Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN Hallands län

2 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 2 Innehåll Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 3 Sammanfattning... 4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 6 Näringsgrenar och yrken Utbudet av arbetskraft Arbetslösheten i Hallands län Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Yrkesbarometer Om prognosen Källor i urval... 53

3 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Hallands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, bristoch överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Ohälsotal: Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. På riksnivå motsvarar varje tiondel i ohälsotalet cirka dagars sjukfrånvaro. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen.

4 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 4 Sammanfattning Den internationella konjunkturen som är så viktig för svensk ekonomi är turbulent på många håll just nu. I eurozonen är det inte bara Grekland som har stora problem utan även Spanska banker befinner sig i en akut bankkris. Den amerikanska ekonomin har utvecklats svagt de senaste och har fortsatt problem med stort budgetunderskott, växande statsskuld och hög arbetslöshet. Den kinesiska tillväxten har bromsat in, men ligger fortfarande på en hög nivå, med en årlig tillväxttakt på runt åtta procent. Det positiva för svensk ekonomi är att de två största exportländerna Tyskland och Norge har fortsatt att utvecklas starkt. Detta tillsammans med stabila statsfinanser och hög inhemsk konsumtion ledde till en oväntat hög tillväxt under första kvartalet Orosmolnen för svensk ekonomi är den höga arbetslösheten och hushållens höga skuldsättning. Sammanfattningsvis förutspås en mycket svag utveckling de kommande åren. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik visar att efterfrågan på arbetskraft är fortsatt god. Antalet nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen var endast något lägre de första fyra månaderna 2012 jämfört med var utvecklingen mycket stark på arbetsmarknaden. I Arbetsförmedlingens senaste undersökning framkommer att företagen i Hallands län har upplevt ett mycket dystert halvår, med en svag utveckling av efterfrågan trodde hälften av företagen på en ökad efterfrågan de kommande sex månaderna, medan en tredjedel av företagen tror på ökad efterfrågan våren Den optimism på bred front företagen hade våren 2011 är borta. Det är fler företag som tror på ökad efterfrågan de kommande 6-12 månaderna än det kommande halvåret. Det är företag inom den privata tjänstesektorn som är mest positiva följt av företag inom industrin. Det är endast delvis efterfrågan på företagens varor och tjänster som styr efterfrågan på arbetskraft. I vårens undersökning framkommer vidare att kapacitetsutnyttjandet har fallit tillbaka påtagligt i Hallands län. Detta indikerar att produktionen kan öka innan företagen behöver anställa mer personal. I takt med den sviktande konjunkturen har bristen på arbetskraft minskat. Då det råder en relativt hög arbetslöshet går det inte att tala om någon generell brist på arbetskraft på den Halländska arbetsmarknaden. Däremot finns tecken på kompetensbrist. I synnerhet inom den offentliga sektorn finns stora problem med personalförsörjning. En annan viktig konjunkturindikator är antal personer som är varslade om uppsägning. Varseltalen i Hallands län ligger något över det historiska genomsnittet och bekräftar bilden av det instabila och osäkra läge som konjunkturen befinner sig i. Sysselsättningsökningen bromsar in under år 2012 Statistik från Statistiska Centralbyrån visar att sysselsättningen har fortsatt att utvecklas positivt under våren Förhoppningarna om den närmaste framtiden är dock svaga. Hallands län tillhör fortfarande ett av de län där arbetsmarknadsutsikterna ser relativt positiva ut. I vårens undersökning är företagen trots allt mycket positiva angående framtida rekryteringsplaner. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att öka med 700 personer fram till utgången av fjärde kvartalet 2012 och ytterligare 900 personer fram till utgången av fjärde kvartalet Variationen mellan olika branscher är stor. Inom industrin ser det lite mörkare ut för exportberoende företag och därför förväntas sysselsättningen inom industrin falla tillbaka 2012 och förbli oförändrad Förutsatt att inte utvecklingen i Europa förvärras ytterligare. Inom bygg- och anläggningssektorn tror de halländska företagen på en mycket svagt ökande sysselsättning 2012, men oförändrad eller svagt negativ Den privata tjänstesektorn är fortfarande

5 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 5 sysselsättningsmotorn i Svensk ekonomi och en mycket viktig konjunkturutjämnare för industrin, som är stor avnämare av dess tjänster. När nu industrin går trögare får det effekter på utvecklingen även i denna sektor och sysselsättningen bedöms öka svagt både 2012 och Inom offentlig sektor bedöms sysselsättningen förbli oförändrad. Arbetslösheten ökar under 2012 Arbetslösheten minskade i snabb takt under första halvåret 2011 till följd av det förbättrade konjunkturläget. Under höstens 2011 inleddes återigen en tid av turbulens på världsmarknaden. Under 2012 har nedgången i antal arbetslösa bromsat in till följd därav. Arbetslösheten minskar inte längre jämfört med samma månad föregående år. Denna utveckling bedöms fortsätta under 2012 och även om det inte handlar om större uppsägningar, så kommer fler tidsbegränsade anställningar och projektanställningar i större utsträckning inte att förlängas. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten kommer att öka med två procent under 2012 och hamna på arbetslösa i Hallands län fjärde kvartalet 2012 för att sedan minska med två procent fram till fjärde kvartalet 2013 och hamna på en nivå på arbetslösa personer. Utmaningar på länets arbetsmarknad När arbetslösheten sjönk kraftigt våren 2011 ökade andelen arbetslösa som har en svagare ställning på arbetsmarknaden av de arbetslösa. I takt med det försämrade konjunkturläget och ökad arbetslöshet ökar inflödet av arbetslösa till Arbetsförmedlingen som står närmare arbetsmarknaden. Det betyder att gruppen arbetslösa med långa arbetslöshetstider kommer längre bak i kön. För att nå målet om en väl fungerande arbetsmarknad är matchningen mellan lediga jobb och arbetssökande en mycket viktig del. Många av dem som blev arbetslösa i länet under lågkonjunkturen har svårt att hitta ett nytt jobb bland annat på grund av de ökade kraven som arbetsgivarna ställer vid rekrytering av personal. Det föreligger nu risk för att allt fler människor drabbas av allt längre arbetslöshetstider, samt att utsatta grupper fastnar i utanförskap. Arbetsmarknadspolitiken står således inför stora utmaningar de kommande åren. Dels behövs ett tillskott från den del av befolkningen som inte står till arbetsmarknadens förfogande, och dels behövs stöd till utsatta arbetslösa för att möjliggöra deras väg tillbaka till arbete. En stor risk som föreligger om dessa människor inte får stöttning är att tiden utan arbete blir allt för lång och att människor fastnar i utanförskap.

