Diskriminering av romer i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diskriminering av romer i Sverige"

Transkript

1 Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer

2 Förord Diskrimineringen av romer i Sverige går tillbaka till 1500-talet. Okunnigheten om att det är staten som till stor del svarat för omfattande etnisk diskriminering av sina egna medborgare ända in i vår tid är stor. Även om den statligt godkända diskrimineringen och kränkningarna nu upphört är de negativa fördomarna mot romer så omfattande att man fortfarande kan tala om en utbredd motvilja mot romer, om antiziganism, i det svenska majoritetssamhället. Ett kanske anekdotiskt exempel men dock en personlig erfarenhet av hur detta nådde ända in i rättsväsendet är när jag själv som ung domaraspirant blev vittne till hur antalet åhörarplatser minskades inför en brottmålsrättegång mot en åtalad rom i hovrätten. Ett antal åhörarbänkar bars helt enkelt ut från sessionssalen för att det på så sätt skulle gå att hindra alltför många romska släktingar att på plats följa rättegången. Mot bakgrund av romers historia och antiziganismen är det inte svårt att förstå att det funnits och fortfarande finns en stor brist på förtroende bland romer mot statliga myndigheter, liksom att romer sällan anmäler etnisk diskriminering till polisen eller till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). Många romer saknar också kunskap om sina rättigheter. Samtidigt finns behov av särskilda åtgärder för att snabba på en utveckling i riktning mot lika rättigheter och lika möjligheter för romer, något som de flesta invånare i det svenska majoritetssamhället redan har. I denna rapport, som nu överlämnas till regeringen, berörs dessa och andra frågor. I rapporten redovisas ett tvåårigt regeringsuppdrag till DO, som letts av Lars Lindgren med Helena Cronséll som projektassistent. Bland mycket annat tar rapporten upp hur man kan arbeta för att skapa förtroende mellan romer och myndigheter. 2

3 Nyckeln är att arbeta med romer, inte om romer. Det finns här anledning att tacka alla de romer som på olika sätt deltagit i projektet och särskilt den romska arbetsgrupp som utgjorts av Taisto Borg, Thereza Eriksson, Kari Palmroth, Birger Rosengren, Nuri Selim, Adam Szoppe och Fred Taikon. Rapporten innehåller också några förslag från DO till åtgärder. Uppdraget är härmed slutfört. Margareta Wadstein Ombudsman mot etnisk diskriminering 3

4 Innehåll 1. Uppdrag och historisk bakgrund Regeringens uppdrag och projektets genomförande Historisk bakgrund och antiziganism Diskriminering av romer Anmälningar till DO Romers upplevelse av diskriminering Bostad Affär, restaurang och hotell Utbildning och arbete Statliga och kommunala myndigheter Strategier för framtiden Övergripande angreppssätt Individens skydd Reell delaktighet Positiv särbehandling Sammanfattning och åtgärdsförslag 50 4

5 1. Uppdrag och historisk bakgrund Regeringen beslutade år 2001 att ge Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) i uppdrag att särskilt arbeta med frågan om diskriminering av romer. Uppdraget har genomförts i projektform under åren 2002 och 2003 och med denna rapport redovisas erfarenheterna från projektet. I rapportens första kapitel beskrivs uppdraget och det arbetssätt som projektet tillämpat. Vidare ges en kortfattad historisk bakgrund med en redogörelse för hur förhållningssätt och attityder till romer vuxit fram under olika tidsperioder. Diskrimineringen av romer är såväl komplex som omfattande och i ett andra kapitel rapporteras projektets kartläggningsarbete av situationen idag. I tredje kapitlet redovisas de idéer om strategier för framtiden som utvecklats med projektets arbetssätt och i det fjärde och avslutande kapitlet sammanfattas projektarbetet där också några förslag till åtgärder presenteras. 1.1 Regeringens uppdrag och projektets genomförande Regeringens uppdrag till DO i fråga om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer har bestått i att: - belysa och kartlägga omfattningen av etnisk diskriminering eller annan kränkande behandling av romer - utarbeta metoder och strategier för att motverka och förebygga etnisk diskriminering av romer - bidra till att öka kunskapen bland romer om individens skydd mot etnisk diskriminering genom informationsinsatser - verka för att skapa förtroende mellan romer och myndigheter. 5

6 I regeringens beslut betonas att uppdraget till DO ingår som ett led i ett strategiskt och långsiktigt arbete och att uppdraget ska ses mot bakgrund av att romer som grupp drabbas särskilt hårt av fördomar och diskriminering. Vidare uppges att romer sällan anmäler etnisk diskriminering till polisen eller DO och som förklaring framhålls att många romer saknar tillräcklig kunskap om det skydd som finns och att århundraden av diskriminering fört med sig att romer saknar förtroende för myndigheter. Samråd och samarbete med romer och myndigheter har varit en del av och en förutsättning för genomförandet av uppdraget. Projektet har arbetat med en romsk referensgrupp bestående av arton personer och en romsk arbetsgrupp med sju personer. Grupperna har varit sammansatta med någorlunda jämn fördelning mellan kvinnor och män. Organisatorisk, geografisk och åldersmässig spridning har också eftersträvats. Vid ett flertal tillfällen har projektet också träffat företrädare för organisationer, däribland Romernas Riksförbund, Riksförbundet Roma International och Resandefolkets Romanoa Riksförbund. Projektet har också haft ett givande samarbete med andra myndigheter och då framför allt med Myndigheten för skolutveckling och Integrationsverket. Projektet har utgått från en definition av begreppet diskriminering som omfattar både individuell och strukturell diskriminering. Med individuell diskriminering menas orättvis och kränkande behandling gentemot en enskild person på grund av etnisk tillhörighet. Strukturell diskriminering avser bland annat de regelverk, normsystem och tankemönster som genomsyrar samhället och som påverkar individers och gruppers möjligheter till lika villkor. Begreppet romer behöver också ett förtydligande. Projektet har använt sig av en definition som omfattar alla de individer som själva identifierar sig som romer och alla de romska grupper som minoritetspolitiken inkluderar. Projektet har dock valt att inte betona en indelning i och skillnader mellan grupper som resande, kalé, 6

7 kelderasha, lovara, arlie, ghorbet med flera. De anmälningar som inkommit till DO under projekttiden har inte visat på uppenbara skillnader mellan gruppernas situation i diskrimineringsavseende. Det är dock viktigt att vara medveten om att romska grupper skiljer sig åt vad gäller bakgrund och förutsättningar. Romer har till exempel olika erfarenheter av förföljelse och diskriminering. Några grupper har också direkta erfarenheter av nazisternas folkmord under andra världskriget. Kartläggningsarbetet har tagit sin utgångspunkt i romers anmälningar till DO. Att analysera diskriminering av romer utifrån anmälningar har dock varit svårt på grund av det låga antalet, men som typfall har de varit värdefulla för kartläggningsarbetet och särskilt i kombination med den dialog projektet fört med romer. Projektet har också försökt följa det utvecklingsarbete som pågår internationellt, nationellt och lokalt vad gäller romers situation i allmänhet. En genomgång av de hinder, som tydliggörs i den förändringsprocess som utvecklingsarbetet innebär, är en annan källa till kunskapen om diskriminering av romer. Projektet har också försökt belysa romers upplevelse av diskriminering genom en enkätundersökning som två studenter på Socialhögskolan i Stockholm har genomfört på uppdrag av DO. Under kartläggningsarbetet har ett synsätt utvecklats med stöd av övergripande teorier om diskriminering och utifrån de kunskaper om den specifika romska situationen som byggts upp under projekttiden. Centrala begrepp är individuell diskriminering och strukturell diskriminering. Kartläggningen av och kunskaper om samband mellan dessa former av diskriminering utgör grunden för projektets synsätt tillsammans med en diskussion om hur olika förhållningssätt till romer vuxit fram och hur negativa föreställningar lever vidare. Projektet har alltså tagit sin utgångspunkt i ett synsätt som ser till samband mellan diskriminering och romers sociala och kulturella situation, historiskt och idag. 7

