SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (48) Kommunfullmäktige

Transkript

1 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (48) Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, kl , Beslutande Se sid 2 Övriga deltagande Lars Björklund, sekreterare Utses att justera Harriet Classon och Mikael Bystedt med Paragrafer Lennart Gustavsson och Christina Björck som ersättare Underskrifter.. /Ann-Christin Westerlund, ordförande/ /Lars Björklund, sekreterare/.. /Harriet Classon, protokollsjusterare/ /Mikael Bystedt, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift.

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Bertil Almgren (S) Torgny Lind (S) Inger Andersson-Öberg (FP), närv t o m kl 17.00, 73 Kurt Karlsson (FP), närv kl , tjg fr o m kl 17.00, 74 Catrine Arvidsson (S) Sickan Forsberg (S) Birgitta Burström (FP), närv t o m kl 17.10, 78 Saknar ersättare Helen Englund-Åberg (S) Gurli Renfors (S) Lennart Gustavsson (FP), närv t o m kl 15.30, 71 Bitte Ekersund (FP), närv kl , tjg fr o m kl 15.30, 72 Anders Hård (MP), närv t o m kl 13.50, 65 Benny Lindqvist (MP), närv kl , tjg fr om kl 13.50, 66 Christer Johansson (KD), närv fr o m kl 13.30, 66 Lennart Hägglund (KD), närv kl , tjg t o m kl 13.30, 65 Göte Johansson (S) Asmir Hajdarpacic (S) Katarina Köhler (S), närv t o m kl 16.00, 72 Sten-Arne Burman (S), närv kl , tjg fr o m kl 16.00, 74 Anna-Britta Lundberg (S) Stefan Hofverberg (S) Jörgen Lundqvist (V) Pia Risan (V) Maria Marklund (S) Iris Nilsson (S) Kamel Mnad (S), närv fr o m kl 12.00, 66 Lorents Burman (S), närv kl , tjg t o m kl 12.00, 65 Lilian Parbring (S) Gunilla Lindström (S) Fredrik Stenberg (S) Allan Olsson (S) Valter Stenberg (S), närv t o m kl 16.30, 72 Ingemar Wikström (S), närv kl , tjg fr o m kl 16.30, 74 Maria Wiksten (KD) Herbert Lundberg (KD) Maalin Wikström (MP), närv kl , Benny Lindqvist (MP), närv kl , tjg t o m kl 13.30, 65 Gunilla Åström (S) Ulrika Lindström (S), närv och tjg t o m kl 16.30, 72 Robert Ingberg, närv kl , tjg fr o m kl 16.30, 74

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 KF 64 Dnr Information om byggnadsnämndens verksamhet Byggnadsnämndens ordförande Lorents Burman (S) informerar om nämndens uppgifter och verksamhet.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 KF 65 KS 94 AU 140 Dnr Planeringsförutsättningar inför Budget 2010 och plan Budgetberedningen har upprättat förslag till planeringsförutsättningar bestående av planeringsramar, finansiella mål samt koncernens styrkort för 2010 som underlag för budget 2010 och plan Kommunens skatteintäkter beräknas bli betydligt lägre än i den framtagna budgeten för 2009 och Samtidigt som skatteintäkterna minskar, ökar kostnaderna för försörjningsstöd, äldrevård o s v. För att kunna möta detta krävs att kommunen hittar en långsiktigt hållbar kostnadsnivå. Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsens förslag till planeringsförutsättningar bestående av planeringsramar, finansiella mål samt koncernens styrkort för 2010 som underlag för budget 2010 och plan fastställs. 2. Ge varje nämnd i uppdrag att ta fram underlag avseende investeringar som minskar framtida driftskostnader, planerade investeringar som kan/bör skjutas på framtiden samt att ta fram en handlingsplan över hur nämnden ska nå budgeten enligt planeringsförutsättningarna för Vidtagna åtgärder ska ge bestående kostnadsminskningar. 3. Kommunstyrelsen följer, även fortsättningsvis, den ekonomiska utvecklingen varvid ytterligare minskade ramar kan bli aktuella. 4. Ge i uppdrag till nämnderna att minska sina kostnader i förhållande till budgeten för 2009 enligt kommunledningskontorets tjänsteskrivelse utifrån att inflationen bedöms bli lägre än budgeterat. Vidtagna åtgärder redovisas i kommande delårsrapport. Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yttrar sig Bert Öhlund (S), Bo Nilsson (M), Håkan Lindh (FP), Hans-Eric Wallin (V), Herbert Lundberg (KD), Heléna Lindahl (C), Katarina Köhler (S), Harriet Classon (S), Erika Häggblad (KD), Joakim Wallström (V), Elisabeth Grönlund (KD), Kurt Vallmark (C), Anette Lindgren (M), Roger Marklund (S), Kjell Hanseklint (V), Gunilla Hedström (M) och Gunnar Wiksten (C).