6 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 6 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Tillväxten i svensk ekonomi var överraskande stark under första kvartalet Många bedömare trodde att botten var nåd och att konjunkturen höll på att stabiliseras i slutet av första kvartalet. Det instabila politiska läget i Grekland med nyval i juni, akut bankkris i Spanien, svag statistik från både USA och Kina samt oro för att fler sydeuropeiska ekonomier ska få problem med den finansiella stabiliteten har bidragit till betydligt svagare utfall för maj. Konjunkturinstitutets barometerindikator för maj föll tillbaka och ligger nu marginellt över det historiska genomsnittet. Bygg- och anläggningsverksamhet samt privata tjänster bidrog till det negativa utfallet, medan indikatorerna för industrin, detaljhandel och hushållen gick upp. Även inköpschefsindex för maj förstärkte bilden av att återhämtningen har kommit av sig. Där var det främst orderingången som bidrog negativt. Ytterligare ett varningstecken är att industrins lager ökar igen. Det faktum att tillväxten gick tillbaka starkt under fjärde kvartalet kan vara en av orsakerna till den oväntat starka BNP-utvecklingen första kvartalet. Andra orsaker till den positiva BNPutvecklingen är att investeringarna har ökat starkt i Sverige och då främst inom gruv- och energisektorerna. Den svenska nettoexporten gick också oväntat bra på grund av ökad tjänsteexporten, medan varuexporten var oförändrad. Det robusta läget i svensk ekonomi har sin förklaring dels i de goda statsfinanserna och dels i att den inhemska konsumtionen har lyckats hålla uppe produktionen. Dessutom går det bra för Sveriges två största exportmarknader, Norge och Tyskland som har stått sig bra i nedgången under hösten. Den så viktiga inhemska ekonomin har dock några svagheter, varav de främsta är hushållens skuldsättning och den höga arbetslösheten. Emellertid har arbetsmarknaden utvecklats positivt under våren både i termer av minskad arbetslöshet och också ökad sysselsättning enligt Statistiska Centralbyrån. Den internationella konjunkturen förväntas vara fortsatt svag under de kommande åren. Risken för recession i eurozonen är påtaglig. Detta påverkar också den svaga amerikanska ekonomin negativt. Även fortsättningsvis kommer Kina, Indien och Brasilien att vara draglok i världsekonomin. Intressant är också att följa utvecklingen i både Afrika såväl som i Latinamerika där några stater har högst tillväxt i världen just nu. Det råder stor enighet om en svag utveckling av svensk ekonomi under Däremot går bedömningarna isär om hur utvecklingen kommer att bli under Arbetsförmedlingen tillhör den skara av prognosmakare som tror på en svag utveckling även Efterfrågeutvecklingen av varor och tjänster i Hallands län Efterfrågan på arbetskraft beror bland annat på företagens efterfrågan på varor och tjänster. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning tillfrågas företagen om sin syn på marknadsutvecklingen de kommande sex månaderna, samt vad de tror om efterfrågeutvecklingen på 6-12 månaders sikt. Tabell 1 visar skillnaden mellan andelen arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att öka respektive minska. Resultatet av det blir nettotalet i tabellen nedan. Av resultatet framgår att de halländska företagen upplevde en kraftig nedgång i efterfrågan under det gångna halvåret. Tuffast upplevde företagen inom bygg och anläggning läget följt av företag inom industrin. Gällande de kommande sex månaderna tror 34 procent av företagen på en ökad efterfrågan jämfört med 49 procent våren Den optimism på bred front som var så utmärkande våren 2011 går inte att finna i vårens undersökning. Som alltid är det företagen inom den privata tjänstesektorn som är mest optimistiska. Alla företag, utom företagen inom

7 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 7 bygg- och anläggningsverksamhet, tror på en ännu bättre utveckling av efterfrågan de kommande 6-12 månaderna. Jämfört med våren 2011 är företagen överlag mer försiktiga i sina bedömningar våren 2012 jämfört med våren Särskilt stor är skillnaderna i bedömningarna av utvecklingen inom bygg- och anläggning trodde 30 procent av företagen på en ökad efterfrågan de kommande 6-12 månaderna, medan endast nio procent av företagen tror på en ökad efterfrågan i våren Inom bygg- och anläggningsbranschen finns en normal säsongsvariation med betydligt högre aktivitet under sommarhalvåret oavsett var i konjunkturcykeln ekonomin befinner sig. Resultaten i undersökningen visar på en tydlig nedgång i den halländska byggkonjunkturen, dock ej lika djup som under krisåren 2008/2009. Framtidsutsikterna är ovissa, men företagen tror inte på en lika djup nedgång den kommande vintern som den gångna. Det kan ha sin förklaring i att det finns ett uppdämt behov av både infrastruktursatsningar i länet, såväl som upprustning av många av de fastigheter som byggdes av allmännyttan under 60- och 70-talen. Tabell 1: Marknadsefterfrågan i den privata sektorn Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Vår Höst Vår Vår Höst Vår Vår Höst Vår Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Anmälda platser till Arbetsförmedlingen i Hallands län Under de fyra första månaderna 2012 har det anmälts närmare lediga platser till Arbetsförmedlingen i Hallands län. Det visar på en relativt stark efterfrågan på arbetskraft. Under samma månader 2011 anmäldes det något fler platser, dryga platser. Samma period våren 2007 och 2008 anmäldes det respektive platser. Under det betydligt svagare året 2009 anmäldes det platser. För perioden 2006 och 2012 uppgår snittet nyanmälda platser de fyra första månaderna till Av de nyanmälda platser i Hallands län i år återfanns 44 procent av platserna inom privata tjänstesektorn, 43 procent inom vård, omsorg och utbildning och nio procent inom industrin. Största delen av platserna inom privata tjänstesektorn tillhörde finansiell verksamhet och företagstjänster, följt av handel. En procent av platserna anmäldes inom bygg- och anläggningsbranschen. Att den privata tjänstesektorn har vuxit i så stor utsträckning är ett led i företags koncentration av verksamheten till kärnproduktion, som i sin tur fört till outsourcing. Det har inneburit att företag i allt större utsträckning köper tjänster av varandra. Företagens krav på slimmade organisationer har lett till ökad användning av bemanningsföretag och inhyrning av konsulter under produktionstoppar. Detta betyder i sin tur att många av de nyanmälda platserna inom den privata tjänstesektorn har industri- och bygg- och anläggningsföretag som avnämare i slutändan.