8 Metodutvecklingsarbetet har utgått från att romsk delaktighet är av grundläggande betydelse för att arbetet med att förebygga och motverka etnisk diskriminering ska bli trovärdigt både bland romer och i majoritetssamhället. Den centrala diskussionen inom projektet har rört frågor om romers tillgång till ett effektivt individskydd, behovet av ömsesidig kunskapsutveckling, romers egenaktivitet och ett långsiktigt byggande av romska institutioner samt möjligheter till positiv särbehandling. Några mer övergripande idéer om framtida strategier har vuxit fram i diskussionen och med projektets arbetssätt. Ett arbetssätt som eftersträvats inom projektet har varit att ge förutsättningar för en öppen dialog mellan romer och myndigheter. Projektets referensgrupp har haft möten med till exempel Justitiekanslern och Granskningsnämnden för radio och TV kring straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp och sändningsreglerna för radio och TV. Syftet har varit att öka den ömsesidiga kunskapen om romers situation och myndigheters roller. Behovet av forum för dialog mellan romer och företrädare för majoritetssamhället är stort. Ett annat arbetssätt har varit att försöka stärka romers möjligheter att själva arbeta mot etnisk diskriminering och för mänskliga rättigheter. Romer saknar emellertid i stort egna institutioner att agera inom och genom. Projektet har därför i samarbete med European Roma Rights Center i Ungern och med stöd av Integrationsverket anordnat kursen Developing capacity for roma rights activists. Det finns ett stort behov av romsk egenaktivitet och en institution som kan arbeta med romers mänskliga rättigheter i Sverige. Kursen kan ses som ett första steg i denna riktning och som ett resultat av samverkan mellan DO, romer och andra myndigheter. Ett tredje arbetssätt har varit att uppmärksamma behovet av nödvändig kompetens och kunskap om romers livsvillkor, både i majoritetssamhället och bland romer. Det finns idag få möjligheter till studier och forskning om romers historia, språk, kultur och 8

9 romers sociala situation. Romers delaktighet inom universitetsvärlden är avgörande för framväxten av ömsesidiga kunskaper och kompetens, men den har hittills varit mycket begränsad. För att visa på goda exempel i andra länder och för att bidra till en öppen dialog mellan romer, myndigheter och universitet har projektet i samarbete med Myndigheten för skolutveckling och romska organisationer bland annat genomfört ett seminarium om förutsättningarna för romsk delaktighet vid de svenska universiteten. Informationsinsatser om DO och diskrimineringslagstiftningen har prioriterats inom projektet. Information och utbildning för att höja kunskapen bland romer om individens skydd mot diskriminering är angeläget. Projektet har genomfört möten på olika platser i landet med romer och romska organisationer, medverkat och informerat vid seminarier, spridit information via DO:s hemsida och i ett flertal tidningsartiklar. Projektet har inte handlagt anmälningar, men har per telefon gett råd och stöd till enskilda romer vid frågor om diskriminering. Efterfrågan vad gäller råd, stöd och information har dock varit större än vad som varit möjligt att tillmötesgå inom projektet. Regeringens uppdrag till DO betonar att projektet är ett led i ett långsiktigt och strategiskt arbete. Detta gäller inte minst arbetet med att skapa förtroende mellan romer och myndigheter. Projektet har i olika sammanhang försökt lyfta fram frågan om diskriminering av romer och har därmed försökt bidra till ökad kunskap, eftersom majoritetssamhällets förståelse för romers livsvillkor är avgörande för ett ökat ömsesidigt förtroende. Likaså är romsk delaktighet och dialog mellan romer och företrädare för majoritetssamhället förutsättningar för minskat ömsesidigt misstroende. Genom att bidra till en ökad medvetenhet om romers specifika situation har projektet också försökt att synliggöra hur myndigheters arbetssätt och rutiner kan missgynna romer. Oförändrade arbetssätt och rutiner upprätthåller misstron. 9

10 1.2 Historisk bakgrund och antiziganism Romers historia i Sverige sträcker sig tillbaka till början av 1500-talet och alltsedan dess har romer utsatts för förföljelse och diskriminering. De resande och kalé har levt under mycket lång tid i Norden, kelderasha-gruppen invandrade till Sverige under 1800-talets andra hälft och sedan 1970-talet har ett stort antal romer ur olika grupper från östra Europa fått uppehållstillstånd i Sverige. De olika romska grupperna har under skilda tidsperioder varit föremål för statens intresse. 1 Försök till fördrivning och bortstötning var länge utmärkande för lagstiftningen. Under 1600-talet föreskrev olika förordningar romers fördrivande från landet och under 1700-talet förekom tvångsmässig enrollering till krigsmakten och tvångsförflyttning. 2 På 1800-talet och ända fram till andra världskrigets slut var inställningen från statens sida starkt diskriminerande. Till exempel försvårades möjligheterna alltmer för romer att utöva sina traditionella näringar genom olika förordningar om handel och om lösdriveri. 3 Under första hälften av 1900-talet gällde invandringsförbud för romer. 4 Under mellankrigstiden fördes en akademisk och politisk diskussion med rasistiska förtecken och rasbiologiska inslag och den så kallade tattar- och zigenarfrågan formulerades. Sterilisering blev ett legitimt socialpolitiskt redskap och flera statliga utredningar med landsomfattande inventeringar genomfördes där tusentals personer 1 Forskningen om romers historia är mycket begränsad till sitt omfång. Den är därtill ofta på olika sätt tendentiös och alltjämt saknas en sammanfattande framställning och analys. Fortfarande är det Allan Etzlers avhandling Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige (Stockholm 1944) som får anses vara standardverket vad gäller romers äldre historia i Sverige, men det finns också enstaka studier med specifika och avgränsade frågeställningar. En givande genomgång av majoritetssamhällets förhållningssätt till romer under 1900-talet är Norma Montesinos avhandling Zigenarfrågan. Intervention och romantik (Lund 2002). 2 Se till exempel 1637 års Plackat om tartarens fördrifwande af landet, 1748 års Kongl. Maj:ts ytterligare nådige förordning angående hämmande af the så kallade Tartares och Zigeuners samt annat löst folk och lättingars strykande omkring landet. 3 Se till exempel 1804 års Kongl. Maj:ts nådige Förordning Om Allmänna Arbetsställen för Swea- och Götha-Riken, samt Stor-Förstendömet Finnland, 1822 års Kongl. Maj:ts nådige Kungörelse, angående förbud för glas- och porcellaines-förare samt smides-handlare att, i ändamål af dylika warors försäljning, uti landsorterne kringresa; samt om hwad wid handel med desza waror på landet hädanefter bör iakttagas. 4 Se 1914 års Lag angående förbud för vissa utlänningar att här i riket vistas. 10

