KLUSTERPROGRAMMET SLUTUTVÄRDERING VERSION

Transkript

1 Avsedd för Tillväxtverket Dokumenttyp Rapport Datum Oktober, 2011 KLUSTERPROGRAMMET SLUTUTVÄRDERING VERSION

2 KLUSTERPROGRAMMET VERSION Datum 24 Oktober 2011 Utfört av Matilda Ardenfors, Matilda Jonung, Martin Fröberg, Marcus Holmström, Jens Sörvik och Anna Zingmark Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 VERSION INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Om uppdraget En utvärdering av Tillväxtverkets regionala klusterprogram Klusterbegreppet Tillväxtverkets regionala klusterprogram Slututvärderingens fokus Utvärderingens genomförande 4 2. Programmets genomförande Klusterprogrammets design en fortsättning på Visanu Utformning: Från standardprocess till dialog Programmets aktiviteter Programmets samverkan Interna och externa faktorer som påverkade programmets genomförande Slutsatser genomförande Programmets resultat och måluppfyllelse Klusterinitiativen Förnyelse och internationell konkurrenskraft Portföljen av klusterinitiativ En förnyelse av klusterinitiativets affärsstrategi? Mer av öppna innovationsprocesser? Har hållbarhetsaspekter såsom miljö, jämställdhet och mångfald bidragit till förnyelse? Nya typer av samarbeten som kan stimulera till förnyelse Internationell konkurrenskraft? Synen på det regionala klusterprogrammet från regional nivå Fallstudier Energihuset Uppsala projektet Demonstrationsmiljö för ökad kundkontakt och affärsutveckling The Packaging Arena Marintekniskt Forum (SMTF) Programmets måluppfyllelse Behov inför framtida klusterprogram Sammanfattande slutsatser Rekommendationer inför framtiden Förslag kring framtida kunskapsutveckling Bilagor Bilaga 1 Intervjupersoner Bilaga 2 Klusterföretagens utveckling Bilaga 3: Jämförelse av enkätresultat innan och efter tilläggsuppdraget i augusti Bilaga 4: Kommentar kring antalet respondenter i tilläggsundersökningen, augusti Bilaga 5: Metodbilaga 81

4 VERSION Figur-, tabell- och diagramförteckning Figur 1: Utvärderingens fokus... 3 Figur 2: Utvärderingens genomförande... 4 Figur 3: Klusterprogrammets organisation... 7 Figur 4: Klustrens geografiska spridning Tabell 1: Lista över studier och publikationer Tabell 2: Lista över klusterinitiativ Tabell 3: Exempel på klusterinitiativens arbete Tabell 4: Programmets måluppfyllelse Tabell 5: Klusterföretagens utveckling perioden Tabell 6: Dominerande branscher i klusterinitiativen Tabell 7: Årlig genomsnittlig tillväxt i antalet anställda, Tabell 8: Företagen i klusterinitiativen uppdelade på branschtillhörighet Tabell 9: Anledningar till bortfall Tabell 10: Företagens medlemstid Tabell 11: Branschtillhörighet inom FPX Tabell 12: Företagens storlek inom FPX Tabell 13: Branschtillhörighet inom Georange Tabell 14: Företagens storlek inom Georange Tabell 15: Branschtillhörighet inom SSSE Tabell 16: Företagens storlek inom SSSE Tabell 17: Branschtillhörighet inom SMTF Tabell 18: Företagens storlek inom SMTF Tabell 19: Branschtillhörighet inom TPA Tabell 20: Företagens storlek inom TPA Tabell 21: Branschtillhörighet inom Tunga Fordon Tabell 22: Företagens storlek inom Tunga Fordon Diagram 1: Klustrets bidrag till förnyelse Diagram 2: Företagens uppfattning av klusterinitiativens strategi Diagram 3: Nya resurser till regionen Diagram 4: Klusterinitiativens inverkan på synliggörande Diagram 5: Kunskap kring klusterutveckling Diagram 6: Kunskap kring innovativa miljöer Diagram 7: Klusterinitiativets kunskapsstudier Diagram 8: Klusterinitiativet och nya resurser till regionen... 42

5 OM UPPDRAGET 1.1 En utvärdering av Tillväxtverkets regionala klusterprogram Denna rapport presenterar resultaten från slututvärderingen av Tillväxtverkets regionala klusterprogram som bedrivits mellan åren Utvärderingen har genomförts under perioden januari till augusti 2011 av Ramböll Management Consulting i samarbete med Jens Sörvik, afrank HB. Rapporten fokuserar på tre huvudsakliga delar. I detta kapitel görs en kort inledande presentation av klusterbegreppet och det regionala klusterprogrammets huvudkomponenter. Därefter redovisas utvärderingens analysram samt hur utvärderingen metodmässigt har utförts. Programmets genomförande presenteras i kapitel 2. I texten diskuterar och resonerar vi kring programmets alla delar utifrån ett genomförandeperspektiv. I avsnittet presenteras bland annat bakgrunden till programmet, dess utformning, programmets aktiviteter och samverkan, interna och externa faktorer som påverkat programmets genomförande samt lärdomar. I kapitel 3 görs en analys över programmets resultat och måluppfyllelse. Ett särskilt avsnitt ägnas åt de fallstudier som genomförts. Avslutningsvis följer ett slutsatskapitel där vi utifrån de för utvärderingen uppsatta utvärderingskriterierna analyserar programmet. Det sista kapitlet presenterar sedan ett antal rekommendationer inför kommande klusterprogram samt förslag på kunskapsutveckling. 1.2 Klusterbegreppet I början på 2000-talet började olika regioner i Sverige att aktivt bedriva ett arbete som såg klusterbegreppet som ett verktyg för regional näringslivsutveckling. Klusterbegreppet användes för ett mer strategiskt samarbete mellan företag, samhälle och ofta akademi i syfte att stärka konkurrenskraften inom ett område. I en nyligen genomförd kartläggning över svenska klusterinitiativ identifierades 39 initiativ som var spridda över hela landet 1. Initiativen är ett sätt att i samverkan mellan olika aktörer och kring en strategisk utvecklingsidé arbeta för förstärkt internationell konkurrenskraft. De aktiviteter som bedrivs kan handla om t ex kompetensförsörjning, marknadsföring/branding, industrinära forskning, internationalisering, entreprenörskap osv. Ofta har klusterinitiativ ett brett angreppssätt och arbetar parallellt med ett antal konkurrenskraftshöjande insatser. Klusterinitiativ är idag ofta en viktig del i det regionala tillväxtarbetet och finns ofta med som viktiga satsningar i de regionala strategier och program som pekar ut viktiga tillväxtområden (exempelvis RTP och RUP). Nationellt har tre program bedrivits i syfte att stärka olika klusterinitiativ; VINNOVAs Vinnväxtprogram (påbörjades 2002 och har ett 10 års perspektiv på investeringarna), Visanu (bedrevs av Nutek, VINNOVA och ISA och syftade till både kunskapsutveckling och att stödja klusterprocesser) och Tillväxtverkets regionala klusterprogram 1 Nordensky, Jonnie, Vinnovarapport 2009:31 Kartläggning av svenska klusterinitiativ