8 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 8 Diagram 1: Nyanmälda platser Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser i Hallands län, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2012 Faktiskt antal Säsongsrensad serie Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden respektive faktiska månadsvärden Kapacitetsutnyttjande hos länets arbetsgivare En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är hur mycket produktionen kan öka med befintlig personalstyrka, innan de behöver anställa ytterligare personal. Det kallas kapacitetsutnyttjande. Ett högt värde tyder på outnyttjade produktionsresurser och ett lågt värde innebär att produktionskapaciteten slår i taket. I vårens undersökning uppgav 52 procent av företagen att de kan öka produktionen med upp till tio procent utan att behöva anställa mer personal var samma siffra 56 procent och våren 2011 var siffran 61 procent. Det tyder på att kapacitetsutnyttjandet i företagen i Hallands län har minskat successivt det senaste året. Skillnaden mellan olika branscher är dock stor. Inom bygg- och anläggningsverksamhet upplever 68 procent av företagen att de inte kan öka produktionen med mer än tio procent utan att nyanställa. Detta kan jämföras med 53 procent inom industrin och 45 procent inom privata tjänster. Inom byggbranschen finns det dock många små företag som i och för sig inte kan öka kapaciteten utan att anställa fler, men även om de kunde anställa fler vill de inte växa utan är nöjda med den personalstyrka de har. Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent procent mer än 30 procent Byggnadsverksamhet 24% 44% 24% 7% Industri 11% 42% 38% 1% Privata tjänster 9% 36% 39% 16% Totalt 13% 39% 35% 13% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

9 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 9 Rekryteringsproblem bland länet arbetsgivare Det genomsnittliga antalet företag inom privat sektor som har upplevt brist på arbetskraft mellan åren 2007 och 2012 var 18 procent. I vårens undersökning uppgav 16 procent av företagen att de har upplevt brist de senaste sex månaderna. Det indikerar att bristen på arbetskraft är lägre än normalt. I takt med den dämpade konjunkturen har bristen på arbetskraft minskat och bristtalet våren 2012 är lägre än i både höst- och vårmätningarna I nuvarande läge med relativt hög arbetslöshet råder det ingen generell brist på arbetskraft, men däremot brist på kompetens. Bristen på arbetskraft/kompetens upplevdes inte lika stor i alla branscher. Inom industrin var det störst andel företag som upplevde brist, med 25 procent. Detta är en hög siffra med tanke på att industrin upplevde en kraftig dipp i efterfrågan under samma period och att efterfrågan på arbetskraft troligtvis inte var så stor. Slutsatsen blir således att industrin har svårt att rekrytera och hitta nyckelkompetenser, alltså grupper som behövs oavsett hög- eller lågkonjunktur. Inom byggoch anläggningsverksamhet var det 11 procent och inom den privata tjänstesektorn 14 procent av arbetsgivarna som upplevt brist. Inom den offentliga sektorn var det hela 52 procent av de intervjuade arbetsgivarna som uppgav att de har upplevt brist på arbetskraft de senaste sex månaderna. Detta är en mycket hög siffra som troligtvis beror både på att den offentliga sektorn har problem att rekrytera volymer av vissa yrkesgrupper, men även att det är svårt att rekrytera och finna nyckelkompetenser inom vissa områden. Offentlig sektor är inte lika konjunkturkänslig som privat sektor och dessutom börjar generationsväxlingen ge kännbara konsekvenser för vissa av länets kommuner. Inom den offentliga sektorn är det främst bristen på förskollärare och fritidspedagoger, undersköterskor, läkare, samt grundskolelärare som arbetsgivarna har påtalat. Inom den privata sektorn har arbetsgivarna påtalat störst brist på företagssäljare, systemerare och programmerare, verktygsmaskinoperatörer, chefer av olika slag, elmontörer och elreparatörer, ingenjörer och tekniker, kockar med flera. Inom bygg- och anläggningsbranschen finns det en stor problematik gällande försörjningen av arbetskraft från skolväsendet, med alldeles för många som utbildas inom elinstallation och trä. Vilket medför att de utbildade har stora svårigheter att få en lärlingsplats efter avslutad gymnasieutbildning. Däremot råder det stor brist på anläggningsarbetare. Inom industrin finns ett stort behov av fler automationselektriker. Även om det finns många oerfarna träarbetare, så saknar företagen arbetare med erfarenhet och yrkesbevis. Sex procent av företagen som upplevde brist inom den privata sektorn uppgav att de inte lyckade att genomföra någon rekrytering på grund av bristen. Störst andel företag var det inom finansiell verksamhet och företagstjänster följt av företag inom industrin och därefter bygg- och anläggning. Sju procent uppgav att bristen på arbetskraft gjorde att det tog längre tid att rekrytera. Tre procent av företagen fick sänka kraven på yrkeserfarenhet, två procent sänkte kravet på utbildning och en procent sänkte kravet på social kompetens. 11 procent av företagen som upplevde brist på arbetskraft svarade att bristen fick som konsekvens att befintlig personal blev tvungna att arbeta mer. Två procent av företagen blev tvungna att tacka nej till order och tre procent av företagen hyrde in personal från bemanningsföretag för att klara av bristsituationen. Om arbetskraftbristen i längden gör att många företag blir tvungna att tacka nej till order blir detta en stor välfärdsförlust för hela samhället. I nuläget verkar det dock inte vara ett alarmerande stort problem.