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 Följande yrkanden framställs: Återremiss Bo Nilsson (M) yrkar att delen om planeringsramar återremitteras med följande motivering: I beredningen av de återremitterade planeringsramarna beakta följande faktorer: 1. Den fortsatta ekonomiska utvecklingen och då framför allt den skatteprognos som presenteras i april. 2. Regeringens vårproposition som presenteras i april med bl a beskedet om nivån på statsbidraget till kommunerna Resultatet av det uppdrag som kommunstyrelsen gav till nämnderna om en översyn av investeringar och driftskostnader. Bert Öhlund (S) yrkar, vid bifall till ovanstående yrkande, att övriga delar av planeringsförutsättningarna återremitteras. Finansiella mål Hans-Eric Wallin (V) yrkar att skattesatsen höjs med 0,50 kronor. Styrkort Hans-Eric Wallin (V) yrkar följande: 1. Målet Minst topp 80 i näringslivsklimat stryks i perspektivet medborgare/kund. 2. Målet Attraktiv barn- och ungdomsmiljö ersätts med FN:s barnkonvention efterlevs i perspektivet medborgare/kund. 3. Ett mål att sjukfrånvaron ska vara lägre än 6 % ska tillföras perspektivet medarbetare. 4. Målet med befolkningstillväxt med minst 250 invånare ändras till minst 100 i perspektivet utveckling, tillväxt. Heléna Lindahl (C) yrkar följande: 1. Ett mål att öka kvinnors eget företagande tillförs perspektivet utveckling/tillväxt. 2. Ett mål att ungdomsarbetslösheten ska minska med en procentenhet tillförs perspektivet utveckling/tillväxt.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Övrigt Herbert Lundberg (KD) yrkar att kommunstyrelsen får i uppdrag att genomlysa nämndernas besparingsförslag ur ett helhetsperspektiv för den kommunala verksamheten. Ordföranden ställer först bifall respektive avslag till Bo Nilssons återremissyrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutat avslå yrkandet. Omröstning begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som önskar avslå yrkandet röstar ja. Den som stöder återremissyrkande röstar nej. Vid uppropet avges 43 ja-röster och 22 nej-röster. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Ordföranden ställer sist bifall respektive avslag till Bert Öhlunds återremissyrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutat bifalla yrkandet. Då dels mer än en tredjedel av ledamöterna bifallit det första återremissyrkandet och fullmäktige bifallit det andra återremissyrkandet har kommunfullmäktige beslutat 1. Ärendet återremitteras till kommunstyrelsen. 2. Delen om planeringsförutsättningar återremitteras med följande motivering: I beredningen av de återremitterade planeringsramarna beakta följande faktorer: a) Den fortsatta ekonomiska utvecklingen och då framför allt den skatteprognos som presenteras i april. b) Regeringens vårproposition som presenteras i april med bl a beskedet om nivån på statsbidraget till kommunerna c) Resultatet av det uppdrag som kommunstyrelsen gav till nämnderna om en översyn av investeringar och driftskostnader.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 KF 66 Dnr Interpellation av Lars Åhman (FP) om att förhindra att barn vräks från sin bostad (2/09) Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman (FP) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: I dagens Norra Västerbotten står att läsa att två barn år 2008 vräktes i Skellefteå enligt statistik från Kronofogden. Någon statistik från tidigare år finns inte. Varje vräkt barn är ett misslyckande. Att som barn mista sitt hem sätter stora spår. Tryggheten dras bort, trots att det inte är barnens utan vårdnadshavarna som har de ekonomiska problemen. Dessutom är frågan om det är förenligt med barnkonventionen. Hösten 2008 rapporterade media om att länsstyrelsen i Västra Götaland hade granskat hur socialtjänsterna uppfyller barnperspektivet i sitt arbete med barnfamiljer som hotas av vräkning. Länsstyrelsen var kritisk till att socialtjänsterna i kommunerna inte jobbar mer med förebyggande arbete, t ex med bovärdar i kommunerna som kan hålla kontakt mellan hyresgäster, socialförvaltning och hyresvärdar. En annan förebyggande åtgärder är ett tätt samarbete mellan socialförvaltning och kronofogde krävs. Direkt betalning av hyra till hyresvärden via försörjningsstöd och bostadsbidrag är ytterligare en väg att gå, liksom att kommunen löser hyresskulder för barnfamiljer så att vräkning inte sker. Jag är säker på att socialkontoret gör mycket för att undvika att barn vräks. Uppenbarligen behöver dock rutinerna vässas ytterligare. Med anledning av detta vill jag fråga: Hur kan Skellefteå kommuns arbete förbättras så att inga barn i kommunen vräks?

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 Socialnämndens vice ordförande Agneta Hansson (V) lämnar följande svar: Interpellanten Lars Åhman (FP) frågar om Skellefteå kommuns arbete kan förbättras så att inga barn i kommunen vräks från sin bostad. Frågan ställs med anledning av att kronofogdens statistik visade att två barn vräktes i Skellefteå Vid kontroll med myndigheten framkommer det att detta gäller en familj som redan flyttat till ett annat boende men lämnat kvar en del möbler. Men de två barnen var fortfarande skrivna på den gamla adressen och kom därför med i kronofogdens statistik över vräkta barn. Vid avhysningstillfället var det endast bohaget som vräktes och forslades till Stadsbud för magasinering. Socialnämnden har beslutat att inga barn ska vräkas i Skellefteå kommun. Socialkontorets bostadskonsulent ansvarar för att hot om avhysning och vräkningar uppmärksammas i tid och åtgärdas. Om en barnfamilj blir aktuell utreds förutsättningarna att bo kvar eller ett alternativt boende. Varje månad får socialkontoret ett skriftligt meddelandeblad via Intrum Justitia på alla som missat att betala en månadshyra. Bostadskonsulenten kontrollerar om ärendet redan är aktuellt på socialkontoret och meddelar i så fall rätt handläggare. Om ärendet är okänt skickas en kopia av meddelandet till rätt ekonomihandläggare på enhet försörjningsstöd utifrån aktuell persons födelsedatum. Om meddelandet anger att två eller fler hyror är obetalda skickas en kopia och en ansökningsblankett om försörjningsstöd till berörd person. Från kronofogden får socialkontoret skriftliga underrättelser om avhysning med uppgift om ett sista datum för frivillig avflyttning och om det finns barn boende i bostaden. Bostadskonsulenten bekräftar att socialkontoret mottagit beskedet och underrättar rätt ekonomihandläggare på enhet försörjningsstöd. Bostadskonsulenten underrättar också det socialdistrikt där berörd person är bosatt. En barnutredning genomförs alltid i samband med avhysning. Berörda personer erbjuds ett möte på socialkontoret alternativt ett hembesök. Bostadsproblemet åtgärdas genom att ett ekonomiskt bistånd reglerar hyresskulden eller att familjen erbjuds ett annat boende. När en skriftlig underrättelse från kronofogden anger datum och klockslag när avhysningen ska ske och det finns barn som berörs så handläggs ärendet omedelbart som ett akut ärende så att planerad avhysning inte genomförs. Familjer som återkommer ofta med hyresanmärkningar kan få hjälp att ordna sin ekonomi via autogiro eller inkomstförmedling till socialkontoret som då ser till att hyran blir betald varje månad. Vid stora brister och psykiska handikapp kan en god man eller förvaltare behöva utses som sköter hyresbetalningarna. När en familj hotas av uppsägning på grund av störningar skickar hyresvärden alltid en skriftlig varning till hyresgästen. Denna varning delges också social-

