flytt från en kommun till en annan, till exempel, kräver mycket administration. Skola och dagisplatser måste ordnas, bilen kräver boendeparkering och bostadsbidraget ska läggas om. Med en smartare förvaltning kan en ändring av mantalsskrivningsort trigga igång allt det som du som medborgare behöver och kanske inte ens vet att du måste ha. Systemet ser att du har barn i skol- och dagisålder och föreslår då också platser i lämpliga verksamheter. Det kan också, genom att hämta uppgifter från bilregistret, se att du behöver boendeparkering på din nya gata och skicka hem andra nödvändiga blanketter och formulär som du enkelt kan fylla i på nätet. Genom att automatisera och effektivisera förvaltningen kan medborgarna få en bättre service, och mindre resurser går åt till administration. För att detta ska fungera krävs att IT-systemen samordnas och att tjänster görs tillgängliga för medborgarna på nätet för service dygnets alla timmar. Bloggen för en smartare planet Scanna koden och deltag i dialogen på vår blogg. Besök ensmartareplanet.se 20