10 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 10 Sex procent av företagen i den privata sektorn uppgav att de finns en dold brist på arbetskraft som inneburit att de inte ens har försökt att rekrytera. Inom den offentliga sektorn var den dolda bristen tio procent. Tabell 3: Bristsituationen på arbetsmarknaden Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Genomsnittligt bristtal, våren 2007-våren 2012 Byggnadsverksamhet 16% 23% 11% 19% Industri 25% 28% 25% 23% Privata tjänster 16% 17% 14% 15% Totalt privata sektorn 18% 21% 16% 18% Offentlig sektor 48% 54% 52% 43% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel om uppsägningar i Hallands län Antalet personer berörda av varsel de fyra första månaderna 2012 uppgår till 390 personer i Hallands län. Det kan jämföras med 247 varslade personer under samma period Det genomsnittliga varseltalet de fyra första månaderna för talet ligger på 340 personer. Det indikerar att varseltalet hittills i år ligger något över det normala och bekräftar det något osäkra konjunkturläge som vi befinner oss i för tillfället. Uppgifter om varsel skall i första hand ses som en konjunkturindikator. Alla som varslas blir inte uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Drygt 60 procent 1 av dem som har varslats på riksnivå de senaste åren har sedan också blivit uppsagda. Hur stor andel av dessa som anmäler sig till Arbetsförmedlingen varierar dock över konjunkturen. Under perioden 2006 till och maj 2011 uppgick andelen varsel som resulterade i arbetslöshet i genomsnitt till knappt 20 procent. Av de varsel som inkom under sensommaren/hösten 2008 var det en större andel som resulterade i arbetslöshet, mellan 35 och 40 procent. Därefter har andelen minskat och har sedan 2010 varierat mellan 15 och 20 procent. I Hallands län har varslen verkställts i större utsträckning. Av dem som blev varslade om uppsägning 2010 var det 80 procent som hade blivit uppsagda sex månader senare i Hallands län. 1 Arbetsförmedlingen 2011, Arbetsmarknadsrapport 2011, Arbetsförmedlingen, Stockholm

11 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 11 Diagram 2: Varsel i Hallands län 2009 april 2012 Antal personer berörda av varsel per år januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningsutvecklingen i länet Förutom storstadslänen så är det Uppsala, Norrbottens och Hallands län som förväntas få en positiv sysselsättningsutveckling under Företagen i Hallands län var mycket optimistiska om sina framtida rekryteringsplaner i vårens undersökning. Arbetsförmedlingen gör nu bedömningen att antalet sysselsatta kommer att öka med 700 personer. Det är en ökning med 100 personer sedan höstprognosen. Förändringen ligger dock inom felmarginalen. Utsikterna för 2013 är något mer optimistiska. Ökningen bedöms bli 900 personer fram till och med fjärde kvartalet Variationen mellan olika branscher är stor. Inom industrin är företagen osäkra om framtiden. De företag som är exportberoende ser mer negativt på framtiden än företag som kan förlita sig på den inhemska efterfrågan. Under 2012 förväntas en svagt negativ utvecklingen av antalet sysselsatta inom industrin och 2013 bedöms den bli oförändrad. Det är främst inom den privata tjänstesektorn som de nya jobben kommer att uppstå 2012 så väl som Ökningstakten bedöms dock bli något svagare 2012 än Läget ser bäst ut i vissa konsultbranscher och för uthyrningsfirmor enligt Konjunkturinstitutet. Även om byggandet av småhus har gått ner går byggbranschen fortfarande bra. Det i första hand på anläggningssidan som efterfrågan på arbetskraft är stor. Där förväntas en liten sysselsättningsökning 2012, som planar ut Tabell 4: Prognos över sysselsättningsutvecklingens riktning Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal Kvartal Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen

12 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 12 Näringsgrenar och yrken Näringsstrukturen i Hallands län Halland betecknas ofta som ett småföretagarlän Närmare 11 procent av de förvärvsarbetande 2010 var egna företagare i Halland. I riket uppgick andelen egna företagare till nio procent enligt Statistiska Centralbyrån. Den privata sektorn är stor i Hallands län. 70 procent av de förvärvsarbetande med arbetsplats i länet arbetade inom privat sektor, 21 procent inom kommunal sektor, sex procent inom den landstingskommunala sektorn och tre procent inom den statliga sektorn i Hallands län I riket arbetar 56 procent i privat sektor, medan den offentliga sektorn är större. 30 procent arbetar inom kommunal sektor, nio i den landstingskommunala samt fem procent i statlig sektor. Gekås i Ullared följt av Stora Enso och Carlsberg är de största privata arbetsgivarna i länet. De 25 största arbetsgivarna i länet sysselsatte 62 procent av den totala sysselsättningen. Av dem tillhör många offentlig sektor. Diagram 3. Förvärvsarbetande i Riket och Hallands län efter arbetsställets sektortillhörighet, Riket Halland 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stat Kommun Landsting Privat Källa: Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS), 2010, SCB Den svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och så även i Hallands län. De flesta kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn, medan de flesta män arbetar inom den privata sektorn. Den statliga sektorn har den jämnaste könsfördelningen, med 52 procent män och 48 procent kvinnor i Hallands län. I den kommunala och landstingskommunala sektorn arbetar över 80 procent kvinnor och i den privata sektorn endast 38 procent kvinnor i Halland.