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 kontoret. De familjer som blir aktuella för avhysning är oftast kända av socialkontoret sedan tidigare. Under 2008 avhystes nio lägenhetsinnehavare i Skellefteå. I de flesta fall hade hyresgästen redan flyttat till annan ort. I dag finns väl upparbetade arbetsrutiner då det gäller att förhindra att barnfamiljer i vår kommun vräks från sin bostad. Det är dock viktigt att fortsätta uppmärksamma frågan och se om det systemet behöver förbättras för att undvika avhysningar av barnfamiljer även i framtiden. Sedan Lars Åhman (FP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad. _

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 KF 67 Dnr Interpellation av Hans-Eric Wallin (V) om arbetet med ny detaljplan för kvarteret Strömsör, stadsdelen Älvsbacka (5/09) Kommunfullmäktigeledamoten Hans-Eric Wallin (V) har till byggnadsnämndens ordförande ställt följande interpellation: Kommunstyrelsen har uppdragit till byggnadsnämnden att se över detaljplanen för kvarteret Strömsör för att pröva möjligheten till större byggnadshöjd. Nuvarande plan från 1983 tillåter högst 3 våningar. Byggnadsnämnden behandlade ärendet och tog då det något ovanliga beslutet att inleda detaljplaneöversynsarbetet med en förstudie. Skälet angavs vara att mycket hade förändrats i förutsättningarna under alla de år som gått och att man bl a måste börja med att ta ett samlat grepp för att ersätta de parkeringar som försvinner vid en bebyggelse. Farhågor framfördes om att en förstudie skulle kunna innebära att arbetet drog ut på tiden men vi försäkrades om att detta inte skulle ta mer tid än en vanlig planöversyn. Med anledning av ovanstående ställde jag i en interpellation bl a frågor om hur långt man hunnit med förstudien och när detaljplaneöversynen beräknades vara avslutad. De svar jag fick var följande Förstudien påbörjades redan hösten 2005 men har fått vila p g a framför allt arbetet med trähusprojektet på Älvsbacka, respektive Med nuvarande arbetsbelastning är det svårt att besvara frågan men generellt kan sägas att för ett planarbete som inte kan utföras med enkelt planförfarande krävs 12 till 18 månader fram till antagande i fullmäktige. Då det nu gått 36 månader utan något planförslag har kommit till fullmäktige känner jag ett visst behov av att återupprepa åtminstone två av de frågor som ställdes i januari 2006, nämligen: 1. Hur långt har man hunnit med förstudien? 2. När beräknas detaljplaneöversynen vara avslutad? Byggnadsnämndens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Byggnadsnämnden fick uppdrag av kommunstyrelsen att se över detaljplanen för att pröva möjligheten till större byggnadshöjd. Byggnads-

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 nämnden beslutade att bygg- och miljökontoret skulle se över detaljplanen utifrån kommunstyrelsens direktiv, då med en förstudie som grund. Denna förstudien blev klar med förslag till disponering av kvarteret med kontor närmast Viktoriagatan och bostäder i öster, samt fördelning av byggnadshöjder för olika delar av kvarteret. En redovisning av förstudien gjordes antingen i byggnadsnämnden eller kommunstyrelsens arbetsutskott men det har inte hittats i protokoll. Kommunledningskontorets planeringsavdelning har därefter sökt olika möjligheter till att exploatera både kvarteret Strömsör och kvarteret Renen. I kvarteret Renen har Polaris aktualiserat en kontorsbyggnad mot Viktoriagatan och exploateringsmöjligheter till bostäder i den östra delen av kvarteret Renen med tillhörande parkeringslösningar. För detta arbete pågår nu ett detaljplanearbete. När det gäller kvarteret Strömsör så finns det i dag cirka 300 parkeringsplatser i kvarteret. Detta kommer naturligtvis att behöva lösas när bebyggelse av Strömsör blir verklighet. När beräknas detaljplaneöversynen vara avlutad? I dagsläget finns det inga exploatörer som visar intresse för kvarteret Strömsör. Detta innebär att detaljplanearbetet ligger vilande. Att det ligger vilande är på inget sätt konstigt, därför att göra en detaljplan i förväg där vi försöker tillgodose en framtida exploatörs önskemål betyder med stor sannolikhet att detaljplanen då återigen kommer att få göras om utifrån nya önskemål. Men området Strömsör är av stort exploateringsvärde och arbetet kommer omgående att påbörjas när intressenter/exploatörer finns. I den därpå följande debatten deltar Hans-Eric Wallin (V), Lorents Burman (S) och Bo Nilsson (M). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 KF 68 Dnr Interpellation av Hans-Eric Wallin (V) om hur samråd sker vid släckning av belysning på landsbygden (6/09) Kommunfullmäktigeledamoten Hans-Eric Wallin (V) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: Den 25 november 2008 tog kommunfullmäktige beslut om komplettering av regler för bidrag till vägbelysning. I beslutet, som består av fem punkter, lyder punkt fem Inför nedsläckning av belysningspunkter ska samråd ske med berörd by eller område. Jag vet inte vad tekniska kontoret anser att ordet samråd innebär men efter fullmäktiges beslut har jag blivit varse att det i vart fall inte innebär samma sak som för mig. I Svenska Akademiens ordbok finns ett stort antal förklaringar till ordet samråd. Om jag nöjer mig med fyra exempel kan ordet t ex innebära 1. Att samförstånd råder mellan några (särskilt om att göra något) 2. Att någon är tillfrågad om och därvid tillstyrker något 3. (gemensam) överläggning 4. Att rådgöra med. När det gäller handläggningen av eventuell nedsläckning av vägbelysning i Mångbyn har samrådet bestått i att man kontaktat byaåldermannen och därefter till honom, för underskrift, översänt ett avtal som innebär att byns skifteslag övertar 10 stycken belysningspunkter från och med Detta förfaringssätt hade naturligtvis varit helt i sin ordning om man varit överens om att byn skulle överta dessa belysningspunkter men så är nu inte fallet. Jag anser därför inte att ett sådant förfarande lever upp till begreppet samråd. Med anledning av ovanstående vill jag ha svar på följande frågor: 1. Anser du att ovan beskrivna förfarandet räcker som samråd? 2. Hur kommer tekniska kontoret framledes att genomföra de av fullmäktige beslutade samråden?