6 1-2 (Som lanserades av Nutek 2005) med ett fokus på affärsutvecklande och marknadsorienterade insatser. Inom EU är kluster en viktig del i EU och ett verktyg för att konkurrera med andra tillväxtregioner globalt såsom BRIC-länderna 3. Klusterinitiativ ses som en av de centrala aktörerna i Europas nya näringspolitik. Inom EU arbetet framhålls bland annat vikten av att kluster arbetar för att uppnå världsklass och också att samarbete mellan klusterinitiativ nationellt och internationellt kan skapa starkare värdekedjor och även komplementära samarbetskonstellationer 4. De regioner i Europa som idag är ekonomiskt mest framträdande har samtidigt starka kluster. Regioner utan kluster tenderar att ha betydligt sämre förutsättningar och ekonomisk aktivitet. 5 Klusterbegreppet utgår från den forskning som bedrivits av Michael Porter som sedan han 1990 publicerade The Competitive Advantage of Nations har utvecklat ett flertal teorier kring hur platsspecifika faktorer påverkar länders och företags konkurrenskraft. Centralt i Porters teorier är det mikroekonomiska företagsklimatet i kluster vars innehåll han beskriver med den modell som ofta refereras till som diamantmodellen 6. Diamantmodellen består av fyra områden; 1) faktorförhållanden, 2) företags strategier, 3) efterfrågeförhållanden och 4) förekomsten av relaterade och stödjande företag/industrier. Det mikroekonomiska klimatet i välfungerande kluster innebär en rad fördelar för företag såsom kompetent och specialiserad arbetskraft och specialiserade insatsvaror (faktorförhållanden), företag avsätter resurser för utveckling (strategier), företag lockas att vara innovativa om de har nära utbyte med krävande kunder som efterfrågar nya lösningar (efterfrågeförhållanden) och att möjligheterna till att hitta nya lösningar förstärks om företagen har nära relationer med relaterade och stödjande företag. Många av dessa förhållanden förutsätter territoriell närhet. Som en effekt av detta tenderar verksamheter att samlokaliseras i kluster av relaterande företag där det finns både samverkan och konkurrens. Vid en analys av den samlade litteraturen som utgått från Porters resonemang om kluster lyfter forskningen även ett antal argument kring varför kluster kan främja innovation(sörvik, 2011). Ett av dessa är att kluster innebär att incitament för innovation ökar, då kluster också innebär att företag får en bättre bild av konkurrenssituationen (Boari, et al. 2003). Innovation kan även stimuleras genom specialisering av arbetskraft och av företag (Brenner and Mühlig, 2007; Humphrey and Schmitz 1995; Piore and Sabel, 1984; Saxenian, 1994). Detta är något som ökar produktiviteten och därmed också utgör ett bättre underlag för innovation. En tredje aspekt är att en närhet mellan aktörer gör att kunskap lättare sprids vilket kan antas leda till nya förbättrade produkter och tjänster (Audretsch and Feldman, 1996; Jaffe et al.,1993; Polanyi, 1962; Storper and Venables, 2003). Marknadsledande aktörer inom ett kluster kan vidare driva på innovation genom att de har stor kunskap kring hur efterfrågan ser ut (von Hippel, 1988; Lundvall, 1992). Kluster kan innebära bättre möjligheter till samarbete (Malmberg and Maskell, 1999, 2006). I ett välfungerande kluster finns samarbeten, upparbetade rutiner och länkar mellan aktörer vilket gör det lättare att starta gemensamma projekt (Storper, 1995, 1999). 1.3 Tillväxtverkets regionala klusterprogram Tillväxtverkets klusterprogram har syftat till att utveckla kunskaper och metoder om klusterinitiativ samt medverka med finansiellt processtöd i klusterinitiativ och har bedrivits under perioden Programmet har dels finansierat klusterinitiativ som är i mogen fas och som vill stärka sin konkurrenskraft samt dels klusterinitiativ som har en inriktning mot nya tillväxtområden. Klusterinitiativen ska ha haft målsättningen att verka mot internationell konkurrenskraft. Tillväxtverkets motiv till att stödja utvecklingen i kluster är att denna utveckling förväntas bidra till både entreprenörskap, tillväxt i företag och regional utveckling vilket är viktiga mål för myn- 2 http//cc.europe.eu/europe Brasilien, Ryssland, Indien, Kina. Begreppet myntades av Goldman Sachs 2001 för att beskriva tillväxtekonomier 4 EU 2020 and whitepaper on the emerging of European World-class clusters 5 Clusters, Balancing Evolutionary and Constructive Forces, Örjan Sölvell The Global Competitiveness report