13 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 13 Diagram 4. Förvärvsarbetande kvinnor och män i Hallands län efter arbetsställets sektortillhörighet, Män Kvinnor Privat Landsting Kommun Stat Källa: Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS), 2010, SCB Näringslivet i Hallands län skiljer sig på några punkter från den generella näringslivsstrukturen i riket. Inom handeln arbetar tre procentenheter fler än i riket. Inom energiförsörjning och miljöverksamhet dryga en procentenhet fler och så också inom jordbruk, skog och fiske och där jordbruket utgör största delen. Hallands län har fortfarande en relativt stor jordbruksnäring jämfört med riket totalt. Även inom utbildningsväsendet arbetar det dryga procentenheten fler än i riket i övrigt. Däremot arbetar det över tre procentenheter färre inom företagstjänster, dryga två procentenheter färre inom information och kommunikation än vad det gör i riket och inom offentlig förvaltning och försvar arbetar det en och en halv procentenhet färre jämfört med riket.

14 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 14 Tabell 5: Andel förvärvsarbetande 2010 med arbetsställe i Hallands län efter näringsgren (enligt Svensk Näringsgrens Indelning 2007, bokstavsnivå) Näringsgren Hallands län Riket Vård och omsorg; sociala tjänster 16,9% 16,3% Handel 15,4% 12,4% Tillverkning och utvinning 13,6% 13,5% Utbildning 11,6% 10,5% Byggverksamhet 7,9% 6,8% Företagstjänster 7,8% 10,9% Transport och magasinering 4,5% 5,1% Offentlig förvaltning och försvar 4,1% 5,6% Kulturella och personliga tjänster m.m. 3,9% 4,3% Hotell- och restaurangverksamhet 3,3% 3,2% Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,9% 1,8% Energiförsörjning; miljöverksamhet 2,4% 1,0% Fastighetsverksamhet 1,5% 1,5% Information och kommunikation 1,4% 3,8% Finans- och försäkringsverksamhet 1,2% 2,0% Näringsgren saknas 1,6% 1,1% Källa: Sysselsättningsregistret 2010, SCB Av dem som bodde i Hallands län var det som också hade sin arbetsplats i länet personer bodde utanför Hallands län, men hade sin arbetsplats i länet. Majoriteten av inpendlarna till länet bodde i Västra Götalands län följt av Skåne och Jönköpings län. Av dem som både bor och arbetar i länet var det 25 procent som pendlade till en annan kommun inom länet. Halmstad följt av Varberg är de största inpendlingsorterna inom länet. Det halländska näringslivet är i många andra hänseenden också integrerat med angränsande kommuner och län. Näringslivet och arbetsmarknaden i Kungsbacka är starkt integrerat med Göteborgs regionen, medan Varberg har starka kopplingar till Sjuhäradsbygden och Göteborgs regionen. Hylte har koppling till Småland, medan Laholm i hög grad är integrerat med Båstad i Skåne.

15 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 15 Tabell 6: De 20 största yrkesgrupperna i Hallands län 2010 för den förvärvsarbetande år med arbetsställe i Hallands län efter antal i yrkesgruppen (Svensk standard för yrkesklassificering 1996), samt yrkesgruppens andel av de förvärvsarbetande i länet samt storlek på yrket i riket Yrkesgrupp Antal i Hallands län Andel av förvärvsarbetande i Halland Rangordning riket Vård- och omsorgspersonal % 1 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl % 2 Säljare, inköpare, mäklare m.fl % 3 Byggnads- och anläggningsarbetare % 7 Fordonsförare % 6 Förskollärare och fritidspedagoger % 11 Ingenjörer och tekniker % 4 Byggnadshantverkare % 8 Grundskollärare % 12 Övrig kontorspersonal % 10 Lager- och transportassistenter % 20 Drift- och verksamhetschefer % 13 Chefer för mindre företag och enheter % 15 Köks- och restaurangbiträden % 21 Sjuksköterskor % 16 Gymnasielärare m.fl % 22 Städare m.fl % 17 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän % 5 Maskin- och motorreparatörer % 25 Bokförings- och redovisningsassistenter % 24 Källa: Yrkesregistret 2010, SCB Mer intressant i sammanhanget är dock att hela 13 procent 2 av alla maskinoperatörer inom textil, skinn och läder i riket finns i Hallands län. Sju procent av alla medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske finns här. Sex procent av rikets djuruppfödare och djurskötare finns i Halland. Närmare sex procent av rikets maskinoperatörer inom gummi och plast industri finns i Halland. 2 Tre procent av rikets befolkning år bor i Hallands län.