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Svaret på första frågan är nej sett utifrån den beskrivning som interpellanten gett. Att denna beskrivning skulle ha varit det samråd som avses i beslutet har aldrig varit tekniska kontorets mening. I det aktuella fallet kontaktade tekniska kontoret Hans-Eric Wallin som hänvisade till byaåldermannen. Därefter översändes i samförstånd ett förslag till överlåtelseavtal till byaåldermannen. Jag anser att detta förfaringssätt mycket väl kan vara en inledning till en dialog och samråd inför en eventuell överlåtelse. Eftersom förutsättningarna för att överta olika belysningsanläggningar varierar stort kommer det inte att finnas någon exakt mall för hur detta ska gå till utan handläggningen av varje anläggning måste behandlas från fall till fall. Som svar på den andra frågan kan jag hänvisa till den diskussion tekniska nämnden hade den 26 januari med anledning av ett svar på ett stort antal skrivelser som inkommit angående överlämnandet av vissa belysningsanläggningar. Den diskussion nämnden förde har lett fram till en skrivning som kommer att behandlas vid nästa nämndssammanträde och innebär att översynen av belysningsanläggningarna ska ske etappvis inom de olika kommundelarna enligt en prioriteringsordning i en årlig plan som redovisas för tekniska nämnden. Prioriteringsordningen är sammanfattningsvis följande: 1. Där fast boende saknas. 2. Enskilda vägar av infartskaraktär. 3. Övriga vägar som berörs av belysningsreglerna För att översynen inte ska missgynna någon speciell kommundel beaktas även detta i planen, så att översynen i möjligaste mån jämnt fördelas mellan de olika kommundelarna. Sedan Hans-Eric Wallin (V), Ola Burström (S) och Gunnar Wiksten (C) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 KF 69 Dnr Interpellation av Christer Johansson (KD) om rutin för snöröjningen (7/09) Kommunfullmäktigeledamoten Christer Johansson (KD) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande interpellation: Vi har ett klimat som blivit allmänt blivit varmare i vår omvärld de senaste åren. För oss uppe i Skandinavien har det märkts på att vi har töväder och regn mitt i den period som ska vara den kallaste under året. Även denna vinter har vi fått mer töväder/regn än i vanliga fall. Detta följs av perioder med kyla. Med denna väderförändring har vi alltså fått nya förhållanden i de områden som plogning sker. Detta medför att snön blir kompaktare än vad fallet är under normala omständigheter. Det bildas därmed lättare isstycken efter våra vägar Dessa ismassor är farliga för dom som är ute i trafiken speciellt barnen som måste ta en omväg ut på gatorna. Isstycken upptar nu många gånger hela trottoaren vilket medför att alla som inte åker med ett fordon får lov att samsas med fordonen ute på körbanorna. I dagens NV (27 januari) läser vi om att kostnaderna för snöröjningen blev mer än budgeterat. En analys kommer att göras för att se över vad som orsakade dessa kostnader. I detta sammanhang kan man nämna den klimatförändring som skett och därmed borde det följa en annan strategi för snöröjning, som kostar mer än normal vintern. Frågan är då om det är budget som ska styra över verkligheten eller är det tvärtom, alltså att verkligheten som ska råda över det som budgeteras för den årliga snöröjningen. Med anledning av beskrivningen som jag nu gjort här ovan undrar jag: - Vad har gjorts för att förbereda oss för detta förändrade klimat som råder? - Hur kan vi göra för att få bort dessa ismassor tidigare alltså redan under vintersäsongen?

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 - Hur fungerar tilldelning av resurser för att bortforsla isstycken i bostadsområdena? Tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) lämnar följande svar: Precis som interpellanten riktigt konstaterar, har de senaste årens vintrar tenderat att bli allt mildare vilket medfört mera tö och slask med isiga gator som följd när det fryser på. Medan årets vinter däremot i mångt och mycket liknar de vinterväder vi hade för år sedan. Både mycket snö och kallt. Vi får gå tillbaka till vintern innan vi hittar en liknande. Sista riktiga blidvädersdagen var i början på januari, då infann sig i enlighet med alla gamla tecken den så kallade trettondagsblian. Med detta vill jag bara påpeka svårigheterna med att budgetera och prognostisera vintervädret. Det finns ingen anledning till att höja budgeten för snöröjning utöver de uppräkningar som redan görs, bara för att klara en extrem vinter för att en normal vinter redovisa överskott i verksamheten. Vårt uppdrag är att oberoende av vilket väder vi än kommer att möta, hitta lösningar på alla utmaningar med så effektiva och bra metoder som möjligt. För att klara arbeta under förhållanden som hela tiden förändras så krävs också en organisation som klarar detta. Som svar på frågan om vad som gjorts för att möta ett mera varierat klimat kan nämnas följande: - Införskaffande av plogar med klaffar som kan hjälpa till att minimera spill av snö in i infarter. - Effektivare, bättre plogstål - Snöröjning på börjas tidigare, 3-5 cm efter det prioriterade gång/cykelvägarna samt det prioriterade vägnätet. - Övriga leder/områden påbörjas plogning när 6 cm snö fallit. - Även nivån på halkbekämpning har höjts. - Lokala snödeponier, flytta snö så lite som möjligt och lägga upp den lokalt. Spar transporter och minskar därmed utsläpp. - Naturvårdsverket har beviljat tillstånd att lägga snö i älvbrinken och i älven. Anledning är återigen att undvika onödiga transporter.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 - Sandning sker med krossat berg i fraktionen 2-6 mm med ett bättre resultat som följd. Inget salt i halkbekämpning förekommer. - GPS nyttjas som hjälp till effektiv ruttplanering. I villakvarter nyttjas trottoarer och grönremsor för snö. Ismassor som nämns i interpellationen upplevs inte som något större problem, utan vid behov när det blir för mycket så åtgärdas detta på lämpligaste sätt. Trottoarer och grönremsor har alltid använts som snöupplag, detta innebär att gående är hänvisade till vägkant. Detta är inget märkvärdigt, hela allmänna vägnätet fungerar på detta sätt, enda skillnaden är att hastigheten där är betydligt högre. Trafiken i villakvarteren består till största delen av boende i området vilka borde vara väl insatta i de förhållanden som råder, och skall därför enligt lagen visa den hänsyn som krävs för alla trafikanters säkerhet. Sedan Christer Johansson (KD) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 KF 70 Dnr Interpellation av Christer Johansson (KD) om eventuella planer på att bygga vattenkraftverk i Byskeälven (8/09) Kommunfullmäktigeledamoten Christer Johansson (KD) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Vi har mötts i NV ett flertal mornar av ett antal annonser från Statkraft om att det bästa för fisken är att inte bita på sportfiskarens flugor för att på bästa sätt nå en chans att överleva. I annonsen skriver Statkraft om deras miljövänliga policy och att företaget besitter strategier som de lever efter i sin vardag. Företaget beskriver de miljövänliga satsningar de har för avsikt att göra framöver vid sina kraftverk efter Umeälven. I nästa andetag får vi en rapport från Bysketrakten om att Statkraft avser att bygga ut vattenkraften i Byskeälven. Med anledning av beskrivningen som jag nu gjort här ovan undrar jag: 1. Har kommunen fört några samtal med Statkraft? 2. Vilka kända planer har de ansvariga för Statkraft att göra inom vår kommun? 3. Hur kan vi agera inom kommunen när det gäller Statkrafts planer i kommunen? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Interpellanten har ställt frågor om vad de ansvariga känner till om Statkrafts planer inom kommunen och jag vill lämna följande svar: Svar: 1. Nej. 2. Eftersom Skellefteå kommun inte haft någon dialog med Statkraft, är eventuella planer inte heller kända.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Byskeälven är en av våra skyddade älvar. Genom ett riksdagsbeslut tillhör Byskeälven ett av de vattendrag som är undantagna från vattenkraftsutbyggnad. 4. För att Byskeälven skulle kunna bli föremål för utbyggnad, fordras således ett nytt riksdagsbeslut. Förutom den diskussion ett sådant förslag skulle föranleda, torde också ett yttrande från Skellefteå kommun behövas. En sådan diskussion finns för närvarande inte bland beslutande organ och så länge Byskeälven behåller sin status som riksintresse är heller inte frågan om utbyggnad aktuell. I den därpå följande debatten deltar Christer Johansson (KD), Bert Öhlund (S), Hans-Eric Wallin (V), Lars Åhman (FP), Gunilla Hedström (M) och Benny Lindqvist (MP). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad. _