7 1-3 dighetens verksamhet. Ett annat motiv är att klusterutveckling också ses som ett effektivt och konkurrensneutralt verktyg som underlättar utvecklingen för ett stort antal företag 7. Viktiga förutsättningar för klusterprogrammet är att klusterinitiativen är regionalt förankrade och att de anses vara en strategisk del i det regionala tillväxtarbetet. Det är också viktigt med ett starkt företagsengagemang för att ett klusterinitiativ ska bedömas skapa mervärde utifrån ett näringslivsperspektiv. Näringslivets behov, intresse och drivkrafter är därmed viktiga komponenter. Förutom dessa aspekter är det viktigt att initiativen arbetar med förnyelse och marknadsutveckling samtidigt som det finns strategier för hållbarhet. I förnyelseförmågan är kreativa kopplingar mellan branscher och sektorer en viktig aspekt och som ofta leder till innovation. Programmet prioriterar därför denna typ av samarbeten. Ett antal olika klusterinitiativ från skilda sektorer har finansierats av programmet. Dessa klusterinitiativ kommer att presenteras närmare under avsnitt 3.1. Finansieringen från Tillväxtverket handlar framförallt om processtöd till klusterinitiativen och till aktiviteter såsom omvärldsanalys, finansiering av kluster/processledning, förnyelse- och marknadsaktiviteter och aktiviteter som syftar till att utveckla nätverket mellan ingående aktörer (företag, samhälle, akademi) och även med andra kluster. Förutom finansiering är även kunskapsoch metodutveckling en viktig del av programmet. Totalt har programmet omfattat 61 mkr under programperioden. Uppföljningar av programmet har genomförts varje halvår. Dessutom har klusterinitiativen redovisat verksamheten kopplat till klusterprogrammet varje år. En halvtidsutvärdering genomfördes 2008 av Ledningskonsulterna. Slutsatserna från denna halvtidsutvärdering var att programmet i mycket uppfyllde det syfte och de målsättningar som finns med programmet. Ett antal rekommendationer gavs i halvtidsutvärderingen som handlade om att ge ökad tyngd åt insatser riktade till regionala beslutsfattare, att ge klusterinitiativen metodstöd om hur initiativ och företag kan använda jämställdhet och mångfald samt vikten av att Tillväxtverket ytterligare kommunicerade syftet och nyttan med klusterinitiativ. 1.4 Slututvärderingens fokus En utvärdering kan ha olika fokus beroende på när den genomförs i relation till den insats eller åtgärd som ska utvärderas. I detta fall ska en slututvärdering genomföras i anslutning till att klusterprogrammet avslutas. Programmet har pågått mellan åren och har redan utvärderats i form av den mittutvärdering som nämndes ovan. År 2012 planeras även en effektmätning av programmet. Figur 1: Utvärderingens fokus Figur 1: Utvärderingens fokus En slututvärdering som sker i anslutning till åtgärden, i det här fallet klusterprogrammet, kan vanligtvis inte besvara frågor som rör programmets långsiktiga effekter, då dessa ofta inte yttrar sig förrän en tid efter programmets avslutande. Klusterutveckling innebär ofta utvecklingsproces- 7 Presentation Karin Hallerby, Den nationella klusterkonferensen i Karlstad, februari 2011

8 1-4 ser i samverkan mellan olika aktörsgrupperingar och med aktiviteter som innebär både kortsiktiga och långsiktiga resultat och effekter. En effektutvärdering kommer enligt Tillväxtverkets plan att genomföras Denna utvärdering kommer därför troligen att kunna påvisa vissa resultat som går att härleda till programmets genomförande och vi kommer också kunna visa på måluppfyllelse avseende en stor andel av de mål som ställts upp för programmet. 1.5 Utvärderingens genomförande För att få en djupare förståelse för programmet använder vi förändringsteori som syftar till att synliggöra hur olika aktiviteter hänger samman inom ramen för programmet och hur det var tänkt att fungera från början. I förändringsteorin separerar vi de olika momenten i programmet från varandra, från utformning och design till programmets mål, resultat och effekter. Parallellt med förändringsteorin har vi dessutom arbetat med olika utvärderingskriterier som används som ett filter för att analysera förändringslogiken. De kriterier vi använder är relevans, effektivitet, måluppfyllelse samt nytta och hållbarhet. Med detta menas: - Relevans i vilken utsträckning var insatsens utformning relevant? Det vill säga svarade insatsernas utformning mot de problem och behov som måste åtgärdas? Involverades rätt aktörer i arbetet? Riktade sig programmet till rätt målgrupp? - Effektivitet rör såväl utformning och design av programmet som dess genomförande. Har programmets aktiviteter fungerat på ett effektivt sätt? Hur fungerande genomförandet av insatserna? - Måluppfyllelse i vilken utsträckning nådde programmet sina mål? Hur kan resultaten förklaras och förstås givet förutsättningarna? - Nytta och Hållbarhet i vilken grad har insatser och stöd varit hållbara? Kommer den eventuella nyttan som genererats leva vidare? Effektivitet, måluppfyllelse och hållbarhet fokuserar på att sammanfatta och tydliggöra resultat och effekter av programmet. Relevans och komplementaritet har en tydlig lärande och framåtsyftande ansats. För att ytterligare fördjupa analysen och förståelsen av programmet använder vi kriterierna synergier, samstämmighet, komplementaritet. Med dessa åsyftas: - Synergier huruvida programmet tillsammans med andra satsningar har skapat synergieffekter som gemensamt genererat effekter som de var för sig inte hade kunnat göra - Samstämmighet huruvida programmet konkurrerat eller kommit att fungera som en motsättning till andra satsningar - Komplementaritet huruvida programmet tillsammans med andra satsningar bidragit till ett och samma syfte Figur 2: Utvärderingens genomförande Figur: Analysram Utvärderingen tar sin utgångspunkt i ett antal frågeställningar. Frågorna rör programmets utformning och design, aktörer och målgrupper, genomförande, mål och resultat samt effekter och lärdomar. De övergripande frågorna är:

9 1-5 - Har Klusterprogrammets utformande bidragit till att målen i Klusterprogrammet har uppnåtts? - Har Klusterprogrammet bidragit till måluppfyllelse av Tillväxtverkets övergripande mål? - Har programmets övergripande mål och delmål uppnåtts? - Har programmet gett övriga effekter/mervärden för medverkande aktörer? - Vad finns det för lärdomar inför eventuellt framtida program? För att besvara dessa har vi genomfört en rad olika materialinsamlingsinsatser. Inledningsvis genomfördes dokumentstudier av relevant dokumentation som tillhandahållits oss av programmet. Utifrån dessa sammanställdes intervjuguider som användes i genomförandet av explorativa intervjuer med aktörer på programnivå och med representant från styrgruppen. Dessutom har telefonintervjuer med ett urval av regionala aktörer genomförts samt med samtliga processledare i de av programmet finansierade klusterinitiativen. Inom ramen för utvärderingen har vi också genomfört tre fallstudier där tre klusterinitiativ har valts ut för djupare studier och analys. Inom ramen för fallstudierna har besöksintervjuer genomförts med processledare, akademisk part, regionala aktörer, andra relevanta aktörer samt deltagande företag. I vissa fall har det inte varit möjligt att genomföra alla intervjuer på plats, utan i vissa fall har även telefonintervjuer med företagare genomförts. För en mer precis beskrivning av intervjupersoner, se bilaga 1. Inom ramen för utvärderingen har vi också genomfört en fördjupad målgruppsanalys. Detta genom att använda oss av enkäter som riktar sig till sex mogna klusterinitiativ med utvecklade länkar och företagsrelationer för företagsenkäter. Dessutom har en enkät skickats ut till representanter vid regionala tillväxtpolitiska instanser med koppling till klusterinitiativen. Svarsfrekvensen på enkäten till de regionala representanterna var 63 procent vilket kan betecknas som bra. Företagsenkäten har skickats ut till 215 företag i sex mogna klusterinitiativ (i vissa initiativ bedömdes det vara svårt att genomföra en företagsenkät i ett tidigt skede av en utvecklingsprocess och i vissa klusterinitiativ har nyligen enkätundersökningar genomförts). Ett antal påminnelser har genomförts för att få svar på företagsenkäten. Av de 215 företagen har 147 besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens motsvarande 68 procent (svarsfrekvens per initiativ: The Packaging Arena 70 procent, Future Position X 70 procent, Sustainable Sweden Southeast 65 procent, Tunga Fordon 73 procent, Svenskt Marintekniskt Forum 64 procent, Georange 73 procent). Vi har även genomfört en analys av klusterföretagens tillväxt utifrån årsredovisningsdata. Denna analys återfinns i bilaga 2. Vi har också genomfört referensgruppsmöten som fungerat som ett bollplank för oss i utvärderingen. Vid referensgruppsmötena har inbjudna aktörer fått komma med input och fungera som ett bollplank för oss i arbetet med utvärderingen. Dessa träffar har således också kunnat betraktas som materialinsamlingstillfällen. Vi har också genomfört en workshop med representanter från klusterinitiativ, regionala aktörer samt nationella aktörer för att diskutera utvärderingens resultat. Inspel och diskussioner från denna workshop har även använts i den samlade analysen.