11 registrerades som tattare eller zigenare. Krav på planmässiga steriliseringar restes utifrån föreställningar om mindervärdiga raser, men någon särskilt riktad lagstiftning kom inte till stånd. Däremot begicks övergrepp inom ramen för steriliseringslagstiftningen. Efter andra världskriget förändrades den statliga hållningen i riktning mot en assimilationspolitik. De resande definierades härefter som ett renodlat socialt fenomen som förutsattes försvinna i och med den generella välfärdspolitiken. Även om gruppen förtegs innebar den nya socialpolitiken till exempel att barn till resande inte sällan tvångsomhändertogs för samhällsvård. Det statliga intresset fokuserades nu istället på kelderasha-gruppen och under och 1960-talen vidtogs åtgärder för att anpassa gruppen som bland annat inriktade sig på fast bosättning, skolgång för barnen och social och hälsomässig rehabilitering. 5 Från 1970-talet började invandrarpolitiken ta form och med invandringen från framför allt östra Europa och Finland ökade den romska befolkningen i Sverige. Romer ställde krav på förändringar till exempel vad gäller diskriminering och organiserade sig i allt högre utsträckning. Ytterligare statliga utredningar lades fram vid mitten av 1970-talet och Statens invandrarverk fick ett samordnande ansvar. En samrådsgrupp med berörda myndigheter och nu även med romska företrädare bildades. Åtgärderna inriktades bland annat på vuxenutbildning, familjepedagogiska insatser och produktion av läromedel för hemspråksundervisning samt på information. Den anpassningsmodell som utvecklades gav dock inte förväntade och snabba resultat, vilket medförde en utbredd pessimism. Vid talets mitt upphörde de olika statliga myndigheternas riktade åtgärder och åtskilliga kommunala projekt lades efterhand ned. 5 Staten genomförde vid 1920-talets början, vid 1940-talets mitt och vid 1950-talets mitt tre stora utredningar. I Förslag till lag om lösdrivares behandling m.fl. författningar (SOU 1923:2) redovisar fattigvårdslagstiftningskommittén Undersökning rörande tattare och zigenare, deras förekomst inom Sverige och levnadssätt. Sven Andersson redogör med artikeln Tattarnas antal och levnadsförhållanden i Sociala Meddelanden 55 (Stockholm 1945) för 1943 års inventering. Utredningen år 1954 presenteras i Zigenarfrågan : betänkande (SOU 1956:43). 11

12 Under 1990-talet började en integrationspolitik formuleras och år 1996 tog Nordiska Zigenarrådet i samverkan med Statens invandrarverk fram en rapport om situationen för romer i Sverige med ett förslag till åtgärder. Romer i Sverige en situationsbeskrivning markerar en vändpunkt i och med att romer var delaktiga i problemformuleringen. Situationsbeskrivningen ledde till att regeringen tillsatte en arbetsgrupp med romer och myndighetsrepresentanter som år 1997 lade fram rapporten Romer i Sverige tillsammans i förändring. År 1999 erkändes romerna som en av fem nationella minoriteter i Sverige och romani chib som ett av de nationella minoritetsspråken. En följd av minoritetserkännandet är det råd för romska frågor som inrättades år 2002, såsom rådgivande organ till regeringen. 6 Med minoritetserkännandet har möjligheterna ökat för romer att på nationell nivå påverka frågor som berör dem. Det är emellertid mycket som tyder på att den sociala och kulturella situation, som beskrivs i rapporterna, kvarstår. Den generella bild som ges är att många romer befinner sig i en mycket utsatt situation inom alla samhällsområden, inte minst inom skolan, arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden. Beskrivningarna visar också att romer inte är delaktiga i den demokratiska processen och att möjligheterna för romer att utöva sin kultur inom ramen för svenskt kulturliv är begränsade. Rapporternas mycket oroväckande bild av livsvillkoren för romer återger en romsk verklighet som kan ses som en följd av långvarig och genomgripande diskriminering både i Sverige och i de länder romer invandrat från. Den direkt diskriminerande lagstiftningen är idag borta i Sverige, men förhållningssätt med seglivade fördomar om och negativa attityder till romer har levt vidare och kan benämnas antiziganism. 7 Jämsides med 6 Regeringens proposition 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige antogs i riksdagen i december Sverige har därefter anslutit sig till Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. 7 Med antiziganism åsyftas rasistiskt grundade förhållningssätt till romer inom majoritetssamhället. Antiziganismen i Sverige har under lång tid kännetecknats av nedsättande föreställningar om tattare och zigenare och kom särskilt till uttryck i den rasmässigt motiverade behandling som drabbade de resande och kelderasha-gruppen under 1940-talet. Litteraturen om antiziganism är inte särskilt omfattande men det finns några framförallt tyska studier. Ett exempel är Wolfgang Wippermanns Wie die Zigeuner. Antisemitismus und Antiziganismus im Vergleich (Berlin 1997). 12

13 de statliga åtgärdernas och lagstiftningens historia har tankemönster vuxit fram inom majoritetssamhället med antiziganistiskt innehåll. Uttryck för sådana tankemönster kan urskiljas i många skönlitterära verk och filmer. 8 Akademisk forskning har spelat en avgörande roll för framväxten av förhållningssätten till romer och för utformningen av statens olika åtgärder. Framväxten av de statliga åtgärderna har sin omedelbara parallell i forskningens utveckling. Under och 1940-talen genomfördes åtskilliga studier med rasbiologiskt perspektiv. 9 Sociologin var under och 1960-talen idégivaren och under 1970-talet pedagogiken. 10 Under och 1990-talen var det främst etnologin som formulerade tidsperiodens frågeställningar kring romer. 11 Det kan ifrågasättas om den akademiska forskningen har varit oberoende i förhållande till den statliga politiken under olika tidsperioder och hur forskningens förhållningssätt till romer under en tidsperiod har präglat problemformuleringen under kommande tidsperioder. Given och etablerad kunskap liksom forskningens egen roll har sällan problematiserats Romaner som Carl Jonas Love Almqvists Tre fruar i Småland (Jönköping ), Victor Rydbergs Singoalla (Göteborg 1857) och August Strindbergs Tschandala (Stockholm 1897), och filmer som I mörkaste småland (regi Schamyl Bauman 1943), Folket i Simlångsdalen (regi Theodor Berthels 1948) och Tattarblod (regi Hampe Faustman 1954) har bidragit till att utveckla och upprätthålla föreställningar om romer. 9 Exempel på akademiska studier utifrån rasbiologiska perspektiv är Manne Ohlanders artikel Begåvningsförhållandena hos tattare i Tidsskrift för psykologi och pedagogik (1943) och Gunnar Dahlbergs studie Anthropometry of tattare, a special group of vagabonds in Sweden i Upsala läkareförenings förhandlingar (1945). 10 Bertil Phannenstills artikel Tattarna en sociologisk grupp och ett socialt problem i Statsvetenskaplig tidsskrift (1948) och Adam Heymowskis avhandling Swedish travellers and their ancestry. A social isolate or an ethnic minority (Uppsala 1969) kan nämnas som exempel på sociologisk forskning. Exempel på pedagogisk forskning är Inga Gustafssons avhandling Studier i en minoritetsgrupps strävan att bevara sin kulturella autonomi (Stockholm 1970) och Arne Trankells studie Kvarteret Flisan om en kris och dess övervinnande i ett svenskt förortssamhälle (Stockholm 1973). 11 Ett exempel på en etnologisk studie med stor spridning är Karl-Olov Arnstbergs Kulturanalys i praktiken svar på 20 frågor som brukar ställas om zigenare som utgavs av Statens invandrarverk år Två forskningsstudier som gett upphov till infekterad debatt under senare år är etnologen Birgitta Svenssons avhandling Bortom all ära och redlighet tattarnas spel med rättvisan (Stockholm 1993) och etnologen Karl-Olov Arnstbergs Svenskar och zigenare en etnologisk studie av samspelet över en kulturell gräns (Stockholm 1998). 12 Frågor som väckts är bland annat de berörda gruppernas möjligheter till inflytande vid användning av det många gånger mycket känsliga arkivmaterial som upprättats efter tidigare statliga utredningar och vid tilldelning av forskningsanslag för akademiska studier. 13