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 KF 71 Dnr Interpellation av Kjell Hanseklint (V) om tjänsteresor i samband med bortamatcher i ishockey (9/09) Kommunfullmäktigeledamoten Kjell Hanseklint (V) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: När jag efter två dagar i Göteborg och två dagar i Sigtuna var på väg hem fredag den 5 december slogs jag av att det på Arlanda var så mycket kommunpolitiker och anställda i kommunen som skulle hem med samma plan som jag. Många av de som skulle hem var närmast euforiska över att Skellefteå AIK hade vunnit en ishockeymatch mot Djurgården kvällen före, en match som resenärerna sett på plats. Jag har sedan den 5 december brottats med den hädiska tanken ifall det kan vara så att många av de som har resor till Stockholm och Göteborg just när Skellefteå AIK har matcher där har låtit egennyttan spela ett spratt med medborgarnyttan. Från början tänkte jag vända mig till en journalist och be denne gräva i frågan. Då såväl tidningar som etermedier verkar leva i symbios med Skellefteå AIK är det väl troligt att det inte skulle bli så mycket bevänt med deras grävande. På Norran har de resurserna men troligen inte intresset, Västerbottens Folkblad saknar nog resurser att gräva, Västerbottensnytts Skellefteåredaktion synes vara ett med Skellefteå AIK, Radio Västerbotten har jag ingen aning om eftersom P1 är min kanal. För att jag ska slippa bära omkring på mina hädiska tankar i fortsättningen vill jag ha svar på följande frågor. Har kommunkoncernen högre traktaments- och resekostnader de veckor Skellefteå AIK spelar vardagsveckomatcher i Stockholm och Göteborg visavi de veckor när Skellefteå AIK har vardagsveckomatcher i Skellefteå Kraft Arena? Ifall det är skillnader. Finns det några naturliga förklaringar, t ex att kurs- och konferensarrangörer arrangerar de för kommunkoncernen viktiga kurserna och konferenserna efter Skellefteå AIK:s spelschema? Företeelsen Älska 0910 är väl en av förklaringarna till resandet i samband med matcherna.

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 Hur stor är Skellefteå kommuns kostnad för Älska 0910? Anser du att dessa kostnader står i proportion till medborgarnyttan? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Interpellanten har ställt följande frågor om kommunens tjänsteresor: Fråga 1 Har kommunkoncernen högre traktaments- och resekostnader de veckor Skellefteå AIK spelar vardagsveckomatcher i Stockholm och Göteborg visavi de veckor när Skellefteå AIK har vardagsveckomatcher i Skellefteå Kraft Arena? Svar Nej, kommunen har inte högre kostnader för traktamenten och resor de veckor Skellefteå AIK har bortamatcher jämfört med de veckor de har hemmamatcher. Vi har en intern kontroll som gör att närmaste chef alltid måste godkänna de resor som görs, vilket gör att jag känner mig trygg med att nöjesresor på kommunens bekostnad inte förekommer. Fråga 2 I fall det är skillnader. Finns det några naturliga förklaringar t ex att kurs- och konferensarrangörer arrangerar de för kommunkoncernen viktiga kurserna och konferenserna efter Skellefteå AIK:s spelschema. Svar Nej, vi har inte sett att konferenser skulle arrangeras efter Skellefteå AIK:s spelschema. Just den aktuella dagen Kjell Hanseklint hänvisar till slumpade sig så att flera arrangemang sammanföll. Detta har vi inte kunnat se under andra dagar då Skellefteå AIK har haft bortamatch. Fråga 3 Företeelsen Älska 0910 är väl en av förklaringarna till resandet i samband med matcherna. Hur stor del är Skellefteå kommuns kostnad av Älska 0910? Svar Kostnaderna för Skellefteå kommun är ca kr, varav kr är inbetalade till Dixie PR för idéarbete, kundkontakter, faktainsamling, texter, layout och bilder. Resten är för resa och hotell för två medarbetare från kommunen som har deltagit i arrangemanget (utvecklingschef och marknadschef).