10 PROGRAMMETS GENOMFÖRANDE 2.1 Klusterprogrammets design en fortsättning på Visanu Bakgrund Klusterprogrammet startade år 2005 och var i mångt och mycket en fortsättning på Visanuprogrammet. Visanu var ett program som pågick mellan år med syfte att utveckla kluster och innovationssystem för att bidra till hållbar tillväxt och internationell konkurrenskraft i Sverige. Programmets budget var 70 mkr och genomfördes i samarbete mellan Invest in Sweden Agency (ISA), Nutek och VINNOVA. I designen av klusterprogrammet var erfarenheter från Visanu en utgångspunkt. Inom programmet togs ett 30-tal olika rapporter fram som analyserade klusterutveckling utifrån olika aspekter och ett flertal lärdomar och slutsatser kunde dras från arbetet med att finansiera klusterinitiativ och bedriva kunskapsutveckling inom Visanu. Det var framförallt tre lärdomar som togs fasta på: - klusterinitiativ med ett tydligt företagsengagemang med tydlig fokusering riktad mot företagens behov visade sig vara mer framgångsrika än andra - förnyelse och innovation tycktes ofta uppstå i de samverkansinitiativ som var bransch- eller på andra sätt gränsöverskridande - den långsiktiga visionen om förstärkning av klustrets internationella konkurrenskraft krävde kunskapsunderlag kring klustrets konkurrenskraft och kring omvärld och marknad Dessa lärdomar ledde i sin tur fram till ett antal slutsatser inför kommande klusterprogram. Dels skulle programmet innehålla marknadsorienterade aktiviteter och finansiering av kommersiell samverkan, nätverkande och expansion. Det finns en flora av nationella insatser som syftar till att finansiera FoU men inte lika många med fokus riktat mot marknadsorienterade insatser. Här fanns således en funktion som det regionala klusterprogrammet kunde fylla. Programmet kom att fortsätta i Visanuprogrammets anda, som med sitt övergripande syfte att bidra till kunskapsutveckling kring klusterutveckling hade utvecklat intressanta metoder för kunskapsutveckling som syftade till erfarenhetsutbyten mellan klusterinitiativ och utveckling av nya viktiga kunskapsområden (exempelvis att fokusera mer på marknadsorienterade aktiviteter). På Nutek fick enheten för regional utveckling och tillväxt (RUT) i uppdrag av avdelningsledningen Regional Näringslivsutveckling att arbeta fram ett förslag till regionalt klusterprogram där satsningar på embryonala klusterinitiativ och samarbete mellan så kallade lokomotivföretag och SMF:s utgjorde viktiga huvudlinjer. Det förslag som arbetades fram kom att fokusera på att stötta redan mogna klusterinitiativ och att använda klusterinitiativ som ett analys- och operativt verktyg för förnyelse av svenskt näringsliv. Fokus för programmet beskrivs i programmets programplan som kommersiell samverkan, nätverkade och klusterexpansion samt kompetensutveckling som är relaterat till detta. Ambitionen var att stödja processer långsiktigt (5 år) och för detta formulerades två övergripande mål. Det ena målet formulerades som "ökad internationell konkurrenskraft i de regionala klusterinitiativ som fått finansiellt stöd" och innehöll delmålen: 1. Öka företagens innovation eller förnyelseförmåga vad gäller produkter, tjänster, processer och organisation. 2. Ökat företagens omsättning, förädlingsvärde och/eller antalet sysselsatta i klusterinitiativet. 3. Klusterinitiativen tillförs resurser i form av fler företag (t.ex. nya företag, avknoppningar, utländska investeringar) och/eller FoU-resurser. 4. Ökat antalet klusterinitiativ som aktivt arbetar med att kvantitativt och kvalitativt utveckla och implementera hållbarhetsaspekter ut ett lönsamhetsalternativ. 5. Ökat antalet svenska klusterinitiativ som deltar i EU-program samt internationella samarbeten. Det andra huvudsakliga målet formulerades som att klusterprogrammet ska "bidra till kunskapsutveckling och metodutveckling om klusterprocesser (stödjande processer)" och innehöll delmålen:

11 Genomföra minst 2 nätverksträffar med klustermotorer (processledningar) per år med start 2007 för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. 2. Medverka till att ca 2 kunskapsstudier genomförs per år inom områden som uppfattas som centrala av klusterinitiativ, regioner och Tillväxtverket. 3. Bidra till ökad samordning mellan regionerna och nationella insatser med fokus på kluster och innovationssystem via t.ex. Länsstyrelser, Regionförbund, Strukturfondsprogram och Vinnovas Vinnväxtprogram. Den primära målgruppen för programmet är näringslivet i form av små- och medelstora företag. En sekundär målgrupp, om än så viktig, är regionerna. Det har varit viktigt för programmet att de klusterinitiativ som ingått har en regional hemvist och att de också har varit prioriterade regionalt. Organisation Vid programstart var Helene Vogelmann ansvarig programledare för det regionala klusterprogrammet fram till sommaren Programmets organisation leddes sedan av programansvariga Ewa Andersson. Under perioder av själva genomförandet arbetade Ewa Andersson ensam med programmet och under andra perioder har det funnits en programmedarbetare som bistått i programmet. Programmedarbetarna har varit Lars-Håkan Jansson och Klas Svensson och är för närvarande Tina Schagerström Melin. Figur 3: Klusterprogrammets organisation Tillväxtverkets nationella program Styrgrupp Avdelningschef Programansvarig Tillväxtverkets Processledare Programmedarbetare 2 Program ledning Program arbete Finans & Admin Analys Regional nivå Kommun ikation Samverkan Samordning Uppföljning 1 Klusterinitiativ 3 Programarbetet har bestått i ett antal olika huvudaktiviteter som illustreras i bilden. Detta arbete har bestått i programledning, programarbete, finansiering av klusterinitiativ och administration kring detta, analys, kommunikation, uppföljning, samordning och samverkan. Analysarbetet har bestått av att genomföra analysuppdrag inom områden som lyfts fram av regionerna/ klusterinitiativen. Analysarbetet hade också till uppgift att se hur dessa studier skulle kunna ingå i ett bredare kunskapsområde inom Tillväxtverket. Informations- och kommunikationsarbete innefattade arrangemang av seminarier och olika mötesplatser under programmets gång i syfte att få till stånd ett kunskapsutbyte, presentera halvtidsutvärdering och ta fram informationsmaterial om klusterprogrammet. En målsättning för informationsarbetet har också varit att höja medvetenheten om klusterprogrammet. I arbetet ingick samordning med andra verksamheter inom Till-

12 1-8 växtverket och samverkan med andra nationella myndigheter och initiativ, samt internationellt arbete. Det regionala klusterprogrammet på Tillväxtverket (markerat 1 i figuren ovan) har tilldelat finansiellt stöd till klusterinitiativ i en mogen fas och som haft ambitionen att stärka sin internationella konkurrenskraft. Den ursprungliga orsaken till denna prioritering bottnade i en förförståelse för att initiativ i en mogen fas i högre grad knyter till sig aktörer på nationell och internationell nivå, medan mindre mogna initiativ främst arbetar med frågeställningar som handlar om att mobilisera det regionala näringslivet och dess aktörer. (Programmet kom sedan även att finansiera tidiga faser, se nästa avsnitt) All finansiering har utbetalats som bidrag, d.v.s. utan återbetalning. Totalt uppgick Tillväxtverkets budget till 61 MSEK och varje klusterinitiativ har som mest kunnat erhålla 1,5 MSEK/år. Tillväxtverkets utbetalningar har totalt uppgått till 52,1 miljoner kronor och en stor del av programmets arbete har fokuserat kring att genomföra utlysningar. Programmet har finansierat processtöd till klusterinitiativ och även processtödsaktiviteter och förstudier/analyser. Tillväxtverket har under programmets genomförande fört en löpande dialog med respektive klusterinitiativ om olika kunskapsutvecklingsinsatser. Det regionala klusterprogrammet har även fört en dialog med aktörer på regional nivå kring prioriteringar i regionen. Till de regionala aktörerna räknas länsstyrelser och regionförbund. Relationen mellan regional nivå och Tillväxtverket, som indikerat i punkt 2, har främst handlat om att Tillväxtverket bistått regionala aktörer med information och metod- samt kunskapsutveckling. Utöver detta har det pågått en löpande dialog med de regionala aktörerna under programmets genomförande. Syftet med dialogen har varit att samla kunskap och idéer om regionernas klusterstrategier. Arbetet med de regionala aktörerna har syftat till att höja effektiviteten i programmet och för att öka den regionala förankringen. De regionala aktörerna fungerar ofta som medfinansiärer till klusterinitiativen. Tillväxtverket har också bidragit med att arrangera olika mötesplatser mellan de olika klusterinitiativen under programmets gång i syfte att få till stånd ett kunskapsutbyte. Processledare från klusterinitiativen har kallats till, och träffats, för erfarenhetsutbyten som arrangerats av programmet. Programrepresentanter har också träffat ett flertal av processledarna kontinuerligt genom besök. Dessutom har programmet erbjudit coachning till vissa klusterinitiativ. För detta anlitades externa konsulter. Dessutom anlitades externa konsulter för genomförande av mittutvärderingen och slututvärderingen. 2.2 Utformning: Från standardprocess till dialog Som nämndes i avsnittet innan så prioriterade programmet inledningsvis mogna klusterinitiativ och ett flertal ansökningar avslogs med hänvisning till att klusterinitiativen befann sig i en alldeles för tidig fas. Programmet genomförde en ansökningsomgång i slutet av 2006 inför år 2007 och då inkom ansökningar från klusterinitiativ som, givet programmets fokus mot mogna klusterinitiativ, inte beviljades medel. Därefter har årliga beslut tagits om vilka klusterinitiativ som ska få finansiering. De årliga besluten har styrts av förordningen 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder samt av Tillväxtverkets budgetprocess vilket ligger utanför programmets möjlighet till påverkan. Detta har haft betydelse för processen i den mån att de årliga besluten påverkar långsiktigheten i klusterinitiativens arbete. En processledare för ett klusterinitiativ berättar: Problemet är kortsiktigheten. Det är för kortsiktigt. Ewa och Klas som har jobbat med det, de är bäst, de är jätteduktiga och aktiva och stöttande och flexibla, bara stora A för dem och deras insats och engagemang, sen att de inte kan påverka strukturen, men ser vi till nästa nivå som kan det så är det inte bra att ha kortsiktighet med ettåriga beslut, det skapar dyrare projekt och frustration. Givet de förutsättningar som råder kring programmets möjlighet till långsiktiga beslut har programledningen i praktiken haft som ambition att lösa detta genom att komma överens med klusterinitiativen om att stödja på längre sikt. De kortsiktiga besluten har emellertid ändå skapat en osäkerhet och kortsiktighet i klusterinitiativen som möjligtvis missgynnar ambitionen att långsiktigt stödja utvecklingsprocesser som leder till internationell konkurrenskraft. Från programni-