14 Massmedierna har också spelat och spelar fortfarande en väsentlig roll för framväxten och upprätthållandet av majoritetssamhällets attityder till romer. Synnerligen kränkande reportage i press och andra medier under 1900-talets första hälft började från och med 1950-talet ersättas av socialreportage som visade upp romers nödsituation. Under 1970-talet fanns romerna med i den politiska debatten som förtryckt och förföljd minoritet och mediebilden omvandlades. Medierna började fokusera på den romska kulturen och skildrade romer i fest och vardag i ljuset av förföljelse under gångna tider. Vid mitten av 1980-talet formade medierna en bild av romer som offer för förföljelse utanför Sverige och som socialt belastade i Sverige. Idag framställer massmedier gärna romer också som en minoritet med kulturutövare. Alltjämt publiceras forskningsstudier, artiklar och inslag i massmedier som många romer upplever som mycket kränkande. Repriser av äldre spelfilmer, med antiziganistiskt innehåll, sänds alltjämt i TV. Även nyproducerade inslag i radio och TV har uppmärksammats av romer och anmälts till Granskningsnämnden för radio och TV. 13 Flera tryckta skrifter har anmälts till Justitiekanslern såsom hets mot folkgrupp. Ett uppmärksammat ärende är den artikel som publicerades i tidskriften Illustrerad Vetenskap år Artikelns nedsättande omdöme om romer anmäldes, men Justitiekanslern beslutade att inte inleda någon förundersökning. Beslutet motiverades med att artikelns uppsåt inte var att skapa missaktning mot romer och att artikeln jämte olämpliga och naiva formuleringar också innehöll positiva omdömen där romer bland annat beskrevs som exotiska, fria och färgstarka Granskningsnämnden har avgjort fem ärenden som berör romer och i samtliga ärenden friat inslagen (se diarie.nr , , , och ). Romer har påpekat att de sändningsregler Granskningsnämnden för radio och TV har till uppgift att övervaka efterlevnaden av inte inneburit att inslag med fördomsfulla och kränkande uttryck kunnat fällas. Innebörden av regeln om mediernas särskilda genomslagskraft och kravet på varsamhet vid framställningar som kan uppfattas såsom diskriminerande för människor med viss etnisk bakgrund är inte entydig. För att bli fällt måste inslaget vara uppenbart kränkande. Därtill kan nämnden enbart granska svenska programföretag, vilket innebär att kanaler som sänds via satelliter inte berörs av sändningsreglerna. 14 Justitiekanslerns beslut om artikeln i Illustrerad Vetenskap med diarienummer

15 För att motverka att antiziganismen får fortsätta att underblåsa diskrimineringen av romer krävs både en stark lagstiftning och mer kunskaper. Det är viktigt att förstå upprinnelsen till stereotyperna kring romer, hur förhållningssätten till romer vuxit fram och hur fördomarna om romer lever vidare från generation till generation. Grundläggande för ökad kunskap och förståelse är att våga ifrågasätta tankemönster i majoritetssamhället. Akademisk forskning, skönlitteratur, film och massmedier har format en bild av romer som både är exotiserande och romantiserande. Samtidigt har bilden under olika tidsperioder präglats av rasistiska ideologier eller socialpolitiska och socialpedagogiska tankemönster. De seglivade stereotyperna är många, och även om bilden av romer inte alltid varit entydigt negativ, så har majoritetssamhället närmast haft ensamrätt på definitionen och presentationen av romer. I stort har romer saknat möjligheter att uttrycka sina egna identiteter i majoritetssamhället. Behovet av historisk medvetenhet är påtagligt, men kunskapen om romers historia är begränsad och kunskapsluckorna stora. Alltför lite är känt och bearbetat, men redan med ovanstående ofullständiga och skissartade historiska bakgrund tydliggörs samband mellan diskriminering av romer genom historien, antiziganism och marginalisering av romer inom olika samhällsområden idag. Under lång tid har romer i första hand setts som ett socialt problem och få insatser har gjorts för att stödja romers egenaktivitet, motverka diskriminering och främja romers mänskliga rättigheter. Däremot har socialpolitiska program genomförts som gjort romer till objekt och föremål för åtgärder. Statliga och kommunala projekt som ska lösa det romska problemet blir lätt en del av problemet. Antiziganismen har aldrig, till skillnad från antisemitismen, ifrågasatts. Den fortlever. 15

16 2. Diskriminering av romer En kartläggning av diskriminering av romer förutsätter både ett strukturellt och ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet gör det möjligt att förstå företeelser som antiziganism och dess roll. Genom det individuella perspektivet kan orättvis och kränkande behandling av individer grundad på etnisk tillhörighet beskrivas. För att kunna föreslå åtgärder för att motverka och förebygga diskriminering är det också viktigt att uppmärksamma samband mellan strukturell och individuell diskriminering. Den beskrivning av diskriminering av romer som ges i det här kapitlet fokuserar i första hand på individuell diskriminering och bygger på erfarenheter från projektets dialog med romer och myndigheter, en sammanställning av romers anmälningar till DO och en enkätundersökning om romers upplevelse av diskriminering. Rapportens beskrivning kommer i nästa kapitel att problematiseras tillsammans med den historiska bakgrunden om diskriminering och antiziganism i en diskussion om ett möjligt övergripande angreppssätt. 2.1 Anmälningar till DO Få romer anmäler när de utsatts för etnisk diskriminering. Orsakerna kan vara att den utsatte saknar kunskap om det skydd som finns och att många saknar förtroende för de myndigheter som har till uppgift att handha ärenden rörande diskriminering. Många romer upplever att DO:s möjligheter att påverka situationen är mycket begränsade och att anmäla olaga diskriminering till polisen kan kännas både svårt och meningslöst. Romers anmälningar gäller ofta akuta problem och myndigheters sätt att handlägga ärenden kan upplevas som alltför långsamt. Därtill har diskrimineringen blivit till en del av vardagen för många romer och därför kan kränkande behandling ofta passera utan att handlingen anmäls. 16

17 Från DO:s tillkomst år 1986 och fram till projektets start år 2002 tog myndigheten emot ett femtiotal anmälningar om diskriminering av romer. 15 Det låga antalet anmälningar per år under den här tiden gör det svårt att dra några slutsatser vad gäller diskriminering av romer. Med projektet har emellertid antalet anmälningar ökat betydligt. Under åren 2002 och 2003 har ett sextiotal anmälningar inkommit, varav ett fyrtiotal tagits emot under år Ökningen kan ses som både en följd av den ökande medvetenhet om romers situation som vuxit fram under de senaste åren och som ett resultat av projektets arbete med information, dialog och för att skapa förtroende. En viktig roll för antalet och kvaliteten på anmälningarna spelar också arbetet inom de lokala antidiskrimineringsbyråerna, och då särskilt de som inriktat sig på romers situation genom sin särskilda kunskap och lokala förankring. Det är viktigt att framhålla att endast ett fåtal av alla diskriminerande händelser anmäls till DO. Mörkertalet är fortfarande mycket stort, men med de senaste två årens ökade antal anmälningar är det ändå möjligt att få en bild av romers situation vad gäller diskriminering. Anmälningarna speglar romers levnadsvillkor och utsatthet, och de gäller främst bostad, tillträde till offentliga lokaler såsom affärer och restauranger samt bemötande vid kontakter med olika myndigheter. Mycket få anmälningar gäller diskriminering på arbetsmarknaden och inga anmälningar berör diskriminering inom högskolan. Inom arbetslivet och högskolan har särskild lagstiftning med ett starkare skydd funnits sedan år 1999 respektive Från den 1 juli år 2003 har en motsvarande lagstiftning tillkommit som omfattar diskriminering inom de flesta andra samhällsområden, vilket kan komma att öka romers möjligheter till skydd Det är inte möjligt att fastställa det exakta antalet anmälningar från olika etniska grupper, eftersom etnisk tillhörighet inte alltid är klart definierad i anmälningarna. Anmälningar från romer skiljer sig dock i många fall från till exempel invandrares anmälningar. Invandrare kan ibland uppge att diskriminering skett på grund av icke europeiskt ursprung, hudfärg eller religion, medan romer hänvisar till att de diskriminerats på grund av sin romska tillhörighet. Att romer uppger sin etniska tillhörighet gör det möjligt att beräkna antalet anmälningar. 16 Lag (1999:30) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet, Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering. 17