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 Fråga 4 Anser du att dessa kostnader står i proportion till medborgarnyttan? Svar Vad som är medborgarnytta är alltid svårt att svara på men ja, jag anser att detta är bra reklam för Skellefteå till en rimlig kostnad. I den därpå följande debatten deltar Kjell Hanseklint (V), Bert Öhlund (S) och Joakim Wallström (V). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 KF 72 Dnr Interpellation av Stina Engström (FP) om riktlinjer för kommunens kundtjänst (10/09) Kommunfullmäktigeledamoten Stina Engström (FP) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Måndagen den 2 februari inordnades ytterligare ett stort antal av kommunens förvaltningar under kommunens kundtjänst. Samtidigt ändrades stor del av kommunens hemsida då det gäller direktnummer till telefon. Skellefteå kommun har antagit devisen nära, enkelt, öppet och säger att den attityden skall prägla alla kontakter gentemot medborgarna. Frågan är om kundtjänsten i sin nuvarande utformning bidrar till detta. Tre exempel: - En bekant till mig som efter den 2 februari försöker komma i kontakt med kommunen, blir placerad som nummer fyra i telefonkö och fick vänta i 25 minuter innan någon svarade. Det kan väl knappast den gräddfil för medborgarna som kommunen annonserat om? - Jag uppringd av en farmor som har sitt barnbarn i en av våra grundskolor i kommunen. Hon hade ringt till rektor men där svarade en telefonsvarare. Rektorn fanns inte inne, ej hellre svarade någon annan på de andra numren. Farmodern sökte då via kommunens hemsida efter en mailadress men det fanns inte. Har man barn i skolan vill man komma direkt till skolan och inte till en kundtjänst som ska bedöma om samtalet ska kopplas fram. - En person som ville komma i kontakt med en politisk förtroendevald och dennes sekreterare, blir uppmanad att uppge namn och anledningen till varför hon vill kontakta den politikern. Det borde väl vara självklart att men ska kunna kontakta en förtroendevald utan att behöva redovisa namn och ärende för en kommunal tjänsteman. Det är möjligt att mycket av de problem som uppstått kan förklaras med barnsjukdomar. Jag vet att kundtjänstpersonalen gör allt som står i deras makt för att serva kommuninvånarna. Vad man bör fundera över; Är de riktlinjer som kundtjänsten jobbar efter optimala? Främjar dessa riktlinjer arbetet med att göra kommunen nära, enkelt och öppet eller riskerar de att bli ogenomtränglig brandvägg för medborgarna.

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 Med anledning utav detta önskar jag få ställa följande frågor: 1. Anser du att medborgarna i de tre exempel jag tagit upp fått ett rimligt bemötande. Anser du att dessa exempel föranleder någon förändring i kommunens riktlinjer för kundtjänst. 2. När nu alla samtal ska gå genom kundtjänst är det då rimligt att det inte ska gå att nå t ex en skola eller lärare via offentliga direktnummer eller mailadress? 3. Innebära införandet av kundtjänst att alla gamla direktnummer är ändrade till nya hemliga nummer? Och om så är fallet är det förenligt med offentlighetsprincipen att förfara på detta sätt? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Interpellanten har ställt följande frågor om kommunens kundtjänst och jag vill lämna följande bakgrund och svar: Bakgrund Införandet av kundtjänst bygger på samma intentioner som Stina Engström lyfter fram. Skellefteå kommun skall upplevas nära, enkelt och öppet. I samband med införandet av kundtjänst etapp 2, den 2 februari, förändrades arbetssätt och rutiner för kommunens medarbetare. Arbetsuppgifter som tidigare legat ute på förvaltningar lyfts in i kundtjänst. Medborgarna ska inte längre behöva leta sig fram bland telefonnummer, jaga personal och passa telefontider. Målet är att 70 % av alla frågor ska avslutas direkt i kundtjänst. Det är ett högt mål och det kräver kompetent personal och bra it-stöd. Vilket finns! Övriga frågor som kräver specialistkunskap tas som vanligt hand om av respektive förvaltning. Ny målsättning för handläggarna på förvaltningarna är att medborgaren ska få återkoppling så snart som möjligt, dock senast inom 3 dagar. Dessa mål mäts och följs upp regelbundet. Kundtjänst är en del av respektive förvaltning. Det innebär att varje förvaltning numera är öppen för telefon och besök vardagar 7 till 19. Svar på frågorna 1 a Det är inte rimligt att stå i telefonkö i 25 minuter. De första dagarna hade kundtjänst mycket riktigt långa telefonköer. Det berodde på att telefonsystemet byttes ut och att telefonnummer styrdes om. Många interna samtal kom felaktigt till kundtjänst. Men köerna var också långa p g a av att kundtjänsthandläggarna gjorde sina första arbetsdagar i nya telefoni- och ärendehanteringssystem. Redan andra veckan fick mer än 80 % svar inom två minuter. Målsättningen är att 90 % ska få svar inom 2 minuter. Det är rimligt.