13 1-9 våns sida finns en medvetenhet om att detta i sin tur innebär att klusterinitiativen anpassar sina ansökningar och mer använder de finansiella medlen som signalpengar, det vill säga, som en kvalitetssäkring av den egna verksamheten gentemot andra finansiärer och intressenter. Denna typ av medvetenhet och förståelse från programmets sida för klusterinitiativens verklighet och utmaningar är karaktäristiskt för programmet och kan spåras till programledningens aktiva arbete med att skapa ett dialoginriktat arbetssätt. Ett exempel på detta är ansökningsprocessen som har präglats av en hög grad av dialog mellan klusterprogrammet och de ansökande klusterinitiativen. En person på programnivå beskriver processen som "mittemellan utlysning och dialog". Utifrån ansökningar bjöds aktörer in till dialoger som en del i ansökningsförfarandet. Detta beskrivs av såväl aktörer på programnivå som på klusterinitiativnivå. På klusterinitiativnivå berättar en processledare: Vi började skriva fram och tillbaka, vi skickade in och fick avslag först sen skrev vi om en del och tog bort en del bitar som Tillväxtverket inte tyckte var innovativt nog Citatet illustrerar programmets styrning av projekten. Urvalet av projekt kom till stor del att präglas av denna styrande och dialoginriktade process. Intressant att lyfta fram här är vilka värden som egentligen varit styrande för att klusterinitiativen ska få finansiering. Vi kommer senare att beskriva den relativt diversifierade projektportföljen som programmet finansierat och som består av initiativ som skiljer sig från varandra på ett flertal olika sätt. Givet att samtliga betraktas som klusterinitiativ är de gemensamma nämnarna mellan dem inte många. Enligt personer inom Tillväxtverket har detta att göra med den definition av begreppet kluster som programmet valt att arbeta med, något som emellertid inte varit helt transparent för den styrgrupp som funnits kopplad till programmet: Trots att jag varit med i styrgruppen har det varit svårt för mig att veta hur urvalsprocessen gått till På programnivå involverades aktörer utanför programledningen i urvalsprocessen av klusterinitiativ. Programansvariga presenterade ansökningar de själva tyckte var intressanta för personer i styrgruppen som var intresserade och deras synpunkter togs emot av programansvariga som sedan behandlade ansökningarna ännu en gång internt. De värden som styrde urvalet förtydligades i brytpunkten mellan år då programmet ändrade sitt angreppssätt. Det fanns ett antal klusterinitiativ som hade finansierats under tre års tid och som nu, enligt den ursprungliga planen, inte längre skulle finansieras av Tillväxtverket. Det fördes då diskussioner i styrgruppen om att vidare finansiera initiativen, med förbehåll att de då än mer tydligt preciserade i sina ansökningar hur de arbetar i initiativen med internationalisering. Ytterligare en förändring var ett ökat fokus på samverkan mellan klusterinitiativen. Programmet tog sig mer tydligt an uppgiften att arbetade aktivt med att koppla samman olika klusterinitiativ med varandra i enlighet med resonemang om kreativa kopplingar och networks of cluster. Klusterinitiativen skulle också mer tydligt resonera i sina ansökningar om exitstrategier, det vill säga, sätt att hantera det faktum att Tillväxtverkets finansiering endast är temporär. När angreppssättet ändrades riktades även fokus i större utsträckning än tidigare mot embryonala kluster. Klusterinitiativ som inte tidigare lyckats få finansiering från klusterprogrammet blev nu aktuella och på så sätt breddades också projektportföljen. Tidigare finansierade klusterinitiativ hade i större utsträckning haft kopplingar till traditionella näringar. Genom att rikta sig mot mer embryonala initiativ lyckades programmet nå nya näringar, framförallt kreativa näringar i en mer tidig fas. Genom att stötta embryonala initiativ kom den teoretiska idé om kluster som programmet lutar sig mot att både utgöra möjligheter och utmaningar. Utvärderingen visar att det bland vissa aktörer finns ett glapp mellan den teoretiska bilden av ett kluster och den verklighet som klusterinitiativen själva upplever och att detta har påverkat vissa klusterinitiativs självbild. Mer precist upplever vissa aktörer inom klusterinitiativ att det egna klusterinitiativen inte lever upp till den teoretiska idén om ett kluster utan kanske mer är en tidig utvecklingsidé och tidig samverkan mellan aktörer. En processledare vid ett klusterinitiativ berättar: Sen har man varit fokuserad på den teoretiska tanken på hur ett kluster ska se ut och det kan jag tycka är tråkigt för man kan ju uppnå lika bra effekter på andra sätt.

14 1-10 Att programmet utgått ifrån en tydlig bild av vad ett kluster faktiskt är och innehåller för aktörer och komponenter har av vissa kommit att fungera som begränsande. Citatet nedan får illustrera detta: Tillväxtverket bör nog revidera bilden av ett kluster. Vad är drivkrafterna? ( )Det tar lång tid att utveckla företag och det är företagen det handlar om, inte processer. Vi utvecklar inte företagen, det gör de själva. Vi ska skapa förutsättningar för detta. Det finns samtidigt exempel på klusterinitiativ som haft nytta av den teoretiska definitionen och använt begreppet kluster som ett stöd och som någonting att benchmarka mot. Den teoretiska grunden innebär således inte bara ett hinder eller en begränsning utan kan också utgöra en stor nytta. Det centrala tycks dock vara huruvida begreppet får för stort inflytande på vad som anses vara en framgångsrik eller icke framgångsrik utvecklingsprocess i syfte att stärka internationell konkurrenskraft. 2.3 Programmets aktiviteter Klusterledarträffar och coachning Från programmets sida har insatser genomförts för att stötta klusterinitiativen. Den ur klusterinitiativens perspektiv, främsta aktiviteten från programmet är de klusterledarträffar som arrangerats. Under år 2009 arrangerades tre processledarträffar och under år 2010 arrangerades sex processledarträffar. Under år 2010 genomfördes dessutom coachning av 7 klusterinitiativ. Syftet med träffarna har varit att skapa mötesplatser där representanter från de olika klusterinitiativen har haft möjlighet att utbyta erfarenheter och bidra med inspiration till varandra om hur framgångsrik klustersamverkan kan byggas upp och stöttas samt vilka möjligheter och fallgropar som finns förenade med en sådan process. En processledare vid ett klusterinitiativ berättar: Vi har varit på träffarna och de har varit till nytta, men mer för att få höra hur andra tänker eftersom vi jobbar med det i vårt innovationssystem. En annan processledare berättar: Att vi har träffat varandra har varit jättebra. Jag kan inte se att andra program som mina kollegor söker pengar i har fungerat så väl som detta och att programansvariga har varit så bra på att peka ut till olika kluster. Ytterligare en processledare säger: Ja, jag tycker verkligen att det är bra. Man kan säga att Tillväxtverket varit vårat förbund. Annars hade vi inte träffat andra processledare och lärt oss en massa saker. Man hittar många närbesläktade saker man kan göra med andra kluster genom ett sådant här program. Tillväxtverket har kunnat fylla dessa hål. Varit en väldigt värdefull part, även om programmet i sig är litet. De träffar som arrangerats har haft olika teman. Vid en träff var temat internationalisering där fick representanter från klusterinitiativen själva berätta hur de strategiskt arbetar med internationalisering. Det genomfördes även tre träffar med tema Kommunikation. För dessa träffar togs en konsult in för att diskutera strategisk kommunikation och hur klusterinitiativen kan kommunicera och marknadsföra klustret och dess verksamhet. Programmet arrangerade även en träff med tema jämställdhet som rubricerades som en träff om Open Innovation med syfte att locka fler deltagare. Från programmets sida var huvudtesen att Open innovation kräver ett öppet tankesätt, något som även knyter an till arbete med mångfald och jämställdhet. Sammantaget har träffarna erbjudit processledarna i klusterinitiativen stöd och möjligheter till möten och erfarenhetsutbyten mellan varandra. En processledare vid ett klusterinitiativ berättar: Det har varit en förutsättning för oss att jobba med förnyelse och att växla upp insatserna i klustret. Det har varit jätteviktigt för oss att Tillväxtverket har trott på oss från