18 Av de anmälningar från romer som inkommit till DO under projekttiden riktar sig flertalet (ca 30 procent) mot olika bostadsbolag som anmäls för särbehandling. Andelen ärenden rörande nekat tillträde till offentliga lokaler, såsom affärer, restauranger och hotell, uppgår till ca 20 procent. Omkring 15 procent av anmälningarna gäller handläggning och bemötande av romer inom socialtjänsten och sjukvården. Anmälningar riktade mot olika instanser inom rättsväsendet, såsom polisen och domstolarna, utgör ca tio procent av ärendena. De övriga anmälningarna gäller bland annat särbehandling inom arbetslivet och utbildningsväsendet samt nekad ersättning från försäkringsbolag. Om man bortser från anmälningar rörande diskriminering inom arbetslivet och högskolan, och ser till ärenden enbart inom övriga samhällsområden, utgör anmälningarna från romer mer än tio procent av det totala antalet anmälningar till DO under år Anmälarna i det fyrtiotal ärenden som inkommit under år 2003 fördelar sig lika mellan kvinnor och män. Några signifikanta skillnader mellan kvinnor och män vad gäller anmälningarnas innehåll kan inte heller utläsas. 18 Det hade varit intressant att jämföra diskriminering av romer med diskriminering av andra utsatta grupper, men eftersom det inte finns någon samlad kunskap om andra gruppers anmälningar, har jämförelser inte varit möjliga. Det ökande antalet anmälningar tyder på ökad kunskap bland romer om möjligheten att anmäla till DO. Det är inte lika lätt att påvisa ett samband mellan ökat antal anmälningar och ett större förtroende bland romer för myndigheten. De som anmäler eller överväger att anmäla när de utsatts för diskriminering påverkas av hur handläggningen genomförs, handläggningstiden, hur resultatet blir och de egna förväntningarna. 17 DO fick under år 2003 totalt in ca 360 anmälningar gällande diskriminering på områden utanför arbetslivet och högskolan. 18 Antagandet att kvinnor med traditionell romsk dräkt är mer utsatta för diskriminering bekräftas alltså inte i anmälningarna, men mörkertalet är stort och med tanke på de domar som finns om olaga diskriminering finns det anledning att misstänka att särskilt kvinnor och flickor riskerar att utsättas för särbehandling i och med att den romska dräkten gör dem mer synliga. 18

19 2.2 Romers upplevelse av diskriminering Många romer upplever att Sverige är ett rasistiskt land och ett land som är fientligt inställt till romer. Två studenter vid Socialhögskolan i Stockholm har på uppdrag av DO genomfört en enkätundersökning om romers upplevelse av diskriminering. 19 I undersökningen uppger ca 90 procent av de tillfrågade att Sverige till viss del eller i hög grad är ett rasistiskt land och lika stor andel uppger att Sverige till viss del eller i hög grad är ett land som är fientligt inställt till romer. Många romer känner sig inte heller accepterade i Sverige eller delaktiga i samhället. Enkätundersökningen visar att över 25 procent inte alls känner sig som en del av det svenska samhället och att lika hög andel inte alls upplever sig som accepterade. Hela 55 procent uppger att attityden till romer idag är fientlig eller mycket fientlig mot romer. Det är heller inte ovanligt att romer utsätts för trakasserier och förolämpningar. Över 60 procent uppger i enkätundersökningen att de en eller flera gånger under de senaste två åren blivit kallade zigenardjävel eller något annat nedsättande med anspelning på sin romska tillhörighet. Det är mot denna bakgrund, med romers starka upplevelse av att som grupp vara utsatt och bli utestängd, som diskriminering av romer äger rum, ska ses och kan förstås. Erfarenheter av diskriminering och känslan av att leva i en fientlig omgivning gör att romer ibland tvingas dölja sin identitet vid kontakter med majoritetssamhället. Mer än 40 procent uppger i enkäten att de i olika sammanhang, ofta eller alltid, väljer att inte berätta om sin bakgrund. Mer än 50 procent uppger att de väljer att dölja sin identitet vid kontakter med skola och arbetsförmedling. Känslan av att tvingas dölja sin identitet är, enligt enkätundersökningen, lika stark hos kvinnor och män. Den visar inte heller på några andra 19 Detta avsnitt bygger på material från Anna Forsbergs och Agnes Lakatos enkätundersökning av ett 150-tal romers upplevelse av diskriminering. Undersökningen lades fram som C-uppsats på Socialhögskolan i Stockholm år 2003 med titeln Romernas upplevelse av diskriminering i Sverige. Enkätundersökningens resultat pekar på att romer upplever sig särskilt utsatta för diskriminering och antyder att romers upplevelse genomgående är starkare än till exempel invandrares och samers upplevelse enligt de enkät- och intervjuundersökningar som har gjorts av Centrum för invandringsforskning. 19

20 signifikanta skillnader mellan romska kvinnors och mäns upplevelse av diskriminering. Enkätundersökningen behandlar också romers upplevelse av diskriminering inom flera specifika samhällsområden. Resultaten kommer att redovisas i avsnitten nedan där diskriminering inom bland annat bostadsmarknaden, varu- och tjänstesektorn och inom statliga och kommunala myndigheter behandlas. 2.3 Bostad Diskriminering inom bostadsmarknaden framstår tydligt som ett mycket stort problem för romer. Den arbets- och referensgrupp som varit knuten till projektet har återkommande diskuterat svårigheterna. Likaså har frågan upprepade gånger tagits upp av romska organisationer och enskilda romer. I enkätundersökningen om romers upplevelse av diskriminering uppger nästan 30 procent av de tillfrågade att de under de senaste fem åren nekats köpa eller hyra bostad på grund av sin etniska tillhörighet. Nära 50 procent uppger att de under de senaste två åren utsatts för förolämpningar och trakasserier av grannar. Sedan 1986 har ett trettiotal anmälningar rörande diskriminering på bostadsmarknaden inkommit till DO, varav 18 under projekttiden. Några av anmälningarna gäller uttalanden där romer såsom grupp utpekas som icke önskvärda hyresgäster. I ett uttalande år 2002 skrev kommunstyrelsens andre vice ordförande att Vänersborg kan inte ta emot fler zigenare och hänvisade till att det koncentrerade boendet i ett redan socialt känsligt bostadsområde leder till närmast obemästrade problem. 20 I ett annat ärende samma år anmälde Liberala Ungdomsförbundet Kronoberg det kommunala bostadsbolaget i Uppvidinge för att bolaget utpekat romer som folkgrupp. I en artikel i Smålandsposten uttalade bostadsbolagets vd 20 DO. Ärende

21 att romer är portförbjudna, men att skulle vi ta det som ett formellt beslut så skulle vi bli kallade för rasister. Däremot är det så vi kommer att jobba. 21 Liknande synsätt kan tänkas ligga bakom en formulering i ett brev från en tjänsteman på en kommundelsförvaltning i Uppsala sänt år 2002 till icke-romska hyresgäster. I brevet meddelas hyresgästerna att den zigenarfamilj som ni har klagomål på kommer att flytta nu så jag hoppas att er boendesituation kommer att förbättras. 22 Romer kan också mötas av negativa attityder, fördomar och förolämpningar från grannar. Namnlistor och upprop bland grannar för att förhindra inflyttning, eller som en reaktion på upplevda störningar, förekommer. Grannars rädsla för att värdet på deras bostadsrätter eller villor ska sjunka när romer flyttar till området är ett exempel på en situation som kan leda till konflikter. I ett brev till socialförvaltningen i Helsingborg år 1999 uttrycker till exempel grannar att en Zigenarfamilj på fyra personer är en olägenhet för dem. 23 Ett annat exempel på svårigheter med grannar är ett fall i Stockholm år 2002 där en kvinna dömdes till böter för förolämpning då hon till en romsk granne sagt djävla tattarpack och jag ska se till att du kommer härifrån, jag förstår inte det kan få bo sådant folk här. 24 Romer är ofta hänvisade till segregerade och socialt utsatta bostadsområden och romers möjligheter att välja bostad är mycket begränsade. Hyresvärdar ställer ofta krav på att hyresgästen har fast anställning och att hyresgästen inte har betalningsanmärkningar. Bostadslöshet förekommer och uppsägningar är inte ovanliga. Trångboddhet är också ett problem. Särskilt yngre romer, som bildat familj, tvingas ofta att bo kvar hos äldre släktingar då de inte uppfyller bostadsbolagens krav för att få egen bostad. Svårigheter att finna tillräckligt stora bostäder för de relativt stora romska familjerna 21 DO. Ärende DO. Ärende DO. Ärende Handens tingsrätt. Mål nr B