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 1b Alla samtal som farmodern ringde är däremot inte rimliga och det är bl a därför kundtjänst infördes - för att göra det enklare. Grund- och gymnasieskolorna är via kundtjänst tillgängliga mellan 7 och 19. Ringer man och trycker 2, för skola och barnomsorg så svarar personal som hör till skolans verksamhet. Personal som tar emot frånvaro och registrerar det i skolans system, samt ger information och svarar på frågor. Skolan har valt att göra detta bl a därför att det tidigare har varit så svårt att nå en viss person, t ex en lärare (upptagen med undervisning) eller en rektor (inte alltid tillänglig vid telefon). Skolornas hemsidor arbetas just nu om för att passa in i nya kommun-webben. 1c I det tredje fallet så är riktlinjerna för kundtjänstpersonalen att alla medborgare som söker en politiker ska kopplas fram direkt. Medborgaren behöver inte uppge namn eller anledning. Om inte politikern är anträffbar så önskar en del att få ett meddelande via SMS, medan andra önskar ett e-postmeddelande. 2 När det gäller våra skolor så har telefonerna vid expeditioner, personalrum och hos rektorer styrts till kundtjänst. Precis som annan personal så väljer lärarna själva vem dom lämnar ut telefonnummer och e-post till. Att t ex slippa ta emot sjukanmälan i hemmet kan vara positivt. Visionen är en väg in till kommunen. På det kontaktsätt som passar medborgaren bäst. 3 Enligt offentlighetsprincipen så är inga telefonnummer hemliga. Men vi annonserar inte numren. Innan man dömer kundtjänst bör man också lyssna på dom som är nöjda och upplever det enklare med ett telefonnummer och tillgänglighet mellan 7 och 19. Närmare 70 % av medborgarna får hjälp och information direkt. Flera kundnöjdhetsundersökningar är gjorda med mycket goda resultat. Dessa är gjorda i etapp 1, före den 2 februari. Nya undersökningar kommer att göras i vår och regelbundet i framtiden. Som Kundtjänst säger: nu spetsar vi öronen och höjer ribban. Kundtjänst är en bra idé vi måste kanske ge det lite tid och tilltro. I den därpå följande debatten deltar Stina Engström (FP), Bert Öhlund (S), Åsa Gustafsson (FP), Inger Andersson-Öberg (FP), Ann Åström (S), Harriet Classon (S) och Anette Lindgren (M). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 KF 73 Dnr Interpellation av Christina Björck (C) om värmeåtervinning i idrottsanläggningar (11/09) Kommunfullmäktigeledamoten Christina Björck (C) har till fastighetsnämndens ordförande ställt följande interpellation: I Dagens Samhälle nr 2/2009 fanns en artikel med rubriken Idrottshallar slukar energi. Man beskrev hur Ångpanneföreningen, på uppdrag av Energimyndigheten, granskat drygt 100 idrottsanläggningar över hela landet och där funnit att här finns mycket som behöver bli bättre ur energisynpunkt. Man hävdar att bara genom att vidta enkla åtgärder som att förbättra belysning och ventilation i hallarna skulle elförbrukningen kunna minska med minst en fjärdedel. I nämnda undersökning har man inte analyserat exempelvis hur mycket som kan göras när det gäller värmeåtervinning. Jag förutsätter att man vid om- och tillbyggnationerna av Skellefteå Kraft Arena samt Eddahallen haft energifrågorna i åtanke. Med anledning av den nämna undersökningen undrar jag: Har man analyserat energiförbrukningen i Skellefteå kommuns idrottsanläggningar? Är det upprättat något åtgärdsprogram för att eventuellt minska den aktuella energiförbrukningen? Har vi i Skellefteå kommun någon idrottsanläggning med värmeåtervinning? Fastighetsnämndens ordförande Stefan Bergman (S) lämnar följande svar: Fastighetskontoret som ansvarar för driften av de flesta idrottsanläggningarna inom Skellefteå kommun mäter och registrerar energiförbrukningen av alla sina fastigheter. Vid ombyggnationerna av Skellefteå Kraft Arena och Eddahallen lades stor vikt vid att få så energisnåla installationer som möjligt. I Eddahallen installerades ventilationsaggregat med värmeåtervinning, vidare monterades också en spillvattenväxlare. Det förbrukade duschvattnet går via golvbrunnarna ner till en rostfri rörväxlare som förvärmer varmvattnet till duscharna.

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 På Arenan monterades också värmeåtervinning på flera ventilationsaggregat, dessutom finns det sedan länge en värmepump installerad där. Den nyttjar kylvattnet från kylmaskinen för isbanorna för att göra värmevatten. Belysning i våra sporthallar styrs via rörelsevakter och tidkanaler, vilket innebär att belysningen tänds endast när någon befinner sig i hallen. I de flesta av våra hallar har vi aggregat med värmeåtervinning, drifttider av ventilationen styrs via tidkanaler och rörelsevakter Fastighetskontoret står i startgroparna för att genomföra ett energisparprojekt i två år med start under Då kommer man att genomlysa energiförbrukningen i fastigheterna och föreslå lämpliga åtgärder. Sedan Christina Björck (C) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 KF 74 Dnr Interpellation av Andreas Löwenhöök (M) om ökat kvinnligt företagande (12/09) Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till ordförande ställt följande interpellation: I januari pressenterade företagsorganisationen Företagarna en rapport om jämställt företagande i Sverige. Rapporten är resultatet av en genomlysning av det kvinnliga företagandet i landets alla kommuner. Rapporten är framtagen med hjälp av SCB-statistik och består av fyra beståndsdelar; kvinnornas andel av det totala företagandet, andel företagskvinnor inom bygg- och industrisektorn, åldersstrukturen hos företagarkvinnorna, samt andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder. Resultatet av dessa fyra beståndsdelar bildar sammantaget ett jämställt företagarindex. I årets index hannar Skellefteå kommun allra sist, 290:e plats av 290 kommuner. Detta är en försämring med tre placeringar sedan förra årets index. Med anledning av ovanstående har jag följande fråga till kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (s): Vilken syn har Skellefteå kommun på kvinnligt företagande? Vilka åtgärder avser kommunen vita för att skapa bättre förutsättningar för kvinnligt och ett mer jämställt företagande i Skellefteå kommun? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Jag vill lämna följande bakgrund och svar: Bakgrunden till frågorna är den rapport som företagsorganisationen Företagarna presenterade i januari I rapporten bildar fyra beståndsdelar en sammantaget index för Skellefteå kommun där placeringen blir 290 av 290 kommuner. Svar på fråga 1 Skellefteå kommun är positiv till kvinnligt företagande och har genom åren drivit ett antal EU-projekt för att främja kvinnligt företagande. Nämnas kan att redan år 1994 hade vi ett projekt med särskild rådgivning för kvinnor som skulle starta eget, senare även EU-projekten Drivhus för kvinnligt företagande samt Kvinnligt Företagshotell på Entreprenören i Skellefteå.