15 1-11 början. Jag har lärt mig så mycket, bland annat om vad det innebär att vara ett klusterinitiativ genom de träffar som Tillväxtverket anordnat och där vi träffat andra klusterledare. Jag har fått spetsa upp lite och även träffat kollegor som jag tycker är lite av i elitserien i denna bransch. Det är således både träffarna i sig som beskrivs som positiva, men också programansvariga på Tillväxtverket som samarbetspartner som lyfts fram som starkt positivt. En annan processledare vid ett klusterinitiativ berättar: Man har jobbat mycket med kompetensutveckling av människor i klustren och engagerat sig mycket i dem och varit en bra samtalspartner och haft vettiga dialoger. Förutom dessa träffar valde programmet att erbjuda klusterinitiativen coachning. Detta gjordes under år 2010 och riktades framförallt till de klusterinitiativ som funnits med i programmet under en längre tid och som var i en mogen utvecklingsfas. Det var Georange, The Packaging Arena, Tunga Fordon, Marintekniskt Forum, Sustainable Sweden Southeast, Future Position X som erbjöds coaching. Programmet genomförde en upphandling där konsulter anlitades för att stötta klusterinitiativen. Processledarna i dessa initiativ hade möten med sin coach och dessutom arrangerades gemensamma möten som var mer kollegiala. Även de klusterinitiativ som endast fått finansiering av programmet en kortare tid och som var av mer embryonal karaktär hade möjlighet att få kollegial coachning dvs gemensamt i grupp (ej individuellt). Vid en gemensam träff i Karlstad delades klusterinitiativen in i två grupper, mogna klusterinitiativ i en grupp och embryonala i den andra. Där leddes diskussionen av en inhyrd konsult, något som uppskattades av deltagarna. Att det blev så uppskattat ledde till att programmet arrangerade ytterligare träffar för de embryonala klusterinitiativen. De träffades heldagar. Inför träffarna fick de maila in frågor som rörde områden de hade problem med i sina processer. Inför tillfället fick också två klusterinitiativ förbereda en presentation där de berättade om sitt arbete. En uppföljning av klusterrepresentanternas syn på coachningsaktiviteterna genomfördes i slutet av Synpunkter som framkom var att det är viktigt med coaching både individuellt och i grupp och att det måste vara behovsstyrt utifrån processledarens utmaningar. Det är bra att få stöd som processledare då det handlar om komplext ledarskap och organisering av många aktörer. Under 2010 genomfördes en lär- och matchningskonferens tillsammans med Innovasjon Norge och Vinnväxtprogrammet på VINNOVA, där processledare från fyra klusterprogram och två länder möttes för erfarenhetsutbyte och även matchmaking. Detta var ett steg ytterligare i kontakterna mellan länderna. Sedan 2006 har de tre myndigheterna som driver dessa fyra klusterprogram träffats på programnivå för att dela erfarenheter. Uppföljning och rapportering Klusterprogrammet har under hela programmets gång genomfört halvårsuppföljningar där samtliga klusterinitiativ har besökts av programrepresentanter. Undantaget är år 2009 då myndigheten Nutek övergick till att bli Tillväxtverket vilket innebar en omställning internt på myndigheten som i sin tur påverkade möjligheten att genomför uppföljningarna. Vid uppföljningstillfällena har programrepresentanter själva antecknat och skrivit ner sina iakttagelser om klusterinitiativens utveckling, utmaningar och möjligheter. Utöver dessa halvårsuppföljningar har klusterinitiativen själva rapporterat årligen till Tillväxtverket. Studier och publikationer Programmet har tagit fram ett stort antal studier och publikationer under programmets genomförande. Nedanstående tabell illustrerar publikationer och studier som programmet initierat och/eller medverkat i. 8 Tillväxtverkets klusterprogram-avslutningskonferens 7-8 december, Björn Eriksson och Peter Kempinsky