16 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 16 Diagram 5: De 15 största yrkesgrupperna i Hallands län 2010 (förvärvsarbetande dagbefolkning år, yrke enligt Svensk Standard för Yrkesklassificering på 3-siffernivå), andel kvinnor och män i yrkesgruppen. Källa: Yrkesregistret 2010, Statistiska Centralbyrån. Yrkesstrukturen för kvinnor och män skiljer sig påtagligt eftersom de arbetar inom så olika sektorer och branscher. Kvinnor spenderar i stor utsträckning sitt yrkesverksamma liv inom den kommunala och landstingskommunala sektorn och tillhör yrkesgrupper som vård- och omsorgspersonal, förskolelärare och fritidspedagoger, grundskollärare och sjuksköterskor, men arbetar även i stor utsträckning även inom service sektorn i privat sektor och då oftast som försäljare i detaljhandel och som övrig kontorspersonal. Männen arbetar oftast inom yrkesgrupper som bygg- och anläggningsarbetare, fordonsförare, säljare, inköpare, mäklare mfl., bygghantverkare samt ingenjörer och tekniker. Inom vilka yrkesgrupper arbetar de unga? Ungdomarna i Hallands län verkar följa den traditionella yrkesstrukturen och väljer även de typiskt kvinnligt och manligt dominerade yrkesgrupper. De ungas yrkesspridning är dock mer begränsad än den generellt är. De unga har naturligt nog inte tillträde till lika många yrken då de inte har hunnit skaffa sig erforderlig teoretisk eller praktisk kompetens. Bland de tio största yrkesgrupperna för unga återfinns därför heller inga yrkesgrupper som kräver teoretisk specialkompetens. I övrigt finns det likheter med de tio största yrkesgrupperna totalt i länet. Den yrkesgrupp där flest unga arbetar är försäljare detaljhandel följt av vård och omsorgspersonal samt köks- och restaurangbiträden. Glädjande nog är yrkesgruppen vård- och omsorgspersonal inte lika kvinnodominerad som bland gruppen år (85 procent kvinnor bland unga och 90 procent kvinnor för gruppen totalt). Det verkar alltså som fler unga män väljer vård- och omsorg än de äldre männen. I den traditionellt mansdominerade yrkesgruppen bygg- och anläggningsarbetare, arbetar det en större andel unga kvinnor än andelen kvinnor år, fyra procent unga kvinnor och två procent för gruppen totalt. Även bland fordonsförarna utgör de unga kvinnorna en större andel än andelen kvinnor totalt i yrkesgruppen, 11 procent jämfört med nio procent. Av dessa resultat skulle man kunna dra slutsatsen att det är fler unga kvinnor som väljer traditionellt mansdominerade yrken. Detta kan då vara ett tecken på att de traditionella yrkesvalen håller på att luckras

17 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 17 upp på den halländska arbetsmarknaden. Förändringstakten är dock långsam och det gäller också att få de båda grupperna att stanna kvar i sina yrkesval. Detta är ett mångdimensionellt problem och om önskan är att få in fler män inom till exempel förskolans värld och fler kvinnor inom byggbranschen och industrin behövs troligtvis både morötter och piskor för arbetsgivare såväl som arbetstagare. En uppenbar skillnad mellan de traditionellt manligt respektive kvinnligt dominerade yrkesgrupperna är förstås skillnaderna i lönenivå. Tabell 7: De tio största yrkesgrupperna för unga i Hallands län, efter antal samt andel kvinnor och män 2010 Yrkesgrupp, enligt Svenska standard för yrkesklassificering 1996 Antal unga Andel kvinnor Andel män Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl % 31% Vård- och omsorgspersonal % 15% Köks- och restaurangbiträden % 27% Byggnads- och anläggningsarbetare 534 4% 96% Lager- och transportassistenter % 78% Byggnadshantverkare 369 4% 96% Kassapersonal m.fl % 13% Städare m.fl % 15% Storhushålls- och restaurangpersonal % 37% Fordonsförare % 89% Handpaketerare och andra fabriksarbetare % 66% Maskin- och motorreparatörer 194 1% 99% Säkerhetspersonal % 60% Övriga maskinoperatörer och montörer % 76% Övrig kontorspersonal % 28% Uppgift om yrke saknas % 55% Källa: Yrkesregistret 2010, SCB

18 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 18 Industri Trä- och byggnadsvaruindustrin utgör traditionellt ett starkt inslag i den halländska industrin. Flest antal förvärvsarbetande inom industrisektorn hade dock metallindustrin tätt följt av livsmedelsindustrin i Hallands län Antalet förvärvsarbetande inom industrin i Hallands län uppgick då till närmare personer. Energiproduktion utgör andra viktiga delar av industristrukturen i länet, såväl som pappers- och massaindustri samt verkstadsindustri. I norra och södra delarna av länet har den grafiska industrin utgjort ett starkt inslag i näringslivet. Detta är dock en industrigren med stora problem och stor överkapacitet i hela landet. De stora företagen inriktad på storskalig produktion får det allt tuffare, medan de mindre företagen, som är inriktade på att trycka små serier med snabba omställningsmöjligheter klarar sig bättre. Diagram 6: De tio största näringsgrenarna inom industrin i Hallands län % 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% Metallindustri Livsmedelsindustri El-, gas - och värmeverk Massa- och pappersindustri Maskinindustri Gummi- och plastvaruindustri Transportmedelsindustri Trävaruindustri Övrig industri Jord- och stenvaruindustri Källa: Sysselsättningsregister 2010, SCB Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin steg under första kvartalet Resultatet var även svagt positivt i maj. Indikatorn ligger nu fyra enheter över det historiska genomsnittet. Företagen inom tillverkningsindustrin är optimistiska inför det andra kvartalet och tror på ökande produktionsvolymer, men oförändrad sysselsättning. Arbetsförmedlingens egen undersökning visar att efterfrågan på varor inom industrinäringen sjönk de senaste sex månaderna. Det var fler företag som upplevde en minskad efterfrågan än företag som upplevde en ökad efterfrågan. Det kommande halvåret är det dock fler företag som tror på en ökad efterfrågan än som tror på en minskad. Det därpå följande halvåret är det ännu fler företag inom industrin som tror på ökad efterfrågan. Kapacitetsutnyttjandet inom industrin har minskat successivt under de tre senaste mätningarna. Allt färre företag uppger att de kan öka produktionen med mellan 1-10 procent innan de behöver rekrytera, samtidigt som allt fler företag uppger att de kan öka produktionen med mellan 11 och 30 procent innan de behöver anställa mer personal. Samtidigt upplever företagen en minskad brist på arbetskraft jämfört med i höstas, men på samma nivå som våren Det medför att Arbetsförmedlingens bedömning är att risken för en minskning av antalet sysselsatt inom industrin i Hallands län under 2012 är övervägande. Några större varsel befaras ej, men visstids- och projektanställda kommer inte att få förlängt i lika stor utsträckning som tidigare, vilket får en negativ effekt på syssel-