22 bidrar också till trångboddheten. Olika former av tillfälliga lösningar och svårigheter med grannar är resultatet av, och ett uttryck för, det motstånd romer möter. Flertalet ärenden rörande diskriminering på bostadsmarknaden gäller att enskilda romer nekats bostad på grund av sin etniska tillhörighet. Bostadsbolagen har idag stora möjligheter att välja hyresgäster och att ställa krav. En del hyresvärdar räknar inte socialbidrag som inkomst och bostadssökande med betalningsanmärkningar kan ha svårt att få bostad. Romer uppfyller inte alltid kraven och det kan därför vara problematiskt att påvisa etnisk diskriminering i det enskilda fallet. De anmälningar som gäller nekad bostad, och där bostadsbolaget uppger att de följt sin uthyrningspolicy som ställer lika krav på alla bostadssökande, utreds inte vidare av DO. Ur ett strukturellt diskrimineringsperspektiv är det emellertid uppenbart att romer särskilt drabbas av bostadsbolagens allt högre ställda krav. Med bostadsbolagens policydokument uttrycks många gånger en välvillig strävan att förbättra boendet för hyresgästerna, men det finns en tendens att de krav som ställs på bolagens hyresgäster ibland kan bli till verktyg för att hänvisa romer till endast vissa bostadsområden eller för att undvika att för många romer bosätter sig i ett och samma bostadsområde. I ett mål i Högsta domstolen år 1985, rörande ett kommunalt bostadsbolag som nekat en romsk familj bostad, fastställdes att straffbestämmelsen om olaga diskriminering i brottsbalken inte medger bostadsbolag möjligheten att neka bostadssökande ur en viss etnisk grupp bostad, i syfte att förhindra en koncentration av gruppens medlemmar till ett visst bostadsområde. 25 Många romer hävdar emellertid att de som grupp idag är på väg att bli utestängda även från bostadsområden som de tidigare hänvisats till. I ett ärende angående romers situation i Göteborg år Nytt Juridiskt Arkiv (NJA) 1985 s

23 uttrycks oro över att ett bostadsbolag målmedvetet bedriver en politik som syftar till att individer och familjer tillhörande icke önskvärda grupper jagas bort. 26 Av en anmälan år 2001, angående ett bostadsbolag i Gävle, framgår att en tjänsteman vid bolaget nekat en romsk familj att byta bostad med hänvisning till att man inte vill ha fler zigenare i det område där lägenheten är belägen. 27 Diskriminering förekommer alltså även om det kan vara svårt att i det enskilda ärendet bevisa att romer som söker bostad särbehandlas av bostadsbolag. Många romer känner sig vanmäktiga inför situationen, eftersom till exempel en polisanmälan om olaga diskriminering sällan leder till åtal och än mindre till fällande dom. Det är emellertid viktigt att så många misstänkta fall av diskriminering som möjligt anmäls och utreds, då statistik och ökad kunskap gör det möjligt att synliggöra eventuella diskriminerande mönster. DO:s möjligheter att påverka situationen har länge varit begränsade, men vid några tillfällen har tillräckligt många anmälningar riktade mot samma bostadsbolag föranlett att det kallats till överläggningar. Den nya lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, som trädde i kraft i juli 2003, ger DO möjlighet att ta ärenden rörande diskriminering på bostadsmarknaden till domstol. En anmälan, som inkommit efter det att lagen trätt i kraft och därmed kan komma att drivas vidare, gäller en hyresvärd i Köping som nekat en romsk man med skrivet kontrakt att flytta in i sin lägenhet sedan hans etniska tillhörighet blivit känd Affär, restaurang och hotell Förbudet mot diskriminering vid tillhandahållande av varor och tjänster regleras i den nya lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och i brottsbalkens 16 kap. 9 om olaga diskriminering. Diskriminering inom varu- och tjänstesektorn kan innebära att romer 26 DO. Ärende DO. Ärende DO. Ärende

24 nekas tillträde till affärer, restauranger och hotell eller på annat sätt särbehandlas av näringsidkare. Högsta domstolen har behandlat några intressanta rättsfall, vilka tar upp frågan om huruvida näringsidkares försök att neka romer tillträde är diskriminering. Ett rättsfall år 1976 gäller en restaurang i Stockholm som vägrade släppa in en romsk kvinna med traditionell romsk klädsel. Restaurangen hade en föreskrift som innebar att gäster med långa, för romska kvinnor utmärkande, kjolar skulle avvisas. Föreståndaren fälldes som anstiftare och en anställd som gärningsman till dagsböter. 29 Ett annat fall, som var uppe i Högsta domstolen år 1999, gäller en butiksinnehavare i Mariefred som nekat kunder iförda vida, långa och tunga kjolar tillträde. Högsta Domstolen fann att tillträdesförbudet var diskriminerande, eftersom det utformats så att det riktade sig mot romska kvinnor. Ägarna dömdes till dagsböter och skadestånd. 30 Det har också förekommit att romer nekats tillträde genom skyltar och i några av dessa fall har näringsidkare dömts enligt brottsbalkens 16 kap. 8 om hets mot folkgrupp. Högsta domstolen dömde år 1982 en campinginnehavare i Sundsvall för hets mot folkgrupp till dagsböter då denne satt upp en skylt med texten Zigenare får ej beträda campingen. 31 Ett liknande fall behandlades år 1990 av tingsrätten i Helsingborg, som dömde en butiksinnehavare för hets mot folkgrupp till dagsböter på grund av en skylt med texten Zigenare äga ej tillträde. 32 Rättsfallen är principiellt viktiga, eftersom domarna kan åberopas vid likartade fall och få spridningseffekt. 33 En vanlig upplevelse bland romer är att de ofta stängs ute från bland annat affärer och restauranger, att de ständigt är påpassade och att de inte får likvärdig 29 NJA 1976 s NJA 1999 s NJA 1982 s Helsingborgs tingsrätt. Mål nr B Utöver de nämnda ärendena finns också andra domar om olaga diskriminering där romer nekats tillträde till restauranger. Till exempel en dom år 1987 i Västerås tingsrätt (dom nr DB 807), en dom år 1990 i Stockholms tingsrätt (dom nr DB 112) och en dom år 1992 i hovrätten för västra Sverige (dom nr DB 187). 24