16 1-12 Tabell 1: Lista över studier och publikationer År Studie Kommentar 2006 Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik i Sverige 2007 Europeiska nätverk och EU-finansiering i regionala kluster och innovationssystem 2007 Globalisation and regional economies, OECD Reviews of Regional innovation Kompetensutvecklingsinsatser i klusterinitiativen Nytta med samarbete, samverkansmönster i svenska småföretag Förutsättningar för hållbar tillväxt i gruvoch mineralsektorn Kompetensplattformar och utbildningssatsningar i kluster Juridiska organisationsformer i klusterinitiativ 2008 Born to be Wild- 55+ eller hur förvandla en global demografisk förändring till ett svenskt styrke- och tillväxtområde 2008 Affärsstrategier i kluster (Ej publicerad) Jämställdhet, mångfald och kompetens Internationell systemförsäljning (Ej publicerad) Förstudie om processledares behov Nationell klusterutveckling i andra länder. Tillväxtanalys och Tillväxtverket The emerging of European world-class clusters Mätning av indirekta klustereffekter - Redovisning av metod och indikativa effekter Innovation and gender Regional konkurrenskraft-erfarenheter från nio klusterinitiativ Kartläggning av företagsstruktur, arbetskraftens sammansättning, ekonomisk geografi och klusterinitiativ Hur kluster och innovationsnoder arbetar med EU-finansiering och deras strategi OECD analys kring hur globaliseringen påverkar regional utveckling och strategier kring innovationsförmåga. Exempel från bioteknik, fordonsindustrin och IKT om regionala strategier i den globala konkurrensen. Det är en analys av klusterinitiativens arbete kring nuvarande och framtida kompetensbehov och ingår även som en av studierna i det större kompetensprojektet som genomförs av Nutek analys. Rapporten presenterar resultat och analyser över data kring hur svenska småföretag samverkar med andra aktörer och vilken betydelse samverkan kan ha för innovationsförmåga och framtidstro. Resultaten baseras på en större enkätstudie. Rapporten redovisar en analys som Tillväxtverket initierat tillsammans med Georange. Syftet var att belysa förutsättningarna för långsiktig hållbar tillväxt genom analyser som ger en djupare förståelse av gruv- och mineralsektorns organisering och struktur samt innebörden av de stora gruvbolagens strukturomvandling. Rapporten ger en överblick kring hur olika klusterinitiativ arbetar med kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Rapporten sammanställer erfarenheter från klusterarbete utifrån olika organisationsformer. Syftet är att vara en guide och best practise kring organisering och organisationsformer av klusterinitiativ. Studien har genomförts i samarbete med Vinnova. En analys över hur den demografiska förändringen mot fler äldre kan skapa tillväxt och krav på nya produkter/tjänster. En rapport som undersöker klusterinitiativens arbete med fokus på affärsplaner i förändringsarbetet. Syftet har varit att dokumentera metoder och resultat, samt dra generella slutsatser. Ej publicerat ännu. Klustret ReFine i Jönköping har drivit ett projekt för att utveckla företag i länet. I projektet har 18 olika nationaliteter deltagit varav drygt 60 procent har varit kvinnor. Ca 85 procent av deltagarna har arbete efter avslutat projektdeltagande. Tillsammans med regionen genomförs en analys av modellen som verktyg för kompetensförstärkning för företag i klustersamverkan Klusterinitivet Sustainable Sweden Southeast (SSSE) i Kalmar genomför en studie av möjligheten till systemförsäljning inom förnyelsebar energi. Studien ska direkt vara till stöd för företagen och i förlängningen bidra till modelluppbyggnad kring systemförsäljning i kluster En förstudie med inriktning på processledningarnas behov av coachningsinsatser och som diskuterats på en ytterligare träff. Upphandling av resurser genomförs för närvarande för genomförande under Rapporten är en översikt av den nationella klusterutvecklingen i Finland, Tyskland och Japan. Policypapper på EU-nivå där Tillväxtverkets regionala klusterprogram medverkade En rapport som är en metodbeskrivning av hur det regionala analys- och prognossystemet raps kan användas för att analysera möjliga systemeffekter av företagskluster. Hur kan kluster medverka till ökad innovation med kraft utifrån gender perspektivet En publikation som presenterar nio klusterinitiativ som ingått i det regionala klusterprogrammet. Syftet med skriften är att visa på vilken

17 1-13 nytta som långsiktigt klusterarbete kan skapa för företagens konkurrenskraft Värdering Att bjuda in till dialog innebär ett inkluderande arbetssätt. Det ger samtidigt Tillväxtverket ett stort inflytande över klusterinitiativens fokus. Detta arbetssätt kräver en lyhördhet och förmåga till flexibilitet från programnivå vilket Tillväxtverket visat prov på. Risken är annars att styrningen blir för dominerande och inte utgår ifrån utvecklingsprocessens behov. Det tycks också vara så att vissa klusterinitiativ har fått coachning medan andra inte har fått det. Denna process upplevs inte som helt transparent för de initiativ som inte fått stöd, dvs de initiativ som är i mer tidig fas. De var endast de initiativ som hade kommit längre i sin utvecklingsfas och samtidigt hade finansiering som erbjöds coaching individuellt och kollegialt. Initiativen i tidig utvecklingsfas fick möjlighet till kollegiala utvecklingsmöten med coacherna. Programmets kontakt med klusterinitiativen har präglats av en öppenhet och flexibilitet och dialogen har uppfattas av klusterinitiativen som mycket bra. 2.1 Programmets samverkan Intern samverkan Internt på Tillväxtverket har programledningen haft en del samarbeten med programmet Miljödrivna marknader som också är ett program som utgår från en nätverkslogik. Denna samverkan har resulterat i finansiering av olika initiativ kopplat till miljöområdet. Det har även funnits försök till samverkan med programmet Främja Kvinnors Företagande, men detta tycks inte riktigt ha kommit igång. Dialog har även bedrivits med den del på Tillväxtverket som ansvarar för strukturfonderna. I dessa fall har dialogen ofta handlat om finansieringsfrågor kopplat till klusterinitiativen och hur strukturfonderna kan medfinansiera utvecklingsprocesserna. Ett samarbeta har även funnits med analysdelen på myndigheten kring olika analys- och kunskapsutvecklingsprojekt såsom t ex den OECD studie som genomförts. Samverkan med den regionala nivån Tillväxtverket har i klusterprogrammet fört en dialog med den regionala nivån kring klusterutvecklingen i länen. Denna dialog har genomförts med personer som har ansvar för klusterutvecklingsfrågor på länsstyrelser eller kommunala samverkansorgan. Denna dialog kan sägas ha varit relativt ojämn då vissa regioner har en mer aktiv klusterstrategi än andra. Samverkan tycks även ha varit personberoende utifrån om det finns personer i respektive län som ansvarar för klusterfrågor. Sammantaget har relationen med regionerna handlat om att stämma av kring klusterutvecklingen i regionen. Samverkan har även handlat om olika metod- och kunskapsutvecklingsfrågor. Extern samverkan nationellt och internationellt Det regionala klusterprogrammet har bedrivit en aktiv samverkat med olika aktörer nationellt och internationellt. Klusterprogrammet har t ex haft ett nära samarbete med VINNOVA och Vinnväxtprogrammet och myndigheterna har haft kontinuerliga möten där frågor kring klusterutveckling diskuterats. Nationellt har programmet även haft samarbete med Reglab. I samarbetet med Reglab har det varit viktigt från Tillväxtverkets sida att det kommer till stånd ett nationellt nätverk för processledare och regionala företrädare kring regionala innovations- och klusterprocesser. På det internationella planet har klusterprogrammet bedrivit samarbete och erfarenhetsutbyte med nationella klusterprogram i Frankrike, Norge och Tyskland samt ett regionalt klusterprogram i nordöstra England. I Norge har programmet haft ett nära samarbete med Innovation Norge vilket även resulterat i olika gemensamma aktiviteter mellan Tillväxtverket, VINNOVA och Innovasjon Norge. Myndigheterna arrangerade t ex gemensamt en matchmakingkonferens mellan svenska och norska klusterinitiativ. Klusterprogrammet var projektledare för planering och genomförande av matchmaking och erfarenhetskonferensen för klusterledarna. Klusterprogrammet