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 Skellefteå kommun har även i samarbete med Almi och Arbetsförmedlingen drivit Nyföretagarcentrum där det erbjudits hjälp till alla som har för avsikt att starta företag. Svar på fråga 2 Fr o m 2006 drivs EU-pojektet START i samarbete med Arbetsförmedlingen och Innovation Västerbotten. Projektet är lokaliserat på Entreprenören och är en ingång till alla som avser att starta företag. Innovation Västerbotten är huvudman. I START har vi samlat alla resurser i ett projekt, där det finns resurser för personer som behöver extra hjälp vid företagsstarten. Det finns även möjligheter för blivande företagare att hyra en lokal för en kortare period. Projektet sträcker sig till 31 december Statistik för EU-projektet START: För åren har 46 % av deltagarna som fått rådgivning varit kvinnor 56 % som deltagit i företagsutbildning varit kvinnor 42 % av dessa har startat företag (157 pers). Med den statistiken är vår förhoppning att vi på sikt skall nå en bättre ranking än den rapport som Företagarna presenterat för år I den därpå följande debatten deltar Andreas Löwenhöök (M), Bert Öhlund (S), Harriet Classon (S) och Heléna Lindahl (C). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 KF 75 Dnr Fråga av Benny Lindqvist (MP) om vindkraftverk i Fjällboheden Kommunfullmäktigeledamoten Benny Lindqvist (MP) har till byggnadsnämndens ordförande ställt följande fråga: Enligt uppgift har en anmälan om eventuellt byggande av vindkraftverk inlämnats till byggnadsnämnden. Anmälan avser ett område på Fjällboheden mellan Sandfors och Österjörn. 1. Vad omfattar ärendet? 2. Hur är gången i ärendet? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar byggnadsnämndens ordförande Lorents Burman (S) frågan. Sedan Benny Lindqvist (MP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 KF 76 Dnr Fråga av Kurt Vallmark (C) om ansvar för djurkadaver vid vägen Kommunfullmäktigeledamoten Kurt Vallmark (C) har till miljönämndens ordförande ställt följande fråga: Förra våren låg bland annat ett renkadaver flera månader nära infarten till asfaltsverket efter Burträskvägen. Nu verkar det dags igen, flera döda renar vid vägkanten efter samma väg, som ju också leder till vår flygplats. Fråga: Vem är skyldig ta bort dessa djur? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar miljönämndens ordförande Katarina Köhler (S) frågan. Sedan Kurt Vallmark (C) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 KF 77 Dnr Fråga av Birgitta Burström (FP) om tillfällig signalreglering för Parkbron Kommunfullmäktigeledamoten Birgitta Burström (FP) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: Nu när Lejonströmsbron är avstängd för biltrafik blir belastningen extra stor på Viktoriabron. Min fråga är: Kan man tillfälligt ha trafikljus på Parkbron, så att man även kan köra i nordsydlig riktning? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) frågan. Sedan Birgitta Burström (FP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

32 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 KF 78 Dnr Fråga av Andreas Löwenhöök (M) om kommunens deltagande i manifestationen Earth hour Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: Lördagen den 28 mars 2009 klockan släcker miljontals människor över hela världen ljuset i en manifestation för klimatet. Genom en enkel handling att släcka ljuset under 1 timme kan man vara med att sända en signal till världens makthavare; att de ska förhandla fram ett starkt klimatavtal i Köpenhamn i december Med anledning av detta har jag följande fråga till kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S): Kommer Skellefteå kommun att delta i manifestationen Earth Hour? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) frågan. Sedan Andreas Löwenhöök (M) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

33 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 KF 79 KS 88 AU 115 Dnr Motion om färdigställande av gång- och cykelväg (37/08) Kommunfullmäktigeledamoten Elisabeth Grönlund (kd) anför i motion följande: Mellan Kåge och Ersmark finns en gång- och cykelväg. I Kusmark finns en gång- och cykelväg. Mellan Ersmark och Kusmark finns ingen gång- och cykelväg bara barn som ska åka buss till och från skolan, sparkåkare och cyklister ( bl a de som tar sig till och från två av Skelleftebygdens största industrier; SKEGA Seals + Metso Mineral). Där finns massor av bilar vilka körs i en hastighet av minst 90 km/h, där finns frekvent tung trafik m m. Vägen har i princip ingen vägren, vilket innebär att oskyddade trafikanter utsätter sig för stor fara om de använder denna väg. Om Skellefteå kommun ska förbättra miljön, minska avgasutsläppen och stimulera friskvård, behöver antalet gång- och cykelvägar öka - också utanför stadsgränserna. I början av 90-talet, när högstadieskolan i Kåge var färdigbyggd, gjordes den första etappen av gång- och cykelvägen, den mellan Kåge och Ersmark. Då nämnde kommunens representanter att detta endast var första etappen och att man hade planer på att gång- och cykelvägen skulle gå ända till Kusmark. Senare byggdes en gång- och cykelväg i Kusmark. Men sträckan mellan Ersmark och Kusmark blev inte färdigställd. Nu är det dags att avsluta projektet. Med ett färdigställande av gång- och cykelvägen Kåge Kusmark skulle det bli en fantastisk tillgång för stora delar av Kågedalens innevånare. Det skulle - skapa större trygghet för föräldrar inom området som ska skicka sina barn med skolbussarna - vara en tillgång för skolorna, vars elever då kunde göra cykelutflykter på ett betryggande sätt - bli ett tryggare sätt att ta sig till industrierna i Ersmark

34 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 34 - vara en stimulans till friskvård för Kågedalingarna. Jag är helt säker på att många fler än vad som nu är fallet, skulle ta sig en cykeltur eller långpromenad i vår vackra dal om gång- och cykelvägen färdigställdes. Med anledning av ovanstående yrkar jag att Skellefteå kommun i den kommande översynen av angelägna objekt, i samplanering med Vägverket, lägger in ett färdigställande av befintlig gång- och cykelväg Kåge Kusmark så att den blir sammanhängande. Tekniska kontoret redovisar att prioriteringen av byggande av gång- och cykelvägar utmed de statliga vägarna, där Vägverket är väghållare, görs av länsstyrelsen efter samråd med Vägverket och kommunerna. De gång- och cykelvägar som prioriterats främst är sådana på vägsträckor som fungerar som skolväg för många barn och där det finns stora brister i trafiksäkerheten. En översyn av angelägna objekt kommer att ske inför den nya planeringsperioden Inom kommunen finns flera angelägna gång- och cykelvägsobjekt. Kommunens förslag till objekt kommer att ställas mot länets övriga kommuners förslag i samband med upprättandet av en ny plan. Kommunernas önskemål om åtgärder brukar dock vida överstiga de medel för byggande som tilldelas länstransportplanen. Kommunen har ett bra samarbete med Vägverket och den långsiktiga planeringen av trafiksäkerhetsåtgärder utmed det statliga vägnätet har resulterat i byggande av ett antal gång- och cykelvägar under årens lopp. Ambitionen från kommunens sida är att denna långsiktiga planering även fortsättningsvis ska resultera i förbättringar av trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter i form av bl a nya gång- och cykelvägar. Tekniska nämnden beslutade , 9, att detta vägobjekt kommer att prövas tillsammans med övriga trafiksäkerhetsobjekt i den nya länstransportplanen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen ska inte föranleda någon ytterligare åtgärd med hänvisning till tekniska nämndens yttrande. Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yttrar sig Elisabeth Grönlund (KD), Ola Burström (S), Lars Åhman (FP) och Gunnar Wiksten (C). Elisabeth Grönlund (KD) yrkar bifall till motionen.