25 service. I enkätundersökningen om romers upplevelse av diskriminering uppger 27 procent av de tillfrågade att de under det senaste året en eller flera gånger inte släppts in i affärer. Nära 40 procent uppger att de under de senaste två åren vägrats tillträde till restauranger. Lika stor andel upplever att de under det senaste året blivit illa behandlade när de besökt en affär eller en restaurang. Sedan 1986 har ett trettiotal anmälningar inkommit till DO angående diskriminering av romer inom varu- och tjänstesektorn, varav tolv under projekttiden. Fallen har som regel också anmälts till polisen enligt lagen om olaga diskriminering. Anmälningarna gäller i första hand nekat tillträde till affärer och diskriminering inom restaurangbranschen, men anmälningar mot hotell har också inkommit. Under projekttiden har ett tiotal anmälningar från romer inkommit till DO rörande nekat tillträde till affärer och restauranger. Två anmälningar utreds av DO enligt den nya lagen om förbud mot diskriminering. 34 Bland de fall som också anmälts till polisen som olaga diskriminering återfinns flera ärenden som drivits vidare till domstol. Ett ärende från år 2002 i Malmö handlar om att en innehavare av en barnklädesbutik nekat en romsk kvinna tillträde till affären. Tingsrätten fäste större tilltro till den romska kvinnans berättelse om att butiksägaren inte släppt in henne i affären på grund av hennes etniska tillhörighet, än till butiksägarens förklaring att affären var stängd för lunch. Domen fastställdes år 2003 av hovrätten i Malmö. 35 Ett annat ärende från år 2002 rör en krögare i Gävle som åtalades för olaga diskriminering. Tingsrätten ansåg dock inte att ägaren uppträtt diskriminerande när fyra romska kvinnor avvisades från restaurangen. 36 Samma år anmäldes ett annat fall av misstänkt krogdiskriminering i Gävle, men förundersökningen lades ned DO. Ärende och Hovrätten över Skåne och Blekinge. Mål nr B och DO. Ärende Gävle tingsrätt. Mål nr B och DO. Ärende DO. Ärende

26 Vid 1990-talets mitt uppmärksammade DO särbehandling av romer på campingplatser, men under projekttiden har inga anmälningar mot campingägare inkommit. Vid samtal med romer har det dock framkommit att situationen tycks kvarstå. Däremot har några fall av diskriminering inom hotellbranschen kommit till DO:s kännedom. I ett av fallen dömde Sollentuna tingsrätt år 2003 en anställd vid ett gästhem till dagsböter för olaga diskriminering. En romsk man hade nekats rum på gästhemmet på grund av sin etniska tillhörighet. 38 I ett annat fall anmäldes ett motell i Stockholm sedan en romsk kvinna nekats att bo i det rum som bokats av socialtjänsten åt henne för en tid på två veckor. Kvinnan fick bara bo en natt efter det att hennes etniska tillhörighet blivit känd. Ärendet utreds av DO och kan komma att drivas vidare till domstol enligt den nya lagen om förbud mot diskriminering Utbildning och arbete Tillgång till utbildning och arbete är förutsättningar för delaktighet på lika villkor i samhället. Romer som idag är marginaliserade inom många samhällsområden befinner sig inte minst i en missgynnad ställning på arbetsmarknaden och när det gäller utbildning. I rapporten Romer i Sverige tillsammans i förändring konstateras att romerna har inte lyckats ta sig in på arbetsmarknaden och arbetsmarknaden har inte tagit emot dem. 40 Få romer uppges ha en reguljär anställning och som grundläggande orsak anges att romer i regel saknar den utbildning som krävs för att ta ett arbete. I samma rapport framhålls att det hos många romer finns en längtan efter att ha en meningsfull sysselsättning och att bryta isoleringen. 41 År 1999 erkändes romer såsom en av de nationella minoriteterna och romani chib såsom ett av de nationella minoritetsspråken. De mål 38 Sollentuna tingsrätt. Mål nr B och DO. Ärende DO. Ärende Romer i Sverige tillsammans i förändring, Ds 1997:49, sid Romer i Sverige tillsammans i förändring, Ds 1997:49, sid

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Läs mer

Diskriminering av Romer i Sverige

Diskriminering av Romer i Sverige Diskriminering av Romer i Sverige - Rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av Romer Drottninggatan 89, Box 3045, SE-103 64 Stockholm

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Kommittédirektiv. Kraftsamling i arbetet mot antiziganism. Dir. 2014:47. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. Kraftsamling i arbetet mot antiziganism. Dir. 2014:47. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv Kraftsamling i arbetet mot antiziganism Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Dir. 2014:47 Sammanfattning En kommitté en kommission mot antiziganism ska komplettera och förstärka

Läs mer

Betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism

Betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-10-10 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2016-10-25 Betänkande

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) Fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering

Motion till riksdagen: 2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) Fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) Fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Romers rätt - en strategi för romer i Sverige Svar på remiss av SOU 2010:55

Romers rätt - en strategi för romer i Sverige Svar på remiss av SOU 2010:55 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2010-11-25 SID 1 (5) 2010-10-20 Handläggare: Pia Modin Telefon: 08-508 25 618 Till Socialtjänst-

Läs mer

Delegationen för romska frågor

Delegationen för romska frågor Delegationen för romska frågor Ju 2006:10 Delegationen för romska frågor Delegationen för romska frågor har i uppdrag att, med utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om att skydda och främja

Läs mer

Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, REPRISALIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, REPRISALIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 5 a 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, REPRISALIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2018-05-08

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Sammanfattning. En viktig del av verksamheten har varit att synliggöra vad begreppet antiziganism står för och dess betydelse för romers mänsk-

Sammanfattning. En viktig del av verksamheten har varit att synliggöra vad begreppet antiziganism står för och dess betydelse för romers mänsk- Sammanfattning Kommissionen har haft regeringens uppdrag att åstadkomma en kraftsamling i arbetet mot antiziganism och att överbrygga den förtroendeklyfta som finns mellan den romska gruppen och samhället

Läs mer

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Riksförbundet romer i Europa är en av de romska riksorganisationerna som har möjlighet att som remissinstans lämna sina synpunkter. Förslag

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola För alla elevers trygghet, trivsel, lika rättigheter och möjligheter Inom Vuxenutbildningen/Karlsborgs Gymnasieskola ska vi förebygga och

Läs mer

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (8) 2013-08-15 Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302 52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier

Läs mer

DIANA NYMAN En romsk eldsjäl Redan som barn fick romen Diana Nyman uppleva utanförskap till följd av diskriminering. Som medlem för Göteborgs romska råd gör hon sitt yttersta för att historien inte skall

Läs mer

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Kommittédirektiv Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer Dir. 2014:115 Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga om det straffrättsliga

Läs mer

Kränkningar och påtryckningar mot journalister blir allt vanligare

Kränkningar och påtryckningar mot journalister blir allt vanligare Enkät om kränkningar och påtryckningar mot journalister 2014 Sammanfattning Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten av kränkningar,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen läsåret 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen läsåret 2017/2018 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen läsåret 2017/2018 Inledning Vuxenutbildningen i Motala tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling - alla

Läs mer

Layout: Blomquist. Tryck: Elanders. Stockholm, mars 2015.

Layout: Blomquist. Tryck: Elanders. Stockholm, mars 2015. Antiziganism Layout: Blomquist. Tryck: Elanders. Stockholm, mars 2015. Antiziganism Kommissionen mot antiziganism har i uppdrag att komplettera och förstärka samhällets insatser i arbetet mot antiziganism.

Läs mer

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan 2018 Komvux Bjurholm

Likabehandlingsplan 2018 Komvux Bjurholm Likabehandlingsplan 2018 Komvux Bjurholm Plan mot kränkande behandling För allas lika värde och jämställdhet, mot diskriminering och kränkande behandling på Komvux i Bjurholm. Likabehandlingsplanen gäller

Läs mer

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering YTTRANDE 2017-09-18 Dnr 3.9:0458/17 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering (dnr Ku2016/02814/DISK) Inledning Barnombudsmannens synpunkter på utredningens

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och

Läs mer

Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling andra halvåret 2017

Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling andra halvåret 2017 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Westerling Johan Datum 2018-01-12 Diarienummer UBN-2017-0168 Utbildningsnämnden Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling andra halvåret 2017 Förslag

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE

Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE Typ av styrdokument Riktlinje Beslutsinstans Kommunstyrelsen Fastställd 2019-01-09, 3 Diarienummer KS 2018/426 Giltighetstid Fr.o.m. 2019-02-01 och tills vidare

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Skollagen innebär att vi bedriver en verksamhet som förebygger kränkande behandling.