19 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 19 sättningen. Svackan tros dock inte bli djup och redan under 2013 ser konjunkturen ut att stabiliseras. Bedömningen för sysselsättningsutvecklingen inom industrin för 2013 är dock en oförändrad nivå på antalet sysselsatta. Problemet på några års sikt inom industrin är snarare att få unga människor att söka industriutbildningar på gymnasiet, för att öka tillgången på arbetskraft inom branschen, än minskad sysselsättning. Diagram 7: Industrins efterfrågeförväntningar Förväntningar om efterfrågan på varor och tjänster kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Trä- och byggnadsvaruindustrin 2011 blev ett dystert år för sågverksindustrin i Sverige. Kronan stärktes med effekten att både exportpriserna och marknadsandelarna sjönk på den krympande europamarknaden. Samtidigt förädlades timmer som var köpt till mycket höga priser under råvarukriget De svenska sågverken upplever stor konkurrens från Finland, Tyskland och Österrike. Produktionskapaciteten är så stor i Europa att utslagning av sågverk kan förväntas. På Europamarknaden förväntas efterfrågan på trä- och byggvaruindustriprodukter inte öka under Däremot börjar den amerikanska ekonomin att förbättras och även i Nordafrika har 2012 inletts positivt i termer av efterfrågeutvecklingen. Vilken effekt det nya sågverket i Värö får när det kommer i fullskaligt bruk är ännu oklart. Det finns relativt många sågverk i Hallands län. Många av de mindre företagen har dock nischat sig och arbetar med olika produkter anpassade för olika marknader. Virket som används inom den halländska sågverksindustrin kommer från syd- och mellansverige. Värö såg konkurrerar inte på samma marknad som de flesta mindre företagen, men deras stora behov av skogsråvara drar upp priserna. Varbergs isfria hamn är en viktig del i konkurrenskraften för den halländska exporten av trävaror. Trävaruindustrin i länet uppger att lönsamheten på bearbetat material är låg. Mindre företag i branschen upplever en hård konkurrens från de riktigt stora företagen. Priset på massa steg i början av året i Asien, vilket medfört att svenska producenter kunnat höja exportpriset. Sysselsättningen inom papper- och massatillverkning väntas dock minska i länet. Industriföretag som tillverkar hus och möbler är liksom byggbranschen påverkade av förändringar av ränteläge och villkor för bolån. De förändrade bolånereglerna

20 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 20 gav snabbt en negativ effekt på efterfrågan av villor. Hustillverkare uppger i vårens undersökning att den milda vintern har bidragit till att säsongen kommit igång snabbare, vilket gynnat såväl husföretag, som anläggningsverksamhet med flera. Livsmedelsindustrin Det är stor efterfrågan på livsmedel på världsmarknaden. Livsmedelspriserna förväntas inte sjunka i någon större utsträckning på grund av fortsatt stor efterfrågan från tillväxtekonomier, som till exempel Kina. Till skillnad från många andra industrigrenar var detta en gren som klarade sig mycket bra även under krisen 2008/2009. Livsmedelsindustrin är stor i de flesta av länets kommuner som Halmstad, Falkenberg, Varberg och Laholm. Företagen har främst kunder inom rikets gränser, men viss del av produktionen går på export. Konkurrensen kommer främst från Danmark och Tyskland, men även andra länder på världsmarknaden. Företagen har stark tilltro till framtiden. Det sker dock kontinuerliga rationaliseringar, företag går ihop och investerar i nya maskiner för att minska lönekostnader. Därför innebär inte den goda efterfrågan någon direkt ökning i antal sysselsatta. Många företag som tidigare har sagt upp folk använder nu bemanning i stor skala då de är underbemannade. En stor mjölkproducent lägger ner sin tillverkning i Hallands län. Förhoppningen är att personalen där skall kunna omskolas och få arbete inom andra företag inom livsmedelsindustrin i länet. Energiproduktion Ringhals är en mycket stor arbetsgivare i länet. Med sina fyra kärnreaktorer producerar verket ett normalt år en femtedel av all el som används i Sverige och enligt Vattenfall är det Nordens största kraftverk. Ett stort projekt i syfte att modernisera verket är i full gång. Just nu störs inte elproduktionen i Ringhals av projektet vilket dock bidrar till att skapa färre arbeten i närområdet. Många underhållsföretag har därför mindre att göra nu. Kärnkraftverket har dock stort behov av bevakning, vilket sysselsätter många människor där. Emellertid krävs mindre bevakning i ett stabilt energiproduktionsläge, än när de stora underhållsarbetena pågår. Ringhals planerar att rekrytera 300 nya medarbetare de kommande åren. De ser gärna kvinnliga sökande, då den manliga dominansen på arbetsplatsen är stor. Främst söker de högskole- och civilingenjörer, men anställer även personer med teknisk gymnasieutbildning och yrkesutbildning. De söker yrkesgrupper som kontrollrumspersonal, kvalitets- och utvecklingsingenjörer, underhållstekniker och konstruktörer. Vindkraften är en annan del av energiproduktionen som växer i Hallands län. Ett projekt om sex verk från Hylte till Oskarsström i Halmstad beräknas vara klart sommaren 2012 Metall-, plast-, verkstad och övrig industri De mindre företagen inom metallindustrin går bättre än förväntat i länet. Konkursen av SAAB i december fick inga märkbara effekter för länets underleverantörer till fordonsindustrin. De flesta företag har sedan länge ställt om och har ersatt SAAB med nya kunder. Dock är det nu många av företagen som istället är väldigt beroende av fordonsindustrin i Göteborg och dess utveckling. En trend inom länets plast- och övriga industri är att efterfrågan på maskinoperatörer har minskat markant. Den ökade konkurrensen har lett till att produktionsstopp blir kostsamma och uppehåll i produktionsprocessen måste minimeras.