Skollagen innebär att vi bedriver en verksamhet som förebygger kränkande behandling. Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas

Läs mer

Minnesanteckningar Sakråd om islamofobi, 30 augusti 2017

Minnesanteckningar Sakråd om islamofobi, 30 augusti 2017 2017-09-29 Ku2017/01663/DISK Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Minnesanteckningar Sakråd om islamofobi, 30 augusti 2017 Mötet inleddes med att statssekreterare Karin Strandås välkomnade

Läs mer

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska

Läs mer

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande, landstingsnämnder, chefer och personal inom socialtjänstens individ och familjeomsorg, chefer och personal inom hälso-

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen läsåret 2018/2019 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen läsåret 2018/2019 Inledning Vuxenutbildningen i Motala tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling - alla

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor

Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor Bilaga till 88 2017-06-05 Kulturdepartementet Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor Sammanfattning En utredare ska närmare utreda hur ett nationellt

Läs mer

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-07 Handläggare Karin Skoglund Telefon: 08-50829454 Till Kommunstyrelsen Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En

Läs mer

Policy mot diskriminering och trakasserier

Policy mot diskriminering och trakasserier 1/5 Beslutad 2014-04-10 Dnr 393/2.2.7/2014 Innehåll Policy mot diskriminering och trakasserier... 1 Ansvar... 1 Förebyggande åtgärder... 2 Anvisningar vid förekomst av diskriminering och trakasserier vid

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet.

Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet. Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet. Österåkers kommun ska vara en inkluderande arbetsplats med gott arbetsklimat, fritt från diskriminering,

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Dnr 2017:01151 Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK Sammanfattning Skolverkets

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss Bättre skydd mot diskriminering i skolan

Utkast till lagrådsremiss Bättre skydd mot diskriminering i skolan 2018-10-11 YTTRANDE Dnr Ku2018/01543/RS Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Utkast till lagrådsremiss Bättre skydd mot diskriminering i skolan Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne (hädanefter ADB Norra

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN 2011-08-30 RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN BUN 2014/0288 003 Handläggare Mia Wiman-Olsson Sakkunnig, utbildningskontoret

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Vuxenutbildningen i Östhammars kommun INLEDNING Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla elever i skolan

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Kulturdepartementet. Växel: Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: Stockholm

Kulturdepartementet. Växel: Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: Stockholm Kulturdepartementet Växel: 08-405 10 00 Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: 103 33 Stockholm Arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering 2012 2032 Produktion: Kulturdepartementet Foto

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen,

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen, 1 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen, 2016-2017 Planen utgår från diskrimineringslagen (2008:65)samt kränkande behandling kapitel 6 skollagen (2010:800) och förordningen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Yrkeshögskolan Campus Mölndal 2019-01-01-2019-12-31 2019-01-01 Sara Wickenberg 1 Innehåll 1 Grunduppgifter

Läs mer

Romers rättigheter. Diskriminering, vägar till upprättelse och hur juridiken kan bidra till en förändring av romers livsvillkor

Romers rättigheter. Diskriminering, vägar till upprättelse och hur juridiken kan bidra till en förändring av romers livsvillkor Romers rättigheter Diskriminering, vägar till upprättelse och hur juridiken kan bidra till en förändring av romers livsvillkor Romers rättigheter Diskriminering, vägar till upprättelse och hur juridiken

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling HJO KOMMUN Barn och Utbildning Vuxenutbildningen Hjo Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vuxenutbildningen Läsår 2016/2017 Fastställd juni 2016 av Skolledning Personal Lagråd Upprättad:

Läs mer

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.

Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir. Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Romers rättigheter. rapport

Romers rättigheter. rapport Romers rättigheter rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO R2 2011 ISBN 978-91-979591-0-0 Tabergs Tryckeri, Taberg, 2012 Romers rättigheter Diskriminering, vägar till upprättelse och

Läs mer

Critical Race teori del II

Critical Race teori del II Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Critical Race teori del II Laura Carlson 2016 Kritik av den CRTsvart vita binären Den misslyckas med att förklara hur den dominerande gruppen kan spela ut

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den

Läs mer

Anmälningsärenden gällande kränkande behandling Rapport (15)

Anmälningsärenden gällande kränkande behandling Rapport (15) Anmälningsärenden gällande kränkande behandling 2010 Rapport 1 (15) 2 (15) Sammanfattning År 2010 tog Skolinspektionen och Barn och elevombudet (BEO) mot 1 105 ärenden där anmälaren uppgav att elever blivit

Läs mer

2008-03-12 IJ2008/858/DISK

2008-03-12 IJ2008/858/DISK Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet

Läs mer

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018 Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018 Innehållsförteckning Årlig plan för att främja likabehandling samt

Läs mer

Till Kulturdepartementet Stockholm. Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism

Till Kulturdepartementet Stockholm. Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism Till Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism Kulturdepartementet har gett möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism. Kommunstyrelsens

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Diskrimineringsombudsmannen DO

Diskrimineringsombudsmannen DO Diskrimineringsombudsmannen DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en myndighet som arbetar för ett samhälle fritt från diskriminering. Vi arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering. Vi bevakar

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Handlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden

Handlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (6) 2018-04-12 Handläggare Hillevi Andersson Telefon: 0850825244 Till Socialnämnden 2018-05-15 Handlingsplan för socialtjänstens

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009.

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Kommittédirektiv Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder Dir. 2009:72 Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur ett skydd mot

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN NÄSTA STEG? - FÖRSLAG FÖR EN STÄRKT MINORITETSPOLITIK (SOU 2017:60)

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN NÄSTA STEG? - FÖRSLAG FÖR EN STÄRKT MINORITETSPOLITIK (SOU 2017:60) Stockholm 5 oktober Dnr Ku2017/01534/DISK Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor 103 33 Stockholm YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN NÄSTA STEG? - FÖRSLAG FÖR EN STÄRKT MINORITETSPOLITIK (SOU 2017:60)

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Osynliga rättigheter. - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd

Osynliga rättigheter. - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd Osynliga rättigheter - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd Sammanfattning Sveriges förenade studentkårer (SFS) har genom Studentbarometern, från Cosmos Communications, låtit 6642 studenter

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skönberga förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skönberga förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skönberga förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter a för planen Förskolechef, likabehandlingspiloterna

Läs mer

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling Denna plan gäller för Viva komvux Gunilla Wallmarks ansvarsområden Upprättad 160907 Rev 190312 Vision VIVA Komvux är en verksamhet med vuxenutbildning

Läs mer

Rutiner vid kränkande behandling i i förskola

Rutiner vid kränkande behandling i i förskola I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om kränkande behandling som innebär att har långtgående föreskriven skyldighet att motverka diskriminering och kränkande behandling. Dessa skyldigheter utgår ifrån

Läs mer

Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20. Telefon Fax

Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20. Telefon Fax Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag 2019-03-29 Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20 Slutredovisning av uppdrag till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om särskilda informationsinsatser gällande

Läs mer

Kommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018

Kommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Kommittédirektiv En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen Dir. 2018:99 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vilka åtgärder

Läs mer

Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 18/19 Kunskapsskolan Krokslätt enligt Skollagen (2010:800) 6 kap., Diskrimineringslagen (2008:567) samt Förordningen (2011:681) Plan mot kränkande

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling första halvåret 2017

Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling första halvåret 2017 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Westerling Johan Datum 2017-08-31 Diarienummer UBN-2017-3899 Utbildningsnämnden Uppföljning skolklagomål och anmälan av kränkande behandling första halvåret 2017 Förslag

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Gammelgårdens förskola 2018 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning

Läs mer

Arbetsrätt, diskriminering Tomas Björck Förhandlingssektionen

Arbetsrätt, diskriminering Tomas Björck Förhandlingssektionen Cirkulärnr: 2003:57 Diarienr: 2003/1470 P-cirknr: 2003-2:15 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Arbetsrätt, diskriminering Tomas Björck Förhandlingssektionen Datum: 2003-06-26 Mottagare: Rubrik: Bilagor:

Läs mer