21 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 21 Därför krävs numera högre teknisk kompetens. Ingenjörskompetens efterfrågas i allt större utsträckning då de enklare arbetsuppgifterna fasas ut. Kompetenta CNC-operatörer som är kunniga på programmering är en brist i länet. Grafisk industri Den grafiska branschen har det tufft. Man har i många år byggt upp en stor överkapacitet. I norra delen av länet har det lett till företagsnedläggningar. När den grafiska industrin vill rekrytera är det dock alltid svårt att hitta avancerade yrkeskategorier. Branschen ser arbetet som ett hantverk, samtidigt som det är maskinellt och enformigt i stora delar. För dem som blir arbetslösa efter ett långt yrkesliv på samma arbetsställe inom denna industrigren är det svårt att hitta nya jobb. De har i stor utsträckning hamnat i det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb och utvecklingsgarantin på Arbetsförmedlingen, med stor risk för att inte komma tillbaka till arbetsmarknaden. Samtidigt finns det en stor konkurrens om arbetsledare och tekniskt kunnig personal som är till nackdel för flera av länets orter. Denna konkurrenssituation drabbar vissa av länets orter negativt som till exempel Laholm och Kungsbacka. Helsingborg, Halmstad och även Mölnlycke har större attraktionskraft och kan locka till sig personal från de mindre orterna i Halland. Yrken Industriföretagen i Hallands län planerar att rekrytera en rad olika yrkesgrupper den kommande tiden. Flest antal ingenjörer söks inom maskin, men även ett fåtal inom andra grenar som till exempel teknik, elektronik och teleteknik med flera. Tekniker efterfrågas också i stor utsträckning och då också främst inom maskin, men även inom till exempel datateknik. Civilingenjörer sökes också inom en rad specialiseringar som till exempel maskin, el och elektronik. Företagen planerar också att rekrytera chefer, företagssäljare, revisorer och marknadsanalytiker, med många flera. Störst brist upplever företagen inom industrin i Halland på verktygsmaskinoperatörer, ingenjörer och tekniker; verktygsmakare m.fl., men även på driftchefer och inköps- och distributionschefer, systemerare och programmerare och andra dataspecialister. Det är också stor brist på företagssäljare och tekniska säljare. Det är stor brist på erfarna CNC-operatörer i länet, samtidigt som det finns många arbetslösa icke-erfarna CNC-operatörer. Det finns gott om CNC-svarvare, samtidigt som det är brist på CNC-fräsare. Det är också brist på svetsare med aktuella licenser med körkort inom industrin i Halland. Byggnadsverksamhet Statistik från Statistiska Centralbyrån visar att byggandet av såväl småhus som flerfamiljshus gjorde en djupdykning första kvartalet 2012, sett till antal påbörjade projekt. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för bygg- och anläggningsverksamhet hade en positiv utveckling under första kvartalet I maj föll dock indikatorn kraftigt och ligger därmed under det historiska genomsnittet för första gången på över två år. Företagen inom anläggningsverksamhet är dock fortfarande positiva, medan företag inom byggande av hus är betydligt mer avvaktande inför framtiden. Antalet anställda inom byggindustrin är i ett historiskt perspektiv mycket högt på riksnivå. Den svaga konjunkturutvecklingen förväntas få en negativ effekt på såväl byggandet av småhus, som efterfrågan på ROT-jobb. Det som håller uppe sysselsättningen inom byggsektorn 2012 är byggandet av lokaler och anläggning. Det finns ett stort behov av upprustning av hyresbostäder både privatägda och sådana som innehas av allmännyttan. Renoveringsjobben förväntas

22 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 22 således öka under 2013, såväl som nybyggnationen, då det finns ett stort underskott av bostäder i alla större städer runt om i Sverige. På anläggningssidan avslutas många större projekt runt om i Västsverige under 2012 och nya planeras komma igång igen under Därför blir 2012 något av ett mellanår inom byggoch anläggningsverksamhet, sett ur ett riksperspektiv. Arbetsförmedlingens egen undersökning visar att företagen i Hallands län inom denna bransch upplevde en mycket svag utveckling under hösten, där en betydligt större andel av företagen upplevde en minskande efterfrågan än de som upplevde en ökande efterfrågan. De kommande sex månaderna är företagen svagt optimistiska. En optimism som avtar gällande höstvinter 2012/2013. Det är inte anmärkningsvärt eftersom säsongsvariationerna normalt är stora inom byggbranschen. Kapacitetsutnyttjandet inom bygg- och anläggningsbranschen har minskat betydligt sedan vårmätningen Andelen företag som inte kan öka sin produktion utan att anställa mer personal har minskat från 40 till 24 procent. Medan de företag som uppger att de kan öka produktionen med mellan en och tio procent, samt över 30 procent innan de behöver anställa fler har ökat. Andelen företag som har upplevt brist på arbetskraft har halverats sedan höstmätningen 2011 och är lägre än mätningen våren Den uppgick till 11 procent våren Diagram 8: Efterfrågeförväntningar inom byggsektorn Förväntningar om efterfrågan på varor och tjänster kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar De halländska byggföretagen är avvaktande och osäkra på vart konjunkturen tar vägen. Även företagen i Halland tror att kulmen för ROT-jobb är nådd och efterfrågan på dessa tjänster börjar minska. Människor har fortsatt svårt att finansiera bostäder, villor såväl som bostadsrätter, därför bedöms efterfrågan på detta område att minska. Arbetslösheten har ökat för träarbetare under vintern, både för yrkesarbetare och lärlingar. Det finns risk för att denna utveckling fortsätter då efterfrågan på yrkesarbetare inom trä har minskat. Efterfrågan på yrkesarbetare inom el, VVS, golv och plattsättning är fortsatt stor, men lärlingar har fortsatt svårt att komma ut i